Full text of "Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling"

See other formats

This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project
to make the world's books discoverable online.

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge thafs often difficult to discover.

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the
publisher to a library and finally to you.

Usage guidelines

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying.

We also ask that you:

+ Make non- commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for
personal, non-commercial purposes.

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the
use of public domain materials for these purposes and may be able to help.

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe.

About Google Book Search

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web

at http : //books . google . com/|

Digitized by

Google

Digiti:

zed by Google

Digitized by

Google

Digitized by CjOOQIC

Digitized by

Google

Digitized by

Google

Digitized by

Google

Digitized by CjOOQIC

RIKSKANSLEREN

AXEL OXENSTIERNAS

SKRIFTER OCH BREFVEXLING

UTGIFNA AP KONOL. VnTERHETS-HISTORlE-
OCH ANTIftVITETS-AKADEMIEN

SENARE AFDELNINGEN

FEMTE BANDET

JAKOB DE LA GARDIES BREF 1611—1650

STOCKHOLM

P. ▲. NORSTEDT ä SÖNERS FÖRLAG

Digitized by CjOOQIC

^ / /. A

STOCKHOLM 1893

KUNOL. BOKTKYCKKRIKT. P. A. NOICHTEOT U 8ÖNXR

Digitized by CjOOQIC

FÖRORD.

Riksmarsken, Grefve Jakob De la Gardie var jämnårig med
Axel Oxenstierna, och han gör sig ofta ett nöje af att i brefven
erinra om att de voro barndomsvänner.

Sannolikt har denna vänskap knutits derigenom, att han
jämte sin äldre bror Johan på 1590-talet vistades på sätesgården
Ekholmen i Upland, hvilken deras fader erhållit som friherreskap,
medan åter Axel Oxenstiernas föräldrar bodde på Fånö, som ligger
föga öfver en half mil därifrån. Men vid seklets slut blef deras
umgänge för en lång tid afbrutet, emedan De la Gardie reste
öfver till Lifland för att deltaga i kriget, sedan var i Polsk
fångenskap, och då han frigafs, skyndade till Nederländerna, för
att tjenstgöra under den store mästaren i krigskonsten, Prins
Moriz af Oranien. Hemkommen derifrån 1606 blef han efter ett
par år utsedd att anföra en mest af utländska trupper bestående
här, till hjelp för den inhemska Ryska tsaren, mot Polackarne,
och uppehöll han sig sedan i öfver 8 år hufvudsakligen på Ryskt
område, mest i Novgorod, allt intill freden i Stolbova, och sedan
han hemfört trupperna derifrån, i Reval och Riga till slutet af 1628.

Då härtill kommer, att han enligt Lagus i >Finsku adelns
gods och ätter» under sina första barnår från 1584 till 1590 vistats
i Åbo, en ort med blandad befolkning, och att han haft en frans-
man. La Blanque, till förmyndare, samt att i Estland och Lifland
rådde en verklig språkförbistring (estniska, liviska, lettiska, svenska
och tyska, utom de olika språk, som talades af Sveriges främ-
mande trupper); är icke underligt, att han skref sitt modermål
väl utan svårighet, men med mycken osäkerhet både i afseende på
ordens kön och skilnaden mellan det för Svenskan egendomliga
djupa o-ljudet och bokstafven å.

Detta vållar dock för en Svensk läsare ingen svårighet, värre
är, att ort- och personnamnen både af honom sjelf och hans ren-
skrifvare stundom äro så sjelfsvåldigt behandlade, att det är

Digitized by VjOOQIC

svårt att säga, hvilket skrifsätt är det rätta, heldst mycket af de
originalhandliDgar, hvarur säkra upplysningar skulle hafva kunnat
hemtas, t. ex. de af Vidikindi för Ryska krigshistorien begagnade
brefven från De la Gardie till Kongl. Maj:t för åren 1609 till 1618,
gått förlorade.

Hvad slutligen det yttre af de här aftryckta handlingarne
angår, äro de alla i original förvarade i Riksarkivet med undan-
tag af tvenne; den ena finnes i Upsala Universitetsbibliotek, den
andra på Tidön, hvilken senare först sedan det mesta var tryckt
blifvit utgifvaren bekant, men af nuvarande egaren Brukspatron
C. D. von Schinkel blifvit benäget meddelad.

De flesta äro i godt skick, men några äro af fukt illa med-
farna, så att ett och annat ord å en mängd stallen alldeles bort-
fallit. Skadan är dock icke värre än, att luckorna i allmänhet
kunnat med all nödig säkerhet ifyllas, hvarvid naturligtvis de
saknade orden eller bokstäfverna blifvit satta inom hakar, en
åtgärd som för öfrigt äfven på ett och annat ställe blifvit vid-
tagen med luckor, som uppkommit blott af glömska, och der det
sällan gäller mer än en stafvelse eller ett ord i sänder. En del
skriffel hafva i texten blifvit på vanligt sätt rättade, men för en
del felaktiga namn får utgifvaren hänvisa till registret, för hvars
komplettering han haft lyckan att genom de i Kongl. Krigs-
arkivet utförda arbeten erhålla flera upplysningar utur de der ännu
bevarade mönsterrullorna.

Samlingen är icke så fullständig, som man skulle önska,
särdeles emedan nästan hela Axel Oxenstiernas brefvexling in-
till år 1611, såsom i första delen anmärktes, gått förlorad; och hvad
som nu mera finnes i behåll af Jakob De la Gardies papper och
förvaras i universitetsbibliotekorna i Lund och Dorpt, lärer icke
gifva hopp att derur skall vinnas någon tillökning.

Stockholm i Jan. 1898.

C. G. Styfi^e.

Digitized by CjOOQIC

1* Nowgorod den 20 December 1611.

Beklagar K. Carls frånfälle; önskar att Hertig Carl Filip snart måtte komma
till Finnland; samt begär penningar och vapen, för att kunna sätta
bären i stånd ntt bekämpa Poblackar ooh den nye falske Demetrius.

Min brodervillige helesen samptt hvadh mhere gott udi
min förmögenheet är eller blifiVe kan medh Gudh alzmechtigh
tilförende. Käre Axell Oxenetierne, broder och tilföreeendes
gode vän, effter jagh de sorgelighe tijdender förnummit hafFver,
att Gudh Alzmechttigh haffVer utöfver annet straff, der medh
vårtt käre fäderneslandh är herosöchtt, och genom den timelige
döden vår allernådigeste Konungh utaff den bedröfvelighe verldh
eflfter sin guddomelige villie och försyn till sigh kallett, hvars
siell Gudh alzmechttigh evinnerligen hugne och glädie, och
H. K. M:t medh alle christrogne een frögdefuU upståndelsse för-
läne, såssom och värtt käre fäderneslandh till oprättelsse, roo
och eenigheet igen värdiges hielpe, och min broder af mine
förre underdånige schrifvelsser till K. M:t (höglofligh i åmin-
nelsse) väll förnummitt haffver, och än aff mine medfölgiande
ödmiuke bref till H M:t min nådige Drottningh och H. F. N:de
Herttigh Gustaf, min nådige herre, ytterligare förnimmandes
varder, huru vidt medh vårtt förehaffvande här i landet genom
Gudz nådige bistondh kommit är, och hvar opå de (!) nu stå; hvar-
före beder jagh min broder, att han samptt medh de andre aff
Rijkzens Rådh ville lathe sigh der om vårdhe, och der till hooss
min Nådige Drottningh och de unge Furster, mine nådige her-
rar, rådhe och styrkie, att vare gode påbegynte saker, som
medh Sverigis stor bekåstnatt och mången ährligh mans
lijflåtande och ährlige och manlige förhoUande så vidt brachtte
are, måtte genom gode och tiänlige medell befordrade och
Sverigis crone och dess regerende öfverhet till beröm, gagun
och gode utförde bliffve. AUdenstundh min broder väll besin-
ner, hvadh macht der opå ligger (ehvadh för olägenheett, som i

Axel Oxenttiema II: 5. 1

Digitized by VjOOQIC

Sverigie tyvärr nu vare känn), att vij och mage Sverigis gräntzer
opå denne sidan sterkie och emoott dhe Påler försvare, sono
efFter vårtt argeste stämple och tracte, såssom och förnihene dea
landzförderfvaren, hvilken nu haffver eigh för Demitri Iwan
Wasilliwitz szon utgiffvitt, att fremie sitt onde opsått här i lan-
dett, och på thett att vårtt förehafvande må deste mere fortt-
gongh vinne, så vill högeligen aff nöden vare, att Herttigh Carll
Philipp måtte i vinther, om mögligit är, till Finlandh komma^
till dess man fhår sehe, huru sakerne här i landett kune aflöpe;
szå hoppes man genom Gudz nådige tillhjelp, att H. F. Nrdes
ankomst varder mykitt gott, både till Sverigis, så väll som Ryss-
landz gagn och bäste schaffandes, såssom min broder uthan vid-
lifftigh påminnelsse väll besinne känn. Min broder vill förden-
schuldh på sitt kall och embettes vegnar, och för Rijkzens bäste
schuldh der till rådhe och styrkie, att sådant måtte blifFve i vär-
kett stältt och för all tingh så lagatt, att Rysserne icke mage af
förtviflan till aflFall förorsakes, derigenom vårtt godhe påbegynte
värk, Sverigis crone och dess regerende öflfverheet till förvijtelsse,
scham och skadha, må afbräck Hjdhe och schada taga. För-
seendes migh till min broder, att han haffver mig medh min
broder Ewertt Horn och vårtt medhafvande krigzfolch i niinnett,
och der till förhielpa, att the mage medh penningar och vergier
iffrån Sverigie undsatte bliffve, effter såsom jagh Herttigh Gustaf
Adolff, min nådige herre, ^er om vidlifftigen i underdånigheet
tilschrifvitt haffver, såssom och att vij för vår trogne tiänst mage
vidh gott uampn bliffve. Vij göre min broder till villie och
tiänst igen, i hvadh måtte vij kune. Befalandes her medh min
broder sampt medh sin elschelige käre hussfru och lijfzarffvingar
udi Gudz dens aldrahögstes nådige beschydd och bescherm till
långhvarigh vällmåge. Aff Nougordz slott denn 20 Decembris
åhr 1611.

M. B. A. T. V. *)
Jacobus De La Gardie m. p.

Utanskrift: Sverigis Crones etc. tro man ocb Rijkzens Cantzler, edele
och välborne Axell Oxenstläme, Frljherre till Fijholmen, Herre till Tidhöhnn,
Min käre broder dette brodervilllgen.

♦) Min broder alltid till viljes.

Digitized by CjOOQIC

2. Nowgorod den 10 April 1612.

Begär förord att få förläning å två socknar i Upland till bjelp vid byggnad
å hans gård Rnnsa och entledigande nr tjänsten; har genom Eyert Horn
slagit en hop Kosacker och Polackar; erinrar om Hertig Carl Filips
öfversändande; om tillståndet i öfrigt skall med öfverste Cobron lemnas
underrättelse.

Min brodervenlige helsen etc. Käre her Axell Oxenstierne,
broder och tilförlathelige gode ven; effter migh icke gifz tilfalle
K. M:tt sielff om mine privat sakers befordringh i underdånig-
heet att besökie, och jagh hafver befaltt min tienare att byggie
och förbettre Runsa gårdh, szå att jagh kunde för min mödo-
samme tiänst hafve tak öffver hufvudett, när jagh dijt till min
hemvist kome, der till mine arffbönder, som näst der om boen-
des äre, icke alle nödhtorffter förmhå att schaffe, och af androm
altt köpa och legia vill alt för bekostsampt falla, h vårföre bider
jagh här medh min kära broder flijtelighenn, att han vill vare
obesvärett, att tage sigh den mode opå, att tala H. M:t vår aller-
nådigste Konung till oppå mine vegner, och så vidt begå, effter
jagh icke mhå H. M:t sjelf der om tilschrifva, att H. M:t ville
unne migh till förläningh de två sockner Hotuna och Tibella,
som dogh udi eett prestegell liggie, (Szå är och een stor deel
der aff Herman v. Byuren och någre andre förläntt), att de be-
holdne bönder mage deste bätter bemälte min gårdh opbyggie
och vidh macht holla. Förmodandes udi all underdånighet, att
H. M:tt denne min ödmiuke och underdånige begäran medh nå-
der optagandes och för min mödosamme tiänst bemälte sochner
nådigest effterlåtandes varder. Szåsom och förseer migh till min
kära broder, att han och mitt bäste udi min frånvaru härutinnnn,
såsom jagh migh och deropå aldelis förlåther, vettandes varder.
Jagh vill sådant igenn medh Gudz nådige bistondh hoss H. M:t
medh all troheet och rättrådigheet udi all underdånigheet för-
tiene, szåsom och min kära broders omack och gode villie medh
altt gott ihughkomme och förschylle, om Gudh migh lijfvet unner.

Derhoos beder jagh och min kära broder, att han vill hooss
H. M:t så vidt begå, att jagh een gångh och någott snartt måtte
härifrån förlossat blifve, att see mine egne saker någott till gode,
eller jagh kommer medh allone i kalkenn, ty jagh haffver nu
nogsamptt utståt mitt stundeglas, och må nu een annor frisch
broder stiga till rörs igenn i min stadh. Förseendes migh till

Digitized by VjOOQIC

min kära broder, att han varder mitt bästa härutinnan vetandes,
szåsora jagh migh och till honom aldeles förseher. Min tienst
schall min kära broder altijdh redebogen igenn finnes.

Anlangandes dette landz tilstondh, szä tackar man Gudh
alzraechtigh, som hafver oss denn lycka förländt, att 800 vidh
pass af Sapor[og]iske Cassacker, Påler och allerhande löst partij,
som hijtt i Nougordz län nägre tussendh stark infaldne äre, blefiVe
för 3 veckor sedan, dä jagh medh Ewertt Horn een hoop folk
utsände, nederlagde, och vidh pass 1000 fängne, hvilke sedan
gjorde sigh till schelmar och förlöpare, ändogh de hade svoritt,att de
Sverigis crone och thet Nougordsche herschapett troligen tiene ville.

Een aff deres öfverster, Alexi vidh nampnn *), blef och
samma gongh fongen, och 16 phauor samptt medh deris her-
pukor och schalmeijer ifrån dem tagne, szä att dhe, som aff dett
partijet undkome, och icke längtt derifrän låge, toge flychtten,
hvar oppå sin vägh, och går här för sagor, att de schole hafve
begifvit sigh till Kottkiowietz, som 18 miler ifrån Muschou
vidh een orth, som kallas Woloda Lamscho, medh sitt folk til-
hoUe schall. Men störste deelen af Sap[i]eas folk hafve begifvitt
sigh till Pålensche gräntzen, derföre att de hafve deris öfverete
mist, hvilken i vinteres är dödh blefven, och de udi längh tijdh
ingen besoldning bekommit hafva, och vele de der vidh gränt-
zen opå Konungens ankomst förtöfve, som seges visst medh
förste gräsett inn i Rysslandh komma, och deris besoldningh af
honom fordra, för änn de vele vijdare sigh bruka lathe. The
Kysche Cassacker liggia ännu undher Muschou, ändogh de varde
der fögo utträttandes, efter de Påler, som der opå slottet äre,
haffve någre tussendh lass proviandt ifrån Kotkiowitz dijtt inn
till sigh bekommit. Den Demitrius, som i Pleschou är, han hel-
ler der bara illa huss iblandh boijorerne och bårgarne och deris
hustruer och döttrar, och derföre vore de gäme af medh honom,
om dett medh lempa schee kundhe. Befalandes min kära bro-
der medh sin elskelige käre hussfru, den han på mine vegner
medh mykitt välfärdh flijteligen helsa vill, samptt medh altt
thett honom kärtt är, udi Gudz dens Alzmechtigtes nådige be-
schyddh till mykin vällmåge troligen och fliteligen. Af Nou-
gordz slott denn 10 Aprilis åhr 1612.

D. T. B. A.

Jacobus De La Gardie m. p.

♦) Alcxl MlchallowltBch.

Digitized by VjOOQIC

Egenhändigt: Käre bror, jagh taker digh för de medhdelte
tidhender; huni v&r legenhett här nu föreveter, förnimmer du
nogorledz aff dette mitt breff, och innan få dagar vill jagh vidh-
löftigere därom ekrifva medh öfversten Cobron, som jagh hafver
ärnadh senda till vår nådige Konung. Och vill min broder den
prinsipall punchten late vara sigh befalledh, att H. F. N. Her-
tigh Carll Philip må komma snartt till Wiborgh, eliest ress [o:
rädes] jagh vare saker går her all till stump.

Jagh sender min broder medh denne min tienare ett ringa
morskins-for till en natt-kiortell, beder min kära broder ville
dett ringa icke försmo, ty här vanker icke synnerlige^bytpen-
ningar, der man godhe venner kan medh betenkia, och i syn-
nerhett är sabbelskinnen nu alle. Gudh gifve vi kunne en gonge
medh ähran bringe vor ^gene skin hell här ifron, stoge väll att
önska. Gör väll och helsa din kere husfru, bror och systrar,
medh min velvillige tienst och altt gott. Far vell och var obe-
sveradh att förhjelpa migh en gonge hedhan, att vi en en gonge
genom Gudz nåder finge se huar annan.

Utanskrift: Then stormechtige högbome Furstes och herres, her Gnstaff
Adolfz, Sverigis, Göthers och Vänders nthvalde Konungs och Arf Furstes etc.
Högtbetroddh mann och Rljkzens Cantzler, edle och välborne her Åxell
Oxenstlärne, Frijherre till Fijholmen och Herre till Tidöön, Min broder och
tilföTseendes vann, Dette b[roder] vänligen.

Anteckning af Rikskansleren : Ankommedt till Stokholm den 21 Malj
anno I6l2.

3. No.vgorod den 22 April 1612.

Förhandlingar med Novgorodska landet om hertig Carl Filips antagande
till tsar; nödvändigheten al hans snara öfyersändande till Wiborg; för-
ord för öfverste Cobron; om förnödenheter till armén; ersättning ät en
köpman för kläde till krigsfolket; tolken Hans Flörlch.

Min brodervillighe helsen, etc. Käre broder, her Axell
Oxenstierne, näst mykin vällmåges önschningh och een flijttigh
tackseijelse för godh benägenheet och bevijste velgerninger, dem
jagh gärna igen förschyller, lather jagh M. B. här medh ven-
lighen vethe. att jagh din schrifvelse bekommit hafFver och der-
utaff förnummit, huru sakerne udi nästholdne rijkzdagh i Sverigie

Digitized by VjOOQIC

(Gudi dess loff) väll aflupne äre, önschandee, att sådan effectus
H[an8] Guddommelighe M:tt till ähre, vår höge uthvaldhe öfver-
heet och konungh till froma och beröm, och meenige Sverigis
inbyggiare till vällfärdh och godhe lända måtte. Och ändogh
M. B. varder af min underdånige schrifvelse till K. M:t såsom
och min nådige Drottningh väll förnimmandes, huru vare saker
här i landett förevette, och till hvadh mhål och ände vij schiute
och fechte, dogh lijkväll känn jagh till öffverflödh icke under-
låte min broder någott vidlifftigare och i synderheet der om til-
schrifva. Anlangandes thett svar och förklaringh, som vår nådige
uthvalde Konungh haffver giffvitt opå dett Nougordsche her-
schapetz verff, szå haffve de H. M:tz N:ge omvordnadt, protec-
tion och tilbudh medh all underdånigh tacksamheet och frögdh
undfångitt och förnumraitt, och sigh således der opå förklaratt,
att de H. M:t för deris skyttzherre effter oprettade contract an-
namme och bekenne vele och all tilbörligh hörsamheett bevijse,
och H. F. N:de Herttigh Carl Philipp för dheris regerende Zaar
och Storfurste högeligen åstunde, på thett de under H. F. N:des
stadige regeringh och närvarelse mage udi deste bättre fridh
och eenigheet leffva och boo, szåsom M. B. aff min och deris
underdånige schriflfvelser till K. M:t vijdere förnimmandes var-
der. Och ändogh de Nougordsche haffue giordt sigh vidliftige
tankar der om, att E. M:t förtröster dem medh sin persånlige
ankompst, och såsom theris Zaar och herre regeringen öffver
Rysslandh och thett Nougordsche herschapett sigh opåtaghe,
och inthett uttryckeligen om H. F. N:des Hertigh Carl Philipz
fölgie derhooss förmäles, derutaf een partt inbille sigh, såsom
och någre orolighe huffvun gemene man inblåsa, att lijkasom
H. M:tt icke schuUe villie tilstädie sin käre her broder Herttigh
Carl Philipp hijtt till dem, uthan sjelff' till den ända sigh rege-
ringhen här i landett och öfFver thett Nougordsche herschapett
antage, att tvinge dem medh allone under Sverigis Crone, såsom
Konungen i Pålandh och tilbödh, sedan som thett Muschousche
och Nougordsche herschapett hade hans szonn och icke honom
sielfF svoritt och för theris Storfurste uthvaldt. Men så haffver
jagh för denne tijdz lägenhet och denn inbördis oenighet schuldh,
som här i landett iblandh Ryeserne nu är, opå K. M:tz nådige
behagh dem således medh dett föregiffvande, att H. M:t migh
der om således tilschriff*vit haffver, underrettet och betydt, att,
effter H. M:ttz elschelige käre her fadher, är nu dödeligen aff-
gongen, som de till deris skyttzherre och försvar begärett, be-

Digitized by VjOOQIC

kendt och antagit! haffve, derföre så hafver H. M:t oppå deris
€gen begärann och effter denn contract och förening, som de
på högbemälte H. K. M:tz och Sverigis crones vegner niedh
migh gjordt hafver, dett Nougordsche herschapett i sin salige
her faders stadh udi sitt konungzlige och nådige beschyddh och
försvar tagitt, och fuUer achtar udi egen konungzligh personn,
«ås8om hooss andre herrer och potentater brukeligitt är, att
begiffvé sigh hijt i landett, deris hyldningh att emoottage, och
landzens saker udi gott lagh ordinera och schicka, och H.
F. N:d Herttigh Carll Philipp medh thett samma för deris Zaar
och Storfurste medh sådan ähre och solennitet som thett sigh
borde insettie. Men hvar thett för andre rijkzens förfall icke
«å hastigt ske känn, så varder H. M:t högbemälte sinn käre her
broder medh thett snareste hijt sändendes, och framdelis sjeiff
effterfölgiendes. Szåsom H. M:t derom effter sin schrifvelsers
lydelse medh deris fullmechttighe sändebudh vijdare tractendes
och beslutandes varder, emedan sådane höge saker medh dem
affhandles bör, och fördenschuldh inthett vijdere medh denne
deris post dem kunnet i förstone derom tilschriffve, dermedh
•de haffve sigh tilfridz giffvitt, och migh alle dagar samhelligen
bidit, att jagh His M:t min N:ge Drottningh sampt K. M:t medh
min underdånige schriffvelse derom besökia ville, och dem der
til beveka, att H. F. N. Herttigh Carll Philip måtte medh thett
anareste mögligitt är sigh hijt effter begiffva. Och aldenstundh
4e så hårdt der opå stå, och H. F. N. Herttigh Carll Philipp
för deris Storfurste högeligen begära och åstunda, effter de väll
besinna, att H. M:tt vår N:ge uttvaldh Konungh icke känn, och
synnerligen udi dett tilstondh nu i Sverigie är, deriffrån om-
bäres och dem här absolute regera, såsom deris vidbegripne
landh och dess lägenheet fordrar och kreffver, hvarföre vill
mykitt aff nöden vara, att H. F. N:d medh thett snareste mög-
ligitt är, nu emedan de all sinn förhopningh till H. F. N:d haffva,
må till Vijborgh ankomma, på thett att icke allenast dett Nou-
gordsche uthan och thett Muschousche herschapett, som ännu
behollit är, mage, för än de Påler kunne sigh här i landhet meere
aterkie, som kundschaperne lyde, och Rysserne medh allone
underkuffva, sigh medh hvar andre föreene och H. F. N:de sam-
helligen tillfalla, hvilkett de ingeledes görendes varde, medh
mindre de förnimme, att H. F. N. är för handenn och är till
sinnes stadigt här i landett hooss dem bliffve och regeringen
förestå, uthan vardhe heller thett Nougordsche herschapett i denn

Digitized by VjOOQIC

stadhenn all schada tillschyndandes. Och effter dett är thett
endeste medell till att hoUe op hufvudt medh på Kysserne och
vare påbegynte saker att befordra och till een önschaade ände
bringe, derföre så förmodar jagh, att M. B. samptt medh de an-
dre sine medbröders aff Rijkzens Kådh varde der till styrkiendes»
att H. F. N:de måtte ju förre ju bettre till Vijborgh i förstonoe
sigh begiffve, effter dett uthann all fhara schee känn, och medh
Gudz nådige hjelp Sverigis crone till stort gagnn ländandes var-
der, der H. F. N:de sigh kan förholla, och de gamble gubbar,
såsom Jören och Anders Boije och flere andre, som der hemma
liggie, hooss sigh hafifva, till dess man fhår sehe, huru sakerne
här i landett vijdare afflöpendes vardhe. Och sedan, der Gudh
den lyckan täckes förläne, att man finge först någre flere be-
iastninger in, och större footh här udi landett, och Kysserne till
någon eenigheet brachte varda, szå kunde H. M:t och H. F. N:dhe
deris villie deste bättre hooss dem fremia och sigh i sakenn
schicka, aldenstundh nu är icke tijd att movere och vidliSteligen
sakenn om regeringen här i Rysslandh driffva, emedan Rysserne
kune nu sådan vidlifftigheet icke draghe, och der medh inthett
annett utträttes, uthan de blifve udi deris förre oeenigheet stärkte,
och icke är man nu här så stark, att man kan dett Muschouske
herschapett till hörsamheett medh machtt tvingha. Min Broder
vill fördenschuldh medh flijtt deropå driffva, att H. F. N. nu
medh thett snareste mögligit är till Vijborgh [må] komma, opå thett
att Rysserne icke mage genom H. F. N:des drögzmål till affall
förorsakes, såssom effter deris gamble vhane känn lättelighenn
schee, och väll allerede een annan öfrighet ophäfft, om de icke
oppå H. F. Nides Herttigh Carll Philipz ankomst förmodningh
hade, derigenom sedan alle vare påbegynte saker Sveriges crone
till störste schada och vhanähre kunde om inthet blifva, derutin-
nan jagh medh alle de ährlighe karlar hooss migh äre sedan för
vår N:ge höge öfverheett och hvar ährligh mann villie und-
schyllede vara. Dett dogh Gudh Alzmechttigh nådigst afvergie,
och i denn stadenn gode rådh och medell schaffe, derigenom
vårtt förehaffvandhe må till een önschende enda brachtt vardha.
Jagh beder och M. B. att han vill vår allernådigste uthvaldhe
Konungh såsom och H:s M:tt min nådige Drottningh denne min
samptt M. B. Ewertt Horns och andre ährlige karlers, som hooss
migh äre, vellmeningh, och att jagh H. M:t så dristigtt om Rys-
sernes uttryckelige meeningh tilschriffver, till dett beste uttyde
och bidie, att H. M:t ville then så nådigtt optage och sigh be-

Digitized by VjOOQIC

haga lathe, som den aff oes trolighenn och väll meent är. För-
seendes migh till M. B., att hann oss inthett förlätandes varder,
utfaan heller der till hielpendes, att värtt förehafiVande här i
landett raå både genom Högbemälte H. F. N:des tijdige ankomst,
såsom och andre nödtorffter, Gudh Alzmechttigh till ähra, Sverigis
crone till nytto och gagnn, römligen och vårtt godhe nampn
till förmeringh utfördt bliffve.

Och udi synderheet bider jagh digh käre Broder, att du vill
vare öfversten Samuell Cobron till dett bäste beforderligh, att
hann må för sin perssonn sine trogne tienst hooss H. M:t äth-
niuthe, szäsom och att hann må bekomma contentament till sine
soldater, aff dem jagh een partt till Finlandh för mangel på
peninger haffver måst till vijdare bescheedh iffrån H. M:t för-
lofva, szåsom och att hans regemente må sterktt bliffva, om H.
M:t her i landett honom täckes bruka, såssom lägenheeten nu
väll kräffver, effter här, udi denn lägenhet på färde är, oppå all
händelse gott folk behöffves.

Vergier, muscheter, pistoler och harnisch såssom och krut
och bly till krigz sakernes befordringh, effter jagh icke hafver
här nu meere än otto lispundh bly och ringe krut i förrådh,
behöffves här storligen, szå är och een stor deel aff rytterne så
väll som soldaterne obevärdhe.

Jagh beder och M. B., att han vill der till hooss H. M:t
förhjelpe, att denn Reffvelsche köpman Claes Gram bo må sin
bettalningh utaff de vharur, som i Finlandh och i österbottn
falla, bekomma för de 7,200 dal., som hann i klädhe till krigz-
folkett här äre, leffvererat haffver, såsom och, att han må på eett
åhr eller tu bliffve toUfrij för den schada, han på Cronones veg-
ner i Narffven liditt haffver, när staden i fjordh bran, på thett
han må deste villighere här effter finnes, att försträckie mhere,
när så känn behöffves, såssom hann och uttloffvatt haffver, om
honom nu väll bettaltt bliffver. Anlangandes Hans Flörich M. B.
förmäler om i sin schriffvelsse, szå haffver jagh fuller kändt ho-
nom, emedan han effter Storfurstens Wasilli Iwanowitz befalningh
hooss Knäs Michaell Susche för een tolk brukades, då hann icke
annars änn väll, som jagh förnam, hooss honom sigh förhöllth,
och udi sitt ombetroddhe kall flijtigh bevijste. Haffver ock sedan
jagh till Muschou kom förnummit, att han der hooss bemälte
såsom och den näst förre Storfurste Boritz Gudenoff för een tolk
är brukett vorden, derföre han och passerer, som jagh opå honom
förnummit haffver, och godh lägenheet och underholdh der i

Digitized by VjOOQIC

Muschou hafFt; raen dett han sedan är udi onäder hooss Boris
Gudonouff kommen och bleffven piechat och till Cassan for-
schickett, dctt schall vara schedt derföre, att hann haffver
fördt sigh i trätte medh dem, som haflFve varitt för mere ann
hann och, snarest sagt, de som Storfursten närmest vore, som
jagh förnummitt haffver; derigenoro såssom och derföre, att hann
haffver emoott Storfurstens förbudh hollit krögerij, är hann udi
denn olägenheet kommen, dogh kan hann fullcr vara nyttigh
der hooss M. B., när hann biiffver udi information och aga
hoUen, denn han och fuUer behöffver. Och känn M. B. förtro
honom så mykitt honom bör vette, effter han både aff naturen
hafver nogh att segie, szåsom och udi Rysslandh icke väll infor-
meret och till tystheet hoUen är, effter de aff denn dygden der
icke sä vetha och holla såsom thett sigh bör, och i annor landh
scheer. Dogh må M. B. denne min underrättelse hooss sigh
holla och sine saker medh honom der effter rätta, dogh icke
fördenschuldh holle honom udi någon måtto misstenkt, uthan
lathe honom vara sigh till thett bästa befalett, och denne min
vitnesbördh heller till gode änn onde niuthe lathe, effter jagh
hafver honom både tilförende, medan han udi Storfurstens tiänst
var, såsom och sedann hann iffrån Kexholm sig frijvilligen be-
gå f, der medh förtröstett, att han godh lägenheet och oppehälle
udi Sverigie bekomme schuUe, oppå den förhoppningh hann och
sigh dijtt begiffvitt haffver. Han kan och fuUer göre tienst,
derföre och nyttigh blifve, och, der M. B. icke behöfde honom
så synnerligen der i cantzeliet, szå vore thét bäst, att min bro-
der sände honom medh Hertigh Carll Philip, när Gudh vill, H.
F. X:d varder sigh hijt efter begiffvandes, effter här tolker väll
behöffves, [och] aldenstundh hans hustru schall i vintras vare
kommen utur Muschou, och begiffvitt sigh till Jeroslaffve; om
hon är der qvar eller och till ett slott Susdal vidh nampn dra-
gen, som een partt mene, kan man inthett egenteligen der om
vetta, effter man ingen viss underrättelsse der oro bekommit
haffver. Om jagh kan framdelis få visse kundschaper aff henne,
vill jagh der till förhjelpe, så mykitt jagh kan, att hon må hijtt
komma. Jag kan och M. B. icke oförmältt latha, att jagh hafver
taltt medh Peder Pederssonn, att han schall tale medh M. B.
att hann holler Hans Flörich der till, att han affsätter tijttelen
till dhet Nougordsche herschapett, effter såsom tilförende hafver
varit brukeligit och vanligitt; på thett att diakerne, som udi
dhett senestc breffvet blefve tilbake satte, icke raåge inbille

Digitized by VjOOQIC

fiigh, att de bliffve förachtede, effter de kune mykitt här hooes
almogen i saken schaffa. Dogh beder jagh dig K. B., att du
vilt iiiigh denne min påminnelse till gode hoUe, effter denn är
vällment. Befalandes M. K. B. här medh och altijdh Gudh Alz-
mechttigh till långvarigh vällmåge ganeche brodervilligen. Ål
Nougordz slott denn 22 Aprilis åhr 1612.

D. T. B. A.
elacobus de La Gardie m. p.

Rikskanslerens anteckning: Ankommedt till Stockholm den 18 Juulj
anno 1612 med Cobron.

Postscriptum på ett särskildt blad.

Käre broder, her Axell Oxenstierne, sedan dette mitt bref
Tar dateret, ankom Peder Pederssonn medh K. M:tz svar oppå
dett Nougordsche herskapetz verff och schrifvelse, hade och bref
ifrån min broder migh tilhanda, och betackar jagh M. K. B. för
de meddeelte tijdender, önschandes vår unge och uttvalde Ko-
nungh mykin lycko och framgongh udi sitt nyantagne regemente
och förehaffvandhe, Gudi till ähre, H. M:tt till beröm och oss
allom H. M:tz undersåther och Sveriges inbyggiare till tröst och
mykin välfärdh. H. G[udomli]ge M:tt vare och loff och prijs
evinnerligen, som H. M:tt uthur de falsche heluites händher och
den fhara H. M:tt hafver varitt udi*), nådeligen hulpitt haffver,
och verdiges änn vijdere H. M:tt bistondh göre och hjelpe, att
H. M:t må få deris Konungh een gongh bettre i sin kloor igenn,
såssom man och tijdender ifrån Vijborgh i desse dagar bekom-
mit haffver, att thett haffver budetz honom när nogh sedann**).
Gudh giffve, att dett så i sanningh vare måtte och vijdere her
effter befinnes.

Anlangandes de svar, som H. M:tt hafver gifvitt dett Nou-
gordsche herschapett, szå haffve dhe ett vidtlifftigt anseende och
kreffvia een godh uttydare här hooss Rysserne, och synnerligen
iblandh de orolige huffvudeo, som udi detth selsamme tilstondh
nu här i landett är åtschillige och vrånge meeninger och tankar
der aff fatta kune; helst effter dem Sverigis lägenheett och til-

♦) Vid Vittsjön i Skåne d. 11 Februari 1612.
**) Syftar på träfifningen å >Kölleryd8 hed», nära Mäshult 1 Skällinge
socken i Halland d. 21 Febr. 1612, hvari K. Kristlern var nära att blifva
fången.

Digitized by VjOOQIC

stondh väll vitterligitt är, och derföre väll besinne kune, att H.
M:t vår allernådigste uthkorade konungh icke kan ifrån Sverigie
ombäres och absolute innan om deris gräntzer effter deris be-
gäran dem regere, och fördenschuld kunnc lätteligen udi despe-
ration falle, eflFter om H. F. N. Hertigh Carll Philipz ankomst
inthett uttryckeligenn förmäles eller förtröstes. Men effter jagh
både för denn orsach, såesom och för thett fremmande krigz-
folk[et]z besväriugz schuldh är tilsinnes efter någre dagar att affirde
Ofversten Cobron till H. M:tt, szå vill jagh nu här medh lathe
bestå, och medh honom vidtlifftigere H. M:t såssom och min K.
B. der om tilschriffve. Befalandes M. K. B. Gudh Alzmechtigh
till mykin vällraåge. Datum ut in literis.

D. T. B.
Jacobus De La Gardie m. p.

Postscriptum till detta eller möjligen ett senare bref.

Käre broder, her Axell Oxenstierne; Opå dett, att du mhå
sehe, hvadh tilbudh jagh de Ihrlender gjordt haffver, som under
Samuell Cobrons regemente haffve här icke velatt bliffve, uthann
till Finlandh sigh begiffvitt, szå sänder jagh digh här innelychtt
een copie*) aff bemälte Cobrons vittnesbördh, som han haffver
der om iffrån sigh giffvitt. Jag haffver honom och deremoott
mitt bevijs giffvitt, hvadh han oppå sitt regemente till besold-
ningh bekommitt haffver, sedan han oppå dette togh i fjordh
vinther till migh kom. Och efter dett Nougordsche herschapett
haffve sändt een förnem Bayor medh deris breff till H. M:t**),
derföre beder jagh M. B. att hann vill lathe honom väll und-
fonge och tractere, szå väll som den Bayoren som senest der
var och af den ähre och vällplägningh honom veder fharin är
her mykitt berömdt och sagt, och Rysserne derigenom till gott
modh och förhoppning förorsakatt. Datum ut in literis.

*) Denna bilaga saknas.

**) Brefvet, dat. d. 24 April 1612, anföres af Videkindi, Ryska krigets
Hist. 9. 418, HIst. belli Sveco Moscov. p. 338.

Digitized by CjOOQIC

4. NowgorodB slott den 4 Maj 1612.

Förord för Ryttmästareii Hans Backs son Arendt, som af K. Carl hälltts i
Ryska skolan uti Narva och användes såsom tolk, att han mä få behälla
sitt arfvegods i Sverge.

Mijnn brodervillige och ganske venlige helsenn etc. Käre
broder, her Axill Oxenstiernne ; Jag känn min k. b. härmed
broderkärligenn icke förhälle, att, endogh Eongl. M:t saligh hos
Gudh och höglåfligh i åhminnelsse hafuer n[ådig8]t effterlathet,
Saligh Hanne Back, fordhom Kjttmestere, ett godz udi Söder-
mannelandh i Suartt [o: Svärta] soken belägitt, benemdt Ånga, ärfft-
ligem att niuthe och behälle, lichväl hafver Gammereraren Anders
Nilssonn rätte ärfuingerne samme godz hos E. M:t igenom
▼rånghvijs berättilsse undangått, samptt dett hussgerådh, som der
opä varitt hafver. Och aldenstundh Saligh Hanns Bockes szonn,
Arendt benämdt (den saligh och höglofligh K. M:t lätt i Narfvenn
hålle udi Ryske skolann att lare tungemåledt) är här stadder hos
migh och sigh för een tolck bruke lather, hafuer och sigh denne
framledne tijdh uttöfver här i Rysslanndh troligenn och flittligenn
förhoUitt, och är väl förfaren n udi dett Ryske språkett, att han
Sveriges Crono är väl nyttigh, och bemälte sitt arfuegodz såsom
och mhere gått af Cronan kan medh tijdenn förtiene; huarföre
är min broderkärligh begärann, att min K. B. ville honom hos
K. M:t vår allernådigste uttkorede konungh och herre vare till
dett bestte beforderligh, att hann förbemälde sitt arfgodz igen be-
komme måtte såsom och hussgerådh och annadt, som Anders
Nilsson honom undangått hafver, medan hann medh ingen rätt
ifrån sitt arff trängias känn, så lenge hann sigh udi Cronones
tienst troligenn bruke lather. Förseendes migh till min K. B.,
att han är bemälte Arendt tolck till dett bestte beforderligh.
Jagh tiener min E. B. altijd igenn. Befalenndes här medh min
E. B. sampt altt det honom kärtt är, Gudh Alzmechtigh till all
longvarigh lycklig välmåge och lifzsundheett ganske broderkär-
ligen. Aff Nowgordz slott dhenn 4 Maij åhr 1612.

T. T. B. a.
Jacobus De La Gardie m. p.

Anteckning af Rlkskansleren : Ankommed till Stockholm med Peder
Pederson den 15 Jnnlj anno 1612.

Digitized by CjOOQIC

5. NowgorodB slott den . . Augusti 1612.

Nödyändigheten af Hertig Carl Filips resa på hösten; bistånd begäres för
återbekommande af ett arfvegods Rasig, som A. Schrapfer slagit under
sig; om rekommendation för Hans Manck och Clas Christersson Horn.

Min venlighe och brodervillighe helssen etc. Käre B. Axell
Oxenetieme. Efter min B. af min underdånige schriffuelse till K.
M:tt såssom och mitt välmeente bref till Rickzens Rådh sampt-
ligen val förnimmer, huadh macht Sverigis Crone, och vare på-
begyntte sacker, och förehaffuende här i landet, der opå ligger,
att H. F. N:de Hertigh Carl Philip måthe i höst till Finlandh
komma, och såssom jagh inthet der opå tvifler, att M. B. sådantt
väl betencker, och öffuerväger, szå bedher jagh och min B., att
han vill dhe andre af Kijkzens Rådh och der till rådha och för-
mane, att the thet samme och göra vele och icke så letteligen
sådantt öffuerlöpe, emedan dhet heele Sverigis rijke och dem
sjelffue så väl som oss androm, här i landet stadde äre, högeli-
gen anlaget är, och fördenschuldh samptligen dher till rådha och
dher opå för arbetha att högbeite H. F. N:de måtte då i höst
till Finlandh komma, och medh denn ringe reesa, denn H. F.
N:de utan all fhara göra kan, dette loflige landet och Storfursten-
döme emottage och vinna, huilcket andre potentater medh deris
store krigzmacht icke haffua kunne nådt eller förmådt, betenc-
kiandes. att sådan occation icke altijdh förefaller; och der H. F.
N:de icke i höst kommer, szå må man icke eens någon förhåp-
ningh dheropå meere haffua, ty Rysserne haffua samptligen och
alldelis under sigh således beslutatt, att the icke lenger än till
sidha hösten, vele opå H. F. N:des ankompst förtöffua. Min
B. will fördenschuldh deste fliteligere deropå arbethe, att H. F.
N:de måtte endeligen udi höst till Findlandh komma eller och
migh i tijdh varna, och orsakerne tillkennegiffue, dher thet emot
all tillförsicht ingeledes skee kan, att jagh må vethe mine saker
i tijdh der efter skicka och i acht haffua, att jagh af dette osta-
dige folcket icke må öffuerrumplet bliffua.

Betacker och Min B. för beviste välgerningar och udi syn-
derheet derföre, att M. B. haffuer hoos Kon. M:tt der till för-
hulpitt, att jagh dhe tuå socknar udi Oplandh till förläningh be-
kåmmitt haffuer, derföre jagh Min B. vill tacksam finnes, och

Digitized by VjOOQIC

sådan tt medh alt gått förschylle, om Gudh migh liffuet och
helssan unnar. Belangendes dheti Min B. förmeller i sin schrif-
fuelse, att Kon. M:tt haffuer låffuat att villie migh och mine
syschene Raskehåff igen restituere, så snartt H. Kon. M:tt Adam
Schraffer vederlagh derför på ett annat stelle han giffua latha,
szå betackar jagh H. Kon. M:tt derföre på thett underdånigste,
och villde väl opå H. Kon. M:tt N[ådi]ge tillsägielsse der medh
något ansee. Men effter han så otillbörligenn dhe bönder, der
under håffuet lydhe, plågar och utsughar, så att dhe snartt
huarcken bijthe eller breckia haffua, szåssom min amptman och
dhe migh esom offtast klagligen derom tillkenna gifFuit, och be-
gäret, att the måghe ifrån hans tuångh förlåssadhe bliffua, eller
dhe nödgas deris huus och heemvist förlöpa, szå förtryter migh
och mine syskene af hjerttadt, att han såssom een villfremande
fikall oss till störste vahnäre, tråss och skadha samma godz, der
till vij på rettuissones vegna äre arftagne och berättigede, lenger
inne haffua, lijkasom hann bettre tiänst H. Kon. M:tt och Sveri-
gis Crone än jagh och min broder derföre gjordhe, huilcket han
sigh uthan tuifuell inbillandes varder och androm vijs gör, en-
doch vij förhoppis så trogen och någet better tiänst (utan röm
att schriffua) Suerigis Crone och höge öffuerheeten bevijst haffua,
som han, och än här effter medh Gudz nådige bistånd tenckie
till att göre, der Gudh oss liffuet och helssan unnar, haffuer och
nu till denn tijden, han oss samme hoff emot all rättvissa illiste-
Hgen undan gick, tillbörligh rustienst dher af gjordt. Och går
thet migh så myckitt till hjerttadtt, att dher jagh thet svåre
fengzle, som jag för Kon. M:tt höglåfligh i åminnelse, utstådt,
och denn tiänst jagh här i landet medh stoor mödhe, bekymmer
och lifzfhare bevist haffver, och än dagligen bevissar, icke må
så myckitt åttniutha, szå ville jagh heller all min förläningh
quitt vara, än jagh schall den schamen och åtlöijiet haffua, att
jagh mine arffuegodz icke försvare kan, och såghe fördenschuldh
heller, att jagh aldrig hadhe kommit i denne tiänsten. Bedher
fördenschuldh M. K. B. att han vill sigh än ytterligare derora
bemödha och hoss K. M:tt deropå förarbethe, emädan migh icke
sjelf gifz legenheet H. Kon. M:tt personligen derom i under-
dånigheet besökia, att jagh och mine syschen måtte komme till
samme håff igen, emedan vij för alle andre dertill berättigede
äre, såssom M. B. noghsampt och bettre, än jagh derom schriffua
kan, vitterligiit är. Vij vele deremot igen H. Kon. M:t och
denn heele Konungzliga familien trogne och rättrådige finnes,

Digitized by VjOOQIC

szäsBom och min K. B. för sin mödhe och godhe villie medh
alt gått förachylla.

Till beslutt, efter thet käre B. att een Finsk adelsman, be-
nämdh Hans Munck, haffucr sigh her i landet hos migh, så
lenghe jagh här yaritt haffiier, stadigt, uthan något heemlåff tro-
ligen bruka lathet, och iblandh anner hans tiänst, szå haffuer
han och heele vintheren med ett antal krigzfålck varitt öfFuer
50 milor uth emot Norsche sjökanthen, dher dhe rebelliske bön-
dher, som sigh medh mans kraft någre gångor emot honom op-
lagt ha£[iia, omsidher till hörsamheet bracht, och att göra någon
hielp i pcninger till vårt krigzfålck, huilcket haffaer varitt dhet
endaste man hafuer hafft att lijta opå. Ahr och elliest een
bruckligh karl, derföre jag och honom till Ryttmestare i sin
svågers, Lasse Anderssons, stadh, som under Osell i fiordh sku-
then blef, förordnatt haffuer. Huarföre bidher jagh M. B. vill
sigh thett omacket opå taghe och hoos Konungen begå och der-
till förhjelpe, att H. K. M:t ville honom för sin trogne tiänst
desse byiar, som på innelagde zedel*) af honom sjelff förteck-
nade are nådigst efterlathe. Om min B. kunnde hielpe honom,
att han dem alle eller halfpartten deraf till arff och egit bekomroe
kunnde, haffver han thett väl förtiäntt. Förseendes mig till Min
B., att han för denne min intercession och hans trogne tiänst är
honom till thet beste här uthinnan beforderligh, att han må till
deste större troheet härefter förorsakatt bliffua. Befhalendes M,
K. B. sampt medh sine käre hustru och vårdnader udi Gudz
N:ge beskydd brodervilligen och troligen. Aff Nougordz slått
denn . . Augusti åhr 1612.

D. T. B.
och altidh till tienst

Jacobus De La Gardie m. p.

Postscrlpta.

Jagh beder och ininn K. B. att han vill vara Clas Christers-
son till thet beste beforderligh, stt hsn måtte K. M:tz con6rma-

*) Denna sedel finnes 1 behåU och är af följande lydelse: Desse efter-
skrefne god£ jagh af K. M:t min allemådigste Kon. 1 underd. begärer: ligie
nthi Hallicko bäradhe, 1 Hallicko och Sallo sockenn desse byar: först Märuis,
Ammaco, Pärnispä, Angelnlemuj, Mudhas, Hämänkylle, Thottolla och Sallo
klrckby. Uthij Navo socken ligger desa byar Stenskär och Gulckronna.

Hans Michllson
Man ek.

Digitized by VjOOQIC

tionsbref bekomma på thet kyrckiebol, jagh honom tillförenndhe
pä H. Kod. M:tz Nådige behagh inrympt haffver.

Egenhändigt: Käre bror, her Axell Oxenstierna, jagh sen-
der min bror en euartt refF till myssefor till vintern, teslikes
tuo bcfverskin ått syster Anna Åkessdotter, beder min K.
B. och syster ticnstligen, de ville dett ringa icke försmå.
Gudh vett, här är inte betre denne gongen tilfongs. Härefter
vill jagh gerna förbeetra, när Gudh teckes en gonge hielpa oss
medh helsen tilhopa igen, huilkcdh jagh af hiertadh önskar att
snartt ske mötte. J medier tidh vill min K. B. vare obesvertt
och helsa sin käre husfru (min k. S.) samptt och sin kere syskon,
medh min villige och broderlige tienst och vara efter dett gamla
min trogen ven. I huadh jagh kan tiena min bror till villia,
gör jagh altidh gerna. Denne brefvisar, min tienare Lasse Jöns-
son, vill min k. B. och vara i alla motto hoss öfverheten befor-
derligh, efter han nu fast en long tidh troligen hafver ticntt
Cronen, so vell i Liflandh sosom och her nu i fy re åhr. Jagh
skall altidh finnas min K, B. redhbogen igen. Vale.

6. Nowgorod den 24 Oktobris 1612.

Underrättelser om konungens i Polen framsteg i Ryssland och yrkande på
Hertig Carl Filips snara ankomst.

Mijnn brodervilHgh helssenn etc. Käre broder her Axill
Oxenstiernne, sedann jagh mijn broder nustt tilförende tilschreflE,
så hafver jagh af dhe kundskaper här förefaldne äre förnura-
medtt, att Konungenn i Pålenn skall medh sijnn szonn Wla-
dislao till Smolendskow kommen vara, såsom udi landett utt-
sprcngtt äi, men huar dhe för deris perssoner icke dijtt ahn-
kompne äre, der om een partt tvifvelsmåål dragé, så skall
visseligenn ett stortt ahntaall folck af Poler såsom och Tyske
soldater dijtt kompne vara, deruttöfver utaf nästt oraliggiende
slott här udi Rydzlanndh under the Påler belägne, frögdeskått
skuttne äre. Och der disse kundskaper sanna vore, såsom Rys-
serne mhena, så känn man väl tennckia, att 8ådann[t] till denn
ende skeedt är. att Konungen i Polonn igenom sijnn szonn vill
lacka Rysserne till sigh, eller och genom dhenn krigzmachtt,

Axel Oxenstierna II: 5. 2

Digitized by VjOOQIC

som till Smålendschow kommen är*) dem under sin hörsaraheett
tvinga, såsom hann och allerede haiVer genom någre förnemme
Rysser, som hos honom äre, lathett med dett Ryska krigzfolc-
kedtt som under Muskow liggia, een handelsplatz medh huar an-
nen bestteltt och der om practicera, menn ähnu honom för denn
förhåpningh, som the utaf Sveriges Crono förmode, och dett
förtroennde dhe till denn Högborne Furstte Hertigh Carll Philip
dragé, inthett ahngåått. Huarföre vill af nödhenn vara, att vij
på vår sijde tijdenn achta, som oförmercktt förlöper, och smide
järnett, emedann thot varmt är, efFter såsom jagh Kongl. M:t udi
underdånigheett, såsom och raijnn B. och the andre af Rikzens
Råådh udi ull välmeningh tilförrenne ofita tillechrifvidt hafver.
Och efFter man hafver nu hijtt spordtt, att vare fiender Juthenn
(Gudi dess lofF) är nu medh skadann och skammen både till
landh och vattnn heemdragenn, derföre så känn medh högbe:te
H. F. N:dz Her Carll Philipz miu nådige herres ahnkomst hijtt
ått effter Ryssernes trägne begärann och åstundann, deste better
udi värckett stelles. Förmoder och, att min B., varder der till
styrckiandes och hielpanndes, så mykitt honom står till görenn-
des, opå thett att H. F. N. må större ahnhangh af Rysserne upå
sijnn sijdhe, ähnn Konungen i Polenns szonn, bekomme, huilc-
kedt och genom Gudz nådige bijstånndh visserligenn skeandes
varder, om tijdenn och denn godh lägennhcet nu på färde äre,
hos oss achtes, såsom högeligenn af nödheun är. Befalcnndes
här medh min k. B. samptt altt dett honom kärtt är, Gudh Alz-
mechtigh till all välmåge gannske brodervenligenn. AfNougordz
slott dhenn 24 Octobris 1612.

D. T. B.
och altidh till ticnst och vilia
Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanslerens anteckning: Ankommedt till Ulffsbek den 22 December
anno 1612.

*) Sraolendsk var intaget d. 3 Juli, men då Kremli Moskwa nu redan var
uppgifvet d. 22 Oct. måste K. Sigismund, som hunnit till Wiäsma, snart åter-
vända till Pohlen.

Digitized by CjOOQIC

7. P. S. Nowgorod den 20 December 1612.

Om Soltikows stämplingar för polske prinsens val till storfurste i Ryssland.

.... Lather jagh här medh mijn B. förnimme, att i dagh
bekåm jagh tijdender, att enn Rysk woiwode, Michael Glebawitz
Saltikow (såm i förste begynnelssen sigh til de Poler gifvidh och
alt ondt emoth Rysserne stifftidt hafver) skall vare medh itt an-
taal Polackar til enn befästning Isswenigorodt be[näm]dt, 90
virstar ifrå Moschow belägit, ifrån Smålendscho an kammen, och
haft sitt budh til Moschou, föregifuandes, att Konungen i Pålen
skulle medh sin son vare opå vegen ifrån Smålendscho och un-
der Moskow medh itt stortt ahntaal krigzfålck ankåmme[n] i den
acht att insättie sijn szon til enn Storförste, och hade honom
förutt förskicked med en hop krigzfolck att förmane dem, at de
sigh godvilligen gifue under Konungens son i Polen och hånom
svergie och för deris Storförste ahntage. Huar annårlunde skedde,
skulle dett alle Rysserne til störste undergång och förderf lende.
Men sedan the opå Moschowen hade pintligen förhördt be:te
Saltikous påst, hafver han i pinen bekendt, at huarken Konungen
i Pålen eller hans son heller och något annadht krigzfolck skulle
vare opå vegen, uthan Saltikow hade der medh velat dem be-
veke och skräme, och allenast med en hop Påler opå för:de be-
festning liggie, förmenandes sigh antingen medh hoot eller gode
ord Rysserne der til skynde, at de sigh svärie skulle under Ko-
nungens szon i Pålen, hvarföre hafver två förnemde voivoder
medh Rysche machten sig ifrån Moschou begifvidh och opå
tvenne orttar slagit och niderlagt Polackame, så att de nu skulle
vare hijt och dijt förskingrede och mestedclen af landet uth-
dragne och ähn (!) deel ähnu uth vidh grendzen sigh opå stöf-
verij förhålle, och medan jag förhåppas, at Pålackarne med deris
ahnslag och företagande icke skole myckit kun ne uthrätte, huar-
före kunne vare påbegynte saker deste större framgång få. Gud
värdiges alting til thet bäste och til enn önschande endskap för-
hielpe. Datum Nougårodh then 29 December åhr 1612.

Jacobus De La Gardie.

Eft^r en samtida copia i Oxenstiernska samlingen, som börjar med or-
den: Näst helsningen. Om brefvet yarit stäldt till Riks-Kansleren, år icke
alldeles visst.

Digitized by VjOOQIC

8. Nowgorod den 16 Januari 1618.

Förord för LöjtDanten Olof Jakobsson, att få ersättning för skada han lidit
i kriget och rjttmästare-fullmac^.

Mijnn brodervilligh och venligh helsean, etc. Välborne ber
Axill Oxenstierne, broder och tilförlatheligh synnerlige gode
venn. Jagh känn min B. hår mcdh brodervenligenn icke för-
hålle, att eiFter brefvijser, välbördigh och manhafftigh Olof Ja-
cobssonn, leutenamptt under v. Erick Berttillssonns phana, ähr
igenom sitt manlighe förhäUende här i landett sä väl som til-
förrenne opå andre orttar och besynnerligenn under Iwanogo-
rodt, der hann är både i dhen förrige såsom och nu senere be-
lägringz tijdh blefven af fiendenn illa sargatt och skutin, såsom
och mist sijne hostar och tygh, [är] så af sigh kommen, att han
Kongl. M:t och Sverigis crono ingen tienst hafver göre kunnedt,
förähnn han kunde bekomma någon hjelp och vederlagh af Cro-
nan för sijnn skadeståndh, helst effter hann ingen förläningh
eller någon annen lägenhet af Cronan hafver, der af hann sigh
kunde opruste igenn, hvarföre hafver jagh honom effter hanns
begärann dijtt till H. K. M:t afferdett, der om sine tarfochvärf
att berätte och för högbe:te H. K. M:t i all underdånigheett ahn-
drage. Ehr fördenschuldh min brodervenligh begärann, att min
B. ville göre väl och vare honom hos H. K. M:t till dett beste
beforderligh, att hann för sijn skadeståndh måtte vederlagdt
blifve, såsom och med någon förläningh betencktt. Sammeledis,
effter jagh hafver honom betrodt att ahnföre och förestå sin
Rittmesters be:te Erick Bertilssons ryttere, medan han sielf är
een svagh och siukligh karll och fördenschuldh icke förmå vi-
dere lathe bruke sigh i fältt eller rytterne förestå, hvarföre är
min brodervenligh begärann, att min B. ville honom hos högbe:te
H. K. M:t förhielpe, att hann H. K. M:t nådige confirmation
opå be:te rittmesterskap bekomme måtte, helst medann han är
een tapper och oförtruten krigzman och fördenschuldh till samme
kall väl tienligh, förseenndes, att min B. är honom till det beste
beforderligh. Udi hvadh måtto jagh känn vare min B. till vilie
och brodervenligh benägenhet, gör jagh altijdh gärne. Befalenn-
des här medh min B. samptt hanns elskelige käre hussfru och
barnn (dem min K. B. medh mykitt gott och mijn villige tienst

Digitized by VjOOQIC

helsse ville) Gudh Alzmechtigh till all välmåge brodervilligenn
och venligenn. Af Nougordz slott dhenn 15 Januarij 1613.

D. T. B.

och altidh till tienst och vilia
JacobuB De la Gardie m. p.

Egenhändigt: Käre bror h: Axell, endoch denne adelsmannens
salige fader*) hafver storligen försett sigh emott saligh Ko:gh
Maij:tt (höglofligh i åminnelse) och Sueries Crona, hvarföre han
och sitt straff uthstonditt och hans hufudh i Viborgh på porten
siter, så hafuer han likvell (afF barnsligh kerleck der till bevo-
gen) mig fliteligen bedidh att begera aff min K. B., att, der han
medh lempor kunde bekomma nogon legenhett att intercedera
hoss Hans K. Al. vor nodhige Konungh, att han sin salige faders
hufvudh mötte fo begrafua late, helst efter dett nu der i so
uionge äåhr all stött haffuer, beder min broder fliteligen om
mögligedh vore, han ville honom för hans erlige, trolige, och
manlige förhoUande deri befordre, jagh skall alltidh göra min
broder til vilia igen.

9. Nowgorods slott den 17 Januari 1618.

Tackar för medverkan till återfåendet af Rasick ; den Henrik Jermea, om hvars
of versändande ett strängt kuugl. bref kommit, var honom okänd; ställningen
1 Lifland; väntan på Carl Filip, hvars val var utgånget från Ryssarna
sjelfva, och vore nödvändigt att lugna deras farhågor; önskan om per-
mission; förord för betalning af Evert Horns försträckningar samt hans
utnämning till General-Löjtnant.

Min brodhervillighe och viinlighe helsen etc. Välborne, her
Axell Oxenstierne, brodher och tillförseendhes godhe venn, näst
mykin vällmåghes önschningh och een flijttigh tackseijelse för
bevijste vällgärninghar och all brodherligh benägenheett, och
udi synderheett dherföre, att M. B. haffver hooss Kon. M:tt så
vidt begått, att Adam SkrafFer schall medh allone Rasick hoff
affstå, och M. B. och migh ighen inryma**), dog}i förnimmer

♦) Jakob Olofsson löjtnant, afrättad 1599 för deltagande i bondemordet
(i Österbotten) under Claes Fleming. Werwing I: 466.
♦*) 8e ofvan brefvet N:o 6.

Digitized by VjOOQIC

jagh, att hann hafver oss till vijdhere förtreedt så vidt begått,
att han thett till nästkommandhe kyndhersmeeso besittia rahå,
på dhett han i midlertijdh må. sitt bäste dher rama, endogh
hann inghen termin oss efterleeth, nhär hann dher opå breff ge-
nom sine renker och prachtiker bekom, uthan dhett strax medh
all tillbehör, dher opå fhane, intogh och vår tiänare, som vårtt
bäste vette ville, derifrån jagadhe och fördreff. Men så tackar
jagh lijkviill M. K. B. flijtelighenn dherförc, att han haffver la-
thett settie een ringh i näsann opå honom genom thett breff,
som M. B. haifver oss emillan ställa lathett, på hvadh sätte och
velkor hann samme gårdh affstå och oss ighenn inrymma schall,
endogh hann schall dher opå practicere (såssom jagh aff godhe
venner fhörnummitt haffver), att samme gårdh mhå undher Gro-
nan vederkennes, eff*ter han dhen icke mhå till everdeligh ägen-
dom behoUa, och iblandh annett schall hann och haflfve före-
brachtt, att vij icke schole dher till berättigedhe vara, hvilkett
dogh medh breff* och schääll nogsamptt schall bevijses, när Gudh
vill M. B.*) eller migh känn läghenheett och tillfälle giffves Kon.
M:tt i underdånigheett att besökie, och vare bevijs praesentere.
Och i midler tijdh kan fuUer aff* copierne utaff* Konungh Johans
(högloffligh i åminnelse) breff*, som dher i Cantzliet fuUer äre,
befinnes, hvadh rättigheett och schääl, vij dher till haffve, szå
att vij förhoppes, att Skraffer schall stå medh schammen. Försee
oss fördenschuldh udi all underdånigheet till K. M:tt att H. K.
M:t icke steller någhonn tro till hans omildhe berättelse, bedher
och M. K. B. flijtelighenn och venlighen, att han så här efflber
som här till vårtt bäste här utinnan vette vill. M. K. B.*) och
jagh villie beflijthe oss sådantt hooss M. B. medh altt gott ighenn
att förschylle.

Härhooss känn jagh M. B. icke oförmäl tt lathe, att K. M:tt
haff^ver mig tillschriff*ve lathett, om een benemdh Hindrich Jer-
mes, som medh någre andre på Osell skall fången vara, att jagh
honom schuUe till H. K. M:t, väll förvharatt, uthann all för-
sumelse, schicke, szå framptt han icke vore allerede oppå
väghen häriffrånn till H. K. M:tt, der jagh eliest vill göre thett
H. K. M:tt till behagh är. Szå giff'ver migh under, hvem som
hooss H. K. M:t sådantt haffver tillvägha kommett; dogh kan
jagh väll gissa, att icke mijnn venn, uthan någonn aff" mine
missgynnere haffVer thett gjordt, effiter H. K. M:t migh så hårdt

*) Johan de la Gardie.

Digitized by VjOOQIC

och strängtt dher om tillschriffvitt haffver, lijknsom jagh schulle
uiaff ohöreamhcett understa mig be:te Hindrich Jerme8 medh
hans partij emoott H. K. M:tz viUie att förevara och förholla,
endogh jagh icke dhenn riogeste bookstaff eller beihalningh
iffrån H. K. M:t dher om tillförendhe bekoramitt hafver, icke
heller kenner honom, eller aff honom och hans partij någott
hördt haffver, hvar the mäghe staddhe vara; uthan dhe som he*
falninghen dher i Lijfflandh hafft hafve, och änn haifve kune,
måghe vette dher till svare. Ty jagh tackar Gudh för thett för-
«tåndh, att jagh fuller veeth, huru jagh min nådige öffverhetz
budh och bcfalningh schall och bör i underdånigheet hörsambli-
ghenn effterkomma, och förseer mig fördenschuldh till M. B.,
att han migh härutinnan hooss H. K. M:t till dhett bäste und-
«chyller. Jagh haffver schrifvitt Evertt Hornn till, om han
haffver någott hördt aft* be.te Jermes, och om man kan fhå
någhonn spaningh opå honom, schall hann oförsumelighenn till
H. K. M:tt sändhes.

Hvadh dhette landz tillståndh anlanghar, szå vardher M. B.
aff min underdånighe schriffvelse till Kon. M:tt väll förniman-
dhes, huru läghenhetterne här udi landhett nu förevette, och
huru såssom heele landhett H. F. N. Hertigh Carll Philipz an-
kompst högelighenn åstundhe, då man förmodher, att alle saker
kune medh Gudz nådighe tillhielp till een önschandhe ändha
komma. Och ändogh jagh haffver efter mitt yttersta förståndh
och förmoghe der om migh till thett högste beflijthett, att jagh
måtte Kon. M:t min AUernådigste Konungh och herre till nådigtt
behagh och villie göra, szåsom och mitt käre fädcrneslandz nytto
och gagnn udi alle måtto här i landhett sökia (szåsom jagh och
dess schyldigh och plichtigh är); men (såsom jag någorledes
märker) kan till äffventyrs min trogne tiänst och vällmeeningh,
genom mine missgynnares tillschyndan och vrånghe uttydningh
annorledhes optaghes, derigenom att Ständerne här udi landhett
H. F. N:de Hertigh Carll Philipp för theris Storfurste uttvaldt
haffva, dett dogh icke genom min anstifftingh, uthann aff Rys-
scmes frij villie schedt är, der till Gudh mitt vittne ähr, och
jagh medh månghenn ehrligh mann, och thett heele Nougordsche
herschapett bevijsa känn; uthan hadhe fast gärne sedt, att vår
allernådigcste Konungh hadhe och mått Storfurste öffver dhette
mächttighe landhett bliffvitt, szåsom H. K. M:tt een regentt öfver
Szverigic ähr, derföre och H. K. M:tz nampnn först (såssom til-
börlighen) i contracten här giordes, infördht är, hvilkett och

Digitized by VjOOQIC

fiiUer hadhe sclieedt, der icke H. K. M:tz elskelighe käre her
fadher (höglofHigh i åminnelse) sä hastigtt och oförmodhelighen
hadhe genom dödhenn frånnfallitt, och thett otijdige Juthe kri-
£?ett icke hade och tillslagitt, szåsom M. B. aff Rysche szände-
budhens, som der i Stockholm äre, egen berättelse, uthan tvifuelU
väll förnummitt hafFver. Doch haflfver H. K. M:tt såsom dette
landz skytzherre mått och machtt (efFter såsom thett och H. K.
M:t förbehollit är) om regeringen och andre nödtorfftighe saker
här udi landhett att dispensere, som thett sigh bör, szåsom och
genom sijne fuUmächttighe szändebudh, när H. F. N. Herttigh
Carl Philipp (medh Gudz hielp) till Wijborgh ankommer, opå
tilbörligitt vederlagh för Szverigis Crones umkåstnadt, som på-
Rysserues försvar ahnvändt är, fordra och dherom aflFhandla latha.
Dog vill icke rådh vara, att man udi dhenne tijdz lägenheett
boghen högre spänner, änn Rysserne kan falla drägeligitt och
behageligitt, szåsom och vår oprättadhe contract här udi Nou-
gorden lijkmättigtt, på dett att de icke måghe sigh någott afFall
och orådh företagha, szåsom the emoot Pålackerne giordt haffve»
derföre att Konungen i Påland öfvertredde denn contract, som
hans krigz öiFverste Solkefschi medh dhe Muschousche på håna
vegner gjordt hadhe. Min brodher vardher fördenschuldh så.
lagandhes, att Comraissariernes, som till Vijborgh förmodhes, in-
struction må så ställtt bliffvc, att Rysserne icke måghe dhen
tankan deraff fatta, att man mhere dheris landh och befästninger
änn dheris vällfärdh mhenar, der aff vårc gode påbegynte saker
kune mhere schada tagha, änn någhon nytto och froma dher aff
haffve. Dog äre gräntze befästningerne, som intagne äre, medh
Sverigis folk och andre nödtorffter effter landzens lägenheett och
förrådh så försorgdhe, att man dem opå all händelse fnller
mächttigh är; szå haffver jagh och om andre landzens sacker
fuUer så bestältt och dem i ordningh brachtt, så mykit migh
haffver stått tillgörendes, szå att jagh heller förmoder aff H. K.
M:t all gunst och tack än någet misshagh derigenom att för-
tiäne, emedan tijdenn schall väll uttvijse, att jagh icke annars
änn H. K. M:tz och den heele Konungzlighe familiens, szåsom
och Sverigis Crones gagnn och bäste bådhe här udi landett, så
väll som eliest söktt och efftertractet haffver. Bider och att M.
B. vill vare obesvärett hooss K. M:t så vidt begå, att jagh måtte
på nAgonn tijdh (så framptt jagh icke medh allonne må häriffrånn
komma) när som sakerne emillann H. F. N:de Hertigh Carll
Philipp och H. K. M:tz coramissarier i Vijborgh besluttne äre»

Digitized by VjOOQIC

bliffve förloffvatt att begiflFve migh till Sverigie, der hooss H. K.
M:t migh sjelfF udi sakenn i underdånigheett förklare, och om
alle nödtorfftighe saker att afftala, szåeom och medh thett samme
migh sjelff någhott till godho sehe, effter jagh udi långh tijdh
icke hafver hemme hooss mitt varitt, s&ssom M. B. väll veeth,
förseendhes migh till M. B., att han mitt bäste härutinnan vetth,
såsom jagh honom aldelis ombetror.

Till besluth, effter thett käre brodher, att Evertt Hornn
haffver aff sitt egitt och thett han aff androm läntt och bårgatt
håffver försträcktt een stor summa i penningar och penningz
verdhe till Iwangrodz belägriTigz uthärdandhe, szåsom och eliest
till krigzsakernes befordringh här udi landhett, som M. B. nff
min underdånighe schriffvelse till Kon. M:tt vijdare fömimman-
dhes vardher, derföre beder jagh M. B., att hann vill vare honom
hooss K. M:t beforderligh, att han måtte sin bettaluingh medh
thett snaraste mögligitt är derföre bekomma, på dhett hann icke
udi någonn olägenheett och skada derutöffver för sin gode villie
komma inhå, aldenstund een sådan mechttigh befästning bådhe
genom hans undsättningh såsom och andre medcll Sverigis Crone
till stor styrkia och gagnn är öff^^ervunnen vordhenn, och hvadh
som udi reede penninger icke känn så udi denne tijdz lägenheett
tillräckia, att han då måtte medh någhonn annor lägenheett i
denn stadhenn icke allenast för sine försträktc penninger veder-
lagd bliffua, utan och sin trogne tiänst, manlighe och römlighe
förhoUandhe eliest så åttniuthe, att han samptt medh andre ret-
schaffens männ och karlar måghe till H. K. Mtz yttermere trogne
tiänst deste mere förorsakade bliffva. Jagh hafver och fuller
förstrekt till krigzsakernes behof här i landhett ecnn summa
penninger, som räkenschapen schal framdelis uttvijsa, dogh må
jagh dher om inthet mana, för den olägenhet nu i Sverige är.
Förseendhes migh till M. B., att han hooss K. M:t honom till
thett bäste ihugkommer, och så lagar, att han icke mhå åtter
hijtt igenn affvist blifua, såsom någre andre, som häriffrån dijtt
till Sverigie kompne äre, att fordre recompens för dheris tiänst,
vederfaritt är. Och schole een partt dher haffve sagtt, att dhe
måghe sökie dheris bettalningh hooss dhem, dhe dheris tiänst
bevijst haffva, effter här vore penninger nogh, och denn som
krigett här i landhett påbegyntt haffver, mhå dhett och full-
bordha, medh andre förvittlighe ordh, som jagh nu denne gångh
icke mhå schriffva om, hvilkett migh så väll som dem fast till
hiertatt går. Gudh giffve här fulle sådan inkompst, att man

Digitized by VjOOQIC

kundhe dhem alle bettale och tillf rid zställe, som dheris tiänst
här bevijsa, szå schuUe ingena aiFdhem till Sverigie vijees, effter
man väll betänker, huru lägennhetterne der förevette, men effter
någre haffve icke länger här velett bliffva, eller medh denn be-
soldningh här faller tillfridz vara, derföre sä haffver jagh most
dhem till Sverigie förloffva, hvilke dogh äre hijtt igenn tillbaker
komne, och läthe nu värre änn tilförendhe. Gudh veeth huru
mann schall kunne dhem alle tillfridz ställe. Jag lather och M.
B. vette, att Bvertt Hornn besvärer sigh och förtryter derut-
öffver, att ändogh han udi så långh tijdh här udi Rysslandh sin
trogne tienst bevijst haffver och lijkväl ingenn bestellningh be-
kommitt, att han må vette hvarföre hann tjenar. Och effter K.
M:t (högloffligh i åmminnelse) haffver migh tillschriffvitt, att han
min General Leutenamptt vara schuUe, hvarfhöre beder jagh M.
B., att han ville Kon. M:tz beställningh honom der oppå för-
schaffe, att han må vette sine saker der effter rätte, och deste
villigere finnes migh så här efter som här till bijstondh göra,
szåsom M. B. väll besinner, att thett aff nödhenn är.

Bengtt Madzsonn är här fördenschuldh oppehoUenn, till dess
man visse kundschaper iffrån Muschou bekommit haffver. Min
brodhcr vill fördenschuldh lathe honom hoss sigh undschyllett
vara, och icke hans försumelse tillmätha. Bcfalandes M. K. B.
här medh och altijdh samptt medh sin käre hussfru min käre
syster (den han på mine vegner flijtelighenn helsa vill) udi
Gudz dens Aldrahögstes nådige beschyddh och beschärm till
långvarigh vällmåghe ganscha brodhervillighenn. Aff Nougordz
slott den 17 Januarij åhr 1613.

Din trogne broder

altidh til tiänst och vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Ktre bror, gör vell och var obesuerett att
helsa din k. Fru mor och syskon medh min villige tienst; Gudh
late oss engonge snartt få komma igen tilhopa, och att jagh
kunde få legenhett att förskylla och tiena min broder och alle
hans igen för dett godha och trogne hierte jagh altidh i min
fronvarelse aff honom sportt och förnummedh haffver, so skole (!)
han finna migh altidh der till mer enn villigh. Vale, Vale, et
iterum V^ale.

Rikskanslerens anteckning: Ankommedt till Stockholm den 23 Martij
An. 1613 med Benchtt Rydse tolck.

Digitized by VjOOQIC

10. Nowgorod den 17 Februari 1613.

Hertig Carl Filips snara ankomst är så mycket mer nödig, som en del Rys-
sar eljest äro sinnade, att välja en inhemsk tsar; begär förord för er-
hållande af stadfästelse på ett förmyndareregeringens bref å Pedersöre
och Ny Karleby socknar 1 Österbotten 1 förlåning. ^

Mijn brodervillige etc. Välborne her Axill Oxenstierne,
broder och tilförseenndes synnerligh gode venn. Der mijn K.
B. medh sijn käre hussfru och vårdnader vare vidh helese och
sundhectt, förnimmer jagh dett af hiertadt gärna; jagh för mijnn
persson tackar Gudh för themmeligh lijfzsundheett. Huru lägen-
heterne här i landett nu förevette, varder mijn B. af mijn under-
dånigh schrifvelsse till Kongl. M:tt och medfölgiende kundskaper
väl förnimmandes. Och effter dett Muekowische, så väl som
dette Nougordschc härskapett, den högborne furstes och herres
her Carll Philipz ahnkomstt mykitt åstunde, och mestedelis och
synnerligenn dhe förnemstte ständerne H. F. N. för deris Stor-
förstte ahntage vele, endogh een partt der under lathe höre sigh,
att, der H. F. N. vill lathe på deris vijs döpe sigh, så vele dhe
H. F. N. för deris Storförste ahntage, menn om dett icke skeer,
så hafve dhe betenckiendhe derudinnann; szå hafver sådnnntt
föge opå sigh huadh een partt lättfärdige och fåvidzk[e] i så
måtto tale, helstt effter de förnemstte, som deris federncslandz
bestta sökie och betenckie, icke szå hårdt deropå stå, uthann
mhere deropå see och åstunde, att dhe mage een sådann Stor-
förstte bckomme (utaf hvadh religion hann helstt vore) som
dhem vidh deris religion oanfechtede ville blifva låthe, och deris
förtrychtte fäderneslandh till oprättilsse rhoo och eenigheet
igenn hielpe kunde och förmåtte. Szå känn och om denne
punchtt udi Vijborgz möthett tracteras och nödtårfftligen förbe-
hålles, att der af ingen vijdtlöfftighet framdelis förorsakas må; der-
före så är högeligenn af nödhcnn, att högbc:te Ii. F. N. måtte
till Vijborgh skyndes, så att H. F. N. icke må altt för lennge
öfver försagdann tijdh (deropå Rydzerne ögatt mykitt hafve) för-
dröiges. Och endogh jagh förmodar, att H. F. N. skall vare
allerede opå vägenn, szå hafver jagh lichväll på sådann hen-
delsse (der H. F. N. emott all förhåpningh för handelenn schuldh
medh de Danske kunde der i Sverige opphålles, såsom jagh af
vår nådigste Drottningz nådige schrifvelsse förstått hafver, att

Digitized by VjOOQIC

medh H. F. N. resannde der på töfves, såsom icke heller af H.
F. N:dz ahnkomstt ähnnu någott vistt hijtt spordtt och förnum-
midt) icke kunnedt underlathe, mijn B. igenom denne mijmi
schrifvelsse een lithenn påminnelsse göre, att hann, samptt
medh dhe andre gode herrer af Rijkzenns Rådh, vill der till
rade och styrckie, att H. F. N. måtte uthann någon vijdere
ophåldningh forttskickes, efftcr H. F. N. kan dogh i Vijborgh
vara i gott beholdh, om ähnn handelenn medh dhe Dansche
emott förhåpningh ofruchttsamligonn afginge. Ty eliestt är till
att befhare, att Rysserne, och synnerligenn dett Muskowiske
och Wladimerske härskapedt, varde sigh ifrånn dett Nougordsche
härskapett afsyndrendes och eenn Storförstte för sigh utt-
veliandes, der af sedann een stoor vijdtlöfftigheett och skada
i vårtt förehaffvende fölgie kunde, såsom een partt af Stenderne
hafve allerede tilsinnes varitt att vålgic sigh een särdelis Stor-
förstte, dogh der medh opå någonn tijdh opschutidt, till dess
att dhe mage förnimme om medh H. F. N:dz Hcrtigh Carll Phi-
lipz ahnkomstt någott värdtt är. Förseendes mig fördenschiildh
till mijn B., att hann medh dhe andre välbertc gode herrar sa-
kernnc väl öfverväger, och der till styrcker, att vare påbegyntte
gode saker mage een godh önskende uttgångh vinna, såsom jagh
och på mijnn sijda migh der om till dett högstta och så mykitt
mögeligitt vinnleggie vill.

Vijdere känn jagh mijn K. B. här medh icke oförmältt lathe,
att endogh vår nådigste Drottningh hafver migh sitt nådige breff
deropå gifve lathet, emedler tijdh och förr ähnn Kongl. M:tt
nu regerennde regementtedt emottogh, att jagh skall alle ovisse
så väl som visse partzeler, som af mijn förläningh i Osterbåttn
åhrligenn uttgå bör, medh sådanne villckor och frijheett behålle
och niuthe, att ingen häredz- eller tionde fougde skall sigh der
medh befatta, uthann mijn eigen tienere der medh efFter min
vilgie läge och handle, szå hafver almogen der i Pedersöre
soken boandes, senndhtt någre bönder een sådann longh vägh
hijtt till migh, och sigh högeligenn dcröfver besväredt, huru
såsom befalningzmänn och fougderne der i Osterbåttnn, hafve
dem medh andre uttlagor mykitt besväredtt öfver dhen rättig-
heett, the migh uttgiordt hafve, huilckett dem altt för odräge-
ligitt faller, så att dhe nödges öfvergifve huss och heem, om
dhe dher medh icke förskontte och lijsede varde. Hvarföre,
emedan mijn lägenhet nu icke szå tillsäger, att jagh H. K. M:t
om confirmation opå samme mijn förläningh udi underdånig-

Digitized by VjOOQIC

heet besökie mä, huarföre beder jagh miJDD broder flittligen och
brodervenligenn, att han vill obesväradt vara och hos H. K. M:t
på mijne vägner begå, att jagh H. K. M:tz confirmationsbreff
deropå bekomma må, och att dett måtte på samma sättedt, som
högbeite mijn nådigste Drottnigz bref migh deropå gifvidt i
bookstaffven uttvijser, der af jagh mijnn B. een copie tillsenn-
der*), enndogh dhenn i Cantzeliett väl finnes, och eliestt vedh
hårdare förbudh stältt blifTva, szå att befalningzmannen eller
fougden der i österbåttnn här effter icke mage understa sigh
bönderne der udi Pedersöre och Ny Carleby någon yitermhere
öffverlastt der emott tillfoge.

Jag hafver och förnummidt, att Fru Charinn, 8[alig] Samuell
Nielssonns effterlattne enckia, skall hafve i szinnedt att begära
någre bjriar till Wöre soken igenn, effter hon samme sochen i
förläningh hafver, derföre att dhe tilförrenne der under legatt
hafve, och för någre åhr sedhann till Ny Carleby lagde äre, på
dett att mantaledt måtte der i cappell håldett så starck blifve,
att de caplanen der sammestedz destte better underhålla måtte,
effter dher eliestt så få bönnder funnos, att de uthann bemältte
byiar icke kunne någonn predikanntt hålla eller och sigh i annor
måtto besttå; bider fördenschuldh mijn B., att han vill sådanntt
förekomma, och udi Kongl. M:tz nådige confirmationsbreff, som
jagh förmodar bekomma, förmäle lathe, att the byiar, som till
Ny Carleby lagde äre, mage, för be:te orsaker, och häreffter der
under bliffva. Jagh vill deremott igenn H. K. M:tt för eenn
trogenn och rättrådigh tiencre finnes, som jagh dess skyldigh är,
och min B. till vilie och tiennst gärna igenn vara. udi hvadh
måtto jagh känn och förmå, såsom och medh altt gott förskylle.
Befalenndes härmedh mijn K. B. samptt hanns elskelige käre
hussfru och vårdnader (dem mijn B. medh mykin välfärdh och
mijnn villige tienst helsse ville) Gudh Alzmechtigh till all long-
varigh lyckligh välmåge och lifzsundheett ganske brodervilligenn.
Af Nougordz slott dhenn 17 Februarij åhr 1613.

D. T. B. O. A.

till tjenst och vilia
Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskaoslerens anteckning: Ankommedt till Stockholm den 27 Martij
An. 1613.

*) Detta bref, ntfårdadt af Enkedxottning Cbrietina den 20 Nov. 1611, är
ännu i behåll.

Digitized by VjOOQIC

11. Nowgorod den . . Mars 1618.

Förord för Göran Briinnow att få bekräftelse å ett K. Johans gåfyebref k
godset Vogelsang i Hapsals distrikt eller något annat gods i stället.

Brodhervilligh etc, Velbome her Cantzeler Axell Oxen-
stierne B. och tilförseendes godhe veoD, jagh kau M. B. här
medh B:venligenn icke förhålle, att breffvijssere Jören Brynno
haiFuer afF raigh een recomeDdationsschriflFt till Kon. M:tt be-
gärett, att hann måtte H. Kon. M:tz confirmationsbrefF opå ett
håff Fogelsångh be:dt udi Håbsals gebett belägett bekomma, eflFter
Konung Johan (Christeligh och Höglåffligh i åminnelsse) haffuer
hans fader thett arffligenn bebrefFuett, szå endoch jagh väl vett,
att dinn käre B. Gabriel Oxenstierne haffuer opå sin hussfrus
ve^ner, och dertill anspråck, endoch thett haffuer i medier tijdh
Jören Brynno bårtto varit androm förlentt, och haffver jagh för-
denschuldh icke velett honom medh min förschrifft någett emot
göra eller förnär vara, szä haffuer jagh lickvell icke kunnett un-
derlathe att meddele be:te Jören Biynno för hans trogne tiänst
och longelige fengelsse och ahnholdningh skuldh i Muechou min
v. förschrifft till Kon. M:tt medh denn ödmjucke begärenn, att
der han icke känn til samma håff igenn komma, att H. K. M:tt
då ville medh anner så godh lägenheet i stadenn igen N:tt för-
hjelpe, der till M. B. vill honom och för sin trogne tiänst be-
forderligh vara, der H. Gabriell Oxenstierne icke vill emottage
annet vedherlagh för samme håff, förseer migh fördenschuldh
till digh käre B. såssom och till dinn K. B. att i migh här utt-
innan icke förtenckie, ty jagh gör heller thett idher bådhe kan
til behagh och godhe än till någonn förtreet och schada lenda.
Befhalendes min K. B. sampt hans käre vårdnader här medh
Gudh Alz:tigh til myckin velmåge flijteligenn och troligen. Aff
Nåugordz slott denn . . Martij åhr 1613.

D. T. B. A.

Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanslerens anteckning: Ankommedt till Stockholm den 23 Aprilis
åhr 1613.

Digitized by CjOOQIC

12. Nowgorod den 16 Mars 1613.

Förord för Joachim Berendes att få Kongl. Maj:ts bekräftelse å förläniDgar
i Finnland och Estland samt å ståthållaretjänsten i Eoporie, hvartill
han visat sig skicklig.

V^ällvilligh etc. Välborne hcr Axell OxenstierDe brodher
och tilförseendhcs godhe venn, effter välbördigh Jochim Bärendz»
hvilken jagh till StåtthoUare på Coporienn förordnadt haiFver,
befharar sigh derfhörc, att K. M:t schall någhott mieshagh och
onådher till honom fatta, derföre att H. K. M:tt afF honom icke
ähr till besteradan tijdh effter H. K. M:tz uttgångne mandater
om confirmation på dhenn förläningh, som H. K. M:tz her fadher,
vår aller nådigeste fordom Konungh (Höglofflig i åmminnelse)
hans hustro för hennes förre mans Hindrich Wredhes ährlighe
och römlighe förhollandhe och bijståndh arfflighenn N:tt undt
och bebreffvet, iidi undherdånigheett besöktt vordhen. Hvarföre
haffver hann beditt migh om denne min recommendations och
vitncs schrifft till sitt laglige förfhall och hindher udi sakenn,
hvilkett jagh icke haffver honom kiinnet förvägre, helst medhan
migh väll är vitterligitt, att han för eett åhr sedhann, som han
Högbitc K. M:tz frånfall och dödhelighe affgångh förnam, sändhe
sin hustro tvenne reesor till Szverigie, hooss K. M:t nu regeren-
dhes om confirmation på sin förläningh i undherdånigheet att
anhoUa, effter hann sjelff icke kundhe sigh dherhedhann be-
giffva, derföre att hann på dhenn tidhenn brukedhes i slotz
loffvenn på Vijborgh. Dogh kundhe honn för Konungen i Dan-
markz fiändtlighe förehaffvandhe i siöenn och i skärigårdherne
icke forttkomma, uthan måste begiffve sigh tilbaker ighenn, och
nu sedermere haffver hann sielff icke kunnett ombäres iffrån
Coporien för dhenne tijdz läghenheet och allerhandhe orsachcr
schuldh. Hvarföre bedher jagh M. B. att han vill honom hooss
H. K. M:t härutinnan till dhett bästa ursächta, emedhan han H.
K. M:tz mandatt och befalningh icke raootvillighenn föreutit
hafver, uthann sådann drögzmhål är för förbe:te laglighe förfall
skeddh, och fördenschuldh honom dher till förhielpe, att han
måtte K. M:tz nådighe confirmation opå be:te förläningh be-
komme, szåssom är Elime ficrdungh i Finlandh och någre byer
der till i Bårgo sochnn, udi Lijfflandh ett hoff benemdt Sitz i
Wittensteens Ihänn beläghett, som Casper Tisenhussen ägtt hoff-

Digitized by VjOOQIC

ver, till evärdelighe äghor, derhooss ett breff på tollen i Helsing-
fors och Bårgho faller om . . . daler, hvilkett endskijlt till hans
hustros lijfFztijd lydher. Förseendhes migh till M. B. att hann
är be:te Jochim Bärendz medh sin hustro och barnn här utinnan
till dhett bäste beforderligh, szåssom och dhertill förhielper, att
hann måtte fhå K. M:tz conBrmation på sitt Ståtthollare embette,
som jagh honom på K. M:tz vägnar ombetrodt hafiver, effter han
är der till väll tiänligh och skickeligh, haffver och på mitt an-
modendhe och framdelis bettalningh undsatt och försträcktt till
Coporie och Iwangrodz befästningh till halfft annatt tusendh
tunnor spannemåll och andre nödighe partzelcr afFsitt eghitt. Aff
dhem nu icke mångc finnes som någhott bijstondh i så måtto
göre velc, derföre så bör och honom sådantt till godhc njuthe.
Udi hvadh måtto jagh känn M. B. till villie ighenn vare är jagh
dher till öfverbödigh och villigh, hann vardher och för sin pers-
son M. B. tacksamheett och tiänstvilligheett bevijsendhes. Be-
falandes M. B. samptt medh sijnn käre hussfru och värdnadher
(dem han på mine vägnar medh mykin vällfärdh flijteligenn
helse vill) udi Gudz dens Aldrahögstes nådige beskyddh och
beskärm till långhvarigh vällmåghe ganska brodervilligen. Aff
Nougordz slott denn 16 Martij åhr 1613.

D. T. B.

och altidh til vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

13. Nowgorod den 21 Mars 1613.

Insänder bref, hvarl K. Sigismund sökt vinna honom på sin sida; önskar
tjcnstledighet för att resa till Sverige och förstärkning af den betydenhet,
att den genast kan söka sin utkomst i fiendens land, ty trakten kring
Nowgorod är utblottad; begär slutligen betalning för kläde, som han
måst på kredit köpa i Reval och utfärdande af General-Löjtnants full-
makt för Evert Horn.

Min brodhervillighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne
tilförseendes godhe vann. Jagh eändher medh breffvijsere tu
bref K. M:t i undherdånigheett tillhåndhe, hvilke Konunghenn i
Pålandh och een hans öffverste Alexander Gonseffschi vidh naropnn

Digitized by VjOOQIC

iiiigh tilschriffvitt hafve*), derutinnan dhe genom dheris spitz-
fundigheett och illistigheett försökie om tändherne äre löse i
rauunen på migh. Och ändogh jagh hafFver fuUer så omeprun-
ghett medh Pålackerne här udi landhett, att jagh hadhe meendt,
att dheris Konungh heller änn dhe icke schulle haffva orsach
ntt beröme och sigh tillägne dhenn tiänstenn och trohetten, jagh
hår i landhett bevist haffver, mykitt mindre aff någhonn godh
tUförsichtt anmodhe migh om sådhane saker i Konungh Sigis-
mund! breff förmäles, menn effter dhe sehe, att dhe medh voldh
inthett kune dheris förehaffvandhe här udi landhett uttfhöre, der-
före så grijpa dhe till prachtiker, dher medh dhe förmhcne sigh
deste bättre kune persuadere migh udi sakenn, eller och bringha
migh och andre K. M:tz trogne tiänare opå obeståndh. Menn jagh
förhoppes så haffve förhollit migh här udi landhett, att värkett
prijsar mestarenn och fuUer uttvijser, om jagh haffver Konungh
Carll min allernådigeste fordom Konungh (högloffligh i åmmin-
nelsse) och vår nådighe nu regerendhes Konungh, eller och
Konungh Sigismundo, troligest tiändt och ment, förmodher iör-
denschuldh, att jagh i denne sakenn omistänktt hoUes, bedher
och M. B. flijtelighcnn, att hann vill migh hooss K. M:tt och
hvar ehrligh mann som om dhenne sak och schriffvelser känn
vitterligitt bliffva, min ursächttan göre. Betänkiandhes dhett,
ntt effter jagh dhenn tijdh, när dhett olyckclighe slaghett vidh
Sarewitz Samitz scheddhe, och aff meste partten aff mitt med-
haffvandhe krigzfolk så scheniielighenn förlåthen bleff, icke söktte
tillflychtt hooss dhe Påler, mykitt mindre vardher dhett medh
Gudz nådighe tillhjelp här effter scheendhes, dogh för änn jagh
vill i denne sakenn emoott all tilförsichtt misstänktt hoUes, szå
vill jagh heller vara härifrånn ju förre ju heller, der till medh
effter jag nu vidh dhenn mödhosamme tiäust som jagh här udi
landhett städigtt i långh tijdh bevijst hafver aldelis tröttes, och
fuUer dhe persåner och männ iffrån Sverigie ombäres kune (helst
effter till fridh och eenigheett Gudhi dhess loff medh dhe Dansche
kommitt är) som K. M:tt här udi min stadh bruka känn. Der-
före bidher jagh M. B. på thett flijteligeste, att hann vill hoos
H. K. M:tt förarbethe och så vidt begå, att jagh måtte opå nå-
ghonn tijdh, om jag icke medh allone känn häriffrånn förlossat
blifua, förloffvatt vardha till min hemvist, der att uttro [o: bettre]
migh och mitt eghitt så väll som andre på någhonn tijdh till godhe

♦) K. Sigismunds bref, dat. Viäsma d. 27 Dec. 1612, tryckt af Vldeklndi,
Erigshistorie, s. 450.

Axel Oxenstierna 11: 5. 3

Digitized by VjOOQIC

eehe, szässom och utstoffere migh igheD eåssom thett bör sigh,
effter jagh ännu icke är kommen migh före ighenn, sedhann
som jagh alle mine hestar och rytterij här udi landhett senest
misthe. Szedhann vill jagh gärna, sässom jagh dhess plichttigh
är, oppå hvad ortt H. K. M:t n:tt synes migh sä här effter som
här till, effter min ytterste förmåghe, till H. K. M:tz och mitt
fädherneslandz gagnn och bäste trolighenn och flijtelighenn bruka
lathe. Förseendhes migh till M. B. att hann mitt bäste här-
utinnan veeth, som jagh honom och härom ombetror. Jagh vill
M. B:s omack och godhe villie medh altt gott ihugkomme och
förschylle. Och effter mann görlighenn af alle omständighetter
förnimmer, huru såsom dhe Påler effter dette landhett trachtft,
derföre vill höghelighenn aff nödhenn vara, att H. F. N:de Hert-
tigh Carll Philipp snartt sigh till Vijborgh begiffver, att Rys-
serne måtte någhott modh emoot dhe Påler aff H. F. Nrdes an-
kompst fatta, och effter een stor krigzmacht medh förste gräs
iffrånn Pålandh förmodhes, szäsom mann aff åttschillighe kund-
schaper förnummitt haffver, szå ligger der oppå störste machtt,
att vij på vår sijdhe tänkie opå, och grijpe till dhe medhell der
medh dhem mhå tijdigtt mottståndh schee, och der någhott krigz-
folk iffrånn Sverigie hijtt sändhes, szå måste dhe vara så con-
tenterede, att dhe kune genest inn udi dhett Muschousche landh
och herschapet till dhe ortter fortt ryckie, dher dhe kune dheris
undherholdh och besoldningh sigh sielff schaffe, effter dhette
Nougordsche gebeth är aff vårtt eghett krigzfolk som här städigtt
legatt haffve, såsom och aff fiändhens månghc infall, så uttar-
madhe, att dhe inghen yttermhere besväringh uttstä kune, szå
framptt dhe schole någorledhes beholdne bliffve. Förmodandes
att M. B. dette öfvervägher och K. M:t till gemöthe fhörer, på
dett, att deraff icke någhonn obeståndh framdelis förorsaches
mhå, såssom lättelighen schee känn, der krigzfolkett blifve der
med försäkradhe, att dhe schole dheris besoldningh här udi Ryss-
landh fhå, så snartt de öffver gräntzenn eller hijt till Nougorden
komma, såssom tilförendhe scheedt är, hvilket dera här feltt slår,
szå kundhe de derigenom till stor ovilligheett förorsakadhe bliffva,
och stor schadha udi vårtt förehaffvandhe göre, derföre hafver
jagh i all vällmeeningh velett M. B. härom i tijdh tillkenne
giffve.

Till besluth, endogh jagh tilförendhe någre gångher haffver
Kon. M:t udi undherdånigheet tilschriffvitt, szåssom och M. B.
derom bedhitt, att dhett klädhe och andre nödtorffter, som jagh

Digitized by VjOOQIC

till krigzsakemes befordringh här udi landhett aff een Refvelsk
bårgare Claes Grambou vidh nampn för 7200 daler optagitt haff-
ver, måtte aff Cronones opbördh i Finlandh bettaltt bliffva, effter
har udi landhett icke sä mykin innkompst faller, att man kan
krigzfolkett som här brukes contentere, sedhann att bettala sä-
dhann schuldh, szå haffver jagh lijkväll ingen bescheedh eller
svar deropå bekommitt. Och effter jagh aff M. K. B. her Jo-
hann De la Gardie förnummit hafver, att der han finge befal-
ningK och tilståndh aff K. M:t att bettale samme schuldh, vill
hann tillsehe, att ställe honom derfhöre tilfridz udi penninger
och vharur. Hvarfhöre bedher jagh M. B. på thett flijteligeste,
att M. B. vill vara obesvärett, att begå så vidt hooss K. M:t, att
her Johan måtte f hå aff H. K. M:t schriffteligh tillstånd till att
bettale samme schuldh. Eliest hoUer be:te köpmann sigh till
migh om sinn bettalningh, effter jagh hafver loffvatt att villie
vara hans mann, och honom bettala såssom för min eghenn
schuldh, för änn hann någhonn leffvereringh göre ville. Befa-
landhes M. K. B. samptt medh hans käre hussfru och vårdnadher
(dem han på mine vägnar flijteligenn helsse vill) Gudh Alzmecht-
tigh till långhvarigh vällmåghe ganska brodhervillighenn. Aff
Nougordz slott denn 21 Martii åhr 1613.

D. T. B.

och altidh til vilia
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Käre bror gör vell och helss din K. Fru mor
och syskon medh min velvillige tienst och bliff altidh min tro-
gen ven effter dett gamla, du skaltt altidh finna dett samma hoss
migh igen; och för altingh laga so, att jagh engonge må bliffva
förlossadh hedhan, eliest blifver jagh her aff sorgen so gammell
och gro, att jagh inte sedhan mehr tienar i frustuvunn. Jagh
haffver och nogergonger skrifvedh M. B. till, att Ewertt Horn
besvcrer sigh, att han inte vett, hvarföre han tiener her, ty en-
doch H. K:c M:tt höglofligh hoss Gudh skreff migh till att han
skulde vara enn Generall lutenantt öfver hela feltedh, so haffver
han doch lickvell enn icke hertill nogen bestelningh derpå, hvil-
kedh honom icke lithett förtyeker, att som han dett icke skole
vara verdh. Beder min B. derföre fliteligen, att han den jo må
medh dett första bekomma. Vale. Vale.

Bikskanslerns anteckning: Ankommedt till Stockholm med Jöreu Brunno
deo 23 April Anno 1613.

Digitized by VjOOQIC

14. Nowgorod den 12 April 1613.

Byssarne äro änna oeniga och den nyvalde tsaren har med sin slägt hållit
sig afsides; Hertig Carl Filips ankomst är mycket efterlängtad, men han
bör vara åtföljd af krigsfolk, utrastadt med både proviant och pennin-
gar, för att kunna hålla stånd mot Pleskow och Pohlackarne.

Min brodervillighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne,
brodher och tilförlathelighe gode vann, huru lägenhetterne här
udhi landhett nu förevette, varder M. B. aff min undherdånighe
medfölgiande schriffvelsse till K. M:t väll förnimmandhes, och
ändogh dhe Muschousche och rebellische Cassacker haffve effter
dheris eghen godhtyckie uttvaldt denn Feodoritens szonn för deras
Storfurste, om hvilkenn jagh tilförendhe K. M:t och M. B. till-
schriffvitt hafiver, szå känn sådhantt lijkväll inthett bestondh
eller förfolgh hafua, aldenstundh dhe förnempste Rysche herrer
och saraptlige Bayorer stå dher emoott. Icke heller vill eller
undherstår hann sigh sjelff att vedhertaghe dhenn ähre och hög-
hetenn, som honom udi sä måtto tilbiudhes, emedhan han samptt
medh sine förvanter, som och honom deriffrånn styrkie, väll be-
sinne, hvadh fhara och obeständh der medh fölgie vill, och för-
denschuldh begifFvitt sigh affsijdhes. Och aldenstundh alle Bayo-
reme här udi landhett H. F. N:des Herttigh Carll Philipz an-
kompst höghelighenn åstundhe, och tillflychtt hooss H. F. N:de
sökie vele, när dhe H. F. Nrdes ankompst förnimmandhes vardhe,
szåsom alle kundschaperne lydhe, hvilkett de och fuUer måste
göre, när dhe aff Pålackerne trängdhe varde, hvilkett inthett til-
baker bliffVer, szåssom tijenderne iff*rånn Pålandh fullfölgie, att
dhe vele dette landh starke och fiendtlige besökie. Åhr förden-
schuldh nu högh tijdh, att Högb:te H. F. N:de sigh till Vijborgh
schyndher och ypner säckenn emedan grijsenn är giffvin, der
till M. B. vill rådhe och styrkie, på dett aff* H. F. N:des ytter-
mhere drögzmhåll icke mhä någhott obeståndh och affall här
iblandh Rysserne förorsackes, ty här effter veett mann medh
inghe schälighe orsacker H. F. N:des yttermhere fördrögielsse
hooss Rysserne att föruhrsechtta, och om sådantt emoott för-
hopningh schedde och der aff någon schadheligh vidtlifftigheett
och aff*bräck i vare saker händhe (dett dogh Gudh Alzraechttigh
verdiges aff*vändhe) szå vill jagh derutinnan ändschyllett vare,
eff*ter jagh så offta om dette landz selsamme och orolighe till-

Digitized by VjOOQIC

ståndh och oenigheett haffver tillkenne giffvitt. Szå vill och
höghelighenn aff nödhenn vara, att eett antal krigzfolk så mykitt
E. K. M:t känn tillväghe komme, måghe medh förste gräsett
eller mögligitt är hijt i landhet eändhes, att göre dhe Påler
moottståndh, szåsom och tvinghe Pleschouerne och andre landz-
ortter till hörsamheett, om dhe udi midlertijdh icke vele be-
tänkie sigh, dijtt effter och Bvertt Hornn medh någott folk dra-
ghenn är, bådhe att förmane de Pleschousche till eenigheett
medh oss, szåssom och förmhene dhem tillföringh, och elliest
tillsehe, udi hvadh måtto han dhem någott affbreck göre känn.
Dogh måste mäste partten afF det krigzfolk hijtt eflfter sändhes
udi Narffven landstige för allerhandhe orsacher schuldh, och
medh någre månaders kost och besoldningh försorgdhe vara,
effter här udi Nougordz gebeth inthett till bäste är att undsättie
dem medh, szåsom jagh M. b. derom tilförendhe tillschriffvitt
haffver. Dette jagh M. B. udi all vällmeeningh nu icke haffver
kunnett förhoUa. Förseendes migh till M. b. att han varder
hooss K. M:t till dett bäste rådandes, szå att vare påbegynte sa-
ker H. K. M:t och Sverigis Crone till gode och förkoffringh
deste bättre måghe uttf hördhe bliffva, der till Gudh Alzmechttigh
verdiges lycko förläne, udi hvilkens N:ge beschyddh och be-
skärm jagh M. B. samptt medh hans käre hussfru och kärkompne
vordnadher (dem han på mine vegnar vill flijteligen helse) vill
härmedh trolighenn befalett haffve. Aff Nougordz slott denn
12 Aprilis åhr 1613.

D. T. B.

och altidh till villia

Jacobus De La Gardie m. p.

15. Nowgorod den 9 Juni 1618.

Begår att det betänkande han till Kongl. Maj:t afglfvit måtte till det bästa
nttydas samt att godt krigsfolk med sina förnödenheter öfversändes.

Min brodhervillighe etc, Velborne her Cantzeler Axell Oxen-
fitierne. Näst myckin velmåges öndschning och een flijtigh tack-
eegielsse för beviste välgemingar, och all godh brodherligh be-
nägenheet, hvilckett jagh medh altt gått vill igenn vetta till att
förscbylla, lather jagh M. B. här medh venligenn vetta, att jagh

Digitized by VjOOQIC

Kon. M;tt medh brefFvijssare och enspeningar i underdånigheet
tillschrifFvitt haflFver*). Deraff min brodher mitt svar, ringe me-
ningh och betenckiande opå the sacker H. Kon. M:tt migh nå-
digest tillschriffvitt haffver, szåssora och detta landz tillståndh
förnimmandes vardher, bediandes att min brodher vill sådan min
välmeningh och vidhlyflftige schriffvelsse, emedhan man för denne
tijdz legenheett icke kårttere haffver den göre kunnett, hoss
Kon. M:tt till thett bedsta uttydha och dher till förhielpe och
Btyrckia, att gått krigzfålck medh andre nödhtårffter mage snartt
och i rettan tijdh för allehande orsacker hijtt ankåmma, och att
krigzfålckett mage contenteradhe och medh någre månadz kast
försedde vara, på thett dhe icke mage sigh någonn ovilligheet
och myttination företaghe, när dhe hijt komma och ringa udi
pråffviandt och anner contentantts för sigh finna, szåssom til-
förende skedt är. Och effter Kon. M:tt icke vill änu städie och
förlåffva migh häriffrån, såsom jagh gärne såge och min lägen-
heet nu kräfFver, szå vill jagh änu till höstenn migh här för-
hålla, och ähn yttermecre min flijtt till sakenn här göre, då jagh
förmodher att H. Kon. M:tt migh här iffrån nådigest förlåffuen-
des varder, effter såssom H. Kon. M:tt elschelige käre her fadher
(saligh hoss Gudh och höghlåfläigh i åminnclsse) migh någett för
sin dödhelige affgångh thet låffuade och tillsadhe, att jagh medh
förste häriffrån schulle förlåsset bliffua. Haffuer och fuller stått
mitt stunde glas och pick uth här i landett, zså att jagh någon
lijsa och förschoningh borde uiuthe, och een anner förordnes
och trädhe till roo[r]8 i mitt stadh igenn, som kan så väl vara
skyldigh att bevijsse H. Kon. M:tt och fäderneslandet sin tiänst,
såssom jagh. Förseer migh och till M. B. att han varder mitt
bedsta här uttinan vettandes, jagh vill sådantt hoss M. B. medh
altt gått igen förskylla. Bef halandes M. B. sampt medh sin käre
hussfru och vårdnader, dem han medh myckin velmåge på mine
vegner helsse vill, udi Gudz dens Alzmechtiges n:ge beskydd
till myckin velmåge. Aff Nåugordz Slått denn 9 Junij åhr 1613.

D. T. B.

och altidh til tienst och vilia
Jacobus De La Gardie m. p.

*) Finnes bilagdt, dat. s. d. eller d. 9 Juni 1613.

Digitized by CjOOQIC

16. Nowgorod den 6 Juli 1618.

Ar tacksam för ntDämnlDgen till riksråd, men tror sig bättre kunna tjena i
fält; med afseende på den erhållna befallningen att taga metropoHten
i Nowgorod med såsom ombud till Vlborg, anmärkes, att han är för gam-
mal och svag; knäs Ivan knnde ej heller resa, såsom oumbärlig för lag-
skipningen; misstroende till Sverige för de Byska sändebudens långa
dröjsmål i Stockholm och Carl Filips försenade afresa hade vållat Aug-
dews och Tichvins affall; det förra kan lätt återtagas och försök göras
med Pleskow; men vapen och ammunition behöfs.

Min brodhervillighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne
brodher och tillförlatheligh gode venn, näst all vellmåghes önsch-
ning och een flijtigh tackseijelse för mykitt gott bevijsth, dett
jagh gärna förschylle och medh all tacksamheett ihugkomma vill,
lather jagh M. B. härmedh venlighenn vette, att jagh min bro-
dhers schrifvelse denn 11 nästförlidne Aprilis, Stockholm, dateret,
denn 18 Junij först bekommitt haffver, och derutaff såssom
elliest tilförendhe udhi inåDgehandhe måtte M. B:s godhe och
trogne gemöth och afiection till migh förnummitt och nogeamptt
och serdeles dherutaflF märktt, att M. B. haffver tagitt nigh dhenn
mödan opå iblandh mykitt annett bekymmer, som jagh väll veett
M. B. är beladdher medh, så vidlifftelighen och grundhelighenn
icke allenast om Cronones högnödighe och anlegne ärendher,
utban och om mine privatsaker migh att tillschrifva, och sitt be-
tänkiandhe meddeele, för hvilken sin godhe benägenheett och
svar jagh M. B. flijtelighenn betackar. Och effter man hafver
bådhe förr och sedhermhere M. B. schriffvelse dateret är, genom
breff och budh bådhe till K. M:t och M. B. samme cronones
saker nogsamptt moveret, szå att jagh förmodher, att H. K. M:tt
är medh min eenfaldighc och vällmeente meeningh tillfridz,
achtar fördenschuldh onödigtt dhenne gånghen dhem repetere,
och M. B. der medh bemödhe, uthan vill dher medh bestå lathe,
till dess Gudh vill, att Sverigis Commissarier medh H. F. N:de
Hertigh Carll Philipp kune till Vijborgh komma, då man samme
saker effter tijdzens och beggis rijkzens och landz tillståndh
och lägenheett till Sverigis crones yttermhere gagnn och bästhe
vidtliffilighere disputere och dirigere känn, szåsom jagh och här-
till migh och derom till thett högste och så mykitt migh mög-
ligitt effter yttersta förstån dh vinlagtt haffver. Dett och M. B.
vijdere i sin schrifvelse förmäler, att M. B. är ovitterligitt om

Digitized by VjOOQIC

dhem som schuUe s&dhane förvittlighe ordh falla lathett emoott
dem, Bom äre till Szverigie kompne och recompens för dheris be-
vijste tienst förd rett, dett veeth jagh och väll, att sådantt uthan
M. B. vettschap scheedt är, dogh är thett migh för sanningh aff
åttskillighe berättet, att någre echole dem så snöplighenn affvist,
szåsom jagh M. B. derom tilförendhe tillschiifvitt haflVer, för-
meene sigh och kune thett bevijsse, om thet schuUe så gelle,
och vore thett bäst, att dhe der medh för månghe orsacker schuldh
fördrag hadhe, och brukadhe heller beschedenhectt och fogelighe
ordh i sakenn, medh dhem een krigzmann undertijdhenn lather
sig nögie, till dess lägenhettenn känn så tillseije, att han kan
fhå hvadh honom tillkommer. Och effter thett, käre brodher, K.
M:tz bref är migh tillhåndhe kommitt, derutinnan H. K. M:t för-
mäler sigh villie bruka migh udi sitt och Rijkzens Rådh*), der
till jagh migh oskickeligh befinner, och fördenschuldh såghe
gärne, att jagh der medh måtte förschontt bliffve, helst effter
jagh större lust till krigszsakerne haffver, änn att inväffva migh
udi sådhane saker, dog betackar jagh H. K. M:t på thett under-
dånligste och ödmjuckeligste för denn ähre H. K. M:t migh udi
så måtte n[ådig8]tt tilbuditt haffver, och kenner migh schyldigh,
szåsom och gärna vill lathe migh till H. K. M:tz och mitt käre
fadern eslandz gagnn och bästhe bruke udi dhe saker, migh står
tillgörendhes, och mitt förståndh känn tillseije. Och eflfter M. B.
haffver iffrånn begynnelsenn dragett et troget brodherligitt hierta
till migh, derföre så bedher jagh M. B. att hann vill migh sitt
trogne rådh meddele, huru jagh mig härutinnan bäst stelle och
förholla schall, och der H. K. M:t ändelighen der opå står, szå
förmoder jagh att H. K. M:t vardher dett embethe H. K. M:tz
her fadher (szaligh hooss Gudh och högloffligh i åmminnelse)
haffver migh betrodt, och jagh een tijdh bårthåth medh stor mödhe
och bekymmer så betiäodt och föreståt haffver, att jagh förhop-
pes för H. K. M:t och hvar ehrligh man till svars stå, nådigst an-
seendhes och betänkiandhes, szå att migh udi så måtto icke någonn
förnidringh vedherfhares mhå, derutinnan att någon anner som
något längher udi samme embethe kan varitt haffve, och dock icke
är bättre änn jagh, må migh till förkleeningh fördenschuldh före-
draghes, emedhan hvar och een retschaffens karll tienar altijdh
deropå, att hann må sigh förbättre och icke förringhe, förseendhes
migh till M. B. att hann vardher mitt bäste så härutinnan, såssom

•) Dateradt d. 20 Maj 1613. Registratur I: 686.

Digitized by VjOOQIC

och i all annor måtte vettandhes. Jagh betackar och M. B. för
meddelte kundschaper om Rijkzens tilletåndh och lägenhetter,
och bedher att M. B. vill vare obesvärett migh ann yttermhere
derom förständighe.

Belangandhee dhette landz tillståndh, szå vardher M. B. thett
aff min underdånighe schriffvelse till K. M:t förnimmandes, och
åndogh K. M:t förmäler i sin n:ge schriflTvelse och instruction,
att jagh schall tagha den Nougordsche Metropolitcn, och de
andre förnempste här kiine vara medh migh till Vijborgh, uthan
tvifvell för dhenn orsach schuldh, att H. K. M:t mhenar, att
medh hans och dheris personer schall någhot synnerligitt kuno
utträttes, szå kan thett bådhe för hans ålderdom och svaghett
schuldh icke schee, såsom och för selsamme tankar och rop der-
aff förorsakes och omkringh heele landett uttsprijdhes kundhe,
der han schuUe dijtt fhöres, och i synnerheett emoott sinn villie
och machtt, icke heller kan Knäs Iwan häriffrån ännu väll om-
bäres, effter här ingenn är, som i hans stadh kan Ryssernes klage-
mhål, som alle dagar alt för månghe här förefhalle, optaghe och
dhem till rätte hielpe, szå är icke heller fögo [o: mer] medh honom
heller änn Metropolitenn bevändt, effter gemeene mann här udi
landett dhem fögo achte, ehuar dhe are, och uthan deras veth-
schap näget beslute och tilsegia kunna, heller ähn dhe anse dhem
aff Rysche sändebudhenn som i Pålandh anholdne äre. Ahr för-
denschuldh bäst, att hann bliffver här qvar, hvilkett meere känn
oss udi vårtt förehaffVande båthe, när sakerne rätt och effter
tijdzens lägenhet besinnes, szå blifve och för uthan dhem de
förnempste Baijorer här beholdne äre dherhedhan sändhe, dogh
ligger dhem mykitt i magen, att de andre Rysche szändebudh
bliffVe dher udi Sverigie så länge oppeholdne, derutaff de Mus-
chousche Rysser uttsprengie sådantt rop kringh om landett, att
dhem vardher så i handh gåendhes som de Rysche szändebudh
Bom i Pålandh staddhe äre. Vore fördenschuldh gott och nö-
digtt, att någre aff* dhem måtte hijtt tilbaker städies, och att the
andre måghe schrifva hijt till deris förvan ter och ven ner om
deris tillståndh, hvilkett medh desse två enspenningar som nu
senest här varitt hafve, icke schedt är; dett de Nougordske Rys-
ser under gifver. Min broder vill fördenschuldh dhem här effter
större frijheett giffve, och så laga att dheris förhopningh må
mhere tillväxa änn aff\aga, ty derigenom att medh H. F. N:des
Hertigh Carll Philips reese hijt åth är så länghe fördrögtt, och
dhe Rysche sändebudh så länge udi Sverigie oppeholdne, haffve

Digitized by VjOOQIC

dhe Tiphnische och Augdousche afFallitt, effter dhe haffve sigh
inbillatt, att dhe inghen Storfurste eller bietondh iffrånn Sverigie
hadhe till att förmodhe. Derföre vore nu högh tijdh, att H. P.
N:de snartt ankome, szå att Rysseme raåtte fatta modh ighenn,
flzåsom och att dett krigzfolk som åstadhkomraes känn måtte
medh thett förste mögligitt är, udi een hoop och icke sä plocke-
tals som här till, landett till störste besvär och obotheligh schadha
schedt är, öflPver till NarfFven komma, att schaffa Augdou på vår
sijde ighenn, hvilkett man och förhoppes uthann stortt besvär
schee kune, effter dett är icke någon befästningh för gewaltt,
och sedhann försökie lyckann emoott Pleschou, dog så, att dhe
måtte någorledhes contenterede och medh proviantt förseddhe
vara, för dhe orsacher jagh M. B. tillförende tillschrifvit hafver.
Ty min broder känn väll tenkie, hvadh för ringe medell här i
landet nu finnes att befridighe dhem medh udhi denne tijdz
lägenheett. Min broder vill och der opå drifva, att de krigz-
munitioner som till vårtt förehaffvandhe här udi landett behöf-
ves villie, mage och medh förste hijtt ankomme, szåesom har-
nisch, byssor och vergier till dhet obevärde folkett här äre. För-
modendes, att M. B. varder sitt till sakenn görendes, såssom
hann väll besinner att deropå machtt ligger. Och vill här medh
M. B. samptt med sinn käre hussfru (denn han med mykin väl-
färdh på mine vegner helse vill) udi Gudz n:ge beschyddh
trolighen befhalett haffve. Aff Nougordz slott denn 6 Julij
åhr 1613.

D. T. B.

och altidh til tienst och vilia
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Käre bror, gör vell och helsa och din kere
fru mor och syskon medh min villige tienst. Gudh late oss
snart få tales vedh medh helsa och gledhie, dett önskar jagh aff
altt hierta. Vale.

Digitized by CjOOQIC

17. Nowgorod den 28 Juli 1613.

Förard för Robert von Rosen, att äterfA gods, som hans fader förverkat, och
komma ur Pommersk i Svensk tjenst.

Min brodhervillighe etc. Välborne her Cantzler brodher och
tilförlathelighe gode venn. Effter brefFvijesere Robbertt vonn
Rosenn, haffver medh Fursternes aff Pomerenn förschriffter lij-
thett till migh om een förschriflFt cill K. M:tt, att han måtte
komma till sine arffvegodz igenn, som hans framlidne fadher
Hans vonn Rosenn genom sitt förseende är qvitt gånghenn,
derom hann och förschriffter aff Högb:te Furstar till Kon. M:t
haffver, hvarfhöre beder jagh M. B. att hann vill lathe honom
vare sigh till dett bäste befalett, och honom för een gunstigh
befordrare och intercessor hooss Kon. M:t vara, att honom må
samme godz igen inrymde bliflfve, helst effter han icke haffver
varitt medh sin fadher i råd och dådh, mykitt mindre lathett
sigh emoot H. K. M:t bruke, effter hann aff barndomen hooss
Hertigh Philipp aff Pomerenn haffver tientt, och godh recom-
mendation aff honom haffver, och fördenschuldh icke bör sin
fadhers bråth åttniuthe, helst effter hann är een brukeligh karll,
och känn sin fadhers förseende medh sin trogne och flijtige
tienst förbättre, szåssom hann sigh och tillbiudher. Förseendes
migh fördenschuldh till M. B. att han lather honom dhenne min
förschrifft till gode åttniuthe; helst effter Högbe: te Furster haffve
migh honom flijtigtt recomraendcret. Och hadhe han fullerförr
H. K. M:t i underdånigheett besöchtt, men hann är genom heff-
tigh siukdom här udi Nougorden een tijdh långh oppehoUenn
och förhindrett vordhenn. Min brodher vill fördenschuldh honom
derutinnan uhrsechtatt haffve, och hooss K. M:t undschyllett,
szåssom och hielpe honom snart till sin afischecdh, effter han
haffver lust att lathe bruke sigh här i land ett hooss migh. Be-
falandes M. K. B. saraptt medh altt thett honom kärt är, Gudh
Alzmechttigh till långhvarigh vällmåge Brodervilligen. Af Nou-
gordz Slott denn 28 Julij åhr 1613.

D. T. B.

och altidh til vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

18. Nowgorod den 1 Augusti 1613.

BestyckniDgen pä Jama är ej större än nödigt. Behof af penningar och pro-
viant för krigsfolket som öfversftndes, emedan inkomsten icke räcker
till garnisonen, och i hela orten är dyr tid.

Min brodhervilHgh etc. Välborne her Cantzler her Axell
Oxenstierne brodher och tilförseendes godhe venn. Jagh kan
medh thette läglighe budh min brodher icke förhöll», att jagh
aff Ståtthollarens på Iwangrodt Evärtt Brämens echrifvelse för-
nummitt haffver, att K. M:t honom tilschrifvitt hafver, att hann
schall lathe tagha och föra alle stycker iffrånn Jama till Iwan-
grodt. Och eifter jagh känn väll tänkie, att H. K. M:t haffver
dhett för dhenn orsach schuldh gjordt, att H. K. M:t haffver
fruchtett, att Rysserne schulle sådhandtt schelmerij medh Jama
bruka såsom medh Augdo scheedt är, men eiffter jagh haiffver
förordnedt dijtt een phana Finsche knechter och lathett medh
lämpe afschaffe och förord ne alle dhe Kysser dher inne vore
uthi hakelvärkett*), på någre personer när, som nästh Rysche
StåtthoUaren dher inne äre, szå hoppes mann fördenschuldh, att
dher medh inghenn fhara är, och dherföre på K. M:tz nådigbe
behagh och vijdere förklaringh lathett dhe små stycker dher äre,
qvarre bliffve, ty jagh haffver dhe störste stycker tilförendhe
derifrånn till Nöthoborgh och Ladga fhöre lathett, effter dhe
dher bättre behöfves, och måste samme små stycker dher bliffve,
szå framptt huset schall vidh machtt holles, såssom i dhcnne
tijdz lägenheett och tilståndh fuUer aff nödhen är, helst effter
man kan medh thett folch deropå äre, deste bättre holla vägerne
heremillan frije för dhe schelmische Rysche Cassacker, som bådhe
iffrånn Pleschou och andre ortter komma pläghe, och sigh uth
medh vägerne lägre och lura opå vårtt folch som aff och ahnn
reesa. Szå känn och derigenom infall i Coporie länn deste
bättre affvergies, som aff be:te Cossacker esomoftast tilbudett är.
Och effter migh bordhe fuUer fram för Ståtthollarne vette om
sådhane och andre saker, som H. K. M:t med befästningarnc
vill bestältt haffve, szå länghe jagh udi mitt ombetroddhe em-
bette här brukes, aldenstundh samme befästninger och medh min
flijt och bekymmer (uthan rom att schriffva) intagne äre, på dett
att jagh måtte effter tijdzens lägenhett kune deste bättre dherom

*) I Estland och Lifland kallades så förstäder, utom murarne, som blott
skyddades af ett staket eller plank verk, hvarpå ordet egentligen syftar.

Digitized by VjOOQIC

schicke och ordinere, szå väll om dhe saker som opå befästnin-
garoe så väll som i faltt aflF nödhenn äre, eflfter de måste öffver-
eens komma, om thett elliest schall gå lijka och vall till, hvar-
fhöre bedher jagh min broder, att migh må försth här efFter om
H. K. M:tz nådighe villie i så måtto vitterligitt bliffva, ty elliest
vardhe StåtthoUarne aff sådhane H. K. M:tz särdeles schrifFvelser
och befhalningher så modighe, att dhe mitt commendament
fögho ansendhes vardhe, der afF stor oordningh och schada för-
orsaches kundhe. Dette haffver jagh min broder i all vällmee-
niagh icke kunnett förhoUa, förseendes migh till M. B., att
hann thett och icke annars optagher uthan till dhet bäste ut-
tydher. Belangandes dhette Inndz tillståndh vardher M. B. afF
min underdånighe schriffvelse till K. M:t*) förniramandhes, achtar
fördenschuldh onödigt thett här repetere. Och ändogh jagh esom-
offtast haffver min brodher tillschriffvitt och påmint, att hann
ville så laghatt, att dett krigzfolch hijtt i landett beskedt bliffver
måtte medh någre månaders proviantt försedd e vardha, szå för-
nimmer jagh lijkväll, att Mönichoffvens soldater som till Nyenn
ankompne äre, szåsom och Cobrons regemente, hvilke udi Narf-
venn landstigne äre, schole ringhe och een partt haffve inthett
proviantt, för hvilkenn orsach Mönicnoffvens soldater haffve* ta-
gitt sigh orsach att opstighe vidh Xyenn, udhi denn meeningh
att de vele öffver landh begiffve sig till Narffvenn, derigenom de
arme böndher, som ännu någorledhes beholdne äre, kundhe medh
allone uttarmadhe bliffva, men jagh haffver dhem till Tiphnie
beschedett emoott de schelmische Rysser dher sigh förholle.
Och effter här i landett är ringhe proviantt tillfångz, bådhe för
fiendens infhall och ströffende schuldh, szåssom och derföre, att
här haffver mächte mykin boskap aff sjukdom död t sin koss, szå
att enn koo kostar här udi Nougorden så väll som annorstedes
12 eller 15 daler, derföre vill högelighenn aff nödhenn vara,
att proviantt må sändhes iffrånn Sverigie medh schep till Narff-
venn, dedan mann kan till krigzfolkzens oppehälle hemptatt, szå
framptt mann schall kune företaghe och utthärde belägringhenn
för Pleschou, ty deromkringh är mechtte ringe till bäste. Om
krigzfolchett och schole hoUes villighe, szå vill penningar der
till behöffves, der till här i landett och ringhe medhell och utt-
vaghar finnes, bådhe för almogens oförmögenhet och dett affall
och upror dhe sigh företagitt haffve, szå att man niuggest känn

*) Bilaga, brefyet till Kongl. Maj:t, dat. d. 3 Ang. 1618.

Digitized by VjOOQIC

så raånghe penninger till väghe bringhe, der medh thett krigz-
folch här udi Nougorden i garnison liggie kune oppehålles, ty
man måste altt medh rede penninger dhem underhoUe, effter
här ringe spannemåll och soffvcU till fångz varitt haffver, der-
före så måste och penninger försarables och hijt sändhes. Gudh
giffve, att lägenhetten udi Sverigie kundhe sådhantt tillseije, szå-
som thet högelighen af nödhenn är, på dett att krigzfolchett
icke måghe sigh någonn mytination förctaghe, szåssom tilförendhe
här udi landett för någre åhr sedhann schedde, då här udi lan-
dett större förmögenheett var änn som nu. Dette schriflTver jagh
fördenschuldh och i tijdh tillkennegifFver, att jagh framdelis vill
vare derutinnan ändschyllett, om någhott obeståndh (dett dogh
Gudh n:tt affvergie) der aff förorsaches känn. Och effter een
partt der udi Sverigie kune till äffventyrs icke tro, att här eå
ringhe penninger falle, uthan mena att penningerne schole här
öffverflödhe, och fördenschuldh schatte hvar mann här så rijka,
szåsoni man aff een och annen som deriffrånn komma spoitt
haffver, att mann der i så måtto nogsamptt opå thal är, hvilkett
mann önschadhe och gärna såghe at så i sanningh vara måtte,
och vore thett väll och ährlighenn förtientt, om mann någhott
hadhe, men thett känn vare ringhere änn någonn tror och thal
går utaff, haffver och för min person n alt mitt oppå krigsfolchett
som bådhe uthan landz nu nylighenn värffvedhe äre, såssom och
dhem som här udi landett tilförende sigh bruka lathett, spende-
ret, szåsom räkenschapenn som klar och richtigh är, schall utt-
vijse, och ännu inthett vederlagh derföre bekommitt, derföre så
bedher jagh M. B. att hann vill hooss K. M:t begå, att hijtt
måghe någre krigz Commissarier medh förste förordnes som här
kune krigzfolchett contentere, effter migh icke är mögligitt, att
vara både Fälttöffverste och Commissarius, szå vardhe dhe för-
nimmandhes hvad ränte och opbördh och hvadh uttgifft här der-
emoott faller, och schall räkenschapenn uttvijse hvadh inkomp-
stenn här till rantat haffver, och att thett till krigzfolchet och
icke miq nytto användt är. Förseendes migh till M. B. att hann
härom bestellandhee varder, szå att jagh må någhon lijse udi så
måtto aff dhem haflfve. Befalandes M. B. här medh och altijdh
samptt medh altt thett honom kärtt är, Gudh Alzmechttigh till
långhvarigh vällmåghe Brodervillighenn. Aff Nougordz slott
denn 1 Augusti åhr 1613.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by VjOOQIC

Käre broder her Axell Oxenstierne, breflfvijsere Helgie Jes-
perssonn är fördenschuldh här så läuge oppehoUenn vordenn,
eff*ter här inthett synnerligitt udi långh tijdh för änn nu före-
fallitt hafFver, dermedh man kunde honom derhedan affardige.
Den andre enspeningeren Iver vidh nampn, som hijtt för någon
tijdh sedan ankom, haffver man här qvar behoUitt, till dess man
kan förnimme vijdare kundschaper iffrån Tiphnie och andre
orter här udi landet, då han skall häriffrånn affärdiget bliffve.

19. Nowgorod den 3 Augusti 1618.

Förord för ryttmästaren Lorenz Wagner, Bom trollgen genom förblandning
med Saderlender blifrit hos E. M:t angifven för olagligheter i Norr-
land och f. D. Tore omistlig, då flere officerare voro sårade och sjuka
och han förde befälet öfver ryttarne vid Tichvin.

Mijnn broderviUigh etc, Välbornne käre broder, her AxUl
Oxenstierne, effter dett Ryttmesterenn Loren dz Wagner, är för
K. M:t ahngifvenn, att hann almogenn i Nårlandenn der hann
färdas och igenom dragitt hafver, stor öfvervåldh och orätt skulle
tilfogatt hafva, h vårföre hafver H. K. M:t migh nådigst til-
schrifvidt och befaltt, att jagh honom så snartt han hijtt ahn-
komme, till H. K. M:t försende skall, och stå sijne åklagere till
rätta, hvilchenn H. K. M:tz befalningh jagh hörsnmligenn gärnna
effterkomma ville. Men effter hann till dett högste försvär och
endschyller sigh, att hann ingen öfverlast almogenn der hann
framdragitt giordt hafver, allcnest hvadh hann till sitt nödtårff-
tigtt oppehälle effter H. K. M:tz pass och nådige tillåthelsse af
dem fordratt och bekommidt (menn Suderlennder medh sine
ryttere skole der i landett mechtta illa huss hållitt, emedann Lo-
rendz Wagner der i landett var, och känn skee att dett blifver
honom tillrecknadt, emedann hann säger sigh hafva afiverdtt
deris öfverlastt så mykitt honom hafver stått tillgörendes, så att
h/inn hafver deröfver måstt vijke för dem, när de äre honom för
starke blefnne) deropå hann och förmhener sigh förskaffe pre-
sternas och almogens bevijs ifrånn Norlandenn igenom sijnne
utfikickede. Hvarföre hafver jagh behållitt honom här qvar och
förskickett till Thifine att ahnföre och förestå mijne cornettz
ryttere, öfver hvilckc hann Ryttmestere är, effter hann der svåre

Digitized by VjOOQIC

väl behöfves, medann någre af de andre befälenn der af fien-
denn saigede och skamferede ähre, och man icke monga af dem
här hafver som man känn i sä motto bruke till att ahnföre
fålck, och sielf känn jagh icke heller här ifrånn komma. Beder
fördenschuldh att mijn K. B. ville göre väl och för honom hos
H. K. M:t i all underdånigheett intercedere, att H. K. M:t inge
onådher till honom derföre fatta ville, uthann för een nådigh
och gunstigh Konungh och herre vare, hann vill och tilbiuder
eigh deremott sijnn trogenn tienstt så häreffter som här till be-
vijse, såsom och lijf och blodh hafve ospartt för H. K. M:t och
Sveriges crona när så känn omträngie. Förmodendes att mijn
K. broder är hanns gode medlare hos H. K. M:t och sakenn
till dett bestte uttyder, effter mijn B. är väl vitterligitt, huru
lenge han Sveriges crono tientt hafver, och sigh altijdh troligen
och manligenn både här i landett såsom och annorstedz förhål-
litt, såsom och derföre att hann förestår mitt eigitt cornett, der-
före jagh icke hafver kunnedt underlathe så flittigtt för honom
intercedere. Mijnn K. B. ville och till dett bestte uttyde, att
jagh hafver behållitt honom här qvar, så att H. K. M:t icke må
dett i denn meningen optage, lijkesom jagh H. K. M:t vilie och
befalningh icke effterkomma ville, hvilckett vijdt vare ifrån migh,
uthann dett är för be:tte orsaker schuldh skedt, effter hanns
tienstt här nu vil behöfves. Udi hvadh måtte jagh känn vare
mijn K. broder till vilie och broderligh benägennhet igenn, gör
jagh altijdh gärnna, sådantt hann och för aijnn perssonn öfver-
bödigh är att förskylle. Befalendes här medh mijn K. B.
flamptt altt dett honom kärtt är, Gudh Alzmechtigh till all
välmåge broderkärligenn. Datum Nougordz Slått den 3 Augusti
åhr 1613.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Käre bror, h. Axell, efter jagh förnimmer att
några Wagners misunnere, och de megh och föga gott unna,
honom hoss Hans K. M:tt uthan stor orsack förfölia, hvarföre
beder jagh min K. B. han ville icke allenest för min skuldh undt
[o: utan] för retvisans och hane ehrlige och manlige förhollande
honom sigh late vare befalledh; ty ner en partt toke angifvere
sitte hiemma och hafve store ordh, so moste han sä vell som
andre retskafiens karlar setia dett kerste till. Doch förseer jagh
migh visserligen till min K. B. att han betre sodantt varder be-

Digitized by VjOOQIC

tenkia, en de, hvilken Gudh så mykett förstondh inte gifuedh
haffver. Jagh skall altidh tienc min broder till vilia i hvadh
mötte jagh kan. Vale.

20. Nowgorod den 28 Augusti 1618.

Missnöjd för det 1 instrnktionen för ombuden vid förestAende underhandling
med Byssame i Viborg Henrik Horn såsom äldre rådsherre fått plats
framför honom, begär han att få stad na i Nowgorod och brefvexla med
ombuden, samt ersättning för värfnlng af ett regemente Tyska soldater.

Min venlighe etc. Välborne her Axell Oxcnstierne, broder
och tillförseendes förtrogne venn. Endogh jagh fast ogärne M.
B. medh denne rain schriflfvelse udi denne rain privat sach be-
niödhe ville, dogh haffver jagh för efftenne orsacher icke kun-
nett der medh underlathe, uthann lather M. B. här medh ven-
lighenn vette, att jagh aff* denn instruction, som commissarierne
udi Vijborgh staddhe giffvinn är, förnummitt haffver, huru så-
som Hindrich Hornn är migh deruti föredraghenn, igenom hvadh
orsach thett och helst känn sclieedt vara, och der dett vore der-
aff* förorsachett, att hann för änn jagh udhi Rijkzens Rådh fordrett
och antaghin är, szå förhoppes migh, att jagh haffver K. M:t
och Sverigis crone denn tienst (uthann beröm att schriffVa) be-
vist och sådantt kall betiäntt, som hans embethe faller lijkmät-
tigt är, haffver thett och een rum tijdh beklädt för änn hann
udi Rijkzens Rådh kom, der till medh haffver jagh och Szverigis
crone aff begynnelsenn längher änn han tientt, och derutöfver
mykitt ondt uttstått, szå schall icke heller synnerligen schilia
opå beggis vhår åldher (effter icke annars vara känn, änn jagh
måste nu emoott min villie så nogha dett altt öffvervägha), szå-
8om och här i landhett mitt orabetrodde embethe medh mykin
mödho, bekymmer och fhara opå fempte åhrett så förestått haff*-
ver, att jagh för Gudh, H. K. M:t och hvar ehrligh mann vill
tryggelighenn till svars stå, och fördenschuldh deste heller för-
mendt denn ähre och gode narapnn, som min HuHgh fadher efflber
sigh leefft haffver, vidh machtt och i sitt esse holla, szåsom och
effter vår n:ge fordom konungz, Konungh Carls (höglofläigh i
åmminnelsse) n:ge breff och löffte, och vår aller nådigste Ko-
nungz nu regerendhes n:ge tillseijelsse migh udhi min tienst
förbättre, så väll som andre ährlighe karlar för migh giordt

Axel Oxenstierna II: 5. 4

Digitized by VjOOQIC

hafive, och ann hooss högb:te K. M:t och fremmandhe herrar
och potentater vederfhars, änn att jagh udi någonn måtto skulle
förringatt bliffva, szåsom nu tilbiudhes, ty der be:te argument
gälla mhå, szå vill der afF fölgie, att jagh och flere andre som
nylighenn för migh i Rådett fordradhe äre, cedere skall, och
medh denn ringeste iblandh dhem bliffva, oansedt dhe udi lijk-
måttigt embethe tilförendhe medh migh icke tientt haffve, och
derföre, såssom och för flere andre orsacher, såghe heller, att
jagh medh thett Rådz embethe måtte förschåntt bliffva, effter
jagh är förgäten vordhenn, när andre bleffve dher till antagne^
och nu omsidher medh Philipp Skedingh lijka giordh och vidh
ändhann satt, endogh vij icke lijka ståndh beklädt och tiänst
giordt hafive, hvilkett migh fast till hiertatt går, helst effter så-
dantt icke allenest migh till förklenringh scheer, szå väll här
hooss dhenn heele Rysche nationen, denn jagh på n:ge höghe
öff'verhettens vägner een tijdh bårtt åth förestått haffVer, szåsom
hooss alle andre herschapp, som här om vitterligitt bliffver, uthann
och dhem som jagh aff* högre och nidrighe ståndh och condition
här till commenderet haff*ver, till vanähre och nesa ländher. Och
aldenstundh min brodhcr migh genom sinn schriffvelsse tillsagtt
haffVer, att hann vill vare oförtrutin att vette mitt gagnn, ähre
och vällfärdh udhi alle måtto, derfhöre jagh M. B. flijtelighenn
betackar, migh och dher till förlåther, hvarfhöre bedher jagh
M. B. att hann vill hooss Kon. M:tt dhenne sak på thett foge-
ligeste andraghe, och min undherdånighe schriffvelsse till H. K.
M:t till thett bäste uttydha, szåsom thett icke heller aff* hög-
färdh eller ähregirighet androm till förachtt scheedt är, ty jagh
unner hvar och een gärna eff*ter sitt ståndh och embethe sin
tilbörlighe ähra, när jagh och derigenom må oförachtedh bliffva,
uthan allenest till dhenn ändha scheedt, att thett embethe jagh
på K. M:tz vegner beklädher, må så väll här hooss oss, såsom
udhi andre fremmandhe landh, H. K. M:t sielff" till ähre, udhi
hvilkens nampnn jagh och commenderer, udi sin grad och esse
bliff*va, szåsom och jagh för min personn så väll som andre min
tiänst åttniuthe. Elliesth må jagh eller någhonn annan inghen
lust haffVe sådhantt kall, medh så stor mödhe och bekymmer,
som här till scheedt är, här eff'ter att betiene. Och aldenstundh
jagh och nu tröttes vidh samma embethe, helst effter jagh så
länghe och stadigt thett förestått och uthärdatt haffVer, hvarfhöre
bedher jagh M. B. att hann vill obesvärett vara, så vidt hooss
K. M:t begå. att jagh icke allenest medh dhenn handhell udi

Digitized by VjOOQIC

Vijborgh medh Rysserne berammett är, mhå förschåntt bliflFva,
efter jagh haffver dess föruthann nogh att göre medh krigzsa-
kerne här i landett, och här nu inghenn är, som i min stadh
här blifva känn, uthann och dertill förhielpe, att jagh medh
allonne häriffrånn förlossatt bliflfva, szå att jagh må H. K. M:t udi
undherdånigheet besökie, och reedhe och bescheedh för mitt
ombetroddhe embethe, szäsom och H. K. M:t om allerhandhe
nödtorfftighe saker och dette landz lägenheett, som H. K. Al:t
och Sverigis crone kune vara tiäntt medh, imdherdånigh berät-
telse göra, szåsom och medh thett samma mine egne privat sa-
ker, H. K. M:t i underdånigheet andraghe, emedan jagh förnim-
mer, att der man icke är sielff, der bliffver och icke hans huflf-
vudh tvettatt. Förmodendhes i all undherdånigheett, att H. K.
M:tt icke Icgger migh mhere tunga härutinnan opå, änn jagh
dragha känn, helst effter jagh icke mhere änn någonn anner der
till förplichtet är, aldenstundh jagh nogsamptt mitt glas till rörs
uttstått haffver, uthann dhe som vele fordelen i ährenn haffve,
dhe mäghe och omakett medh uttstå, och dheris rädslagh exe-
quere dhett bäste dhe kune; ty ändogh jagh kenner migh schyl-
digh min allernådigste Konungz och Sverigis crones bästhe vette
och sökie, hvilkett jagh och effter min yttersta machtt och för-
stondh gäme göre vill, szå känn jagh lijkväll icke tiena för
androm migh till förachtt och förklenringh, szäsom jagh här till
medh tolemodh giordt haffver, der om jagh nu icke mhå eller
känn så vidtlifftigt schriffve, såssom jagh orsach dher till haffver,
uthann vill dher medh inneholla till dhess Gudh vill, att jagh
kan fhå tale medh min broder, då M. B. schall förnimrae, att
jagh icke aff ähregirigheet uthann för schälighe orsacher migh
derutöffver besvärett. Förseendes migh aldelis till M. B, at
hann dhenne min schriffvelse i bäste måtton optagher, och effter
sitt löffte mitt gagnn och vällfärdh härutinnan vettandhes, szå-
som och der till förhielpandes vardher, att jagh medh thett första
må godh och nådigh svar iffrånn K. M:t medh dhenne min utt-
skickadhe Morthen Lax bekomma, hvilken M. B. vill sigh och
latha till all godh befordringh vare befhalett, effter hann här i
landett hooss migh städigtt haffver sigh bruka lathett. Udi mid-
ler tijdh vill jagh såssom tilförendhe krigzsnkeme här i achtt
haffva, thett bäste jagh känn och migh står till görendhes. och
commissarierne i Vijborgh stadde äre, om alle nödighe och an-
legne saker här förefalle kune altijdh vette lathe, och min[e]
ringhe betenkiandhe derhooss derutinnan dhem meddele. Udi

Digitized by VjOOQIC

hvadh måtto jagh känn vare M. B. till viUie, tienst och behagh,
vill jagh altijdh finnes villigh och öffverbödigh. Befalandes
M. B. etc. Aff Nougordz slott denn 28 Augusti åhr 1613.

D. T. B.

och altidh till tienst

Jacobus de La Gardie m. p.

Egenhändigt: Käre bror her Axell Oxenstierna, endoch jagh
fast ogerna hafiVer bemött min B. medh denne min egen privatt
säck, så haffver jagh doch icke kunnedh gifue migh tilfres, för
en jagh min B. detta, som migh så hortt till hierta gott som
nonsen nogen säck, skulle till kenna gifua och medh honom
(huilken jagh för min förtrogneste ven holder) derom comuni-
cera, beder för den skull min K. B. tienstvilligen och fliteligen,
att han sitt trogna och broderliga hierta, migh i denne saken
(sosom jagh dett och icke tvifler) ville bevisa och Hans Ko.
Maij. heruthaff dett nödigaste, sosom jagh so vidhlöftigh till min
B. skrifvedh, på thett fogligaste och medh lempa förarbeta, och
so laga, att jagh för all min mödhesamme tienst icke må hafve
nesa och spott til täcke, hvilkedh föge betre ähr, om detta må
hafva sin framgongh. För8[e]endes migh visserligh till min K. B.
han vare dett bestå ramandes; ty jagh tager Gudh till vitnes,
att jagh detta icke moverar för nogen öfvrigh(!) ehregirighett,
uthan att om jagh icke kan förbetra migh, att jagh doch icke
må förringra migh. Så är och min B. och vell viterligedh, att
man mehr för ähran och ett gott namptt [o: nampn] strider her
i verden en för nogedh annedh versligh tingh, derföre hoppes
jagh, att min K. B. migh deste mehr detta till thett beste op-
tager. Uthi hvadh måtte jagh nonsen kan och förmå tiena min
K. B. och alle hanss, skall han finna migh altidh mehr en redh-
bogen. Begerer och tienstvilligen, min K. B. ville helsa sin kere
fru mor, husfru och syskon, medh min villige och broderlige
tienst. Vale et iterum vale.

RikskanslerDS anteckning: Ankommedt till Wäsby den 16 Octob. Anno
1613 med Mårten Lax.

Digitized by CjOOQIC

21. Nowgorod den 17 September 1613.

Bmedan kläde ej kan fås der i landet och solden ateblifvit, är fara för upp-
resning bland det myckna utländska krigsfolket; Mönichofens soldater,
hade nyligen hoptals rymt frän Tichvin.

Min venligh etc. Välborne her Axel Oxenstierne brodher
och tilförseendes godhe vann, huru sackerne och lägenheterne
här i landet nu förevetter, vardher min brodher aff min under-
dånige schriffvelsse till Kon. M:tt väl förnimmandes, och för-
denschuldh [jag] icke vill M. B. medh någon vidhlyfftigh repe-
tition deruthinan beraödha, uthan vill allenast här medh M. B.
påmintt hafva, att effter honom är väl vitterligitt, hvadh för
fremmande krigzfåjck, som här i landet nu allreedhe är, och än
ytterraeere ifrån Sverigie hijt förmodhes, hvilcka allredhe opå
deres besåldningh, såssom och i synderheet opå klädhe emot
vintheren hårtt fordra, effter dhe dher medh bara illa försedde
are, der till man nu här ingen rådh eller medhel veet sådant att
schaffa dhem, aldenstundh här i landet inthet klädhe tilfångz är,
ty iffrån Wologda*) och andre städher dedhan klädhe tilförende
plägar komma, scheer nu ingen tilförningh, derföre at samma
städher äre aff dhe Pålnsche Casacker, som aff och ahn här i
landet draga, utplundradhe och affbrendha, i lika måtto för-
hindra och dhe Ryska Casacker, som sigh och opå åtschillige
orttar til samman rootatt hafva, hijt all tilförningh utaf landet.
Min brodher vill fördenschuldh Kon. M:tt derom påminnelsse
göra, och dher till rådha och medel söckia, att man må iffrån
andra orttar så myckit klädhe hijt bekomma, som krigzfålcket
kunna behöffva, szåssom och elliest medh peningar betenckte
blifva, effter man kan niugast och medh största mödha så många
penningar för thet oproor här i landet nu är åstadhkomma, at
thet krigzfålck här i Nåugorden uthi garnisson liggia kunne der
medh underhåldne bliffva, szåssom M. B. af min förre schriff-
velsse väl förnummit haffver, hvadh för armodh och ringe in-
kompst här i landet nu är, och faller. Pörseer migh förden-
schuldh till M. B. att han sin flijt der uthinan gör, att man må
dher medh undsatt bliffva, på dett att krigzfålckett mågha till
trogenn tiänst villige hållas, elliest är till att befruchta, att the
fremmande tagha beslett medh tenderna, och något obeståndh

*) Nederlagsplats för varor, komna öfver Archangel.

Digitized by VjOOQIC

sigh före, emedhan dhe här i landett så starcka äre, och ann
yttermeere bliffva, så at man medh Sverigis krigzfålck som här
ärc dem icke till hörsamheet tvinga känn, såssom Mönickhåfvens
säldatter under Tiphin liggia haffva alredha understådt sigh emot
deris förmäns förbudh vidh 15 och tjugu perssoner dageligenn
uthur legret sin koos dragé, och nu nyligenn på en dagh vidh
pass 150 sigh der utur lägret begiffvit, föregiflFvandes att the för
mangel på klädher icke kunndhe der lenger bliflfua. Om dhe
äre dragne uth på bygden at skafa sigh maat och klädher, eller
och medh allone bårtrymbdhe, varder tijdenn medhgiffvendes.
Hvilcket M. B. vill Kon. M:tt till gemöt föra, opå dett att all
obeståndh må i tijdh före kommit bliflFva. Dette haffver jagh M.
B. denne gånge uthi all välmeningh icke kunnett oförmältt
lathe. Befhalcndes etc. Datum Nåwgordz slått denn 17 Sep-
tembris åhr 1613.

Hvadh denn enspeninger Anders Olufzssonn anlangar, som
medh Kon. M:tz breff hijt senest ankom, szå är han här kom-
men uthi schada för een Norlandz höfvidzman, hvilcken han för
handh i desse dagar ihiälstucket hafver, och eflfter samma saack
hafver änu icke för annat bestellande kunnet blifve förhördh,
effter dhe hafva hafft skuldh opå bådhe sidhor, som man för-
numitt haffver, derföre så bliffver han här anholden till dess
det schee känn, sedhan schall han medh samma ransackningh
till Kon. M:tt försendh blifva.

D. T. B.

och altidh ti[ll] vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

Postscriptum på ett särskildt blad*).

Salus(!) Käre bror her Axell Oxenstierne, effter jagh haffVer
opå min eghen omkåstnadt besteltt ett regemente Tysche sol-
dater iff*rånn Tyschlandh, hvilke hijt i landet udi tiocka tarfven
ankome, som sigh till 4000 rijkzdaler belöper, och jagh för dhenn
oförmögenheet och ringhe inkompst här i landett udi denne oro-
lighe tijdhzens lägenheett faller, kan icke komma till mitt veder-

♦) Att det hör till föregående bref synes troligt af det yttre. Betalning
af den här uppgifna kostnaden fÖr värfning af ett regemente omtalas å nyo
i N:o 26, såsom förestående. I K. Br. tfll De la Gardie af d. 6 S^t. 1613 sä-
ges, att Reinhold Taube blifvit några dagar fornt afsänd till Narva med 4
komp. främmande soldater, och d. 23 Dec. omtalas han såsom död. Registr.
se 417, 992. Han hade enligt Videkindl stnpat vid Aagdow.

Digitized by VjOOQIC

lagh igbenn. Derfhöre bedher jagh M. B. att hann vill hooss
K. M:tt dhcrtill hielpe, att jagh må fhå ährligh invissniugh till
Coparbergett på 25 schippundh kapar, till dess att samnm summa
känn bliffve bettaltt, der medh jagh må kune till fridz stelle
mine creditores, hvilke och haffve förstrektt till samme soldater
cen summa udi vergier och andre nödtorffter, och migh dagli-
ghen om dheris bettalningh öflfverlöpe, aldenstundh denn ter-
min oss emillan giordh, är alleredhe förbij, der till jagh nu
inghen rådh veet.

Och effter jagh haffver förnummit, att Reinholtt T[a]ube hafi-
ver afifdankett sine soldater, derföre är jagh tillfridz att opdrage
lionom samme regemente oppå billighe conditioner, szå framptt
Jagh känn min bettalningh udi så måtto i koppar som förb:tt
är, bekomme. Förseendes migh till M. B. att han härutinnan
veet mitt bäste hooss K. M:t, att jagh må för mine uttlagde pen-
ningar bettalt bliffve, helst eflter samme penninger äre icke illa
anlagde, medhan samme soldater komme hijtt udi högh tijdh,
bådhe till Iwangrodz belägringh, szåsom och sedan emoott de
Bysche Cassacker, såssora då starke här udi Nougordz länn in-
föUe, udi denn achtt, att de hadhe velett begiffvit sigh hijtt till
Nougordenn opå den förhopningh, att bårgerskapett schuUe dem
tillfälle, szåsom och till äflFventyrs hade kunnet scheedt, der de
hade fhått fremie deris villie. Min K. B. Gudh befalett. Datum
ut in literis.

Egenhändigt: Käre bror, jagh förhoppes visserligen, min B.
ähr migh i denne saken behielpeligh, teslikes och denne unge
karen jagh till Hans K. M. medh denne brefven [sänder] till
thett beste beforder, efter han migh här i lande troligen folgtt
taflfver. Jagh tiener min K. B. altidh gerna igen. Vale.

D. T. B.
Jacobus De La Gardie m. p.

22. Nowgorod den . . September 1618.

Tichvins belägring är upphäfven, emedan Möniohofens soldater aflägsnat sig,
och kunna de ingen tjenst göra, förr än de fä kläder och penningar.

Min brodhervenlige etc. Käre brodher, her Axel Oxen-
stieme, igenom hvadh orsacker denn godhe begjnnelsse och för-

Digitized by VjOOQIC

håpningh som vij hadhe för Tiphine ähr icke fortgången, varder
M. B. afl" min underdånige echriffvelsse till Kon. M:tt väl för-
nimmandes. Och aldenstundh Mönickhåfvens såldater som störste
orsacken dher till äre, schole mechte ovilligh till yttermeere
tiänst vara, der före at dhe medh klädher bara illa försedde äre,.
endoch jagh hafver holpet dem medh schoor och hvadh man
haffVer hafft rådh till sedhan dhe hijt kommo, szå hafva dhe
lickvel inthet velat dvelgias under Tiphine, ehvadh medhel och
hielp deres förmän haffva dhem föreslagitt, skole och änu latha
höra sigh, dher dhe hoopevijs emellan Tiphine och här opå lan-
det draghe, att dhe vele sigh här uthur landet begiffva, doch
hafver jagh dem hijt till Nåugordenn beskedhet, huru dhe vardha
sådantt effterkommandes fhår man see, och dher man än kundhe
medh våldh och godhe ordh förmhå dem till att blifiVa här i
landet qvar, zså kunne dhe lickväl ingen tiänst göre, för ähn dhe
fhå klädher opå sigh, och någre penningar opå deres besåld-
ningh bekomma, ty dhe seigie sigh hafva tiänst nog giortt för
denn besåldningh dhe i Sverigie utbekommo, när dhe hijt drogho^
Hvarföre bedher jagh M. B. nu såssom tilförendhe, att han vill
dher till rådha och hielpa, at hijt måtte komma så myckit klädhe
i höst som' till be:te Mönickhåfvens så väl såssom till dhe andre
såldatter här äre, som och sletne och refne gå, och derföre icke
heller synnerligenn villige äre, behöfves vill, szåssom och at dhe
medhel måga tilgripas, derigenom dhe och mågha medh någre
penninger opå deres besåldningh betenckte blifFve, effter här i
landet för dett oproor och oförmögenheett iblandh allmoghen nu
är ingen rådh dher till finnes, ty elliest fruchtar jagh, att the
varde sigh något obcståndh företagandes, och synnerligenn Mö-
nickhofvens såldatter, effter dhe allreedha sigh så selsampt ahn-
stella, ähr och sådantt öffverdådigh partij såssom M. B. väl vit-
terligitt är, huru dhe sigh i Stockholm uthi Kon. M:tz närvaru
förhållitt haffva, att dhe inge förmaningar varda achtandes, eller
sigh til fridz giffvendes, medh mindre dhe fhå denn deel dhe
schole hålle opå och nödhtårffteligen behöffva. Försehr migh för-
denschuldh till M. B. att han varder sitt bedsta i säcken göran-
des, effter som han väll besinner, att deropå macht ligger, at
samma fålck, så väl som det andra krigzfolcket här äre, mage till
trogenn tiänst villige hållas, att denn ene hoopen icke må för-
orsacka denn andra till någet obeståndh, där uthinan jagh vill
för Kon. M:tt och hvar ehrligh mann för ursechtatt vara, der så
vidt komme (dett doch Gudh nådigest afvergie) aldenstundh jagh

Digitized by VjOOQIC

noghsampt och esomofitast tidigh varningh derom giortt, bidien-
des M. B. at han vill migh till godha hålla, att jugh hooom så
åffta här om bemödher, h vilket jagh icke gärna giordhe om
nödhen och lägenheeten thett icke så hårt krafde. Befhalen-
des etc. Datum Nåugordz slått denn . . Septembris åhr 1613.

D. T. B.

och altidh til tienst och vilia
Jacobus De La Gardie m. p.

23. Nowgorod den 9 Oktober 1618*

Förord för ryttmästaren Erik Börjesson och löjtnanten Petter Broms, hvilka
hos Konungen ämna söka ersättning för munderingar och vapen, som
de mist under krigstjenst.

Mijn brodervillig etc. Välbornne her Axill Oxennstierne
broder och tilförseanndes synnerligh gode venn, betackar jagh
min B. för altt gått migh af M. B. stiidis och ofFte giordtt och
bevijstt är, hvilckett jagh modh all brodervilligh benägennhet
och altt gått igenn altijdh gärnna vill förskylla. Och känn M.
B. här medh brodervenligen icke förhålle, att effter brcfvijssere
välbördigh och manhafftige Erich Birielssonn, som een tijdh bårtt
ått för een ryttmestere för mitt cornett varitt, och Petter Broms
leutenamptt under v[älbördig] Claes Christiernssons phana, hafve
sigh nu på fämptte åhr här i lanndett till Kongl. M:z och Sve-
rigis Cronos gagnn och bestte troligenn och flittligen bruke
lathet, och både i marckenn för fienndenn såsom och i belägrin-
gerne och annorstädz såledis förhållitt, och sådantt lofFordh och
nampn inlagdtt, som ährlige trognne Svenske mäun och befäligz-
habere hafver ägnett och bordtt att göre och väl ahnstår. Hvar-
före dhe och igenom deris ärlige och manlige förhållennde äre
någre åttskillige gånger af fienndenn blefnne skuttnne och illa
sargede, såsom och mist deris hesttar och tygh, att dhe äre nu
så af iigh kompnne, att dhe ingenn tiennstt här nu yttermhere
kunne bevijsa, för ähnn dhe nogonn hielp och vederlagh af Cron-
nan bekomme kunne till att oprustte sigh igenn, helstt effter dhe
ringe till besoldningh för den mangell här opå peningar är, be-
kommitt hafve. Hvarföre hafver jagh effter deris begärann och
flittigtt ahnhållende dem till Högb:te H. K. M:t förlåffvett. och

Digitized by VjOOQIC

om deris värff och nödh i all underdånigheett hos K. M:t att
andrage och tillkenne gifve, eåsora och denne mijn förschrifft
till M. B. meddeltt, aldenstundh att dhe för deris ärlige och
manlige förhållende all godh befordring värde äre. Ahr förden-
fichuldh mijn brodervenligh begärann, att M. B. ville väl göre
och lathe dem vare sigh till dett bestte befaledhe, och i allo
måtto dhe kunne mijnn B. tillijte, beforderligh, och hos H. K.
M:t der till förhielpe, att dhe medh nogott underhåldh, förlä-
ningh och annen vederlagh hos H. K. M:t för deris skadestånndh
nådigestt måtte betencktte blifive, opå dett att de i så måtto
deris trogen tienstt, ärlige och manlige förhållennde mage till
dett bestte åttniuthe, och derigenom blifva förorsakede Högbrte
H. K. M:t och Sveriges Crono all ytterligere trogenn tienstt be-
vijsse. Förseanndes att M. B. är dem till dett bestte beforder-
ligh, uthi hvadh måtto jagh känn vare M. B. till brodervilHgh
och vänligh benägenhet igenn gör jagh altijdh gärnne. Befalen-
des etc. AfF Nowgordz slått denn 9 Octobris åhr 1613.

D. T. B. O. V.

Jacobus De La Gardie m. p.

24. Nowgorod den . . Oktober 1618.

Begär enträget sändning af kläde före vinterns inbrott och anvisning till
Ståthållaren ooh Kamreraren i Finnland att betala det kläde, hvarför
han sjelf står 1 ansvar hos en köpman 1 Reval. Åf Mönlchofens soldater
äro öfver 600 nu åter samlade, men äro mycket utblottade.

Min brodhervilligh etc. Käre brodher her Axel Oxenstierne,
endoch att Kon. M:tt förmähler i sin nådige schriffVelsse, sigh
ingen undsetningh i höst eller vinther till krigzfålckzens conten-
tering för rickzens olägenheett och besväringer schuldh, kirnne
hijt göre lathe, szå är man lickvell uthi denn underdånige för-
håpningh, att H. K. M:t för dette landz oförmögeuheett schuldh,
derom jagh H. K. M:tt nu i underdånigheett tilschriffvit hafver,
varder krigzfålckett icke aldelis förlåthendes, uthann lickvell denn
nådige förseungh görendes, att hijt må någon hielp och bistondh
uthi peninger och klädhe, effter rådhen och lägcnheeten, medh
första mögeligitt är schee, aldenstundh krigzfålckett ingeledis

Digitized by VjOOQIC

kunna uthan klädher sigh emott denn kalde vinther, nu tilstun-
dhar, behielpe eller någon n tiänst göra, såssom M. B. väl besin-
ner, der till' man nu bär i landett slätt ingen rädh eller medhel
Teett, ty denn ringe allmoghe som änu behålden är, kan niugast
medh störste besvär försörgia krigzfålckett medh deres lijflFz
oppehelle, szåssom fuller tijdhenn varder vijdere medhgiffvendes.
Hvarföre dher icke så myckitt klädhe känn iffrån Sverigie till-
vägha kommas, som till krigzfålckett här i landett behöffves vill,
szå bedher jagh M. B. att han vill H. K. M:tt der till förmå,
att H. K. M:tt giffver migh sin schriffteligh försåckringh deropå,
att hvad som jagh uthi klädhe i Räffle och andre orttar till krigz-
fålckzens behoff optingha och annama känn, schall i tilkom-
mende ezåmmar medh kappar, järn och andre varur betaltt bliffva,
så vill jagh all mögeligh flijt däruthinan göra, elliest understår
jagh migh inthett klädhe till krigzfålckett optinga, effter jagh
allredha nogh skylligh är, för dhet klädhe som i fiordh och för
åhrs till dem optogz, som änu till 13000 daler der aff obetaltt
är. Och effter denn Räffvelske bårgaren Claes Grambou vidh
nampn, som störste deelen dher aff försträckt hafver, om hvilckenn
jagh M. B. tilförende tilschrifvit haffver, änu icke det ringeste
opå dhe 7000 daler, som hann till Finlandh opå Kon. M:tz nå-
dige behagh för sin lefvereringh in vijst är bekommitt, oanseedt
att hann haffver hafft sin tiänncre dher liggiandes öffver et åhr
på stoor omkåstnatt, hvarföre bedher jagh M. B. att han och
vill der till förhielpe, att Kon. M:tt lather schriffva till Stådt-
hållaren och Cammareraren dher i Finlandh, att the honom
samnaa summa betala, på thett att jagh honom må qvitt bliffva,
effter han håller sigh till migh, derföre att jagh haffver låffvett
att villia skaffa honom sin betalningh, och tilfridz Stella lijka
såssom för min egen schuldh, förseer migh fördenschuldh till M.
B. att han der till förhielpcr, szåssom och så lagar, att krigz-
iiålcket mage genom något medhel medh peningar och klädher
betenckte bliffva. Elliest fruchtar jagh, att Rysserna som i vinther
kunna sigh uthan tviffvel efter deris gambla vahna sterckia,
vardha dhem uthi huusen och badhstugerne för klädhlöse schuldh
effter deris eigen villia öffverfallandes, emedhan störste deelen
aff krigzfålckett, och särdelis Mönickhåfvens såldatter som opå
siunde hundradhe sigh nu igen församblat haffva, opå klädher
myckitt förblåttadhe äre, szå att mann allredha seer sin skam och
yncka opå dhem, och ingen stedz dhem brucka känn, för än dhe
fhå något opå sigh. Detta jagh M. B. uthi all välnieningh icke

Digitized by VjOOQIC

hafver kunnet förhålle. Befhalendes M. B. etc. Aff Nåugordz
slått denn .. Octobris åhr 1613.

D. T. B. O. V.

Jacobus De La Gardie m. p

RikskanslereDs anteckning: Ankommedt till Vesterähs den 11 Decemb.
An. 1613.

26. Nowgorod den 17 November 1618.

Förord för öfverstlöjtnant Robert Poyler att få i Skottland yärfva mer krigs-
folk, emedan hans kompani blifvit sä förmlnskadt, att det måst fördelas
pä andra.

Mijn brodervilHgh etc. Välborne her Axill Oxenstierna, bro-
der och synnerligh gode venn, jagh känn M. B. här medh bro-
dervenligen icke förhålle, att efFter breffvijssere Öfverstte Leute-
namptten Robertt Poyler är blefven opå sitt companie som han
förestått hafver, här i landett så försvagatt, att hann hafver måstt
dett lathe under andre companier försticke, och fördenschuldh
begärett förlof Kongl. M:t, vår allernådigesttc Konungh ochherre^
i all underdånigheett att besökie och sin trogen n tjenst ytter-
ligere tilbiude och praesentere, hvar H. K. M:t nådigestt täckes
honom att bruke, antingen att förskicke utt till Skottlandh att
värfve mhere folck hijtt inn (hvilcke i tillkommende vår här i
landett väl vele behöfves) eller hvar H. K. M:t synes, så är hann
öfverbödigh så häreffter som här till sin tienst bevijse. Och al-
denstundh hann sigh altijdh både udi Lifiandh såsom och här
hos migh, till H. K. M:tz och Sveriges cronos gagn och bestte,
troligen och flittligenn hafver bruke lathett, och sådantt nampn
och lofordh inlagdtt, som een ärligh befälighabere hafver ägnett
och bordtt och väl ahnstår, hvar fö re är mijn brodervenligh be-
gärann att M. B. ville lathe sigh vare honom till dett bestte be-
falett, och hos H. K. M:t der till förhielpe, att H. K. M:t honom
för een gunstigh och nådigh Konungh och herre vara ville, och
hans trogen tienstt och manlige förhållende nådigstt ahnsee, och
medh all gunstt .och nåde vare bevågenn, såsom och att hann
må blifve utskickett till Skottlandh att värfve så mykitt af sijne
landzmänn hijtt inn, som H. K. M:t nädigcst täckes och synes,
medann den nationen bestt medh vårtt inlendsche folck kunne

Digitized by VjOOQIC

komroe öfvereens; och håppes jag såsom och vill vare godh
före, att hann så häreffter som härtill, Högbe:te H. K. M:t och
Sveriges crono all trogenn tienstt skall bevijse, att H. K. M:t
dertill itt nådigtt behagh hafve skall, ähr och bestt och rådeli-
gestt, såsom och förmoder, att H. K. M:t blifver vedh sijne
gamble trogne tienere och dem icke förskiuter, af hvilcke mann
all troheett och rättrådigheett spordtt hafver. Förseer migh för-
denschuldh att M. B. är honom i allo måtto till dett bestte be-
forderligh. Udi hvadh måtto jagh känn vare mijn B. till vilie
och brodervenligh benägenhet igenn, finnes jagh altijdh rede-
bogenn till. Befalendes här medh M. B. etc. Af Nowgordz slått
denn 17 Novembris åhr 1613.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

26. Nowgorod den 18 Deoember 1618.

Ursäktar sitt bref till EonuDgen om den honom anyisade råns: vid under-
handlingen i Viborg; hoppas fä afbetalning i koppar för sin värfning
och erbjuder sig för billigt pris lemna spanmål, som han för egen del
hade upplagd, men önskar frikallelse från det beslag som (för Elfsborgs
lösen), bllfvit lagdt å >de ovissa» utlagorna af förlåningar och behöf-
ver 40,000 R:dr för betalning af kläde till krigsfolket.

Min venlighe etc, V^elborne her Axel Oxenstierna, tillför-
lathelighe brodher och förtrogne venn, jagh gifver M. B. här
medh venligenn till kenue, att M. B:s schriffuelsse är migh medh
breffvijssere och enspeninger tilhonde kommen, där utaff jagh
förnimmer, att min underdånige schriffuelsse till Kon. M:tt an-
langendes min privat saak för otijdigh och onyttigh achtadh, och
annorledis än denn aflF migh meent, är optagen vorden, och för-
denschuldh affrådher min B. migh H. K. M:tt medh sådann
schriffuelsse vijdere att inportunere, och endoch jagh väl veet
och förnimmer, att M. B. af itt trogett gemööt, och i all väl-
roeningh migh i så måthe rådt haffver, der före jagh och M. B.
flijtteligen betacker, szå går migh lickvel till hiertatt, att min
schriffuelsse såledis emott förhåpningh optaghen är, helst effter
jagh veet migh icke H. K. M:tt om mine privat sacker uthi så
måtte tilförende inportuneret, uthan haffver medh tålamodh lä-

Digitized by VjOOQIC

genheten anseedt, utthärdat och trycht migh så myckitt möge-
ligitt varitt haffver, altt inn till dess att jagh nu noghsampt för-
orsackatt är, H. K. M:tt inedh mitt underdånige breff uthi denne
saak att besöckie, doch icke velatt eller understådt migh dher
medh H. K. M:tt någott att föreschriffva, såssom thett förståes
kan, hvilckett långdt iffrå migh vare, emedhan jagh migh dertill
altt för ringa kenner och befinner. Tackar och Gudh för thett
förståndh, att jagh fuUer veet, huru jagh min höge öffverheet
respectere schall, uthan dher medh velatt H. K. M:tt min lägen-
heet och besväringh i underdånigheett tilkenna giffva, och om
nådigh promotion tillitha, uthi denn ödmiucke förhåpningh, att
sådantt schulle migh så väl som andre H. K. M:tz tiännere tillå-
thett vara, emedhan jagh och måste så väl som dhe H. K. M:tt
min tilbörligh tiänst bevijsa och för H. K. M:tt lijff och välfärdh
ospardh haffva, der till jagh och villigh finnes, när så behöffves
och omtrengia känn, och schreffjagh H. K. M:tt 8JelfF[till] synner-
ligenn för den orsack schuldh, effter de tijdender iffrån Sverigie
spordes, att M. B. schulle vara förordnatt på denn handel som
medh dhe Pålnsche sendebudh vidh denn tijden sades udi Liff-
landh beramett vara, och jagh ingen viste som jagh samme saak
såssom min brodher förtro kunndhe H. K. M:tt att andraghe,
förmenandes migh dhermedh Rådz embethett eller dhe persso-
ner dher uthi brukes ingen förklenringh eller förachtt giordt
eller tilfogatt haflva, uthann dhem uthi deres tilbörligh vyrde
håller, såssom jagh migh och udi min schriffvelsse till Kon. M:tt
M. B. och dhem som afF Rådett udi Vijbårgh stadde äre förbe-
hållitt haffver, ty jagh begärer eller åstundhar ingen högre ähra^
änn denn jagh känn förtiäntt hafifva, och dett kall som jagh på
K. M:tz vegne betiäner (hvilkett dhe Rådz personer som udi
dhe förnempste embether äre bruckede tilförende förestådt haffve)
tilhörer. Ty ehuru personeme efter hvars och eens skickelighet
meere än säthen hoos denn Pålnske och Danske senat achtas
och i vyrdningh hålles, szå bliflFve lickvell deris Felttöflfverster^
elliest och synnerligenn i commissions sacker, szå väl iblandh
Rådett såssom andre tilbörligenn respecterede, och fördenschuldh
förmodher migh ingen godh ordningh eller politie här uthinan
för när giortt, eller och min ähra förringatt, att jagh denne saak^
efter som jagh denn förstår, någett urgeret och disputeret haff-
ver, uthan heller öndscher och seer, att all godh ordinantie i
alle saker måtte vidh machtt hoUas, szå kunnde hvar i sin stadh
denn tilgodhe niutha, endoch denn special ordningh icke så

Digitized by VjOOQIC

Dogha medh andre, och synnerligen her Gustaff Stenbock som
icke större tiänst än någonn anner giortt haffver, och nyligen i
Rådhett antagen är, observeres, såasom denn emot migh exagere-
res, och fördenschuldh heller såghe, att jagh medh Rådz embe-
thett måtte förschontt bliffva ann jagh medh nägett despit thett
emottage schuUe. Doch må jagh inthett vidhlyffteligere herom
nu schrifiVa, uthann denne saak udi H. K. M:tz nådige schön
och behagh i all underdånigheett hemsteller, udi denn under-
dånige förhåpningh, dher H. K. M:tt befinner migh någett avan-
siament raeritert haffva, varder och effter sin käre her faders
(högloffligh i årainnelsse) nådige löffte och sin egen gunstige
tilseigielsse sådant åttniuthe lathe och migh för een gunstigh och
nådigh herre och konungh så häreffter såssom här till bliffva.
Jagh vill deremott igenn H. K. M:tt effter min edz plichtt för
een trogen och rättrådigh tiännere finnas, der till H. K. M:tt
och M. B. må sigh vist förlathe, och inge andre tanckar om
migh fatta, ty jagh vill för ingen ähregirigheett eller andre or-
sacker schuldh H. K. M:tz gagn och bestå min ähra och gode
nampn til förkleningh försuma eller tilbacke settia, uthan så här
effter såssom här till H. K. M:ttz och mitt käre fädemeslandz
välfärdh och nytte, så myckitt migh menischligitt och mögeligitt
är, vette, och söckia och [o: att] medh Commissarierne i Vijbårgh
om alle nödhtårfftige sacker esom offlast communicere, beder och
M. B. att hann vill min trogne broder venn och gynnere vara
och bliffva, och migh hoos K. M:tt till thett bestå effter sitt
löffte ihugh komma och säcken uttydha, effter såssom jagh migh
och till M. B. aldelis förseer, så och der till förhielpe, att jagh
effter H:s Kon. M:tz nådige förtröstningh måtte här ifrån för-
låssatt bliffva, för dhe orsacker jagh M. B. tilförende tilschriffvit
haffver, och fördenschuldh onödigt achtar dem nu repetera, och
när Gudh vill jagh känn komma till tals medh M. B. hvilckett
jagh högeligenn åstundar, effter jagh icke kan eller må så vid-
lifteligenn som sackenn kräffver nu udi pennan fatta, szå schall
M. B. förnimma, att jagh ingen otilbörligh ähra åstundhar eller
så otijdigh är, som jagh känn hållas före, ty jagh förmener migh
så lenge tiäntt, svårt fengzle och så myckitt ondt för min höge
öffverheet schuldh utstådt, att jagh schulle nu haffva skäligh or-
sack att fordra opå någett recompens dher före (endoch jagh
Kon. M:tt nu regerendes, min allernådigste Konungh och herre
för all gunst och nådhe migh betedd är, i all underdånigheett
ödmiuckeligenn betackar, vill och sådantt medh all rättrådigheett

Digitized by VjOOQIC

och troheett förtiöna). Szå bör och tijdhenn som herre och tiänere
under tijden oförmodeligenn plager förändra och åttschellia, sås-
8om nu medh vår godhe venn Reinholtt Tuue schedt är, syn-
nerligen aff een krigzmann i acht haffves, aldenstundh han är
icke myckitt säcker på sitt lijff, och der före sigh i sin lijffz-
tijdh så före see, att han må ett ährligitt nampn nest annat
effter sigh leiFva, szå att hans slechtt och förvantter mage eftter
hans dödh deraff och hans förtiänst frögdh och gledie hafiVa.
Och effter be:te Reinholtt Tuue haffver genom sitt römligh och
manligh förhållende måst settia lifvet till, och såledis sinn tro-
heett till H. K. M:tt medh sitt lijfflåthende bevijst, derföre be-
der jagh M. B. att hann vill hons effterlatne enckia hoos K.
M:tt till thett bedsta befordra, szå att hon må hans trogne tiiinst
så åttniutha, att andre erlige karlar mage och deste meera der-
igenom förorsackede bliffva, H. K. M:tt deris trogne och rätt-
rådige tiänst bevijssa.

Till besluuth, szå betackar jagh M. K. B. på dett flitteligste
för denn förtröstningh, som M. B. gör migh om min betalningh
för dhe 4000 rickzdaler, som jagh på mitt regemente spenderet
haffver, och effter jagh haffver dess för uthann bådhe tilförende,
såssom och sedhermera myckitt större summa till krigzsackernes
befordringh förstrechtt, såssom medh räckenschapen och godh
schal schall bevijses, hvarföre bedher jagh M. B. att hann vill
hoss K. M:tt migh der till förhielpa, att jagh kunnde bekomma
uthi detta åhr min betalningh uthi godh kappar för halffparten
nembligenn 2000 rickzdaler, när min fulmechtigh deropå fordren-
des varder, effter jagh doch måste een tijdh bårtt ått ansee och
töffva opå min betalningh för rästenn, hvilkenn sigh till een
themmeligh summa belöper, såssom jagh framdelis vill M. B.
derom vijdere förstendige. Hvilckett jagh af mitt egitt som
jagh här i landett, då jagh hijtt först in kom, förvärfvatt och
opå min besåldningh bekommitt hafver, såssom och elliest aff
min förläningh tillsamman schrapatt, och icke till dett ringeste
utaf Cronones och dette landz inkompst, der till tagett, såssom
någre till eventyrs så myckitt hafva att seigia, kunna mena, der
till jagh migh för ährligh håller, och aldrigh schall bevijses, för-
seendes migh till M. B. att hann är migh här uthinan så väl som
i all andre sacker till thett bedsta beforderligh, och der till för-
hielpa, att kapparen icke må bliffva migh altt för dyr satt, effter
jagh förnummitt haffver, att hann uthan landz schall nu icke uthi
synnerligh högdt pris vara. Jagh tiennar M. K. B. gerna igenn

Digitized by VjOOQIC

\ithi hvadh måtto jagh känn och förmå. Och efftcr jagh haffver
opå Nöthebårgz befästningh till änn 700 tunnor spn:ll uthi godh
rågh och maltt liggiendes, som jagh ifrån Finlandh bekommitt
iiaffver, och deropå befästningen är nu elliest ringa förrådh emot
thctt såssom dher på all hendelssc borde opå sådane partzeler
vara, der före må jagh be:te min spnrll icke deriffrån tagha latha,
och befästningen sålcdis uthi någon n fara settia, uthann dher
bliffva latha, så frampt jagh afiP K. M:tt kan om min betalningh
försäckratt blifva och tree daler för tunnan uthi nästkommendhe
^hr bekomma, oanseedt jagh framdelis här i Nougorden hvar
tunna för fäm daler selgia kunnde, hvar före bedhcr jagh M. B.
^tt han vill opå minn vegne hoos K. M:tt derom anhålla, och
medh förste H. K. M:tz meningh derom förnimma latha.

Jagh känn och M. B. här medh icke oförmältt lathe, att
Jagh förnummitt haffver, att Everdt Horn är opålagdt så väl som
Andre aff adelen att utgöre dcnn hielpen opålagdt är till El[t]zbårgz
lösen och derföre miste dhe ovisse partzeler af sinn förläningh,
hvarföre befruchtar jagh, att thett varder migh och tilbudet,
menn effter theÄ vill migh nu alt för svårt falla, aldenstundh
jagh inthett vederlagh såssom Evertt Horn i stadhonn bekom-
mitt haffver, och försträcht och spenderatt altt mitt till krigz-
sackerne här i landett, och inthett är här udi landett nu igen
till att bekomma, hvarföre bedher jagh M. B. att hann vill sigh
denn mödhe opåtaghe, och hoss K. M:tt så vidt begå, att jagh
kunndhe medh dhenn hielpen förschontt blifva, effter jagh elliest
veet inthett att tilgå, att hoUe migh och mitt fålck medh än
Bamme förläningh, hvilckenn uthan dhe ovisse partzeler ringe
förslår och renttar som M. B. väl vitterligitt är, förseendes migh
till M. B. att hann häruthinnan veet mitt bestå, jagh förschyller
fiådantt såssom alt annett M. B:s godhe benägenheett igen, om
<5udh migh lifvedh unner.

Till besluut, effter M. B. af min underdånige schrifuelse
till K. M:tt väl förnimmandes varder, huru vårt tilståndh i lan-
dett nu är, och att sackenn deropå mest henger, huru krigz-
ftlckett mage till villigheet hålles, att göre fienden tilbörligitt
motståndh, hvarföre förseer jagh migh till M. B. att hann varder
dher till hielpandes och rådendes, att dhe medhel mågc i tijdh
tilgripaa och hijt sendas, dher medh krigzfålckett kunne bliffva
<coDtenteredhe, som värr male content är, än jagh derom så schriffva
må. Elliest befruchtar jagh, att the varde sigh någett obeståndh
medh Sverigis crones store schadha, företagendes, ty jagh haffver

Axei Oxenstierna IJ: 5. 5

Digitized by VjOOQIC

dhem nu så lenghe medh godhe ordh, förtröstninger och stoor
tilseigielse, såssom och genom straff och undseigielser oppehål-
lett, så att jagh icke veet genom någett medhel dhem till ytter-
mera lydne hålla, medh mindre dhe kunna fhå klädher opå sigb
omott den starcke vinther här är, och där till peningar för deris
tiänst, och effter jagh och Everdt Horn nu i högsta nödhenn så
högdt förobligeret oss för klädhe vij förventte iffrån Räffle och
Narffven, szå frampt bårgerne och kiöpmennerne vele oss förtroa
sådant, dher om vij änu ingen viss beschedh bekommit hafva,
dher före bedher jagh M. B. att hann vill så laghe att betalnin-
gen för dhe 40000 daler, som til alt fålckett väl vill behöffves,
effter dhe äre alla illa kläddhe och lijka thett förtiäntt haffva,
må opå förstembdan tijdh för handhenn vara, att vij icke dher
öffver mage på schadha komma, förmodendes fördenschuldh att
M. B. vardher uthan vijdhlyfftigh förraaningh såledis sigh häron^
vårdandes, såssona hann väl besinner, att deropå stor macht lig-
ger. Szåssora och der till förhielpe, att hijt måtte i tijdh pe-
ningar till deres contenteringh komma, elliest känn jagh H. K-
M:tt icke försäckre medh någonn trogenn tiäffet af dhem, alden-
stunndh man känn medh störste mödha fhå så myckitt här til-
hoopa, att the kunne hålle liffvedh medh, aldenstundh man slätt
ingen inkompst af landet haffver. Och hvadh man aff stadhen
kan tilhoopa schrapa, medh stor mödho och besvär, thett vill
icke långt förslå, iblandh så månge. Bef hälen des M. B. etc, Aff
Nåugordz slått denn 18 Decembris åhr 1613.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanslerens anteckning: Praesent. i Örebro den 23 Jan. Anno 1614.

Postscriptum.

För besättningen i Narva vill han lemna 700 t:r spanmål ban fört till Nöteborg-
och köpa 1000 t:r i Reval, men begär att få en del af betalningen genast^
emedan hans inkomst af förläningar är blott 400 daler årligen.

Käre broder her Axel Oxenstierne. Szedann dette medh-
fölgiende breff var daterett, förnam jagh aff Ewerdt Florn och
Stådthollarenn på Narffven att dher udi befästningen är icke så
myckitt spän mall i förrådh, att krigzfålckett, udi åtto dagar, se-
dann lenger, kunne sigh underhålla medh, och effter nu ingen
rådh eller medel för handen är, att förschaffa dher hedau någerv
undsetningh i spanmåll, der före så haffver jagh måst förschriffva

Digitized by VjOOQIC

iffrÄn Raffle ettusendh tunnor spanmåll dijtt till Naiffven till
dhe 700 tunnor spanmåll jagh opå Nötteborgh leffvererett haflfver,
som jagh af min arffvegodz och förläningh församblett haffver,
udi denn förhåpningh, att jagh min betalningh derföre udi Sve-
rigie bekomma må, nemligenn tree daler för tunnan, så myckitt
och spanmåll dher i Narffven geller, och än dyrare här i Ryss-
laodh är, hvarföre bedher jagh M. B. fliteligenn att hann vill
hoss K. M:tt der till förhiclpe att jagh måtte vedherlagh der före
bekomma udi peningar, jäna eller andre godhe varur effter som
dhe kunne dher gångbar vare, och emedhan jagh hafver nu ta-
gitt migh så när och till thett endeste jagh äger udi spanmåll
och dher medh befestningerne i störste nöden undsatt, endoch
jagh strax hade kunnett redhe peninger derföre här bekomma,
hvarföre bedher jagh M. B. att hann står migh bij och så vidt
begår, att jagh må ett tusendh daler nu i vintter udi reedhe pe-
ningar, och dett andre i järn opå samme spanmåll bekomma,
och rästenn framdelis, effter jagh är schyldigh Mönickhåffven
ettusendh daler, dem jagh hafver låffvet honom dher i Sverigie
nu i vintter att Tefverere, förseendes migh till M. B. att hann
såssom min förtrogne venn mitt bestå häruthinan veett, szå att
jagh dermedh må i förstonne hulpen bliffva, såssom jagh migh
och til honom aldelis förlåther, att betala min schuldh och mig
och mitt fålck der medh att oppehålla, såssom tarfven nu kreff-
ver och tillseigier.

Egenhändigt: Och endoch käre bror ber Axell Oxenstierna,
jagh i desse mine skrivelser nogerlunda haffver svaradh på dett
min bror migh tilskrifver om min particular säck, so hadhe jagh
vell veladh önskett(!), att der legenheten och tidhen hadhe kunnedh
lidhadh, att jagh hadhe sielff fött muntligen taltt medh min B.
om denne min säck, so skulle han vell förnimma, att ingen oti-
dhigh ähregirighett migh dertill bevechtt haffver, uthau att jagh
fuUer nogener skall hafva retmetigh skell der till, der eliest min
skrifvclser so blifve optagna som de aff migh mente ähre. Och
ville jagh achta migh dett för den största ähran och recompens,
att jagh efter H. K. M:tts nodhige löfte, mötte hedhan förlovadh
blifva, och att Hans K:e M:tt allenest migh ville holla vidh den
ähran, som jagh som en fatigh soldatt kan meritert hafva, och
icke copulera eller bruka migh i nogon comniission medh nogen,
migh till förklendringh. Ty jagh inte so myckedh disputerar
om nogodh sete i rodhett, allenest går migh till hierta, att jagh

Digitized by VjOOQIC

nu en temligh tidh, her monge vichtige saker uthan nogen för-
man haffver most uthretta, och monge retskafnes karler, bodhe
aff höge och nedrige stondh commenderadh, och skall nu (so til
recknandes) andre blifve undergifven. Hvarföre beder jagh min
K. B. på all broderligh venskap, att han migh till en godh för-
losningh herfron förhielpa ville, och att jagh i synucrhett medh
denne commissionen icke rao raolesteradh blifva. Eliest vill jagh
so herefter som hertill medh all trohctt och flitt Gommissarierna,
efte[r] mitt ytersta förstondh, medh rodh och dodh i saken so
bivona, att H. K. M:tt so vell som min bror och alle andre skole
förnimma, att jagh mehr H. K. M:ts tienst, och mitt federnes-
landhs velferdh söker, en nogen ährgirighett.

Jagh haifver och min K. B. i denne min skrifvelse so vell som
i den andra bemött, om en godh befordringh på nogre förstreck-
ninger jagh haffver giortt och i synnerhett att jagh mötte fo niuta,
de ovisse parseler helst i den förleningen jagh hafver i Österboten
som kunne vara pålagdhe till El[f]8eborg8 inlösingh. Ty Gudh skall
vara mitt vitne, att der jagh för den förstreckningen icke skule
blifva vederlagdh, och icke få niuta de ovisse parseler, so vett
jagh migh icke en fyrick att tilgå, hvaraff jagh skall ophoUa
migh eller mine tienare medh, uthan moste för armodh altt öf-
vergifva, hvilkedh vore en ondh recompens för all min trogen
och mödhesamme tienst. Förhopes fördenskuldh att H. K. M:tt
deri gör en underskedh, att jagh nogen fordeli för andra, för
min longlige mödhesamme tienst, moge otnjuta, helst efte jagh
intett annadh aff H. K. M:tt haffver (ty jagh aff de förlcntte sok-
nar i Sverie icke öffver 400 daller kan hafva) ej heller her i
laudett nogedh, uthan maten, till lifs ophelle bekomma kan. För-
ser migh fördenskuldh till min K. B. sosom honom på dett fliti-
gaste brodervenligen beder, att han efter sitt trogne löfte, denne
min säck ville lata vara sio^h till thett bestå befalledh, och icke
taga migh till mistyckes, att jagh honom i min privatt saker so
ofta bemödher, ty jagh honom för den endeste förtrogne vennen
holler, der i Sverie, aff hvilken jagh nogen godh assistans för-
moder. I hvadh mötte jagh nonsen kan tiena min K. B. och
alle hans kerkorame igen, skall han alltidh finna migh mehr en
villigh. Till beslutt, dett min K. B. begerer veta, hvilken jagh
till att annamma köparen, fulmyndigh gör, so haffver jag derom,
80 vell om betalningen på dett spanmoledh jagh her förstrecktt,
camereraren Larss Abramsson (hvilken uthan dett mine saker
der i Sverie förrettar) derom til skrifvedh, inte tviflendes, att

Digitized by VjOOQIC

han jo medh flitt derom varde solicitera, först han min K. B.
godhe befordringh derhoss hafFver. Befaller hermedh min K. B.
etc. Datum ut in literis.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

27. Nowgorod den 28 Januari 1614.

Förnyar sin begäran att få behålla de ovissa räntor (extra utlagor) af socknar,
som han hade i förläning, emedan han användt all sin privata förmögen-
het på krigsfolkets och fästnlngaroes underhåll.

Mijnn brodervilligh etc, Välbornne her Axill Oxenstierne
broder och tilförlatheligh synnerligh gode venn. Jagh känn M.
B. här medh brodervenligenn icke förhållc, att endogh jugh för
någon tijdh eedann M. B. tilskreff medh K. M:tz ennspeninger
Iwan Ryss om mijne cigenc privatt saker, och i synnerhcett,
att jagh måtte the ovisse parsseler såsom och denn gärdenn om
Elfzborgz inlössningh som nu nyligen pålagdtt är, som utaf mijn
förläningh i Osterbåttnn faller, och H. K. M:tt migh tilförrenne
nådigest bebrefvett och effierlathett hafver, behålle; men effter
jagh ingen beskeedh och svar dcropå bekommitt hafver och jagh
af raijnn tienerc hafver förnummitt, att samme ovisse parseler äre
der qvarsatta inn till vijdore beskeedh ifrånn H. K. M:t, hvar-
före hafver jagh icke kunnett underlåthe medh dette laglige budh
M. B. medh mijn schrifvclsse ytterligare att besökie. Broder-
venligen och flittligenn bidiandes, att M. B. ville som mijnn til-
försichtt står till M. B. göre vääll och hos H. K. M:t så vijdtt
förarbete, att jagh be:te ovisse parseler för mijnn daglige och
mödesamme tiennstt niuthe och behålle måtte, ty M. B. är väl
vitterligitt, att de visse parseler som af mijn förläningh falle,
icke synnerligen rentte och förslå att oppehålle migh och mitt
folk medh här udi fiende lanndh. Eliestt hafver jagh och dett
endestte jagh hafver ägdtt, såsom och denn rentte, jagh af mijn
förläningh här till bekommitt, spenderet på Cronones krigzfolck,
såsom och till befästningers ophåldningh här i landett, så att
jagh nu vett migh inthett annett tilgå eller hafve i förrådh ähnn
den rentta jagh nu af mijnn förläningh förmodar. M. B. ville
fördenschuldh obesvärett vare här om hos H. K. M:t mitt bestte
Ätt vette. Jagh beder och att M. B. ville förhielpe migh hos

Digitized by VjOOQIC

H. K. M:t till vederlagh för dett jagh denne tijdh öfver af mitt
eigitt krigzfolckett förstreektt hafver, och jagh M. B. tilförrenne
vijdttlöfFtigere här om tilschrifvitt hafver. Udi hvadh måtto jagh
nogon tijdh kan vare M. B. till vilie och broderligh benägen
heett igenn, vill jagh dertill redebogenn och öfverbödigh finnas,
såsom och medh altt gott M. B:s gode befordringh förskylla.
Befalenndes etc. Aff Nowgordz slått denn 28 Januarij åhr 1614.

M. K. A. T. T.

och vilia

Jacobus De la Gardie m. p.

28. Nowgorod den . . Mars 1614.

Förord för öfTersten Hans Reckenberg att blifva åter använd, sedan han nu
klargjort sin räkenskap för den tid han var kommendant på Ladoga.

Minn brodhervillighe etc. Velborne her Axil Oxenstierne
brodher och tilförlathelige godhe venn. Effter jagh haifver för-
låiFvedt breffvijssare Hans Räckenbärgh opå hans trägne begären n
Kon. M:tt om befordringh i sine privat sacker i undherdånig-
heett att besöckia, och hann förnummitt haifver, att H. Kon.
M:tt är förekommitt, att hann schulle opå Ladga befästningh
emedhan hann dher StådthåUare varitt haffver eigh otroligenn
förhållitt, hvarföre haffver hann dette mitt vitnesbyrdh och re-
commendation till M. B. begärett, hvilcken jagh honom icke
hafver kuunett förvägre. Och endoch han är fuller kommen
någott till kårtt opå denn opbördh hann dher hendher emellan
haff*t haff*ver, hvilckett mest dherigenom schedt är, att hann icke
haff'ver så godh och flijtigh fougdte och schriffVere hoss sigh
haff't som säcken kraff^t haffver, effter här i landett äre fhå sådane
perssoner til fongz som dher opå sigh förstå, szå hafver hann
lickvell sin reckenskap om sidher klar giortt, och hvadh fhel
dher uthi varitt haff^ver så vedherlagdt att Cronan dheraff" ingen
schadhe lijdher. Och eff'ter hann haffver bådhe i framledne
Konungh Carl (böghlofligh i åminnelsse) så väl som och Kon.
M:tt nu regerendes een tijdh longh troligenn och väl tiäntt, och
sitt undherhaffVendhe ombetrodde krigzfolk såssom een erligh
öffVerste och krigzmann haffver ägnett och bortt eraott fienden

Digitized by VjOOQIC

^nfördt, szåsom och för sinn personn lathett sigh manligenn
bruka, hvarföre bedher jagh M. B. att hann vill honom för een
gunstigh befordrare hoss Kon. M:tt vare, att hann måtte sin
trogne tiänst åttniuthe udhi dhe sacher hann H. Kon. M:tt och
M. B. bidhiendes och tillijthendes vardher, opå thett att hann
till yttermera tiänst deste mere förorsackas må, förmodendhes
att M. B. lather honom denne min recommendationschrifft till
godhe niuthe. Jagh gör M. B. till villia igen i hvadh måtte
jagh känn. Befhalendes M. B. etc. Aff Nåugordz slått denn . .
Martij åhr 1614.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie. m. p.

^9. Nowgorod den 13 Mars 1614.

Emedan borgare och munkar i Nowgorod Icke förmå längre underhålla krigs-
folket, är det oundgängligt att betala dess innestående sold, och emedan
Ryssame 1 Moskwa icke äro böjda för fred, behöfs äfven dess förstärk-
ning, hvarefter man kunde finna uppehälle för en del å mindre utblot-
tad ort; särskildt begär han 30,000 daler till betalning af kläde, hvar-
för han sjelf står i ansvar.

Min brodervenlighe etc. Välborne ber Axell Oxenstierne,
tillförse en dhe 8 synnerlighe förtrogne venn och brodher. Jagh^
känn M. B. här medh icke oförmältt lathe, att såssom min bro-
der aff mine näst förre schriffvelser väll förnummitt haffver,
hvadh för selsamptt tillstondh och ovilligheet här iblandh krigz-
folkett för manghell på deris besoldningh och andre nödtorffter
då var, szå tagher och vexer sådant alle daghar mhere och
mhere till, effter bårgerskapett och munkarne här udi stadhenn
som nu allene måste undherhoUe krigzfolkett medh allonne up-
giffves, och kune för deris oförmögenheet der medh icke längher
ntthoUa, effter dhe haffve taghitt till dett ytterste och endeste
dhe hafft haffve, och fördenskuldh stå nu vare saker och före-
haffvendhe udi fhara, så framptt man icke snartt bekommer und-
settningh och bistondh iffrån Sverigie udi penningher och klädhe
att befridighe krigzfolkett medh, som uthan någhonn försynn
fligh höre lathe, att de villie och kune icke längher opå sådhantt
sette, uthan besoldningh tiene, utan vele sigh een annen herre
«ökie, om the icke snartt bliffve för deris tienst betenkte. Min

Digitized by VjOOQIC

broder vil fördenechuld dertil förhielpu att hijt må snart undset-
ningh skee. Och efFter man görlighenn scher, att de Muskouske-
Ryeser äre till inghenn eenigheet medh Sverigis crone benägne,
uthan medh prachtiker till Sverigis crones schadhe omgä, i dett
de eökie vcnskap och eenigheet medh Pålackerne, szå vill för-
denskuldh aff nödhen vara, att dett mäste krigzfolk åstadkom-
mes känn med thett förste siön reen bliflFver hijtt i landhet medk
någre månadhers kost för dhenn oförmögenheet här udi landett
nu är måghe hijt sändhe blifiVe, opä thett att man må så stark
kune ryckie så vidt inn i landhet, medh så mykitt krigzfolk här-
ifFrån befästningerne ombäres kune, att man må deste bättre
biudhe fiendhen medh den ene håndhenn fridhenn, och denn andre
handhenn sabelenn, effter man väll merker, att icke annars vara
känn, och man förnummitt haffver att dhenn som vill handle
medh Rysserne, han måste haffva cen knypell bak undher bel-
thett i vargerningh. Szå kan man och sökie näringh och oppe-
helle för krigzfolkett, eifter det är aldelis omögligitt dem här
när omkringh längher att underholla. Förmodendes, att M. B.
vardher således här till rådandhes och styrkiandhes, szåsom han
väll och bättre änn jagh derom nu schriffve känn, besinner, att
thett Sverigis crone machtt opå ligger. Och aldenstundh jagh
haffver måst migh så högtt bådhe i löst och fast förschriffve,^
bådhe emoot een Reffvelsk bårgare Claes Grambou vidh nampnn,
såssom och flere andre för denn leffreringh hann udi näst för-
lidne åhr udi klädhe till krigzfolkzens behoff giordt haffver, och
de andre nu i detta åhr görendhes vardhe, såssom M. B. afifinne-
lagde copia der af haffver att see, för änn dhe haffve sådhantt
velett bevilgie, oansedt jagh denn Kon. iM:tz försäkringh soin>
migh tillhanda kommen är om bettalninghen för samma kläde
vijst haffver, hvarföre bedher jagh M. B. att han vill der till
förhielpe, att be:te Grambous effterleffverske (ty han är nu ny-
lighenn sjelff dödh bleffven) måtte till sinn bettalningh komme,^
aldenstundh hennes man haffver lefft een stor schuld effter sigh
för samma klädhe, som hann aff androm låntt och bårghett haff-
ver, för hvilken orsack schuldh honn och migh om bettalningh
hårtt manar, opå thett att jagh mhå min starke förskriffning
löss bliffve och ighenn bekomma, men hvar samma summa icke
kundhe till nästkommande Bartholomei fuUkombligen bettalt
blifve, szå beder jagh M. B. att han vill der tiil förhielpe, att
henne måtte någre pantegodz i Finlandh inrympt bliffve for thett
interesse der aff sigh belöpe känn, till dess honn känn bettaltt

Digitized by VjOOQIC

bliffVe, efiler som Evertt Horn varder videre derom hoss E. K.
M:t anhoUendes och nampn gifFvandes hvadh hon begärendes
vardher, effter som jagh medh Evert Hornn oss emoot hennes
man förskrifvitt och utloflFvat hafve. Förseendes inigh till M. B.
att han varder der till förhielpands, att icke allenest honn, utan
och de andre som klädhe opå min förschrifningh leffrerett haffve,
hvilket sigh i als till 30000 daler belöpe vill, mage till näst-
kommande Bartholomei i kopar, jernn och andre gån^bare varur
bettalte bliffva, opå thett att jagh icke m& komma om min väll-
färdh bådhe i löst och fast, och de och flere andre måghe änn
här effter villige finnes videre förstreckningh göre när så behöff-
ves känn. Befalendes M. B. etc. Aff Nougordz slott denn 13
Martij åhr 1614.

D. T. B. O. A.

til vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanslerens anteckning: Ånkommedt till Stockholm den 1 Maij
anno 1614.

30. Nowgorod den 26 Mars 1614.

Förord för ryttmästaren Corobel att för sig och underlydande få ut Inne-
stående sold och antingen afsked eller uppdrag för. kompaniets kom-
plettering.

Brodervilligh etc. Välborne her Axell Oxenstierne brodher
och tillförlathelighe gode venn. Effter breffviseres och redme-
8teTe8(!) Corobels compagni är mykitt aff sigh kommett och för-
svagett vordet, szå att thett ingen synnerligh tienst här udi lan-
dett yttermere göre känn, medh mindre thett stärktt bliffver,
hvarföre haffver jagh oppå hans trägne begärenn måst förloffve
hans beholdne ryttere till Finlandh, der sigh att förhoUa, till
dess dheris Ryttmestere Kon. M:tt om befordringh och sin rest
för dheris beviste tiänst besökie känn, och i underdånigheet för-
nimma om H. K. M:t dheris yttermhere tienst behöffver och
samn»a compagni sterckia synes, hvar och icke, szå begäre de i
underdånigheet deris rest för dheris beviste tienst, och sedhann
eett gunstigtt affscheedh. Och aldenstiindh hann haffver medh
sine ryttere een tidh långh opå siette åhrett sigh här i landhett

Digitized by VjOOQIC

trolighenn och väll bruke lathett, och man icke hafver, för denn
olägenheett här een tijdh bårtt åth varitt haffver, kunnett dhem
tillfyllest contentere för derie beviste tiänst, endogh dhe haflFve
fuller een themmeligh summa effter råden bekommitt, szåsom
deris medgiffne uttrekningh uttvisendes vardher, hvarföre be-
der jagh M. B. att hann vill dem hoss Kon M:t till det bäste
befordre, att de måghe för deris rest befridigadhe bliffve, och
der sådantt scheer och- H. K. M:t deris tienst yttermere behöflF-
ver, szåssom de och här i landett fuller tienlige äre, eflFter de
afF landzens lägenhetter vette, szå lathe de sigh fuller videre
bruka der de kune försterkte bliffve, hvilket deris Ryttmestere
genom een rceaa utanlandz snartt bestelle känn, om H. K. M:t
thett så nådigt behagar. Förmodendes att M. B. lather dera
vara sig till dett bäste befalett, opå thett att de och andre frem-
mande mage till H. K. M:tz tienst derigenom förorsakes och
deste villigere finnes. Befalandes M. B. etc, Aff Nougordz slott
denn 26 Martij åhr 1614.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

81. Nowgorod den 20 Mars 1614.

Tackar för löftet om betalning i koppar och jern för gjorda försträckningar
och begär att få emottaga den i Stockholm vid midsommar.

Min brodervilligh etc. Välborne Cantzler, her Axell Oxen-
stierne, broder och synnerligh gode venn. Jagh tackar min bro-
der på thett fliteligeste för sin tillseijelsse, att jagh min bettal-
ningh udi kopar och jernn medh thett förste bekomme schuUe
för denn försträckningh jagh till krigzfolkzens behofF giordt haff-
ver, hvilket sigh een themmeligh summa belöper, effter såssom
M. B. aff min förrighe schriffvelsse förnummitt haffver, derut-
öffver jagh haffver satt migh udi stor schuldh hoss köpmännerne
som jagh till samme förstreckningj både penninger och andre
nödtorfftige partseler till krigzfolkzens behoff haffve bårge lathet,
hvilke migh dageligenn derom måne och fordre på deris bettal-
ningh, och jagh icke är nu staddh vid så månge penninger, att
jagh dem derföre contentere och tillfridzstelle känn, hvarföre
är min brodervenligh begären, att M. B. vill migh effter sin för-

Digitized by VjOOQIC

rige tillseijelsse der till förhielpe, att jagh må samme koppar
och jernn medh förste och till näst kommande Johannifs] till
Stockholm bekomme, derom jagh Cammerereren Lasse Abrahams-
son tillschrifFvitt hafFver, att han derpå fordro skall, tvifler och
icke att hann ju sinn mögligh flijt derutinnan görendes varder,
allenest min broder vill migh udi så måtto bijstondigh vare, der-
om jagh och ingen tviffvelsmhåll drager. Förseendes migh till
M. B. att han vill vette mitt bäste härutinnan, på dctt att jag
må bette mine creditores kune någorlunda tillfridz stelle, szå att
de mage derigenom deste villigere finnes att göre vijdere for-
etrekningar när så behöiFves kan. Befalandes M. B. etc. Aff
Nougordz slott denn 29 Martij åhr 1614.

D. T. B.
och altidh till vilia och tjenst

Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Käre broder her Axell, efter jagh dageligen
af mine creditores so molesteradh blifver, haifver jagh inte kun-
nedh förbigo att bemödha min K. B. en yterligaro i denne min
privat säck, brodervenligen begcrendes, han migh icke ville til
mistyckes taga, om jagh i nogen mötte kan ticna honom igen,
skall han altidh finna migh mehr än villigh. Befallendes min
K. B. samptt hans käre husfru och vordnadhe (hvilke han på
mine vegne ticnstvilligen hclsa vill) Gudh den Aldrehögste till
royken lycko och velferde. Vale.

32. Nowgorod den 6 Maj 1614.

Sänder Johan Behr med uppdrag att hos Eonungen framlemna anhållan om
befallning till Kammaren i afseende på betalningen af kläde för krigs-
folket och sedan uppbära densamma; och som en Rysk här nalkas och
det bllfvlt minskadt genom en farsot, begär han förstärkning och proviant.

Min brodervenlighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne,
broder och tillförlathelighe synnerlighe godhe vcnu. Effter jagh
haffver sändt denne breflfvisere Johann Behr till K. M:t sedhann
som jagh förnam aff H. K. M:tz lyckelighe ankompst till Fin-
landh, i underdänigheet att anhoUe hoss H. K. M:t om betal-
ningh och vedherlagh för dett klädhe som någre Reffvelske och

Digitized by VjOOQIC

Narffveske bårgare på min begärenn och starck förskrifningh i
förlidne och närvarandes åhr för 30000 daler till krigzfolket för-
sträcktt hafve, szåssom och hvadh jagh på mitt regemente och
elliest till krigzsakernc aff mitt egitt spenderet haffver, och jagh
förmoder att Kon. M:tt varder efFter sitt nådige löflftc denn för-
ordningh görendhes och M. B. och Cammerrådh derom i befal-
ningh gifvandes, att be:te kläde må udi sådane vharur der udi
Sverigie falle till nästkommande Bartholomei effter min förskriff-
ningh bettalte bliffve, såssom och att jagh må de 50 skippundh
koppar, jagh opå min försträckning tilförende begäret och M. B.
derom tillschrifvitt haffver, åhrlighenn uttbekomme till dess att
jagh känn för heele summan bettaldt blifFve. Szå haffver jagh
och i underdånigheet biditt H. K. M:tt att jagh måtte i sommar
till eett par tusendh daler bekom me udi reedhe penninger att
leffrere deropå handenn [dem] som migh till denn försträckningh
penninger och andre vharur undsatt och låntt haffve. Hvarföre
beder jagh M. B. på thett fliteligeste och vcnligeste, att hann
vill der till förhielpe, att be:te min uttskickade Johann Behr
må så mykitt kopar, järnn och andre köpmans vharur der i Sve-
rigie falla kune udi Stockholm till be:te Bartholomei för dett
köp der gångbartt är leffreret bliffve, som sigh opå be:te kläde
belöpe känn, att jagh må der medh dem som thett försträcktt
hafve på försagdann tidh kuna bettala, på det att jagh icke
må derigcnom komma på skada och i någonn vidtlifftigheet medh
dem, aldenstundh jagh haffver migh måst emoot dem förobligere
för änn de någonn leffreringh göre ville, att jag vill dem sådantt
såssom min egenn schuldh betala, och om betalningen icke på
försagdann tidh fölgde, szå skall jagh dem mine godz panttsettie
till dess de bettalte blifve. Förseer migh fördenskuldh deste
meere till M. B. att hann migh bistondigh är, att samme skuldh
må af Cronan på rattan tijdh bettaltt bliffve. Jagh beder M. B.
på thet fliteligeste att hann vill vette mitt bäste, szå att jagh
må bekomma opå thett jagh aff mitt egitt spenderet hafver 50
skippundh koppar för förlidne och så mykit för närvarandes åhr,
szåssom och de 2000 daler i reede penninger som jag för be:te
orsaker skuldh K. M:t i underdånigheet ombeditt haffver. Jagh
tienar M. B. gärna igenn udi hvadh måtto jagh känn och någonn
tidh förmår.

Belangandes vårtt tillståndh här udi landett, szå åre vår
vederpartt Rysserne opå 4 miler när Nougordeu för någre dagar
sedann på tridie tussendh starke ankompne, och flere liggia oppå

Digitized by VjOOQIC

andre åttzchillige ortter häromkringh, szå att de i alz kune till
Otto tuscndh starke vare af thet partijet, som man förnummit
hafver, i den meeningh att de achte besökie oss här udi Nou-
gorden, när vnttnett som nu här omkringh stortt och mykitt är
aäöpe känn. Men man förhoppes medh Gudz nådige tillhielp
att göre dem mottståndh, ändogh att een stor deel af värtt krigz-
folk äre medh eenn hefftigh siukdom och hettzigh feber betagne,
som här hefftigt regerer, szå att månge der aflF sinn koos döö,
Bzåssom och äre mächte male content och ovillige, bådhe der-
före att här bara lithett finnes till deris undherholdh och oppe-
helle, szå att befälett så väll som gemcene måste gå opå och
fortare hcste kött, szå och fördenskuldh att det länge drögies
medh den deell de i penninger och commiss iifrån K. M:t för-
mode, derigenom störste delen om deris contentament desperere
och een hop för denn orsack skuldh sin kos rymde, och een
stor deell åstunde och begäre deris pass och förloff häriffrånn.
H vårföre är högeligen n aff nödenn, att thet krigzfolk ifrånn Sve-
rigie hijtt i landett förmodes, måtte medh thett förste mögligitt
ar, medh någre månaders proviantt hijtt schyndhes, effter de här
på negden inthet för sigh finne. Och effter de penninger och
commiss som jagh förnummitt K. M:t medh sigh haflver vill
icke långtt förslå för een sådan hop krigzfolk här udi landet är,
för denn långlige och stadige tienst de här i landett bevist haffve,
derföre vill aff nödenn vara, att de medell mage i tidh tillgripes
derigenom meere penninger kune åstadkommes, att uthärdhe och
väll fuUändhe vårtt förehaffvande medh här udi landet, och om
een deell af Elfzbor^z lösenn der tilltoges, kunde sådant medh
Gudz nådige tillhielp månge faltt här udi landet Sverigis crone
igenn vederlagtt blifve, och lijkväll genom någre medell så my-
kit i stadenn igenn förskaffes, och efter M. B. bättre än jagh
derom skrifve kan väll besinner hvud machtt deropå ligger, ezå
tvifler jagh in thett, att han fuller varder sitt till saken görendes.
Kundskaper hafver man inge anlegne nu nyligen ifrån På-
landh eller andre ortter förnummit, derföre att vegerne på denne
sidacn äre aff fiendenn besperrade, dogh hafver länge gått för
sagor, att de Påler skole rusta sigh till krigz igenn emoot Rys-
serne. Hvadh annet här höres veet brefvisere M. B. berätte.
Befalandes M. B. etc, Aff Nougordz slott denn 5 Maij åhr 1614.

D. T. B. O. A.

till tienst och vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by VjOOQIC

88. Beval*) den 28 Oktober 1614.

Begär biträde för brefvisaren att bekomma lofvade 50 å 60 Sktt koppar och
1000 daler i penningar för betalning af nja försträckningar.

Min brodervilligh etc. Välborne her Cantzler broder och
synnerligh godhe venn, jagh kan M. B. här medh icke oförmältt
lathe, alt jagh haffver udi förlidne åhr måst sättie migh udi stor
schuldh hoss någre ReiFvelsche och Narffvesche bårgare, för de
försträckninger som de opå min begäran och stark förschrifningh
till krifljzsakernes befordringh oriordt haffve, hvilke nu hårdt fordre
dheris bettalningh aiF migh, hollendes sigh till migh effter min
eghenn förschrilFningz lydelsse. Dertill medh, szi\ hafver jagh
och nu här udi Reffle opå min eghen credit opbårgat aff bår-
gerschapet här udi stadenn för 6000 daler vid pass, klädhe till
krigzfolkzens bohoff. och dem som samme kläde leffrcrett haffve
om deris bettalningh så högtt hafver måst försäkre för änn dhe
någenn försträckningh göre ville, att jagh vill dem sådhannt sås-
som min egenn schuldh bettale, och K. M:t min aller nådigeste
Konungh och herre, haffver nådigst tillsagtt, att be:te köpmen
schole medh thet aller förste mögligitt är bettalte blifve. Hvar-
fhöre är min brodervilligh begärenn att M. B. vill migh för sinn
personn der till förhielpe, att jagh må somme köpmän qvit bliffve,
szå att de icke mage haffve orsak framdelis hoUe sigh till min
obligation och fordre afi migh deris bettalningh. I lijke måtto
beder jagh M. B. att han vill K. M:t min Allernådigste Konungh
och herre påminne, att jagh måtte, de 50 eller 60 schippundh
koppar och ett tusendh daler penninger som K. M:t migh för
de försträckninger som jagh aff mitt egitt till krigzfolkzens be-
hoff gjordt, haffver n:t tillsagtt, bckomme, och att sådhantt måtte
min tjänare Lasse Svensson tillstältt bliffve. Förseendes migh
till M. B., att hann härutinnan mitt bäste vetandes varder; udi
hyad måtto jagh känn vare M. B. till villie och tiänst gör jagh
aff hiertat gerne, bidiandcs flijteligenn, att M. B. vill så här
effter såssom härtill vare mig för een trogen n broder och venn.
Jag göi M. B. altidh thett samme igenn. Och effter jagh för-
moder medh thett aller förste vare hoss M. B., önschandes att
jagh måtte finne honom vidh helsse och sundheet för migh.

*) De La Gardie hade erhållit tjenstledighet öfver vintern och var nu
på hemresa till Sverige, men tog vägen genom Österbotten. Jfr N:o 50.

Digitized by VjOOQIC

Derföre kan jagh icke M. B. medh denne min schrifvelsse län-
ger bemöde. Befalandes M. B. samptt medh altt thett honom
kärtt är Gudh Alzmechttigh till långvarigh vällmåge, brodervil-
ligenn. Aff Reffle denn 23 Octobris 1614

D. T. B.

och altidh [till] vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

34. Vaxholm den 23 Maj 1615.

Lemnar nppdrag att bos Eongl. Maj:t ntyerka resolution i åtskilliga ärenden
enligt en bilagd P, M.

Min brodhervilligh etc. Välborne her Cantzler, brodher och
synnerligh godhe venn, jagh känn M. B. här medh icke förhoUe,
att effter jagh för min hastighe aflresandhe icke haffver kunnatt
alle roine saker förrätte, effter såssom min brodher väll vitter-
ligitt är, och jagh medh min brodher afftaltt haffver; hvarfhöre
är jagh förorsakett vordhenn M. B. medh dhenne min schriff-
velsse att besökie, brodhervillighenn begärandhes, att M. B. ville
vare obesvärett hooss Kon. M:t min allernådigeste Konungh och
herre derom att anholle, och samme saker till een godh änd-
schap bringhe, såssom jagh och migh aldelis till M. B. förseher.
Och i eynnerheet att jagh måtte fhå niuthe dhe ovisse partzeler
som udi mine förläninghz sokner falle kune, deropå min brodher
vill migh Kon. M:tz breff förverffve, min broders godhe be-
fordringh vill jagh hooss min broder medh altt gott förtiene;
och på thett att M. B. må be:te saker deste bättre ihugkomme,
hvarföre sändher jagh M. B. här innelychtt een memorials zedhell,
udi denn brodhervillighe tillförsichtt, att M. B. mitt bäste så
väll här utinnan såssom hann udi all annor måtto esomofftast
giordt haffver, vettandhes vardher. Udi hvadh måtto jagh känn
vare min brodher och dhe som hans äre till villie och tiänst
igenn gör jagh altidh gärne. Befalandhes M. B. samptt medh
sin elskelighe käre hussfru och vordnadher (dem hann pä mine veg-
ner fliteligenn helsse vill) Gudh Alzmechttigh till länghvarigh väll-
måghe Brodhervilligenn. Hastigt aff Vaxholmen denn23Maij 1615.

D. T. B.
och altidh till tienst och vilia
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by VjOOQIC

Bilaga.

Memorial för min brodher välborne Cantzlercn, medh een
brodhervilligh och fiitigh begärann, att M. B. vill vare obesväratt
hooss Kon. M:t min AUernådigeste Konungh och herre om dhesse
effterschriffne saker att anhoUe.

1. Att M. B. vill hooss H. K. M:tt så vidt begå, att jagh
mätte fhå niuthe dhe ovisse partzeler som udi mine förläningz
sokner åhrlighenn falle kune, och hvar sädhantt icke eliest schee
känn, att dhe då måghe bliffve affkortadhe udi de 4000 daler
som jagh aff ränterijtt haffver till att fordra.

2. Att M. B. vill Secretereren Måns Mårthenssonn hooss
Kon. M:t till dhett bäste ihugkomme.

3. Att min brodher vill medh Högberte H. K. M;t afftale,
huru om interesse för det klädett som Timbermann och någre
andre köpmen [lemnat] haffve, schnll handlett bliffve, der de icke
kunne invises till Finlandh att bekomme udi denne sommar
deris bettalningh för samme klädhet.

4. Att resten på klädett som schall deles ibland dett Finsche
krigzfolkett, måtte medh thetallerförste schee känn bliffve öfFver-
sändt.

5. Huru medh dhe ryttere och knechter schall hoUett bliffve,
som udi mitt greffveschap boendhes äre, och nu udi Ryssland
brukadhe bliffve, om dhe schole till dheris hemvist förloffves,
eller och om H. K. M:t nådigest täcktes lathe giffve dhem opä
andre orter vedherlagh för dheris gårdher igcnn.

6. Att min brodher vill hielpe till, att Ewertt Horn måtte
bekomme de penninger hann aff ränterijtt haffver till att fordre.

7. Att Undher Tygmestarenn Erich Jönssonn eller någhonn
annen viss karll måtte med thett aller förste bliffve affärdigett
medh alle de nödtorfftighe partzeler som vele behöffves til att
slå denn schantz som K. M:t haffver n:tt befalett, som äre hacker,
picker, sköffler och andre saker, som der till aff nödhenn äre.

Förseer migh till M. B. att hann mitt bäste udi alle måtto
vetandes varder, udi hvadh måtto jagh känn vare min broder till
villie och tjänst igeun, gör jagh altidh gärne.

Digitized by CjOOQIC

85. Åbo den 10 Juni 1616.

Förord för ståthållaren på Koporie Jochim Berendz. troligen 1 rättegångsmål.

Brodhervilligh etc. Näst all vällfärdz lyckönsohonn een fli-
tigh tackseijelsse för mykitt gott migh aff M. B. vederfharitt,
dher eraoott jagh altidh schall tacksam befinnes medhann jagh
lefiVer. Välborne her Cantzler brodher och synnerligh godhe
venn. Jagh kan min brodher här medh brodervenlighenn icke
förhoUitt haffve, att eflfter Stotthollarenn på Coporienn Jochim
Berendz haffver migh tillschriffvitt och begärett att jagh ville
hoss Kon. M:t min Allernädigeste Konungh och herre om hans
sak i underdånigheet soUicitere, förmenendhes att jagh vidh denne
tidh schuUe der udi Sverigie stadder vare, effter såssom min
brodher utaff schriffvelsse (hvilken jagh här innelychtt min bro-
der tillhåndha sänder) videre förnimmandhes vardher. Hvarfhöre
emedhan hann är een tapper och brukeligh karll, och sigh al-
tidh udi Kon. M:tz elscheligh käre her fadhers (högloffligh i
åmminnelsse) tiänst tillförendhe trolighen och flitelighenn bruka
latett, såssom och sedermere udi Kon^ M:tz nu regherendhes
tiänst sigh udi lijke måtto förhollitt och änn daglighenn sin
troghenn tiänst vidh Coporienn bevisser. Är fördenschuldh min
brodhervenligh begärenn, att M. B. vill vare honom udi denn
saken som han migh tillijtett haffver hooss H. Kon. M:tt till
dhett bäste beforderligh, och migh icke förtänkie, att jagh min
brodher så offta med sådhane ringe saker bemödher. Förscen-
dhes migh till M. 6. såssom och på thett venligeste bedher, att
min broder lather honom dhenne min förschrifFt till godhe åtth-
niute. Udi hvadh måtto jagh känn vare min brodher till villie
och tiänst igen, gör jagh altidh gansche gärne, han för sin pers-
sonn varder och min brodhers gunstighe befordringh hooss M.
B. tacksamblighenn förtiänändhes. Befalandes etc. Aff Åbo
slott denn 10 Junij åhr 1615.

D. T. B.

och altidh till vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

Axel Oxenstierna 11: 5.

Digitized by CjOOQIC

86. Nowgorod den 28 September 1615.

Förord för Hr Biteer, som varit anstäld yid Engelska legationen i Ryssland
men nu reser hem till England, der han möjligen kan vara till gagn
för motverkande af den Ryska nyss af gångna beskickningen; som freds*
nnderhandlame skola snart mötas, behöfves afskriffter af föregående
traktater mellan Sverige och Ryssland.

Min brodhervillighe etc. Välborne her Cantzler, her Axell
Oxenstierne brodher ocb tillförlathelighe gode venn. Effter breff-
vieere M. Bitzer för någre orsaker och sinn lägenheett- schuldh
måste begiffve sigh härifrånn till Engelandh, och i synnerheet
(såsom hann föregiffvitt haffver) der före att han hooss Engelsche
sändhebudhett icke är bleflfvenn väll ledhenn för dhen jalo8ia(!)
undher dhem varitt haffver, udi dhett at hann haffver dhenn
suspicion till honom fattat, att hann schuUe mere varitt oss een
Rysserne affectionerett, hvilkett fuller och i sanningh så är,
såssom man omständhelighenn aff honom förnummitt haffver, och
hadhe han väll kunnett mykitt gott på vår sidhe uttretta, dher
hann hadhe här blifvitt och varitt mhere auctoriseret i sakenn.
Menn effter hann lijkväll känn hos Konunghenn i Enghelandh
genom sin sanfärdighe berättelsse dhenn sakenn, som emillann
Kon. M:t och Rysseme nu genom Hans Kon. M:tz förmedlingh
företaghes schall, till dhett bäste uttydhe emooth dhe Rysche
sändhebudhenn som åter nylighenn till Konungen i Enghelandh
sigh begiffvitt haffve, hvilke der uthan tvifvell een hop osan-
ningh emoott Kon, M:t förebringandes vardhe, hvarfhöre vore
thett gott, att hann hölles och sterktes i sinn förrighe affection,
der till min broder genom sin försäkringh och pollicitation på
Kon. M:tz recompens honom mykitt förmå kunde, der hann och
sådannt för rådsamptt achtar. Förseendhes migh till min bro-
der, att han elliest lather honom för denne min recommenda-
tion schuldh, hvilkenn hann aff migh begärett haffver, sigh till
dhett bäste vare befhalett.

Hvad handelenn medh Rysserne anlangar, så äre de Rysche
sändhebudh nu nylighenn först till Astascho kompne, sex och
20 miler her iffrån belägett, och oss tillschrifvitt att de äre
till handhelenn färdige. Och ändogh vij haffve stemptt möthe
medh dem opå den näst förlidne 20 dagh i denne raånadhenn,
men effter samma tidh är genom be:te Rysche sändhebudz drögz-
mhåll alleredha förbij gått, derföre haffver jagh medh mine med-

Digitized by VjOOQIC

bröder uttsändt Dågre aff adell etnooth Rysche sänningebudz
deputerede om handelsplatzen och tidhcn sigh sumsettie och ge-
leidzbrefFvenn emottaghe och öfveranttvarde, eller och kårskyss-
niDgh på beggis sidhor göre, der de om beggis siders öfverhetz
tittell icke kune öfvereens bliflfve, derom vij alleredhe i etrijdh
och disputation medh Rysserne äre, effter de schemmes icke
tilbiude och begäre, att vij vele först på vår sidhe giflfve deris
Storfurste sin tilbörlighe tittell, sä vele de vår Konungh thet
samme igenn göre. Menn de haffva deropå tilbörligitt svar be-
kommit, och opå thett att på vår sidhe icke feel eller någonn
drögzmhål Bnnes schall, achte vij udi denn Helge Trefaldighetz
nampn i desse dagar herifrån opryckie och emoth de Rysche
sändhebudh oss begifve, Gudh Alzmechttigh verdiges vårt före-
hafiVandhe till sitt nampns ähre och Sverighes crone till gagnn
och rolighect dirigere och förhielpe. Och eflFter man behöfver
de documenta och förre afhandlinger emillan Sverigie och Ryss-
lundh, och i synnerheet dhe accorder spm emillan Zaar Vasilli
Ivanowitz, och Konungh Carll högloffligh i åmminnelsse schedde
äre, derföre sä beder jagh M. B. att han vill dem hijt sände
late, emedan man icke tviffler, att M. B. dem hooss sigh hafver.
Men der dett sä icke är, sä vore rädligitt, att M. B. dem ifränn
Sverigie opå all händelsse samptt medh rijkzens clema och se-
eret ännu förschrifver, hvilkett och till confirmation, när så vidt
komma känn, behöfves vill. Befalandes min broder samptt medh
altt thett honom kärtt är Gudh Alzmechttigh till långvarigh
vällmäge, brodervenligenn. Aff Nougordenn denn 28 Septembris
åhr 1&15.

D. T. B.
och altidh til tienst och vilia
Jacobus De La Gardie m. p.
Rikskanslerens anteckning: PrsBsent. på Angdow den 20 Octobris anno 1615.

37. Bomanow den 14 November 1616.

Begär, att derest hans ansökan om de >oyissa utlagoma> af förläningar ej
annorinnda knnde beviljas, de 4000 d:r, som årligen plägat såsom lön af
ränteriet ntgå, måtte dera afkortas, och de till krigsfolkets beklädning
och aflöning anslagna medel med det snaraste betalas.

Min brodhervenligh etc. Välborne her Cantzler brodher och
sjnnerlighe godhe venn, jagh känn min brodher medh dhette

Digitized by VjOOQIC

läglighe budh brodhervenlighenn icke förholle, att effterjaghför
min hastighe afresandhe ifränn Sverigie, icke kundhe alle mine
saker såssom jagh gärne hadhe relett förrätte, utan förleeth migh
opå min brodhers godhe förtröstningh, ähr och ännu udi denn
tillförsichtt och förhopningh, att min broder mitt bäfithe effter
sin tillseijelse vettandhes, och i synnerheett migh hooss Kon.
M:t dher till förhielpandhes vardher, att jagh mätte bekomme
dhe ovisse partzeler som udi min förläningh udi Österbottnn
åhrlighenn falla kune, och hvar sådhantt icke elliest sche kunde,
att då dhe 4000 daler som jagh åhrlighenn aff ränterijt udi Sve-
rigie oppå min besoldningh hafiVe schall, måghe der udi aff-
kårtadhe bliffve, medhan dett dogh plägher långhsamblinghenn
tillgå för ann mann sådhantt fhör dhe månghe invissninghar
som till ränterijt shee pläghe, känn uthbekomme, effter såssom
M. B. dherom väll vitterlighitt är. Förseer migh aldelis till M.
B. att hann migh härutinnan all möglig bistondh görendhes
och der till förhielpandhes varder, att jagh måtte H. K. M:tz
konungzlige bref opå samme ovisse partzeler bekomme, helst
medhan jagh till denne resan och commission aff H. K. M:t alz-
iuthett till att uttstoffere migh, bekommitt haffver, utann haffVer
altt måsth deropå aff mitt egitt spendere.

Och effter köpmännerne, hvilke opå mine starke förschriff-
ningher som jagh haffver måsth dem giffve, för änn dhe haffve
någhonn försträckningh till krigzfolkett göre velett, migh esom-
offtast om deris bettalningh för deris leffreringher, hårdt mhane
och besväre, och medh dhe penningar som H. K. M:tutaffElffz-
borgz lösen udi Finlandh till krigzsakerne förcrrdnedh hafver,
går långhsamblighenn, så att jagh icke mhere änn tridie parthen
derutaff haffver här till kunnett utthbekomme, oansedt jagh ått-
schillighe gånghor deropå haffver fordre lathett, hvarföre är
min brodervenligh begeren, att M. B. vill hos H. K. M:t an-
hoUe, att H. Kon. M:t ville dhem som befalninghenn haffve till
att opbäre samme penninger, alffvarlighenn tillschrifve lathe, att
dhe sädhant medh större flijt och åhoghe änn här till scheedt
är, församble och opbäre, och sedhann migh tillhåndhe schicke,
på dett, att jagh een gångh måtte bliffve be:te köpmänn qvitt,
och mine förschrifninger aff dhem lööss bekomme, såssoro och
krigzfolkett (dem jagh nu så väll som tillfhöronde aff mitt egitt
udi den olägenheet på färde är, försträckie och undsettie måsthe)
någhorlundhe till villigheet holle. Förseer migh till M. B. att
han mitt bäste härutinnan vettandes varder, såssom jagh och M.

Digitized by VjOOQIC

B. aldelis ombetror, udi hvadh måtto jagh kan min broder och
de hans are, vare till viliie igenn, gör jagh altidh gärne. An-
langandes fredzhandelenn och dette landz tillståndh, så vardher M.
B. af medfölgiandhe bref till K. M:t såssom och aif Jochim Bärendz
mundtlige berättelsse fömimmandhes, huru vidt der medh kommett
är. Befalandes etc. Aff Romanowe denn 14 Novembris åhr 1615.

D. T. B.
och altidh til tienst och vilia
Jacobus De La Gardie m. p.

88. Egenhändigt. Qlebova den 10 Januari 1616.

Om fredsundeThandlarne och särskildt den Engelska gesandtens partiskhet,
behof af penningar; anställning af en korrespondent i Pohlen.

Välborne herre, elekelige käre bror. Jagh önskar min käre
bror afif Gudh Alzmechtigh all stadigh helsa och lyckligh väl-
mogh. Och betacker min bror fliteligeu för medhdelte tidh[end]er,
hvilke jagh efter min B:8 begeren Staternes senningebudh com-
raunicerad, och de breff derhoss vare väll öfverantvardadh haff-
ver, för hvilkett de sigh och högligen obligerad bekenna och
min bror tienstvilligen betaeke. Hvadh nu denne fridz trac-
tationen anlanger, och härtill medh står besver här passeradh
ähr, haffver min B. aff vare samptlige senningebudhens breff
till Hans Ko:ge Maij:tt till att see. AUenest måst[e] jagh härhoss
min bror förmäla, att H. K. M:tt så väll [som] alle de som den
opinionen hafft hafve inte hafve fallierad, att den Engelske Ge-
santen skole spela en st^r parcialitet i sin mediation; ty han
dett so grofft och openbartt gör, att dett ähr icke nogh att
skrifva om, haffver och i monge måtte steltt sigh mechte in-
discret emott Staternass Gesanter, hvilkett de doch medh tola-
modh och lempa till tehtt bestå optagedh, och allenest seija de
ville fulla altt komma ihugh, i rettan tidh. Därföre måste vi
och taga en står patientia, och tenkia, haffver man tagidh honom
i boten så måste man föra honom öfver sundett, leckvell hoppes
man att hafva i achtt så myckett mögligett ähr Hans Ko. Maij:ts
bestå och reputation, men om man på alle de vaniteter och bar-
bariske ceremonier icke haffver kunnedh så hortt strengia, beder
jagh min B. ville hoss Hans Maij:tt till tett bestå förursechta,

Digitized by VjOOQIC

ty sodantt inte ähr skett RjsserDa, uthao de mediatores till vilia,
medh en fulkommen och noga protestatioo, så att därafE H. K.
M:tt inte kan lenda någen prejuditie. De Statiske Sennebudhen
hafve alt härtill inte annera late förmerkia sigh en att de mera
ähre oss en vare vederpartt bevogne, endoch de och inte ville
gema offendera Ryssema, föregifvandess att de allenest sökia
att bekomma credit hoss dem, pä dett de deste bätre tienst måtte
kunna göra H. K. M:tt i denne saken. Den Lybske cansliför-
vantern beiangande, min B. skrifver om, hadhe vij fulle sträcks
emadh sentt till Hans K. M:tt, men efter hanss commission ähr
prinsipaliter till de Statiske Sennebuden, haffver man för deres
begeran akuldh dett inte kunnedh göra; dctt han och icke haflT-
ver sentt dett brefvedh min B. tillskrifvedh ähr för ffon sigh,
ähr mehra skett aff oförstondh och enfoldighett en malitie att
han so destricte haffver veladh fölgtt sin instruction, att han
haffver sielff veledh dett min B. öfverantvarda, men nu sender
jagh dett samptt copian aff hans instruction min bror tilhonda,
däraff min bror kan see hanse verf och erender, och undrar Sta-
tiske Sennebudhen sielff därpå, att de Lybske haffve sentt en
sådan slett kar ostadh, doch begärc de på all venskap att han
måtte få blifva hoss dem till dess de kunne sielff komma till
Hans K. M:tt där de dett då sielff ville förursechta, hvilkett
man i denne legenheten icke kunnedh afslo, effter min bror
väll besinnar huru högtt deress venskap oss i denne handelen
af nödhen, helst efter vi inte hafve att förlota oss på den Engelska.
Käre bror, her Cansler, jagh kan och inte förbigå att be-
mödha min B. om mine privat saker, efter honom icke ähr ove-
terligedh, att jngh på Hans K. M:tz vår nådigste Konunghs och
herres begeren haffver förskaffatt en temligh stor summa kledhe
till de frem mande soldater, samptt och redhe penninge, på den
invisningh H. K. M:tt migh till Finlandh giorde på Elsborgss
lösen, so efter icke mykett öfver tridhie parten ennu ähr uth-
kommedh och jagh förnimmer att H. K. M:tt haffver ditt sentt
Daniell Bureuss dett resterende att opbära, och jagh leckvell aff
köpmennerne som klededh förstrecktt hafve hordeligen mantt
blifver, hvarföre beder jagh min bror venligen, han ville så
laga hoss H. K. M:tt att på samma invisingh ingen iörandringh
ske måtte, på dett jagh icke aldeles därgenom om all min cre-
dit och välfärdh komma måtte, efter jagh migh so höghtt därföre
förskrifvedh haffver. De köpmen som samma summa mest hafva
skole ähre Buchslaff Ross[en] och Gert von der Heijden, hvilke

Digitized by VjOOQIC

jagb förmener nu bodhe der i Finlandh vara skole, att fordra
pä deress betalningh. I lika måtte beder jagb och min bror
ganska fliteligen han ville forhielpa migb hoss Hans Ko:ge Maij:tt
att jagb måtte få njuta de ovisse parseler aff mine förläninge
på min besoldbningb, efter dett att dett inte kan vara Hans
Maijstett nogen skadbe, ocb jagb eliest skulle bafva dett ubr
Cammaren, men efter jagb måste altidb vara på tiensten, ocb
genom mine tienare boss Cammer Rådb inte kan förretta, efter
sosom migb ocb nu äbr gått, endocb jagb Hans Maij:ts egedb
befalningsbreff Hans Maij:tt migb nådigst för Plesko gaff, ditt
till dem sentt, ty min svoger Skatzmestaren skrifver att de bafve
svaradb att de icke veta sigb en fyrick att tillgo, buru besvär-
ligedb dett migb nu vill falla bär lengre vedb denne mödbe-
samma tiensten att utbberda utban nogen besoldbningb, kan min
bror sielff väll afbaga. Jagb badbe väll förhoppas H. K. M:tt
skole nodbigst betenckia min longelige trogne tienst, ocb icke
ville att jagb så måtte tiena att jagb på sistone skulle blifva
en bätlare, utban att man till tbett minsta måtte bafva kledben
ocb födban för sin tienst. Förser migb visserligb, min B. boUer
migb denne min dristige skrifvelse till godbe ocb vett häri mitt
bests, i hvadb måtte jagb kan tjena min bror igen skall han al-
tidb finna migb redhbogen.

Til beslutt låter jagb min bror veta att Capten Margeret
haffver skrifvedb migb svar på dett Hans Maij:tt bcfalte migb
skriiva honom till, hvilke breff jagb härboss min bror tilsender.
Där min bror so synes kan han visa dett Hans K. M:tt, att Hans
Maij:tt må däraff see hans affection till Hans Maij:ts tienst, ocb
tror jagb vist, att Hans K. M:tt icke skulle få nogen, dergenom
man oförmercktt bätre skole få veta, buru alle saker aflöpa i
Polen, men man måste acbta att icke nogen mötte fådäraffveta,
bvarföre vill min bror acbta bvem han samma breff läter läsa,
och där Hanss K. M:tt vill att man skall continuera medb honom
och Hans Maijitt vill förklara sigb om den pensionen han be-
gerer, beder jagb min bror vill lata migb sådantt veta. Vill nu
härmedb ocb altidb min K. B. samptt altt dett honom kertt äbr
Gudb Alzmecbtigb troligen befaltt bafve. Datum Gleboa den
10 Januarij a:o 1616.

D. T. B.

och altidb til vi Ha

Jacobus De La Gardie m. p.

Rlkskanslerens anteckning: Pnesent. i Helslngefors den 6 Feb. anno 1616.

Digitized by VjOOQIC

89. Qlebowa den U Januari 1616»

Förord för löjtnanten Axel Miittsson, bror till fältmarskalken Jesper Mattsson
Krus, att erhålla fnllmagt som ryttmästare.

Min brodhervenligh etc. Nästh all vällftlrdz iycköDSchann
een brodhervenligh och flitigh tackseijelsse för beviste vällgär-
ninghar hvilke jagh hooss min brodher medh all tackBamheet
förBchylle vill. Vällborne her Cantzler broder och synnerligh
gode venn. Jagh känn min broder her medh icke förholle, att
effter Gudh Alzmechttigh igenom den timelighe dödenn haffver
täcktz förlidne 27 Decembris eller tridie dagh Jul Christer
Hansson som Ryttmestare var för adelsphanan udi Finland, he-
dann kalle, och samme ryttere nu een annen udi hans stadh
igenn behöffve, derföre aldenstundh Leutenampten unSer samma
phane, välbördigh Axell Madzssonn sigh altidh både i samme
tienst såssom och tilförenne hvar han hafver varitt brukett
såssom een ährligh krigzman ägner och bör, förhoUitt, och elliest
sigh udi sitt lefFverne allerede förand rett, så att jagh förmoder
att han samme embete fuUer förestå känn, der Kon. M:t nådigest
täcktes honom dher till förordne. Hvarföre är min broderven-
ligh begärenn att min broder vill honom hos H. Kon. Maj:t der
till förhielpe, att han samme ryttere fram för någon annan be-
hoUe må. Sådant varder hans broder edell och välbördigh Jesper
Madzsson hos min broder méd altt gott förschyllandes, och han
för sin perssonn varder beflitandes sådane min broders gode be-
fordringh hoss min broder medh all tacksamheet att förtiene.
Förseer migh till M. B. att hann låter honom denne min för-
schrifft till gode åtthniute, udi hvadh måtto jagh kan vare M. B.
och de hans äre tillvillie igenn, gör jagh altidh gärne. Och be-
faler M. Broder Gudh Alzmechttigh till långhvarigh vällmåge,
brodervenligenn. Aff Glebowa stakett denn 11 Januarij åhr 1616.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Käre bror, her Axell, jagh beder min bror
ville so vell för min intercession sosom min svoger Jesper Matz-
sons skull befordra denne hanss bror till tett bestå. Jagh för-
säkrar min bror, att han mykett haffver emenderat sigh, så att

Digitized by VjOOQIC

jagh hoppes H. K. M:tt kan väll hnfva nogen godh tienst aff
honom, eliest tror jagh och att^adelen i Finland skole väll vara
där medh till fredz. I hvadh mätte jagh kan tiena min bror
igen gör jagh altidh gärna. Vale.

40. Qlebowa den •• Februari 1616.

Om fredflonderhRndlingeD bar han jämte de andra ombuden skrifvit till
Konangen och Yore önskligt, att han före sin afresa till Sverige läte
dem veta sin ändtliga resolation i saken; fdr egen del begär han förord
för behållandet af alla de hemmansräntor, han haft i förläning i st. f.
de 4,000 d:r, som han i årlig lön skulle fä appbftra af räntekammaren,
samt att de anvisningar som bllfvit gjorda för köpmännens betalning
icke måtte förändras. P. S. om tillståndet i Nowgorod och Holländska
sändebudens afresa.

Brodhervcnligh etc. Välborne herre elschelighe käre brodher.
Näst all vällfårdz lyckönschenn, betackar jagh min brodher för
beviste vällgerninger, vill och veette sådhantt hooss honom
medh all tacksamheet förschylle. Hvadh såssom fridzhandhelen
anlanghar och huru vidt dher medh kommett är, vardher min
brodher aff min och mine collegers schrifvelsse till Kon. M:t
vår allernådigeste Konungh och herre omständhclighenn förnim-
mandhes. Hvarföre haffver jagh, och helst för tidzens kårttheet
schuldh för onödigtt achttet udt dhenne min schriffvelsse derom
att repetere, utan min brodher här medh venlighenn bedher, att
han vill sådant hooss Kon. M:t till thett beste uttyde effter
vij icke ha£fve kunnett meere nhåå och utträtte, eller och för
vare olägenhetter schuldh, som större äre, än man må nu derom
schriffve, saken högre schärpe kunnett, emedhan underhandlarne
thett och för rådhsamptt befunnet haffve, helst effter Pålackerne
och nu medh Byssarne till handhels äre, och theris lägenheet
nu så är, att dhe måste medh dem eller oss sigh föreene, såssom
och Rysche Gommissarier för underhandlarne sagtt haffve, att
dher de icke kunne hoos oss billighe conditioner nåå, så nöd-
ges dhe föreene sigh medh Pålackerne, effter dhe icke kune
läoger stå emoot bådhe potentater. Dogh förhoppes man, der
dhe försiagh underhandlarne Storfurstenn giordt haffve, aff honom
accepterede och i verkett steltte bleffve, att Kon. M:t och Stän-

Digitized by VjOOQIC

dherne schole der medh belåtne vare, och der Kon. M:t varder
«igh till Sverigie begifvandes 1[Endogh dett vore gott der H.
Kon. M:t kunde i Finlandh ännu förtöfve, till dess att H. Kon.
AI:t Storfurstens svar och förklaringh oppå underhandlarnes för-
maningh och propositioner förnumme, dereffter H. K. M:t sa-
kerne dirigerc kunde), så beder jagh M. B. att han vill så lagatt,
att Kon. M:t sin endtlige resolution i saken oppå alle fall och
händelsse efFter sigh leffver och oss nådigest förniuimc låter, der
eflFter vij oss rette kune, såssom och att M. B. vill der till för-
hielpe, att een summa penninger måtte till Nougorden snartt
sändt bliflfve, till att contentere soldaternc der are, att de icke
måghe sigh nägott obeståndh företage, effter armoden och nö-
denn är nu iblandh bårgerschapett altt för stoor, och derföre
icke kune krigzfolkett underholle.

Herhos vill jagh och nu såsom tilförenne min broder flite-
ligenn och venligen ombeditt och påmint haflFve, att han vill
migh hooss Kon. M:t min allemådigeste Konungh och herre, till
dett beste ihugkomme, att jagh måtte beholle de ovisse partze-
ler som udi mine förläningz sokner falle kune, eflFter jagh de
4000 daler som migh opå min besoldningh utaflf ränterijt åhrli-
gen leflfreres schuUe, icke känn för de invissninger dijt schee
plage uttbekomme, såssom jagh aflF min svågers v[älbördig] V.
Jesper Matzssous schriflfvelsse förnummitt haflfver, och jagh opå
denne handell icke ringe omkåstnadt giordt haflfver och änn spen-
dere måste.

Till beslut, beder jagh min broder på thett venligheste, att
M. B. vill förekomme, att inge förandringhar oppå de invissnin-
ger Kon. M:t min Allemådigeste Konungh och herre, haflfver
nådigest till dhe köpm^ens aflPbettalningh (hvilke opå mine starke
föl schriflfn inger een themligh påst udi klädhe till krigzfolkzene
contenteringh försträcktt haflfve) göre latett, schee måtte, eflfter
såssom H. Kon. M:t migh der medh nådigest udi sin nådigho
schriflfvelsse förtröster. Förseendes migh till M. B. att han här-
utinnan mitt bäste vettandes varder, på dett jagh icke må komma
medh samme köpmen udi någon vidliflftigheet, eflfter de sigh till
migh holle; udi hvad måtto jagh kan vare M. B. till villie och
tienst igenn, gör jagh altidh gärne. Anlangande kundschaper,
azå varder M. B. aflf vår underdånige schrifvelse till Högb:te H.
K. M:t förnimmandes, hvad såssom een Rysch Baijor som för
någon tidh sedhann bleflp aflf de Pleschousche Gassaker fången och
till Muschou fördt och nu om sider till oss öfverlupin är, haflf-

Digitized by VjOOQIC

ver vist berätte. Hvadh såssoro här videre förefalle kan, vill
Jagh M. B. medh thett allerförste förständighe. Och befaler
M. B. etc. Aff Glebowa stakett denn . . Februarij åhr 1616.

D. T. B. O.
Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanslerens anteckningr å omslagsbladet af samma ark: Prseseot. i Åbo
^en 25 Febr. Anno 1616.

JSgenhändifft
Postscriptnm ä ett särskildt blad.

Välborne herre, käre bror, jagh förmoder sosom [och] broder-
venligen begerer min B. ville till thett bestå hoss Hans Ko. Mayrtt
uthydha hvadh jagh medh mine medhbröder uthi en godh me-
ningh och efter denne *olegenheten (som nu här sä stor ähr att
icke nogh därom ähr att skrifva) uthi denne fridz tractationen
giortt hafve. Ty i Nogordhen och allestedes där om kringh ähr
8Å kåltt icke allenest på spannemåll och alle andre fetalie par-
«eler, uthan och på höö, att därgenom bodhe hester och folkett
måste försmächta. Och dett hafve Rysserna so behendichtt prac-
ticerat, att de hafve brachtt alle bönderna därtill, att de hafve
förlotitt deress hemvist, och inte hvarken sått eller hö giortt i
åhr, på dett att vij uthan någett svertt slagh väll skulle denne
landzorten förlåta. Min bror må och visserligh tro, att där
icke genom fridzhandelen, eller Hanss Ko. Mayrtt synnerlige
tidige försorgh dett blifver förekommiit, ähr där inte att tvifla
om; efter i Nogorden bodhe hoss Metropoliten och hans parti
så väll sosom hoss Baijorerna och borgerskapedh som där ennu
qvar ähre, icke så mykett korn, mykett mindre andre fetalie
parseler skall 6nnas, att man därraedh kan opholla dett krigs-
folkett där i garnisonen vill behöfvas in till Junij monan, fast
man skole till de extremiteter taga att fördrifva hvar och en
Ryss, och taga af dera altt dett de äga. Därföre vill min bror
sådantt väll öfvervega och Hans Ko. Maijitt till gemött föra,
hvadh häraff på lengden blifva vill, helst efter dett ähr mest
fremmand[e] folk här i garnison ligger och man sigh måste för-
lota på, hvilke mehra ähre vore fiender en vore venner, när de
icke blifva väll betalte och oppehollne medh lifs oppehelle, så-
som Hans Ko. Maij:tt för Plesko och vi dageligen för ögonen
see, att de medh hopetals till fienden rymma. Vårtt ryteri ähr
aff dett togedh i åhr och efter de så knafft hö haftt hafve, tes-

Digitized by VjOOQIC

likes aif den ovanlige siukan som blantt kästerna här ähr, so
af sigh komne, att på dem ähr inte att förlota sigh, ty de mest
ähre tilfott. Desse orsaker, och att man väll besinner huru be-
sverligedh ju snara sachtt omögligett dett vill vara att Hans
Ko:ge Maij:tt altt ifron Sverie, och till rettan tidh som dett vill
behöfvas, hitt skall kunna fornera, hafve oss förorsakadh att vi
till de ytersta conditioner i vare instructioner finnes tagitt hafve,
att (om Gudz villie sä vore) man därigenom all olycko före-
komma kunde; men där öfver all förhopningh freden icke noss
kunde, och tlysserna icke ville ingo de föreslagne conditioner,
att man måste åter taga till vapens, så vill aff nödhen vara, att
Hans Ko. Maij:tt vell preparerer sigh att föra ett defensiff krigh,
och att H. Maij:tt förordhnar någen tieneligh och rechtskaflfens
man till StothoUare på Nogorden (Efter Hanss Boije ähr altt för
svageligh uff fallandesiuken som honom ofta hefticht ankommer),
som kunde medh dett ringa man där kan tilhopa skrapa opholla
garnisonen so lenge dett vill reckia, och Hans Ko:ge Maij:tt ditt
mehra unsetningh kan göra late i penninger eller proviantt, och
der H. K. M:tt i förstone ville senda till tolff eller sextontusen
daler, att dett kunde förslo till en monadhsoldh eller mehr, so
kunde man medh köpmen bestella heringh och andre fetulie par-
seler, där krigsfolkett kunne vara belotne medh, men efter här
nu inte peninger vanka och köpmennen so illa blifva betalte,
haffver man bvarken credit eller lofven mehr. För min per-
son hoppes jagh, att Hans Ko:ge Maijrtt icke varder begera,
att jagh i Nogordh blifvn skall , till att comm endera där en
blott garnison, uthan der Hanss Ko. Maij:tt nådhigst eliest
teckes bruka migh i dett mitt kall krefver, ähr jagh altidh redh-
bogen.

Om mine privat saker som jagh min bror om tilförenne til-
skrefvedh, nödhgass jagh ennu min bror om bemödha, effter jagh
so hortt a£f mine geldener blifver kraftt, min Bror skall altidh
finna migh sin tienare igen. Dett haffver och Secreteraren Monss
Mortensson beditt migh att tacka min B. på hans vegna ganska
tienstligen för den godhe promovationen(!) och gunstige befordringh
min bror honom genom min anmodhan hoss Hanss Ko:e Maij:tt
om de godhzen han bekomraitt giortt haffver, och beder min
bror ville altidh vara honom en gunstigh herre: och efter Hanss
Ko. Maij:tt nodigst emott migh so väll som emott saligh Felt-
marskalken sigh förklaradhe, att Hans Maij:tt för hanss longelige
och trogne tienst, näst samma godz ville gifva honom sköldh

Digitized by VjOOQIC

och hielm*), hvarföre beder han min bror ganska tienstligen att
han där uthi ville bevisa honom sin gunstige benegenhett, att
han Hanss Maijitz breff därpå bekomma måtte, han förplichtar
sigh altidh att finnas" min B. en villigh och trogen tienare. För-
ser migh visserligh, min kere bror låter denne min intercession
honom åtniuta, efter han dett väll förtientt, och jagh honom i
de occationer sjelfF sett, deregenom man sodantt kan meritera,
jagh skall altidh gerna göra min bror till vilia och behagh igen;
befallendes härmedh min bror, samptt altt dett honom kertt ähr
Gudh Alzmechtigh till myken lycko och välfärdh. Datum ut
supra.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Nytt Postscriptum.

Velborne her Cantzler brodher och godhe venn. Efter dhc
Hållendsche sendhebudhen haffva sig föresatt, chvadh för resolu-
tion och svar ifrån Storfursten faller**), att begifva sigh genest
till Sverigie, efter dhe inthett synnerligitt i Muschou hafva att
bestella, uthan allenest att anhoUe, att dhe raåge dheris köphan-
del såssom tillförennde frij här i landett haffva, dherom dhe
Storfurstenn tilschriffva ville, medh mindre han dhem eenkan-
neriigen dijtt till sigh begeredhe^ szå kunndc dhe thett icke utt-
ala, hvarföre vore gått, att udhi tijdh blefve på all hendelsse
förordnett, hvilkenn vägen dhe schole till Sverigie reesa, att dhe
måtte medh tilbörligett oppehelle och befordringh på vägen för-
sedde bliffva. Och endoch jagh inthet tvifler, att Kon. M:tt haf-
ver noghsampt denn förordningh giordt, att Ladga så väl som
Xötheborgh i våhr medh nödhtorfftigdt pråffviantt försorgde
vardha, szå hafver jagh likvell udhi all troghen välmehningh
icke kunnatt undherlatha M. B:r dherom påminnelsse göra, eme-
dhan dher opå macht ligger, att Ladga må på all hendelsse pråff-

*) Adelsbref, med namDet Palm, atfärdades troligeu den 18 Maj 1616.
1 alla de tryckta matrlklame står visserligen 1615, men då denna skrif velse,
likasom hnfvudbrefvet, åberopar ett fredscommissariemas bref, då några
sådana icke ens voro nämnda förr än d. 26 Maj och de ei sammanträdde
förr än på hösten 1615, är påtagligt att detta årtal måste vara oriktigt, och
innehållet stämmer 1 öfrigt mycket väl med hvad man känner om under-
handlingen i början af 1616. Jfr Hallenberg, K. Gustaf Adolfs Hlst. 111: 398,
436 o. ff. Registrataret är defekt för senare hälften af Maj 1616.

**) Bvaret kom genom bref till Bngelska gesandten (Merich) d. 21 Febr.
1616, och detta postscriptum måste således höra till föregående bref. Jfr
Videkindi, s. 711.

Digitized by VjOOQIC

vianteret bliffva, szåssom och att lodior och pinoser mage i Fin-
landh i tijdh förferdiges att bruka i Ladga siöen, dher så be-
höfiVes kanD. Datum ut in literis.

41. Nowgorod den 4 Mara 1616.

Den »koppardörren > 1 Nowgorod, hvilken troddes vara tagen i Sigtana, berät-
tades åter af Rjssarne vara kooimen från > Grekland», och skalle icke
utan fara för underhandlingens afbrjtande kunna bortföras. De Hol-
ländske sändebuden äro oeniga med Engelska ombuden och på deras
återkomst ligger ej stor vigt för underhandHngen; men en krigshär af
4 å 5 tusen man skulle uträtta mycket; emedan nu är stor nöd i lan-
det, bör proviant, penningar samt framför allt kläde för garnisonen
.sändas.

Min brodherveulighe etc, Velborne her Cantzler Axell Oxen-
stierne, brodher och tillf örlathelige godhe venn. Näst mykin
velmåges öndschningh och een flijtigh tackseigielsse för beviste
velgerninger, dhem jagh medh altt gåt igen gernn förschylla
vill, giffver jagh M. B:r här medh venligen tilkenne, att M. B:s
schrifvelsse är migh tilhondha kommen. Anlnngandes denn kop-
par dör som K. M:tt vill härifrån Nåugorden föres schall för
monumentet schuldh, helst efter H. E. M:tt är berättat, att den
schall vara i förtijdhenn iffrån Sigtuna fördh, szä ville jagh H.
K. M:tz villia i så måtto gerne hörsamligenn effter komma, men
efter samma dör, hvilken Rysserne her udhi Nåugorden scgia
vara kommen ifrån Grekelandh för een förähringh, brukas för
Mitropolithens förnempste kyrckia här opå slåthet, dher han
dageligen in och uttgår, och fördeuschuldh ville stort roop, op-
sicht och besväringh gifva, dher man nu udhi denne tijdz legen-
heett emedhan handelen medh Rysserne opåstår, schuUe denn
medh våldh uthbrytha och bortföra, helst efter Rysche Sendhe-
budhen hafva genom underhandlerne flijtigdt ahnhållit och dherom
bidhet, att man icke schulle latha dheres kyrckior och helgedom
spoliere eller något för när göra, hvilket man dhem medh sådhan
conditioner som i vårt underdånige breff till Kon. M:tt förmel-
les, muDtligen tilsagdt hafver. Och dherföre må man nu inthet
befatta sigh medh samma dör, för än man fhår see, huru han-
delen sigh schicka vill, och dher dhen emot förhåpningh annars
än väl afiginghe, måste fuUer mehra än dhen dören, som icke

Digitized by VjOOQIC

mykitt värdh är, doch themmeligit ' vackert arbethe, härifrån
taghes och schillies. Bidher fördenschuldh M. B:r migh hosa
H. K. M:tt häruthinan till thett beste uhrsechta vii. Och efter
M. B:r af mine och raine collegers underdånige schrifvelsse till
K. M:tt noghsampt förnimmandes vardher, hurii vår tractation
medh Rysserne är afiupen, dherföre må jagh M. B:r här uthi
icke vijdhere dher medh bemödhe, uthan M. B:r flijteligen bidher^
att han vill oss till thett bedsta hoss K. M:tt uhrsechta, att vij
hoss thet barb^rische fålcket icke mehre hafva schafia och utt-
rätta kunnat, szåssom och hvadh som af oss samptycht är, och
vij om vår yttermehre trogne välmeningh i saken K. M:tt i
underdånigheet tillschrifvet hafva, udhi beste måtton optaghe,
och hoss E. M:tt uttydha, ty om vij icke hafva kunnat medh
vår tractation H. K. M:tt och rijket för Ryssernes obilligheet
har till något synnerligit gagna, szåssom vij gerna hadhe velet,
siå håppes vij icke udhi någon måtto giordt thet H. K. M:tt till
schadha eller prsejudicio lendha kan, uthan oss i saken så be-
varat och förbehållit, szåssom medhfölgiende copia aff dhenn at-
testation undherhandlerne oss dher opå gifvit hafva, utviser,
hvilken vij doch medh stor mödha af dhen Engelsche Gesant-
ten bekome. Hvadh dhe Hållendsche Sendhebudh anlangar, szå
hafva dhe fuller större beschedenheett än hun i saken brukat
och villighe varit till H:s K. M:tz bestå, szåssom man icke an-
nars förnummit hafver, doch hafva dhe och fuller undher tijdhen
velet och för denn Engelsche Gesantens schuldh most någet
favoricere Rysserne i förledne tractation, och uthan tvifvuel än
yttermehre hoss H:s K. M:t thett tilbiudendes vardhe, att dhe
mage och någon credit hoss dhem bekomma, och sådant i dhe-
res köphandel igen åtniutha, endoch dhe behendigdt gå åth
saken, szåssom och lodhes i betenckiandhe hnfva, att begiffva
sigh hijtt till handelen igen, medh mindre dhe deste betre lik-
nelsse till een godh utgångh på denne tractation aff H. K. M:tz
resolution förnimmandes vardhe; hvarföre synes för rådeligast,
att H. E. M:tt står på dhe propositioner dhe siclffve sampt medh
Engelsche Gesantten Storfursten giordt hafva, till dess man fhår
see, huru Rysserne sigh dher emott ahnstella vela. Ty om dhe
Hållendsche Scndebudh icke villia begiffva sigh hijtt igen, kan
thett handelen ingen schadha heller än båtnatt giffva, om dhe
hijt komma, för den jalosia emellan dhem och dhenn En-
gelsche Gesantten är, och blifver doch dher vidher, hvadh han
i saken gör och hoss Rysserne förmå känn, doch hemstelles

Digitized by VjOOQIC

sädantt i K. M:tz och M. B:8 höghe och betre betenckiandhe, och
dher man kundhe een krigzmacht om fyre eller femtusendh man,
om icke mehre bliffva kan, hoss tractationen opbringhe, för-
modher man att nå eenndere aff be:te conditioner. Menn om
något effter giffVes måste, szå är thett tijdh nogh, när icke annars
vara känn, thet att oppenbara. Och begärer jagh medh mine
colleger (dher vij skole vijdhere udhi denne tractation brukcs)
att vij måghe K. M:tz endtlighe resolution på sådan hendelsse
förnimma, dher efter vij mage vette oss i högsta knipningen
att retta, och i synderheett hvadh K. M:tz meningh är om dhe
40 t:nor gull, mediatores iblandh dhe andre conditioner aff eigen
godhtyckia proponeret haffva, ty som man af dhe Hållendsche
Sendebudh förnummit, haffva Rysche Commissarierne stådt dher
opå, att inlöse befestningarne för een drägeligh summa penin-
gar, kan schee till dhenn ändha, att the förmehne medh een
ringha summa dher af K. M:tt på någon tijdh förnögia, till dess
att de kunnde bliffva eense medh Pålackerne, och sedhan sökia
orsak genom tvångh och hunger intagha samma befestninger
igen, när man som säkrest vore, hvarföre är sådantt betenckian-
dhe verdt, hvadh i denne saak är till att göra. M. B:r vill K.
M:ttz n:ge villia och sitt betenkiandhe i sakenn oss förstendighe,
att dher dhen Engelsche mediatoren icke vill latha oss vetta, för
än sammankompsten och handelenn schee bör, om Storfurstenn
vill acceptete dhe proponeredhe conditioner eller icke, om vij
likvell schole på yttermehre bekåstnat och försökingh begiffva
oss till handels medh Rysserne. Och effter Arffvedh Tönnesson
begärer för sin ålderdom och svagheett schuldh, at bliffva för-
schonet udhi denne commissions saak, dher före vill aff nödhen
vara, att een annor i hans stadh dher till förordnes, szåssom och
att Hindrich Jönsson, slåtzsecreterare i Vibårgh, tilschriffves och
befales, att han åther till bestembdan tijdh begiffver sig hijtt
igen, och acterne, dhem han här till hafver i acht hafft, och her
effter i tilstundande tractation författar och fulbordar, efter Måns
Mårthensson för annat bcstellandhe i commissions sakerne, och
sin svaghe ögon, icke kan allene sådantt förrätta. Anlangandes
grendzen som K. M:tt vill haffva emellan Augdou och Wasche
Narffven, szå att heele Narvesche åhn schall dherundher insluthen
vardha, szå öndscher mann, att så vidt kunnde komma, att man
iinghc dher om handla, dhå man vill hårtt dher opå stå, endoch
Rysserne schole det icke gerna ingå för dett fischerij, dhe dher
i åhen på dheres sijdha haffva.

Digitized by VjOOQIC

Och efter. M. B:r aff mine förre schrifvelsse noghsampt för-
nummit hafver, szåssom och [aff] medhfölgiendc mitt underdånighe
brelF till Ko. M;tt yttermehre förnimmendes vardher, och dess
fönithan väl besinna känn, hvadh armodh och nödh här hoss
bärgcrschapet ähr, szä att thett är till att befruchta, att denn
bliffver sä stoor som hon i Jerusalems förstöringh varit hafver,
om invänerne ingen lijssa och förschoningh fhä pä krigzfälkz
oppehelle, hvarföre bidher jagh M. B:r, att han vill efter sin för-
tröstningh i sin seneste schriffvelsse till migh, dher till förhielpe,
att hijtt mä een summa peningar till undhsettningh medh förste
komma, dhermedh at hälla krigzfälket, och synnerlighen dhe
fremmandhe säldather till villighect och troheet, elliest vardhe
dhe sigh nägot obestondh företagendes, szässom och een hoop
allredhe, emedhan tractationen varedhe, ifrän oss till Rysscrne
rymbde, och att spanmäll mätte medh förste sjörentt hijtt och
till dhe andre befestninger sendh bliffva, till krigzfälkzcns oppe-
helle, dher förlagdhe ähre, hvilke stor nödh allredhe lijdha, och
dherföre myken motvilligheett och öffverväldh driffva, ehvadh
straf dhem opä leggias. Och efter jagh ingen befalningh eller
ordinantie aff K. M:tt bekommit haffver, huru sakerne här i lan-
det företaghes schole, och likvell bliffver jagh af krigzfälket om
dheres oppehelle och förhällandhe esomäfftast besöcht, och aff
Städthällerne dherom rådhfrägat, dhertiU jagh inge medhel eller
rådh vcth, eller nägon ordningh uthan K. M:tz tilstondh dher
opä göra känn, hvarföre bedher jagh M. 6:r att jagh mätte H.
K. M:tz nädighe villia dher uthinan förnimma, endoch jagh såghe
helst, att jagh mätte dher medh förschont bliffva. M. B:r vill
migh och svar opä min näst förra schriffvelsse iffrän Glebova,
giffva. Jagh gör min brodher till villia ighenn i hvadh mätto
jagh kan och förmå. Bef halandes M. B:r etc, Aff Nåugordz
slät denn 4 Martij ähr 1616.

D. T. B.

och altidh til villia

Jocobus De La Gardie ra. p.

Rik8kRD9leren8 aDteckning: Praesent. I Åbo den 25 Martij anno 1616.

Postscriptnm å ett särskildt blad.

Effter det käre broder, her Axell Oxenstierne, att krigzfol-
kett, som här udi garnison brukade bliffve, så vall inländsche
som uttländzschc äre medh kläder bara illa förseedde, effter de

Axel Oxenstierna II: 5. 7

Digitized by VjOOQIC

klädeme aff sigh slitit kafve, och man icke veet här till thett
ringeste kläde till deris behoff tillväghe bringhe, min broder vill
fördenschuldh hooss Kod. M:t min allernådigeste Konungh och
Herre anhoUe, att H. K. M:t nådigest ville den fdrordningh
göre late, att hijtt mätte dett mäste kläde udi een hast schee
känn sändt bliffve, att de mage deste villigere vare, och att sol-
daterne i synnerheet [de] som pä tillstundande handhelen brukes
schole, mäghe tillbörligenn uttstofierede, och icke så uttschemde
såssom de opå förlidne handell vore, af Rysserne för tiggierc
och prachare schelte blifve. IXtum ut in literis.

42. Nowgorod den 10 Mars 1616.

Förord för Johan Btackelberg, som vill hos Konungen klaga att ett hans
pantegods (i Estland) bllfvit, när han såsom anstäld hos De La Qardle
var med på fredskongressen, upplåtet till en köpman I Riga, som utgaf
sig för arftagare, och jemte hans förläning i Finnland bortglfven till
Öfrersten Herman Wrangel den äldre*).

Meinenn freundtlichen grues etc. Wolgeborner, edler herr,
lieber vertrauter bruderlicher freundt. WiewoU mir gnugsamb
bewust, das der herr brudar alle zeit ein beforderer der billig-
keit unndt rechten gewesen, unndt noch ist, so habe ich dan-
noch nit unterlassenn sollenn, dem herrn bruder in freundtschaft
dieses zuverstehen zu geben. Nach dem ich von meinem auf-
warter dem edlen unndt manhaften Johann Stackelberg berich-
tet, wie sein pfandt guetlein des Schwartzen guet unnd die ver-
lehnung in Finlandh, in seiner absensz unnd wie er mit mir auf
den haudelsplatz gewesen, von Ihre Kön. Mai:t meinem aller-
gnedigsten Konig unndt herrn, dem alten Herman Wrangcln
obersten sey vcrlehnet und gegeben worden, zue dem das sich
auch ein Rigischer kaufman Jurgen Böenert genandt gefunden,
welcher sich fur den rechten erben angegeben, und darauf von
Ihr. Kon. Mait. immission in des pfnndt guetlein, wie er sich
dessenn geruhmet, erhalten habcn soll (inmassen der herr bru-
der aus seinem miindtlichen bericht mit mehrerm zu vernehraen)
derowegen seine mutter die itzo das pfandt guetlein possediret,
von beiden scittcnn dasselbe zu reumen, hardt bcdranget wirdt.
Dieweiln aber ermeltes guetlein Stackelbergs vatern von Konig

*) Med utanskrift pä Tyska.

Digitized by VjOOQIC

Carin etc. (hochlöblicher Christmildester gedechtnue) nn stadt
Kottipör, darein sein vatter 2000 Polnische guldenn gehabt. zura
unterpfande gegeben worden, imndt er der unterthenigster hoff-
Dung lebet, I. K. M. wen sie dessenn recht berichtet, ihn gnä-
digst dabey schutzenn unndt ihn dahero in abnehmung des
guetleins in die eusserste [u]ngclegenheit unnd armuett nicht
kommen lassen werden, als hat er, damit er desto eher etwas
fruchtbarlichen aussrichten möge, sich meiner interceszionen ge-
tröstet, unnd beydes an Ihr Kön. Mai:t unndt dem herrn bruder,
ihme dicselbe mitzutheilen unterthenigk gebeten, welches ich
ihme in ansehung seines wolverhaltens und getreuen geleisteten
kriegsdienste, dariiber er dan auch zwen mahl gefangen worden,
unnd harte gefengniis erlitten, nit abschlagen wollen. Ist der
halben an den herrn bruder mein freundtliches bietten, derselbe
wolle sich zeygern dem von Stackelberghe in gun«tenn recom-
mendiret sein lassen, nachmahln der billigkeit beywohnen, unnd
ihme so viel immer miieglichen bey I. Kön. Mai:tt beforder-
lichen sein, auff das er das ^fandt guetlein behaltenn, und fer-
ner nngemolestiret possediren möge. Der herr bruder wolle auch
so woll thuen unnd ihn förderlichst vorabscheiden, solches er-
kenne ich vor eine besondere, zu mir tragende freunndtschaft,
unndt bin es inn solchenn unndt dcrogleichenn fellen zu er-
wiedern erböttigh. Thue hiemit dem herrn biiidern sambt sei-
ner geliebten gemahlin unndt kinderlein in denn schuetz des
Höchstenn getreulichenn empföhlen. Datum Neygardtenn denn
10 Martij Anno 1616.

D. G. B.

un dt freuntt

Jacobus De La Gardie m. p.

43. Nowgorod den 22 Mars 1616.

Tackar för det hans och öfriga ombudens bemödanden vid underhandlingen
blifrit väl upptagna, men vidhåller sin erinran om förstärkning af krigs-
magten, för att glfva större kraft ät deras yrkanden, proviant begäres
ej blott för krigsfolket, utan ock för anderhandlarne. — De Holländska
gesandtema vilja pä hemresan besöka Konungen.

Velborne herre k. brodher. Näst mykin välmågcs och liff-
aundhetz öndschningh, giffver jagh M. B:r venligen tillkenne,

Digitized by VjOOQIC

100

att M. B:8 velraenighe schriffvelsse är migh medh breiTvipere til-
hondha kommen, och dher aff M. B:8 godhe affection förnum-
mitt, betackendes M. B:r för min persson såssom och på mine
medhförordnedes vegne venligen och flijtteligen dherfhöre, att
han hoss K. M:tt vårtt förrättendhe i coramissionssakerne till
thett beste uttydt hafver. Och villie vij gerna äho her efter
göra vår flijtt i saken, och dhen effter K. M:tz N:ge viUia och
vår brodhere bctenckiendhe så högdt oss står tilgörendes driffva.
Men effter man nepligen vardher medh Rysseme till rätta kom-
mendes, medh mindre, att een krigzmacht, ehuru starck denn
och bliffva känn, vidh handen och i beredhskap på all hendelsse
hålles, szåssom jagh tilförendhe och nu medh breffvijssere H.
K. M:tt och M. B:r dher om mitt ringhe betenkiendhe dher
uthinan tilkenne giffvit hafver, hvarföre vill aff nödhenn vara,
att sådantt må i vercket steltt bliffva, och förmodher man dher
thett inlendsche krigzfålckct medh någon hielp betenckte, och
thett uttlendsche contenteredhe bliffva, så starke vardha, att man
sigh dher medh bestå kan, och at Rysseme aff thet skrij dher
aff gåendhcs vardher, och synnerligen dher H:8 K, M:tt tecktis
lathe uttsprengia sigh tillsinnes vara i egen persson komma medh
een krigzmacht hijtt i landet igen, deste större fhara tagandes,
och till billigh resolution gripandes varda. Och efter thett in-
lendsche rytterijiet äre mykitt på dheres bestar försvagedhe,
dherföre är nödigdt, att H. K. M:tt i tijdh lather bestelle 200
godhe ryttere i Lifflandh, aldenstundh Wachtm estarens phana är
affdanckatt, och man förnummit haffver, att the schole vara til
sinnes att lathe bestella sig i Kurlandh. Gudh goffve, medhel
kunndhe finnes att contentere dhem och thett andre uttlendsche
krigzfålckct medh, håppes man mykitt gått i denne tijdz legen-
heett här i landet medh dhem utträttn, szå att den bekåstnatt
dher opå ahnvendes, schuUe fuller medh GudzNrge bistondh
mera båtha igen.

Och effter thett sölfftygh och ringhe peningar som toU-
nären i Vijborgh hijtt medh sigh hadhe ringhe förslå vill till
een sådhan hoop krigzfålk här ähre. Dherföre bidher jagh M.
B:r att han vill dher till förhielpa och opå drifiva, att hijt måtte
undhsetningh på spanmåll och pråffviant medh förste öppen vatn
schee, aldenstundh här i Nåugorden nu mechte ringha spanmåll
i förrådh ähr, szå att thett är till att befruchta, att dher man
icke snartt dher medh undhsatt vardher. nödges krigzfålket sampt
medh bårgerschapett och invånerne för hunger schuldh staden

Digitized by VjOOQIC

101

öffvergifFva, ty om man än schöntt delte klockor och andre sa-
ker här finnes kunndhe iblandh krigzfålcket, szå kunne dhe doch
dher medh icke oppehålla dheres liff, hvilcket jagh M. B:r udhi
tijdh icke hafver velat venligen förhålla, sässom thett sigh i san-
ningh haffver. Förseendes raigh till M. B:r att han vardher sitt
till saken görendes, szå att vij i tijdh måghe undsatte vardha.
Och effter man ingen rådh eller medhel veth till vårt eller och
underhandlemes oppehelle på handelen som tilstundar, alden-
stundh här i Nåugorden inthet till bestå ähr, dherföre bedher
jagh M. B:r att han vill latha någon undsetningh och hielp iffrån
Finlandh dher till göre udhi pråfiViantt, såssom och vijn, att
man icke må medh schammen bestå, såssom udhi förledno trac-
tation någre gångor schedde.

Hår hoss kan jagh och M. B:r icke oförmält lathe, att effter
man hafver rådt dhe HoUendsche sendhebudhen, att begiffva
sig till Refle för dhenn mangell, som sadhes bådhe aff Arffvedh
Tönnesson och andre ifrån Finland komme, dher på fordenschap
vara, szå viste man och icke annars än att K. M:tt schuUe sigh
till Sverigie begiffvitt, såssom här för fultt taal gick, men när
dhe vardhe förnimmendes att H. K. M:tt änu udhi Finlandh stad-
der ähr, szå schole de fuller gerna vele sigh till H. K. M:tt
schyndha, hvarföre vore gått, att the kunndhe i tijdh fhå vetta,
hvartt dhe sigh medh förste öppen vatn begiffva schole, och H.
K. M:tt finna.

Här hoss vill jagh och M. B:r venligen påmintt haffve, att
han vill lata sendha oss copier aff dhe breffsoro dhen Engelsche
Gesantten häreffter tillschriffves, att man må vetta sigh dhereffter
i saken schicka och lijkformigdt så vidt oss bör, honom till-
schriffva, när så behöffves kan.

Till beslut, szå betackar jagh M. B:r venligen och flijtte-
ligen på Måns Mårthenssons vegner för denn godhe befordringh
M. B:r honom på min recommendation udhi sin schriffvelsse til-
segher, inthet tviflendes, att M. B:r vardher honom och till thet
bestå förhielpandes, han vardher hoss M. B:r medh all tiänstvil-
ligheett förschyllandes. Befhalandes M. B:r etc, Aff Nåugordz
slått denn 22 Martij åhr 1616.

D. B. O. T. V. A.
Jacobus De La Gardie m. p

Rlkskanslerens anteckning: Prsesent. Åbo den 16 Aprilis anno 1616.

Digitized by CjOOQIC

102

44. Egenhändigt. Nowgorod den 22 Mars 1616.

Förnyar sin beg&ran om atbytande af anvisningen å räntekammaren mot en
förlåning och om betalning till köpmännen för deras försträckningar för
krigsfolkets anderbäll, med anförda skäl; atrikes nyheter.

Välborne herre, clskelige käre bror, ncst en stadhigh heUa
och all begerligh välmoghs lyckönskan, betackar jag min bror
fliteligen för all brodervenligh benegenhett min B. migh altidh
bevist, och att han nu i min privat sacker hoss Hans Kong. Maij:tt
sigh hnffver veladh so mykett bemödha; men efter Hans Kong.
Mnij:tt icke vill bevilia till de ovisse parseler, måste jagh vara
tilfres därmedh, allenest beder jagh min B. ganska fliteligen att
han efter sitt vänlige löfte ville förhielpa, att jagh samma 4000
daler jagh aff renteridh hafva skall, kunna bekomma på nogen
viss ortt aff någre sokner, att jagh icke måtte så gått som betla
dem uthur Rekenkammaren, ty megh dett icke allenest vill falla
för svortt uthan och spotteligett, vedh sådan mödhesam tienst
till att göra. Hvadh de penninger anlangar som jagh ähr invist
på aff Elfsborghs lösen, och min B. förmäler, att Hans Kong.
Maij:tt skole haffva i sinnedh att förnöija de köpmen jagh ditt
invist haffver medh kopar eller andra godhe varer, så kunde dett
fuller vara köpmennen lika om de medh varer blefve betalte,
där dett man(!) uthkomme, men dett de nu oter skole venta på
varerna, som de hafve måst venta på penningerna, kan min B.
väll tenkia, huru mögligedh dett dem ähr att göra, ty de nu en
så stor summa snartt ett heltt åhr mist hafve, där til medh haff*
ver jagh måst optaga öfver 10,000 daler redhe penninger till
lonss att contentera soldaterna medh, när de droge under Plesko
(efter jagh icke bekom igen de penninger Hans Kong. Maij:tt
togh aff migh i Narven, att contentera Kobrons folk medh) hvil-
kett jagh måste medh redhe penninger igen vederleggia, och
där til medh gefva interesse på så longan tidh som jagh samma
penninger hoss migh haffver. Begerer fördenskuldh broderven-
ligen, att min B. ville förhielpa hoss Hans Kong. Maij:tt att
härpå ingen förändringh ske måtte, uthan att köpmennen måtte
deress uthbekomma, eller der Hans Ko. Maijrtt jo endeligen ta-
ger samma penninger, att därpå igen icke må ske nogen oviss
invisningh, där köpmennerna lenge måste bidha efter, hvarege-
nom jagh icke allenest kunde komma i stor vidhlöftighett, uthan

Digitized by VjOOQIC

108

och tappa all credit och få ett skamlichtt eftertall på min ähra
och godhe nampn. Förseer migh visserligh min K. B. varder
migh häri bistondes och icke förtenkia, att jagh honom häri 90
dristichtt bemöder, i hvadh jagh nonsen vett att tiena min B.
skall han altidh finna migh redhbogen.

Nye tidhender anlangende ähre här på denne orten alsinge»
men jagh förmoder att när den adelsmannen igen kommer, som
jagh haffver sentt medh Kong. Maij:ts breff till den Engelska
Ambassadören till Muskö, att han skall henta nogedh medh sigh,
hvilkedh jagh min B. skall strax lata förnimma. Eliest ähr här
en Hollensk köpman igenom dragen till Muskö, hvilken de Sta-
tiske sennebudhen hafve begertt, att man ville lata väll fram-
fordra, efter han hadhe breff ifron Staterna till Storförsten, dett
jagh och så haffver göra latidh. Densamma HoUendern haffver
hafft de tidhender medh sigh, att dett krigedh medh Brunswick
ähr förlicktt, men medh Hertigens stora nesa och skadha, ty han
skall icke allenest gifva dem 100,000 daler för deres skhdha
uthan och lata opbyggia aitt hvadh han haffver latidh förderva
på stadhen, samptt mykett annadh. Ifrån Franckrike viste han
beretta att Kongen haffver hoUedh bröllop medh Infantan aff
Spanie, doch skole Princerna icke ennu vara därmedh tilfrees,
uthan altidh sto på deres meningh till att vrekia den gamla
Konungens dödh, hvarföre och meste adelen skole slo sigh til
dem, sä att man mener att den elden icke skall så snartt uth-
slokna; när de Statiske sennebudhen komme till Hanss Kog.
Maij:tt får min B. härom vidhlöftigare altt förnimma. Befall[er]
härmedh och altidh min k. B. etc. Aff Nogordh den 22 Martij
anno 1616.

D. T. B. O. V. A.
Jacobus De La Gardie m. p.

46. Nowgorod den 22 Kars 1816.

Förord för Olof Dnfra, tom efter aln återkomst tlU riket tjent som löjtnant
▼id Uffanan, att återfå sin morfaders gods i Jäskis härad, hvilka voro
indragna till kronan, eller vederlag i Tavastland.

Mijnn brodervilligh etc. Välbornne her Axell Oxenstiernne
broder och synnerlige gode venn. Jagh känn M. B. här medh
brodervcnligenn icke förhåUe, att denn tijdh OloffDufve igenom

Digitized by VjOOQIC

104

KoDgl. M:tz vår Allernådigeste KoDungz och Herres ekrifFtligh
geleide och försäkriDgh, udi sitt föderneslanndh inkom, hafver
H. K. M:t nädigest honom (så framptt han sigh som een trogenn
och rättrådigh Svensk mann ägnede och borde, förhålle skulle)
försäkredt, lofvedt och tilsagdtt alle hans arfvegodz igen, som
hans föräldrar tilförrenne för honom i Finlandh innehafft och
besittedt hafve*). Och effter hann altt sedann som han i rijkett
inkom, sigh till H. K. M:tz och Sveriges Cronos gagnn och
bestte troligenn och flittligenn hafver bruke lathet, hvarför jagh
och honom för een leutenamptt under mitt corneett förordnett
hafver, och hann besvärer sigh, att honom äre under Cronon
kände till ähnn tolf skattar jordh i Jäskis häredtt udi Vijborgz
lähnn belägnne, der till hanns moderfadher tilförrenne hafver
varitt arfftagenn. H vårföre hafver hann flittligen hos migh ahn-
hoUit, att begifve sig till H. K. M:t och i all underdånigheett
förfordre sigh be:te godzenn igenn; men effter jagh honom här-
ifrånn migh och cornetedtt icke hafver miste och umbäre kun*
nett. hafver jagh fördenschuldh honom denne mijnn förschrifft
till M. B. meddeltt. Brodervenligen begärendes, att M. B. ville
göre väl, och be:te Olof Dufve hos H. K. M:t till dett beste
ihogkomme och befordre, och dertill förbielpe att hann antingen
dhe skatterne i Jäskis (som hans moderfader tilförrenne inne-
hafft) eller och så mykitt udi vederlagh i Tawastlandh igenn
bekomme måtte, effter som hann derom V[älbördig] Claes Hornn
allehande underrättelsse udi laglige bref och bevijs på hvadh
sättedtt hans moderfadher till samme godzen kommen är, gifvitt
hafver, och honom ombeditt dem för H. K. M:t såsom och M.
B. prsesentere. Beder fördenschuldh att M. B. hanns gode be-
fordrere i sakenn vara ville, och H, K. M:t nådige bref honom
deropå förfordre, att hann till dett han är berättigctt, komme
måtte: opå thet att han i så måtto sijnn trogenn tjenst må til-
gode niuthe, och ähn ytterligere blifve förorsakett (eff*ter som
hann och plichtigh är) H. K. M:t och Sveriges Crono all trogenn
tiennst bevijse. Förseendes att M. B. denne mijn recomenda-
tion, lather honom till dett beste åttniuthe; udi hvadh måtto
jagh känn vare M. B. till vilie och brodervenligh benägen-
heett igenn^ gör jagh altijdh gärnna. Och befaler här medh

*) Dat. Reval d. 20 Oct. 1614. Regfstr. s. 1208. Han erhöll det begärda
vederlaget för sina arfvegods först geoom E. Br. af d. 6 Mars 1618, men
kort derefter d. 10 April s. å. fnllmagt som hof stallmästare. Registr. ss.
93, 120.

Digitized by VjOOQIC

105

nu och altijdh M. B. etc. Datum Nowgotdz slått denu 22
Martij 1616.

D. T. B. O. V. A.

Jacobus De La Gardie m. p.

46. Nowgorod den 28 Mars 1616.

Förord för kapten Ernst Creutz, att få verkligen uppbära 200 dalers ranta
nti Hollola härad, som konungen på hans tJBnstetid honom förlänat.

Min brodervenligh etc. Näst all vellfärdz lyckönschenn, eeu
brodervenligh tackseijelsse för beviste vellgäruinger, hvilke jagh
hooss min broder medh all tacksamheet gerne igen förschylle
vill. Välborne ber Cantzler, broder och synnerligh gode venn,
jagh kan min broder her medh brodervenligenn icke förhoUe.
att effter hopman Ernst Creutz haffver sigh der utöfver besveret,
att Cammerereren Hans Hindherssonn schall göre honom in-
trångh pä de 200 dalers ränte. Kon. M:t min allemådigcste
Konungb och Herre, honom udi Hollole huredt, åhrligen och så
länge han udi H. K. M:tz tjenst sigh troligen och fiiteligen bruke
låter, att uttbekomme nådigest undt och effterlathett haffver och
fördenschuldh om denne min förschrifft till min broder hos migh
anhoUitt, hvilkett jagh icke haffver honom förvägre velet, helst
medan han udi sitt kall och embete såssom een ährligh och
rättschaffens hopman ägner och bör, förhoUitt haffver. Ehr för-
denschuldh min brodervenligh begärenn, att min brodher ville
förb:de hans ringe förläningh handthaffve, att han denn obe-
hindrett för sin troghenn tjenst, niuthe och behoUe måtte, och
be:te Cammerererenn förehoUe, att honom ingen affkårtningh
deropå schee måtte, effter han elliest ingen annen förläningh aff
Cronan hafve schall. Förseendes migh till min broder, att han
låter honom denne min förschrifft till dett beste åttniute. Och
befaler min käre broder etc. Aff Nowgordz slått denn 23 Martij
åhr 1616.

D. B. O. T. V. A.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

106

47. Nowgorod den 28 Mara 1616.

Förord för en af tolkarne Erik Anderssoo att få bekräftelse å ett K. Karls
gåfrobref å eo gård i Eäkaholms lån samt för tvenne Ryssar att få gods
i Eoporie lån.

Min brodervenligh etc. Näst all vellfärdz lychöoscheDii en
broderveoligh tackseijelsse för beviste vällgärninger, hvilke jagh
hooss min broder medh altt gott förechylle vill. Välborne her
Cantzler broder och synnerligh gode ven, jagh kan min broder
her medh brodervenligen icke förhoUe, att een af tolkarne Erich
Anderssonn vidh nampn, som haffver sigh hooss migh städigtt
här udi landett trolighen och flitelighenn bruke lathett, hafver
sigh der utöfver besvärett, att ändogh hans fader hade förverft
sigh Kon. M:tz min allernådigeste Konungz och Herres herfaders
(saligh och högloffligh i Amminnelsse) konungzligitt bref opå een
gårdh udi Kexholms länn belegett som kallas Sotiniemi. Lijk-
väll schall StåtthoIIaren på Kexholm Hans Jonsson hafve samme
gårdh conBscerct och kendz under Cronan, eiTter hvars tillståndh
och befalningh kan man icke vette. Så aldenstundh berte Erich
Anderssonn hafver både altidh tilförenne, såssom och medan
jagh vid handhelsplatzenn stadder var, sin högste fiijt udi sa-
keme giordt, och i synnerheet medh lempa försehaffett af denne
stadz invånere sä månge peninger, att soldateme som här udi
garnison låge, blefvc udi midler tidh udi villigheet och spect
holdne, och der han icke hade om lägenhetterne här udi staden
vetteth, och sin flijt der hooss ospartt hafft, effter såssom Mar-
schalken Hindrich Hornn och Arffvedh Tönnesson derom vitter-
ligitt är, hade dett ståth till att befhare, att krigzfolkett hade
udi min frånvaru sigh någott obeståndh och mytination före-
tagett, derigenom tillstundandhe fridzhandelenn hade fhått een
anstöth eller och med allonne blifvitt tilbakar. Hvarföre är min
brodervenligh begären, att min broder vill honom hoss Kon.
M:t der till förhielpe, att han måtte H. K. M:tz confirmationsbref
opå samme gårdh bekomme, helst [den] effter som jagh förnum-
mit hafver fögo ränte schall. Förseendes migh till min broder,
att han låter honom denne min intercessionsschrifft och sin
trogen och flitige tienst till gode åtthniute. Och effi;er een
Rysch diak Grigori Sobakin vidh nampn (h vilken sigh udi H.
K. M:tz städigh tienst tilbiuder) hafver sigh och till H. K. M:tz

Digitized by VjOOQIC

107

gagn och bäste, troligen och fliteligeDn bruke lathet, och be:te
Erich Anderssonn synnerligitt bist&ndh udi sakerne giordt medan
honom lägenhetterne här udi staden bäst kunnige äre, ähr för-
denschuld min brodervenligh begärenn, att min broder vill hooss
Kon. M:t så vid t begA, att han mätte bekom me e^n godh by
udi Coporie länn, der utaff' hans hustpo och barn kunde deris
nödtorfftigh oppehelle hafve, och der minn broder icke viste
någon by der udi läoett nampngiiTve, att min broder dä vill
förschaffe migh H. K. M:tz tillståndh, att inryme honom een
godh och sådann by, som hann kan vare belåten medh, på dett
han må derigenom till yttermere trogen tienst förorsakett blifve.
Udi lijke måtto vill*jagh min broder här medh brodervenligenn
beditt hafve, att han och vill denn Baijoren som ifrån Rysche
Commissarierne vidh handelsplatzenn till oss rymde, der till för-
hielpe, att han och måtte få een by udi be:te Coporie länn, om
hvilke jagh och H. Kon. M:t i underdånighet tillschrifvitt haf-
ver, ty der desse blifve väll contenterede, szå varde fuUer flere
opå tillstundande fridzhandhelenn till oss rymandes, effter sås-
som be:te Baijor veet derom berättelsse göre. Förseer migh
fördenschuldh min broder, att han är dem härutinnan till dett
beste beforderligh, effter jagh dem der medh någorlunde för-
tröstett hafver. Udi hvadh måtto jagh kan vare min broder till
villie igen, gör jagh altidh gerne. Och befaler min broder etc.
Aff Nougordz slott denn 23 Martij åhr 1616.

D. B. O. T. V. A.
Jacobus de La Gardie m. p.

RikskADslerens anteckoing: Pnosent. Åbo den 15 Aprllis anno 1616.

48. Nowgorod den 6 April 1616.

Beklagar sig, att na åfven tlonden af de hooom förlänta socknarne blifvtt
indragen, och af sin lön för föregående år både ban ännn icke, och med
stor möda, f&tt mer än hälften, 2000 daler, samt att grefskapets bönder
blifTit älagda föra sten och kalk till Kalmars och Jönköpings befästande,
eller betala derför, ehuru de andre grefskapen voro från s&dant fria.

Min brodhervenligh etc, V^älborne her Axell Oxenstierne,
käre brodher och tillförseendhes godhe venn. <)agh kan min
broder hår medh venlighenn icke förholle, att jagh i dhesse

Digitized by VjOOQIC

108

daghar ifrån min tienare scbrifvelsse bekom mitt haffver, och
deraff fömumraitt, att dhe kyrkietiendher Kon. M:t i österbottn
niigh nådigest cfiterlathett haffver, schole aff landzfougderne
migh förhoUee, och i qvarstadb satte vare till videre bescheedh
iffrånn H. Kon. M:tt. Hvarföre sådhant scheedt är, kan jagh
icke vette, vill dogh icke förmode, att H. Kon. M:tt hafver dem
igen kalle lathett, helst effter jagh haffver alle ovisse partzeler
aff min förläningh måsth qvitt gå, som jagh aff min brodhers
scbrifvelsse förnummitt haffver, så att de visse partzeler medh
be:te kyrkietijender neplighen trijtusendh daler åhrlighenn ränthe,
och aff de 4000 daler som H. K. M:t aff Ränte Cammarenn migh
nådigest tillsagtt, haffver jagh ännu icke meere änn 2000 daler
i fiordh medh stor mode bekommitt, och hvar jagh nu be:te
kyrkietijender dertill miste schulle, så niuther jagh min mödo-
sam me tienst bara lithett tillgode, haffver och fögho lusth på
sådantt sätte att late migh här udi sådhann tiensth yttermere att
bruke, helst effter jagh och i desse dagar förnummit hafver, att
böndeme i mitt greffveschap boendes, oppålagt är, att de samptt
medh Cronones bönder till Jöneköpingz och Calmare befästnin-
gers förbettringh steen och kalk framförsle schole, eller och pen-
uinger derföre uttgiffve, och haffve Cammerrådh till min tienare
sagtt, att de ingenn frijheet deropå niuthe kune, medh mindre
H. Kon. M:t migh dhett synnerligenn effterlatandes varder, oan-
sedt att alle andre aff greffvernes och adelens bönder medh
sådhane förslår förschånte varde, och kan fördenschuldh icke
vette, hvarföre mine böndher allenesth sådhant tilldrifves och
oppåleggies. Hvarföre bedher jagh min broder på thett venli-
geste och fliteligeste, att min brodher vill hooss H. Kon. M:t
der till förhielpc, att jagh samma frijheett såssom andre mine
vedherlijker effter H. Kon. M:tz nådighe donation i så måtto
niute må, såssom och att migh inthett hinder opå be:te kyrkie-
tijender schee må, aldenstundh de icke iblandh de ovisse utan
visse partzeler höre, dem H. Kon. M:tt migh nådigest effterlatett
hafver. Derföre jagh och förhoppes H. Kon. M:t och Sverigis
crone tillbörligh tienst bevisett haffve, såssom och thett änn
yttermere göre vill, der jagh i så måtto min tiensth åttniute må.
Der min broder och effter sin gode förtröstningh och tillseijelsse
kunde förhielpe migh till de be:te 4000 daler, aff någhonn an-
nen opbördh änn utaff Ränte Cammaren, såge jagh thet gerne,
och min broder derom fliteligen bider, och till honom migh för-
seer, att han mitt bäste derutinnan vettandhes vardher, effber

Digitized by VjOOQIC

109

räotcmestarne migh inthett till villie i sä måtto vette, som jagh
och nylighenn aff min svåghers schrifFvelsse fömummitt haffver.
Till besluth kan jagh och min broder h&r medh icke oförmeltt
lathe, att jagh utaff een aff de köppmäns tienare som der udi
Finlandh varitt hafve, att undfånge deris bettalningh, som jagh
effter H. Kon. M:tz invisningh der förmodadhe, förnummit haff-
ver, att de der inghe penninger bekommitt haffve, utan H. Kon.
M:t haffver nådigest tillsagtt dem medh kappar i Sverigie udi
den staden att vederleggie lathe, effter H. Kon. M:t penningerne
till andre nödtorffter behöfver. Derutöfver Gert van der Hei-
denn så väll som Herman Timberman och andre som udi den
leffreringh till krigzfolkzens behoff scheddh är, interesserede äre,
sigh högeligenn besväre, deropå länger att töffve, och vele inge-
ledes medh yttermere bekåstnadhe sigh till Sverigie bcgifve,
der dheris bettalningh att uttfordre, helst eflfter de haffve opå
min tillseijelsse dheris ereditores tillschrifvitt och loffvett, att de
vidh dhenne tidhenn schulle i redhe penninger bettalte blifve,
för dhett dhe dhem udi klädhe försträcktt haffve, och förden-
schuldh holle sigh till migh, aldenstundh jagh migh på Kon.
M:tz vegner så högtt emoott dem om deris bettalningh förschrif-
vitt haffver. Hvarföre beder jagh min broder, att hnn vill der
till hooss H. Kon. M:t förhielpe, att jagh måtte uttbekomme
halffparten, eller een deell så mykitt schee känn udi reedhe pen-
ninger aff be:te min invissningh udi Finlandh, och be:te köp-
män på handen giffve, och dem således någorledhes tillfridz
stelle, till dess att kapparen kan för resten i Sverigie uttleffreret
blifve, derom min broder vill udi H. Kon. M:tz nampn alffvarli-
gen late tillschriffe och förmane Cammerrådh, att dhe den för-
ordningh göre, att sådhant må utan vidhere oppschof min tie-
nare som deropå fordrandes varder leffreres, ty man väl veeth,
huru långhsambligKenn medh sådhane saker der tillgår. För-
seendes migh till min broder, att han varder migh bistondh här
utinnan görendcs, att be:te köpmän icke mage orsak hafve, sigh
öffver migh att besvere, och migh för een ordlös karll udi frem-
mande land uttrope, och således på min ähre och gode nampn,
antingen jagh leffver eller dör, taale, hvilkett de icke latandes
varde, der de nu i förstone icke någorledhes tillfridz steltte
bliffve, och bleffve jagh då ille för min gode villie bettaltt, men
jagh förseer migh till min broder, att han varder sådantt före-
kommandes på thet sätte förb:tt är. Bidiandes min broder, att
hann vill holle migh till gode, att jagh så offta honom om denne

Digitized by VjOOQIC

110

och andre mine privat saker bemöder. Udi hvadh måtto jagh
kan vare min broder till villie och behageligh tienat igenn, är
jagh der till öffverbödigh och vällvilligh. Befalandes min broder
etc, Aff Nougordz slott denn 6 Aprilis åhr 1616.

Egenhändigt: Välborne herre elskelige käre bror, jagh tvifler
inte att min K. B. kan falla besverligedh, att jagh honom sä
trott och åfta om mine privat saker bemödher, men efter jagh
sä höchtt blifver tvungen där till bodhe aff skadhen sosom och
förtrett, och ingen tilförloteligh ven vett, den jagh i denne sa-
ken kan derom tillita, uthan min bror, hvarföre förseer jagh
migh sosom [och] brodervenligen beder, att min K. B. migh den
dristigheten till godhe holler, han skall altidh befinna migh redh-
bogen att bevisa honom all behageligh tienst igen. Befaller
härmedh min bror samptt alle de honom kär ähre Gudh Alz-
mechtigh till myken lycko och välferd, och skall alltidh blifva

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

49. Kowgorod den 7 April 1616.

Af det förslag tlll fredstraktat, som rlkskaDsleren uppsatt, hade medlarne
gjort en förkortad redaktion, för att sändas till Rjska Storfursten, ooh
deri uteslutit stjcket om de fästningar, Sverige skall hehälla tills grftnt-
regleringen blifvit fastställd; bönderna i Jama och Koporie län hade
för att undgå krigsfolkets utpressningar flytt öfrer till Ryska området.

Min välvillighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne käi'e
broder och tillförseendes gode venn. Jagh kan min broder här-
medh venlighenn icke oförmältt lathe, att den tidh vij vx>re udi
handhell medh Kyssernc vidh Glebova, sä toghe undherhand-
larne sigh före att stelle een contractz form emillan oss och
Rysche Commissaricrne på H. K. M:tz och Storfurstens ratifica-
tion, och hade meent den Storfursten tillhånde sändhe, att saken
dcste snarare måtte till ändschapp oss emillan komme. Och
ändogh vij stodhe nogh deropA, sedhan oss samme form omsidher
vijst bleff (dogh Rysche Commissariernc ovitterligitt, att under-
handlarne icke schulle syacs någon partialitet derutinnan bruke)
att den måtte effter dett formulär Kon. M:t och min broder oss

Digitized by VjOOQIC

Ill

tillsända haäVa, ometändheligheDn författat blifve, aä hafver mnn
lijkväll icke kunnett meere hooea dem derutinnan nå, än medh-
fölgiendhe copia deraff uttviser, menandes att eifter H. K. M:t
vardher in ipaia substantialibuB derutinnan nogsamptt förvharett,
så kunde thett ingen schade giffve, att de denn någott contra-
heret och i någre punchter om styckerne och elliest effter som
dem syntes billigtt vare, lindrett hadhe, att Storfursten måtte
denn deste snarare ingå och bevilgie. Ville och icke der uthi
författe, att H. K. M:t schulle beholle de bcfästninger som till
underpant blifiVe, för de penninger som Storfurstenn deremoot
tillscijandes och lofTvandhes vardher, till dess att rågången oppå
de andre befästningers tillydandhe landh och gräntzer, som H.
Kod. M:t everdelighenn cederes, schcddh vore, aldenstundh dhe
förmeente thett vare obilHgtt, och Storfursten prsejudicerligitt,
såssom och dem förvijtligitt sådantt att sainptyckie och propo-
nere för allerhandre vidtlyfftigheet och opschoff medh rågån-
ghenn, der aff kundhe fölgie och fhörorsakes, utan achtadhe för
bäst deste kårtare tidh settie, när rågånghenn Fcliall företaghes,
att sådhant deste förre och innan dhcss penningherne schole
leffvereres cmoot befästningerne, schee kundhe, och der Rys-
seme icke ville till förstemdhan tidh comparere, eller och rätt-
vitan i rågånghenn bruka, så kon Kon. M:t lijkväll medh lijka
godh schääl beholle befästningherne till dhess rågånghen är
scheddh, eifter dhett är een contractz punchtt och bör för sigh
gå, dogh bevilgiedhes sådhantt icke aff oss aldeles, utan opschötz
till H. Kon. M:tz vidhere och nådighe förklarningh, och när få
vidt kommer, och contracten på Svensche tunghomålett öfver-
setties schall, vill man fuUer biudhe till att imitéYe dett formu-
lär min brodher oss tillsändt hnffver, så mykitt mun kan och
Bysserne antaghe vele. Men effter de Ryschc Commissarier
sadhe omsidher, när de förnummo, att mediatores ville be:te
contractz form till Storfursten forttsändc, och dess innehold for-
stodhc, sigh haffve aff Storfursten fullkombligh instruction och
befalningh att förene sigh medh oss om alle de punchtter der
ndi förmälttes, undantagandhcs befästningherne, eller penninghe
samman som H. K. M:tt deremoott begäredhe, derföre achtadhe
dhe för onödigtt, att underhandlarne schulle samma foim fortt-
sändhe, och dheres Storfurste någhott derutinnan förcschriffve,
uthan heller dheres beste göre, huru de elliest om huffvudhsaken
f»ch fridz conditionerne kunde begges potentater och hcrrer för-
lijke, så bchöUe de fördennschuldh samma form inne hooss sigh,

Digitized by VjOOQIC

112

och alleDest de principal conditioDcr Storfursten i dlieres schriff-
veUse föresloge. Och aldenstundh be:te underhandlarne, eller
och den EngeUche Gesantten allene, der dhe HoUändzsche icke
till tractationen rohere kome, vardher fuller deropä stäeodhes,
att offtab:te contractz forma må emillann oss brukes, der sä vidt
med sakenn komma kaun, endogh man icke ännu veeth, om Rys-
eerne medh dhenn tillfridz äre, effter dhe bruka särdhelis stijl i
dheris schriffter, hvarföre haffver jagh icke kunnett underlate
een copia dher aff min broder tillsände, och hadhe thett fuller
förr giordt, men man kunde den icke schriftelighenn aff dhe
Hollandzsche Gesantter bekomme, för änn samma dagh de her-
ifrån förreste. Bidinndes min broder, att han vill migh och
mine tillförordnade förnimme lathe, hvadh honom derom synes,
såssom och huru vij oss medh Iwangrodz raseri ugh, och den
holmen nidher vidh åminnett, näst denn summa pcnningher aff
Kysserne begäres, förhoUe schole, oppå sådhann händhelsse jagh
H. Kon. M:t derom i underdånighcet vidtlyfftelighenn tillschriff-
vitt haffver.

Till beslut kan jagh min broder och här medh venligenn
icke förholle, att jagh förnummitt haffver, att een stor deell aff
böndherne udi Coporie och Jama länu äre sin kos rymdhe, se-
dhan andre StåtthoUare dijt förordnadhe äre, orsakenn schall
vare, såssom föregiffves, att dhe böndherne icke tillbörlighenn
handhaffve och försvare för krigzfolkzens öffverlast, endogh jagh
haffver dem tiilschrifvit, att de betre insecndhe der medh
haffve schole, såssom och krigzfolkett förmantt att hoUe sigh i
spechtt, vidh tilbörligitt straff tillgörendhcs. Och såssom jagh
aff Capitenern^s svar förnummit haffver, villie de deris folk
såssom dem bör, gärne udi aga hoUe, der dhe kundhe få denn
deell aff StåtthoIIarne, som dem till deres oppehelle effter H.
Kon. M:tz ordinantie bör haffve. Jagh menar, att dett mest der
afi förorsakes, att StåtthoIIarne inthett vette aff landzens legen-
heet och inghe medhell att tillgripe, utan schole giffve krigz-
folkett tillståndh sielffve att fordre aff böndherne dheres oppe-
helle, såssom talett går, derigenom böndherne dcste meere aff
dhem besväredhe vardhe, och förorsakes att ryme sin koos, hvil-
kett H. Kon. M:t och Crouan icke till ringhe schade ländher,
och borde i tidh förekommes, att slåtzlänen icke måtte bliffve
ödelagdhe, derigenom befästningherne kune scdhanu i fhara
steltte bliffve. Dette jagh min broder i all vällmeeningh icke
haffver kunnett förhoUe. Hvadh kundschaper man iffrån Påland

Digitized by VjOOQIC

113

9portt haffver, sänder jagh min broder her innelychtt tillhändhe,
således författade sässom mas dem sportt haffver. Hvadh her
effter förefalle känn, vill jagh min broder fhörständige, betackan-
des min brodher fliteligenn för de tidenndher min broder migh
meddeltt haffver. Och befaler etc, Aff Nougordz slott denn 7
Aprilis åhr'l616.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

50. Nowgorod den 7 Maj 1616.

Begår förord hos Eonungen att få disponera två kyrkklockor, som lågo på
Nyenskans, för att enligt löfte lemna dem till Uleå stad; de roro tagna
▼id eröfrlngen af en skans yid Staraja Bussa af hans komp. ryttare från
Ryska Kosacker, som dltfört dem, och hade han gifvit ryttarne en >för-
äring» derför.

Minn brodhervillighe etc. Velborne her Axell Oxenstierna
brodher och tilförseendes godhe venn, jagh kan M. B. här medh
venligenn icke oförmält lathe migh förnummitt haffva, att K.
M:tt schall hafva den tijdh H. K. M:tt senest vidh Nyien stad-
der var, förbuditt förvaltaren dher på Skantzen latha föra bårtt
dhe två klåckor som jagh dijtt haffver sendha lathitt, szå vill
jagh fördenschuldh M. B:r här medh förstendighe huru medh
samma klåckor sigh haffver, nemligen såledhes, att dhenn tijdh,
Rysche Casakerne hadhe Stararussa intagitt, och mitt compagni
ryttare dhera dher uth igen sloghe, toghe dhe samma klåckor
uthaf Casakerne, dhem dhe udhi dheris schantz infördt hadhe,
dhå jagh dhem dherföre medh een förähringh tillfridz steltte,
efter dhe be:te klåckor såledhes genom dheris välförhållandhe
bekommit hadhe, och leth så föra dhem dijtt till Nyien, udhi
denn förhåpningh, att H. K. M:tt vordhe migh dhem icke för-
vägrendes uthan n:tt effterlåthandhes. Och effter jagh hafver låff-
vat dhem till Ula stadh på bårgernes ahnhållandhe, dhen tijdh
jagh i vinttras dher igenom reeste, dherföre bidher jagh M. B:r
att han vill hoss H. K. M:tt så vijdt begå, ntt jagh samma klåc-
kor behålla må, efter dhe kunna icke så stortt sigh belöpa och
värdhe vara, och jagh förhåppes dhem fuller kunna för ti[den]

Axei Oxenstierna II: 5. 8

Digitized by VjOOQIC

114

haffva, veth migh och icke någon klåcka här uthur landctt sendt
hafiVa, så leoghe jagh här varitt haffver, dher migh doch hadhe
bortt någon deel aff dhe klåckor och metall här i Nougorden
fans, när thett intogz så väl som andre feltt öflFverster effter
gammalt krigzbruk sigh sådantt udhi lijka fall förbehållit hafva,
och tillägna. Förseendes migh fördenschuldh till M. B:r såssom
och honom dherom venligen och flitteligen bidher, att han vill
sigh thett omackett opå taghe, och hoss H. K. M:tt så vidt be-
gå, att jagh samma klåckor behålla och till be:te ortt efter mitt
löffte försendhe må. Jagh gör M. [B:r] till villia och behagh igen
i hvadh måtto jagh känn. Huru lägenheeterne här i landet nu
förevetter, och hvadh mitt ringha betenckiandhe i saken är, var-
dher M. 6:r aff min medh fölgiende underdånige schriffvelsse
till K. M:tt förnimmendes, bidiendhes M. B:r att han vil sådantt
i beste måtton förstå, och hoss H. K. Mrtt uttydha. Hvadh
her efter förefalle känn, vill jagh M. B:r oförsummelighen
förstendighe, bidiendes M. B:r om gått svar på mine nest
förre schriffvelsser om mine privat saker. Minn tiänst altijdh
ighen. Befholendes M. B:r etc, Aff Nåugordz slått denn 7 Maij
åhr 1616.

D. T. B. O. A.

til vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

Käre B:r her Axell Oxenstierna, efter Slåtz secreteraren
i Vibårgh Hindrich Jönsson som till K. M:tt sigh begiffven-
des vardher, besvärer sigh dheröffver, att hans undherhåldh är
honom myckitt afkårtatt, hvarföre bidher jagh M. B:r att han
vill vara honom till thett beste dheruthinan beforderligh, att
han må sitt vahnlighe undherhåldh behålla, efter han är een
brukeligh trogh[en och] flitigh karl, och thett honom tilförendhe
af H. K. M:tt efter lathett är till sitt huushåldh väl behöffver,
efter han icke myckitt till bestå haffver.

Rikskanslerens anteckning: Praesent. i Åbo den 22 Maij Anno 1616.

Digitized by CjOOQIC

115

51. Nowgorod den 11 Maj 1616.

Förord för Christoffer Woldeck, som njss yarit sänd till Moskva och nu att
följa de Holländska sändebuden samt den Ryska posten till Konungen;
såsom kunnig i Polskan kan han blifva af nytta 1 hans tjenst; begäran
om förstärkning och proviant.

Minn venlighe etc, Velborne her Axell Oxenstierna brodher
och tilföraeendes godhe venn. Effter breffvisare min uttschickadhe
Christoffer Wåldeck vidh nampn är iffrån Muschou tilbakar ighen
kommen, hvarföre hafver jagh förord natt honom medh Engel-
sche Gesanttens, säsBom och dhenn Rysche pästenn till K. M:tt
och dhe Hollendsche sendhebudhen, att han må H. K. M:tt be-
rätta, hvadh han dher i Muschou hafver kunnatt förnimma, szås-
som och be:te påster på väghen deste bettre befordra, och in-
seendhe medh dhem haffva, att the icke måghe komma till tals
medh hvem dhem synes, och landzens tilstondh förnimma. Och
effter han är een villigh och trogen karl, såssom man icke annars
förnummit haffver, känn och thett Pålnsche språkett färdigdt,
och fördenschuldh kan bliffva H. K. M:tt een nyttigh tiännere,
hrarföre bidher jagh M. B:r att han vill latha honom vara sigh
till thett bestå och all godh befordringh befhalett, szå att han
må sin tiänst hoss H. K. M:tt åttniutha, szåssom och någett
vedherlagh bekomma för een godh häst som han på samma
reesa mist haffver, efter här nu inghe medhell finnes udhi dhen
store olägenheett här nu på färdhe är, honom dherföre att vedher
leggia. Förseendes migh till M. 6:r att han lather honom denne
min förschrifft och sin tiänst til godhe niuthe. Jagh gör M. B:r
till villia ighen i hvadh måtto jagh känn. Och effter M. B:r
aff Engelsche Gesanttens schriffvelsser nogbsampt förnimmendes
vardher, huru besvärlighe och tröghe Rysserne finnes att ingå
dhe fridz conditioner dhem föreslagne äre, hvarföre vill aff nö-
dhen vara, att -krigzfålkett som under Pleschou och till hande-
len, szåssom och sedhan till Sarmax förordnedhe äre, måghe
roedh thett snareste schee känn, ankomma, att Rysserne mage
see att H. K. M:tt är så väl till feigdh som fridh beredd, och
dher igenom såssom aff' thett roop som aff samme krigzfålkz an-
kompst gåendes vardher, deste mere och förre till billighctt
och enigheett förorsakas och tvinges, inthett tviflendes, att M.
B:r vardher fördenschuldh på krigzfålckett schyndendes, szåssom
och att man måtte och snartt bekomma undhsettningh på span-

Digitized by VjOOQIC

116

raåll hijt till Näugorden och Ladga udhi förstone, efter här nu
störste nödhen och mangelen dher opä är, szfissom M. B:r af
min näst förre schriffvelsse till K. M:tt noghsampt förnummitt
haffver, hvadh nödh och ringhe medhell här på färdhe är att
undherhålla krigzfålckett raedh, hvilken sigh dageligen förinerer,
szä att man fruchtar, att krigzfålckett vardhe sigh någott obe-
ståndh för hungers schuldh här företagandes, dher man icke
snartt undsettningh bekommer. Dette jagh M. B:r udhi all väl-
meningh icke hafiVer kunnatt förhålle. Befhalendes etc, Aff
Nåugordz slått denn 11 Maij åhr 1616.

D. T. B.

och altidh til vilia

Jacobus De La Gardie m. p.

62. Nowgorod den 20 Juni 1616.

Begär biträde för bekommandet af den koppar, som Konungen lofrat i er-
sättning för anvisningen ä »Elfsborgs lösen > af Finnland, samt af de
6,000 daler, som han för de s. k. ovissa räntorna af förlän! ngen för detta
och föregående år skulle erhålla; vid den förestående nja underhand-
lingen med Ryssarne väntas åter svårigheter med titlame 1 fullmagten
och i afseende på fredsvilkoren behöfva Commissarierna en nj instruk-
tion, emedan det bref från de Holländska gesandterna, hvartill de blif-
vit hänvisade, icke kommit dem till del.

Mijnn brodervilligh etc. Välbornne her Axell Oxennstiernne,
broder och tilförlathelige synnerlige godhe venn. M. B:s skrif-
velsse denn . . Maij [i] Åboo dateret, är migh tillhande kommen
och der af förnummidt denn omvårdnatt M. B. om mijne privat
sakers befordringh hafft hafver, derföre såsom och för dett löfile
hann migh der hos giordt hafver udi dett han icke vill der vidh
tröttas, uthann ähn yttermhere mitt bestå derudinnan vetta, jagh
honom på dett flittligeste betackar, såsom och venligenn bedher,
att hann vill der till förhielpe, att mijnn tienere och fullmech-
tige må uttbekomma denn koppar Kongl. M:t migh nådigst til-
sagdt hafver, i stadenn för dhe penningar jagh i Finlandh af
Elgzbårgz lössenn hafva skulle, att jagh der medh må effter
mijnn förobligerningh contentere Gerdt Thor Högenn och flere
andre för denn försträkningh the till Cronones behof giordt
hafve, szå att jagh derigenom icke udi någonn vijdttlöfftigheett

Digitized by VjOOQIC

117

och skadha komma må. Jagh förseer migh och till M. B. att
han vardher och mitt bestta denidinnan vettandes, att jagh må
uttbekomma dhe 6000 daler, som effter H. K. M:tz nådige til-
seigelsse migh för i fiordh och dette närvarende åhr emott dhe
ovisse partzeler af mijne förläninger hafve bör, och att dhe mage
och mijne tienerc tilsteltte blifve, jagh skall altijdh gärna tiena
M. B. igenn, udi hvadh måtto jagh känn och förmår.

Huru medh fredzhandelenn här förevetter, varder M. B. af
mijn medfölgiendhe underdånige schrifvelsse till H. K. M:t för-
nimmandes, och förhåppes mann medh Gudz nådige tilhielp een
godh uttgongh opå sakenn, efiter Ryske Commissarierne trengie så
mykitt opå vår sammankomst igenn, menn medh denn fulimachtt,
som H. K. M:t hafver migh och mijne coUeger på nytt gifve
lathett, skall mann fuUer åther få någott göre medh dhe Ryske
Commissarierne, effter deres Storförstes nampnn icke der udi
förmäles, eij heller dett ordett Samodertzes, hvilkett the senest
udi handelenn stodhe opå, att deres Storförste nästt banns titel
och nampnn i vår förre fulimachtt gifives måtte, såssom jagh
medh mijne medbröders Kongl. M:t i underdånighcett dhå derom
tilkenne gofve och M. B. förstendigedhe. Dogh vilie vij tillszee
att vij mågc på samme sätte som senest skedde, oss medh Ryske
Commissarier således derom föreene, att vij denn Engelske Ge-
santtenn och mediatorn samma fulimachtt öfveranttvardha, såsom
och att dhe Ryske Commissarier deres commission honom och
tilställe, och när hann befinner deraf oss på beggies sijder nog-
samptt vara fuUmechtige giorda, att besluta fredzhandelenn medh
hvar andra, szå tarfvar hann icke göra stor vijdttlöfftigheett om
titelenn, effter jagh väl veett, att Kongl. M:t icke heller sijnn
tilbörlige titell udi deres fulimachtt gifves. Och effter H. K.
M:t befaler udi denn instruction oss nu senest tilhånde kommen
är, att vij skole oss stricte hålle vidh dhe tree fredz conditioner
som underhandlerne proponeret hafve, szå vele vij och H. K.
M:tz nådige vilie i så måtto hörsambligenn effterkomma, menn
der Rydzerne vardhe andre förslagh göranndes, udi mhere pe-
ningar och mindre befästtningar och landh, effter dett sätte udi
vår förre instruction derom specificeres. Hvarföre begärer jagh
på mijnn och mijne collegers vegne venligenn, att M. B. vill
oss förständige, om vij mage på sådann hendelsse rätta oss effter
samma vår förre instruction, eller hvadh H. K. M:tz nådige och
yttermhere vilia derudinnann vara känn, dereffter vij oss rätta
kunna. Och endogh udi b:te vår instruction förmälles, att Rys-

Digitized by VjOOQIC

118

serne skulle aff dhe Stadiskes Gesantternes bref vijdere för-
nirnroe, att H. K. M:t icke är tilUinDeB att göre någoun för-
andringh udi sijnn seneste resolution och förklaringh på dhe tree
proponerede fredzmedell, szå är lichvääll inthet bref iffrånn
dem hijtt ahnkommidtt. Och effter dett vore gått och nödigtt,
att dett Rydzerne tillhande komme, att dhe icke mage ventte
deropå att dhe Stadiske sendebudh schole kunne hos H. K. M:t
uågott mehr i saken lindra eller skaffa, derföre tviflar jagh icke,
att dett varder medh dett första hijtt sendtt. Till beslutt effter
K. M:t nådigest vill att Nougordenn skall beholles udi H. K.
M:tz våldh, till dess att rågongenn och confirmationen skeedtt
är, såsom och på sådanne hendelsse der icke till fridh komme,
försvaras, hvarföre beder jagh M. B. att hann vill der till rådhe,
att hijtt måtte proviantt och penningar till krigzfolkzenns oppe-
hälle och contcntament i tijdh på sådann hendelsse sendtt blifva,
effter här eliest ingenn mhere rådh hos bårgarskapett finnes,
dem i medier tijdh, mykitt mindre om fredzhandelenn icke för
sigh ginge, lenger att underhoUa, såsom M. B. väl beszinna känn,
att dhe een gongh mage opgifves vedh sådanne store uttlagor
dhe så len^e här till utstått hafve. Befalenndes här medh M.
B. etc. Af Nowgordz slått denn 20 Junij åhr 1616.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

68. Ladoga den 9 September 1616.

Förord för en köpman Gerdt van der Heyden, som på olika tider gjort för-
sträckning af 38,000 daler, att utbekomma den koppar, som redan var
aflagd till hans betalning; derj&mte begäres utbetalning af längesedan
förfallen sknld å 6,000 daler till en annan köpman, som derför hade
pantr&tt i brefskrifvarens Llfländska gods.

Min vällvilligh etc. Välborne her Cantzler, brodher och till-
förseendhes synnerligh godhe venn. Jagh kan min broder här
medh brodervenligenn icke förholle, migh haffve för någhonn
tidh sedhan min broders schriffvelsse bekommitt, derutinnan min
broder gör migh denn godhe förtröstningh om dhe saker jagh
min broder medh min tiänere Falenten Kiern tillschreff, att han
vill dem såssom sine egne saker befordre. Hvarföre jagh min

Digitized by VjOOQIC

119

broder på thett venligeete och fliteligeste betackar, ähr och udi
denn visse tillförsichtt, att M. B. vardher deropå effter sitt löffte
och tillseijelsse hos Kon. M:t min Allernädigste Konungh och
herre drifvandes, och dher till förhielpandhes, att brefvisere
(jertt van der Heiden mätte för sine godhvillige försträcknin-
ghar, som hann pä åttschillighe tidher opä mine starke förschrif-
ningar, udi kläde och reede penningar till krigzsakernes befor-
dringh giordt hafver (hvilkett sigh i als otte och trettije tusend
daler belöper, effter som räkenschapen schall uttvijse) tillfridz-
^teltt blifve, efter sässom min broder hafver migh genom min
tiänare mundtlighen seije och försäkre lathett, att een godh deell
afi denn koppar som han i bettalningh haffve schall var dhä alle-
redhe afflagdh. Sä haffver jagh för trij ähr sedan, dä Kon.
M:t udi Reffle var, oppä H. K. M:tz nädige anmodande opläntt
der aff een bärgare Cortt Wipikin vid nampn 5000 daler udi
kläde och penningar, hvilkett H. K. M:t till krigzfolkzens con-
tenteringh hijtt Hill Rysslandh den tidh nädigest sände, och för
änn be:te bärgare hafver nägon försträckningh göre velett, hafver
jagh mast förschrifva mine godz udi Lijfflandh honoin till undcr-
pantt, och effter han till försagdan tijdh och termin icke hafver
kunnett bettaltt blifve, hafver jagh alttsedann terminen var uthe
mast giffve honom derföre interesse, men hann vill icke här
effter late sigh der medh ättnöije, utan vill efter mine starke
förschrifninger trade till mine godz, och sigh derutaf bettaltt
göre. Och ändogh K. M:t min allernädigeste Konungh och herre
hade nädigist udi belägringenn för Pleschou gifvitt migh een
invissningh pä Elffzborgz lösnn udi Finlandh, att jagh derutaff
aä mänge penninger bekomme schulle, der medh be:te bärghare
hade kunnet bettaltt blifve, szä hafver jagh lijkväll icke kunnett
sädantt uttbekomme, utann blifver deröfver esomofftast besverett
och mantt. Hvarföre medan jagh udi denne min siuklige lägen-
heet udi Gudz voldh ligger, och tviflar om jagh till min förrige
helsse igenn komma kan, effter jagh ingen bättringh deropä ännu
förnummitt hafver, och fördenschuldh inthett heller säghe, änn
att dhe som pä min begären och förschrifningh till Gronones
behof försträckningh giordt hafve, mätte bettaltte blifve. Hvar-
före är min brodervenligh och flittigh begärenn, att M. B. vill
vare obesverett hos Kon. M:t sä vidt att bringe, att offtab:te
Gert van der Heiden och Bugislaus Rosen mage blifve der udi
Sverigie contenterede och jagh mätte ännu pä nytt bekomme
een invissningh till Finlandh opä sä månge penninger, att be:te

Digitized by VjOOQIC

120

Cort Wipikin kunde der medfa bettaltt blifve, på dett att jagb
icke må för Crononcs schuldh tillsettie, aitt tbett jagh kano
haiVe ärfft och förverfTt, och således om min vallfärd komme,
och udi den staden udi olägenhcet brachtt blifve. Förseende»
migh till M. B. att han mitt beste härutinnan så väll såssom udi
all annen måtto schedt är, vettandes varder; udi hvadh måtta
jagh kan vare min B. till villie igen, vill jagh altidh finnes der
till villigh och öfverbödigh. Till beslut efFter offtobite Gertt
van der Ileidenn hafver udi vintres, den tidh inthett vijnn udi
Nougorden tillfångz var, till Sverigis såssom och frem mande
sändebuden som senest här udi Ryssland opå fridzhandelen vore^
een hop vijn fhörsträcktt, och här ingen medell finnes för den
store nödh här nu på färde är, att bettale honom derföre, hvar-
före förseer jagh migh till M. B., att han varder honom hos
Kon. M:t dertill förhielpandes, att han må derföre bettaltt bliffve,
aldenstund han udi högste nödenn och tarfven oss dermed und-
settningh giorde, udi den staden vij, och synnerligen för de
fremmandes schuld, såssom fuUer viste fordre på deris nödtorf-
ter, hade stått med schammen, om han oss udi så måtto icke
hadhc bistond giordt. Befaler etc, Aff Ladga den 9 Septembri»
åhr 1616.

D. T.

och tienstvilligh bror

Jacobus De La Gardie m. p.

Pofltscriptnm å ett löst blad.

Migh är och käre Her Cantzler, broder och synnerligh gode
vän förekommit, att Gudh alzmechtigh uthur denne jemmerdalen
Tönne Jörensson*) till sigh kallett haffver, effter hvilken een ha-
radz rätt nu udi Åbo län öpen står, ehvadh nampn then hafiVe
känn, är dem i Räkninge Cammaren väll vitterligitt, derföre

*) Den ofyannämnde Tönne Göransson skref sig till Högsjö gård, sedan
han år 1692 bllfvit adlad, och hade enligt en i Kammararklyet förrarad
längd öfrer alla häradsrätterna 1 riket af år 1616, Masko och Vemo härads-
rätter 1 närheten af Åbo samt dessutom öfra Satakand. Han hade senast
varit höfvidsman på Njslott i Finland och till honom finnas bref i K. Re-
gistraturet ännu från början af 1616 (f. 66, 72 och 147, å h vilket sista ställe
blott är antecknadt att han skulle insända räfskinn från Lilla Savolax). Om
hans död är ingen uppgift tillgänglig; och emedan Arvid Tönnesson (Wilde-
man) d. 8 Maj 1616 fick befallning att utom Viborg hafva uppsigt äfven öfrer
Nyslott, Kexholm och Nöteborgs län (Registr. f. 169) är möjligt, att detta är
anledning, hvarför han icke vidare namnes. Emellertid är det sannolikt att
detta postscrlptum ligger på rätt ställe.

Digitized by VjOOQIC

121

medhan jagh udi denne min långlige frånvaru medh sädhanc lä-
genhetter är vorden förgäten, sä att jagh hvarcken lagmans-
eller häradz-höfdinghe ränte här till hafver bekomme kiinned;
beder fördenschuldh brodervenligen, att M. B. vill väll göre och
befordre migh der till, att jagh H. K. M:tz nädighe bref opå
förschrifne häradzrätt måtte bekomme; och hvar den vore alle-
redhe förlänt, såm jagh dogh inthet förmoder, att M. 6. här näst
udi bäste måtten ville hafve migh udi minnet, enär som sådhane
lägenhetter, synnerligen theU som något vore om, kune före-
falle. Jagh tiener min broder altidh gerne ighen udi hvadh
måtte jagh känn och förmå. Datum som i brefvet.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

54. Ladoga den 20 December 1616.

önskar för afbetalning af sina förskotter erhålla två eller tre tusen af de
20,000 rubler, som Ryssame vid fredsslutet skola erlägga. Njtt förord
för Olof Dafra, som kan lemna muntliga upplysningar om tillståndet.

Min brodervenligh etc. Välborne her Axell Oxenstierne,
broder och sjnnerlige gode venn. Effter dett är genom Gudz
nädighe tillhielp och denn Engelsche Gesantens mediation medh
vår fridztractation sä vidt kommett, såssom M. 6. aff min och
mine coUegers samptlige underdånige skrifiVelsse till Kon. M:tt
hafiver till att förnimme, och toUen udi Åbo, Biörnnborgh och
Raumo faller, ringe förslår emoot denn summa som jagh haffver
afi* mitt egitt till krigzfolkzens behoff försträcktt och dertill aff
andre låntt och opbårgett, hvilke migh nu om deris bettalningh
härdt måne. Hvarföre beder jagh min käre B. flitteligen och
venligen, att M. B. vill hos Kon. M:t så vidt begå, att jagh må
utaff de 20000 rubler Rysserne leffrerandes varde, till änn tree
eller fyre tusendh rubler till min bettalningh annamme, såssom
och de andre der medh tillfridz stelle och contentere, derige-
nom jagh må sedan yttermere credijt hos dem hafve, när lägen-
hetten så fordrar, förseendes migh till min käre broder, att
han migh härutinnan all mögligh bijstondh görendes varder, udi
hvadh måtto jagh kan vare min k. B. till villie och tienst igenn,
gör jagh alltijdh gärne. Och effter Oloff Duffve som jagh hafver
till Kon. M:t afiardigett om alle saker här udi landett i under-

Digitized by VjOOQIC

122

dänighet raundtligh berättelsse att göre, effter man icke bafver
kunnett Bädant aldelis udi pennan fatta, hafver hos niigh om
denne min förschrifft till M. K. B. fliteligen anhollitt, hvilken
jagh honom opå hans begären, icke hafiVer velett förvägre. Helst
efiler han är een brukligh karll och hafver sigh här udi landett
troligen och fliteligen bruka latett, sedan han sigh udi H. Kon.
M:t tienst begifvitt hafver, sä att jagh orsak haffver honom till
dett beste att recoromendere. Hvarföre är min brodervenligfa
begären, att M. K. B. vill honom hoos H. K. M:t der till för-
hielpe, att han mä komme till de godz han förmencr sigh efiter
sin S. fader berättegedh vare, opä dett att han mä sin rustienst
deste bettre vidh macht hålle. Förseer migh till min K. B. att
han låter honom denne min förskrifft till gode ättniute, och be-
faler M. K. broder etc, Aff Ladga den 20 Decerabris 1616.

D. T. B.
och altidh till vilia och tjenst
Jacobus De La Gardie m. p.

66. Åbo den 26 Juni 1617.

Emedan han icke erhållit någon befallning, bvart han sig skall begifva, Till
han tills vidare stadna i Åbo*), och der beställa hrad han kan, meo
önskar för sin sjakllgbet erhålla ledighet från krigssaker till dess han
blir återstäld.

Välborne her Cantzler, käre broder och synnerlige ven.
Näst min brodervänligh tiensts tilbudelsse och hvadh mere gott
udi min förmögenheett finnes kan, medh Gudh Alzmechtigh till-
förenne. Låter jagh min broder här medh broderveuligen för-
nimme, att jagh är denn 12 hujus väll dess Gudhi schee läff
hijtt till Åbo ankommen, och effter jagh icke veett hvar eff^ter
jagh migh rätte schall, medan jagh ingen underrättelsse här för
migh funnitt haffver 'och soldaterne under mitt regemente are
dijtt till Stocholm fordrade vordne. Beder fördenschuldh på
thett brodervenligcste och fliteligeste, att min broder vill hos
Kon. M:t soUicitere och anhftlle, att jagh mlltte H. K. M:tz nå-
dighe villie och förklaringh medh thet förste schee kan, för-

*) Hans bror var der ståthållare.

Digitized by VjOOQIC

123

nimme, der effter jagh migh, sägom jagh och migh dess plich-
tigh kenner, hörsam m eligen rätte vill. Udi midler tijdh vill
jagh migh här udi Åbo förhålle och om sakerne så mykitt migh
etår tillgörandes bestelle, dogh hvar mögligitt vore, att jagh
kunde medh krigzsakerne för min siuklige lägenheet schuld för-
schåntt bliffve, säge jagh gärne att sädantt schee mätte, till dess
att jagh kunde någorlunde komme till min förrige styrcnie igenn.
Vill fördensohuldh M. B. pä thet brodervenligeste och fliteligeste
ombed itt haffva, att han mitt beste härutinnan vette vill, szä att
jagh måtte härifiVånn dijtt till Sverigie förlossett bliifve, helst
medan på denne ortten icke är så hasiigtt för någon iiendtlig-
het till att befhare, effter såsom man aff kundskaperne ifrån
Dansich och andre ortter förnummitt haffver. Udi hvadh måtto
jagh kan vare M. K. B. och de hans äre till villie och tienst
igenn, gör jagh altijdh gärne. Befalandes min B. samptt medh
altt dett honom kärtt ähr Gudh Alzmechttigh till långhvarigh
vällmåge, med den brodervenlige begären, att han vill helsse
sin elskelige käre hussfru på mine vegner medh mykitt gott.
Aff Åbo denn 26 Junij åhr 1617.

D. T. B. O. A.

till vill a

Jacobus De La Gardie m. p.

56. Bansa den 28 September 1618.

Underrättelsen att hans hastra insjuknat hade nödgat honom att hastigt af-
resa, och ber han derföre om ursäkter hos Konungen, samt att £4 veta,
om han skall afgä (till Ryska gränsen), hvilket han heldst vill undvika.

Välborne her Cantzler, broder och tillförseendhes synner-
lighe godhe venn. Nast mykin vällmåghes önschningh och min
Tällvillighe tiänsts tillbiudelsse, betackar jagh min käre brodher
på thett brodhervenligeste och flijteligeste för bevijste vällgär-
ningar, sådhantt jagh tachnemblighen ihughkomme vill så länge
jagh lefver. Och aldenstundh min elschelighe käre hussfru bleff
i går (thett Gudh bettre) aff een hefftigh siuchdom befengdh,
deropå hon ännu fögho lijse eller bettringh (ty verr) kenner,
och jagh migh dhett hastigeste schee kundhe deriffrånn schyn-
dade, sedan som migh om hennes lägenheett berättades, och för-
densohuldh migh icke gaffz tillfälle för mitt affreesande att tale

Digitized by VjOOQIC

124

medh rain brodher. Hvarföre är jagh förorsakett vordenn min
broder medh denne min schriffvelse att besökie, brodervenligen
begärendes, att min käre broder vill hos Kon. Maij:tt min Aller-
nädigeste Konungh och herre, min ändschyllenn häruttinnan göre,
såsom och migh vette lathe om H. K. M:tt nådigest vill, att jagh
schall migh derhedan förfoghe, så schall sädantt aff migh hör-
sammeligenn bliffve effterkommett. Udi hvadh måtto jagh känn
vare min käre broder och dhe hans äre til villie och tienst igenn,
gör jagh altijdh aff hiertet gerne. Befalandes etc. Aff Runsöö
denn 23 Septembris åhr 1618.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie. m. p.

Egenhändigt: Käre bror, jagh beder tienstligen, min bror
ville laga att jagh måtte få veta nogodh vist beske[d] om min resa,
att jagh kunde retta mine saker däfefter, ty hösten lidher och
vill megh falla altt för besverlichtt att resa so sentt. Jagh skall
gärna tiena degh igen. Vale.

67. Åbo den 18 December 1618.

Begär att kläde för krigsfolket och några tasen gevär med spetsuddar öfver-
sändas till FinnlaDd.

Min brodhervenligh etc. Välborne her Cantzler, käre broder
och tillförseendes synnerlighe godhc venn. Jagh kan min käre
broder här medh brodhervenligen icke underlate, att jagh dhenn
2 udi denne månadhen medh behållen reese (Gudi dess låff) är
hijtt till Åbo ankommen, men ringere förrådh så väll på pen-
ningar som spannemåll här för migh funnitt, än jagh derom M.
B. tillschriffve känn, effter han dogh dett utan någon vidtlyff-
tigh schriffvelse aff min svåger Skattmesteren nogsamptt förnim-
mandes vardher. Och aldenstundh dett (inländsktt såsom och utt-
ländschtt) krigzfolck här udi landett [äre], medh kläder emott den
hefftige och skarpe vinteren bara illa förseedde äre, så att dhe
till Kon. M:tz och Cronones tienst ingelunde brukes kune (der
så omträngdhe), medh mindre att dhe någon undsettningh udi
kläde bekomme, effter såsom jagh H. Kon. Maij:tt derom i un-
derdånigheet tillskriffvitt haffver. Hvarföre vill högeligen aff

Digitized by VjOOQIC

125

nöden vare, såsom jagh och vill rain broder på thett broderven-
ligeete beditt haffve, att min brodher vill hos Kod. Maijrtt boIH-
citere och påminnelse göre, att hijtt måtte een summa pennin-
gar och commiss öfversendes, dermedh dhe kunde någorlunde
niedh kläder försorgde och till villigheet hålde bliffve. På ver-
gier finnes och iblandh dhem stort feel, så att der under någre
tusendh obevärdhe äre, vill fördenschuldh behöfves, att hijtt
måtte någre tusendh musketter och spetzudder mcdh thett förste
mögligitt är, sändhe bliffve, att man der medh kunde dem nå-
gorlunda bevärde göre, elliest hvar sådant icke scheer, kune dhe
fogo värnn iffrånn sigh göre, dher någott fiendtligitt påkom e.
Förseer migh fördenskuldh till min käre broder, att han icke
till roisshagh optagher, dett jagh honom esomofftast medh mine
schriffvelser bemöder, helst effter jagh hafver måst Kon. M:tt
oro dhe difficulteter här i landett äre udi tijdh i underdånigheet
tillkenne gifve, på dett att om man icke aitt så kunde udi vcr-
kett stelle såsom Högberte H. Kon. M:tt gerne såge, att då så-
dant icke måtte framdeles migh till någon försumelse udi saken
tillmäthes. Befalandes M. B. Gudh Alzmechtigh etc. Hastigt aff
Åbo denn 13 Decembris åhr 1618.

D. T. B. A.

Jacobus De La Gardie m. p.

68. Kjulsholm den 4 Januari 1610.

I anledning af de från RjRsland ankomna underrättelser skall han hemsända
2 komp. inhemska soldater öfver Norrland, och sä snart Ålands haf bär,
sjelf komma med Vestgöta rjttare och drabanterna; emellertid Till han
i en hast öfTer Viborg besöka Käksholm och Nöteborg, för att förse
gränsfåstnlngams med proviant; fråga om underhållet af hans lifkom-
pani och dess storlek.

Välborne her Cantzler, brodher och tillförseendes synner-
lighe gode venn. Näst all vellmåges lycköndschningh etc. kan
jagh min käre broder här medh brodervenligen icke förhålle,
att sedan som jagh min Brodher medh Johan Claesson för nå-
ghon tijdh sedan tillschref, äre här inge andre kundschaper före-
falne, änn jagh här innelychtt min broder tillsänder, ändogh dhe
äre eendeels ovisse, szå att man icke veet väll rätte sigh der-

Digitized by VjOOQIC

126

effter, men så är lijkväll uttaff den berättelsen Nils Hansson
iffrånn Nöteborgh hijtt sändt haffver, till att afftaga, att dhe På-
ler åthminste äre udi handell medh dhe Muskousche om stille-
ståndett, om dett till äfventyrs icke alleredbe vore beslutet, och
fördenschuldh icke står på eett åhr eller meere om Storfurstens
fall och undhergångh till att befhare. Hvarföre vill jagh effter
Kon. M:tz nådige villie och befalningh udi dhesse daghar af-
fardige dhe 2 compagnier inländzske soldater genom Norlauden
till Sverigie, och så snartt Ålandz haf begynner bäre, vill jagh
och Wessgöte rytterne och drabanterne derhedan beschede, dhe
fremmande soldaterne samptt annetth krigzfolck vill jagh till
videre beskeedh iffrån Kon. Maij:tt hålle vedereedhe. Jagh för
min person vill udi een hast begifve migh till Vijborgh och se-
dan videre till Kexholm och Nöteborgh, och be:te så väll som
andre gräntzebefftstninger medh proviant nödtorffteligen försörgie
late, och så snartt jagh haffver sakerne vidh gräntzen udi godh
ordningh brachtt, vill jagh effter Kon. M:tz nådighe befalningh
begiffve migh tilbaker igenn till Åbo, och dher opå videre be-
skedh iffrån H. K. M:t förtöfive, huru såsom sakerne aff migh
företages schole. Udi medier tijdh befaler jagh min käre bro-
der Gudh Alzmechttigh till långhvarigh vällmåghe, medh den
brodervenlighe begären, att min broder vill helse sin elschelighe
käre hussfru min käre syster medh mykitt gott på mine vägner.
Aff Kiuloholm denn 4 Januarij åhr 1619.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Välborne her Cantzler, käre bror, jagh tvifler
icke, att min K. B. varder sigh väll ihughkomme^ huru Hans
K. Maij:tt nådigst sigh förklarade emott migh om de hester och
personer som jagh endeligh måste hoss migh hafva, där jagh
nogerstes skall till feltt rycke eller migh bruke lata, att Hans
Maij:tt migh dem då under dett compani jagh v^rva skulle, ville
besto. Hvarföre ähr min brodervenligh begeren, att min K. B.
ville fly migh be8ke[d] aff H. M:tt om jagh nu må holla så monge
hester under dett compani jagh nu verva skall som jagh til-
förende giortt, eller om Hanss Maij:tt vill synnerligh specificera
samme personer, ty megh ähr aldeles omöghligedh att holla
nogre på min egen omkostnan, sosom och att föra for och moll
för mine hester ditt jagh måste flytta och ryckia, helst jagh al-
tidh måste vara vederreda hvartt min tienst kan behöfvas. I

Digitized by VjOOQIC

127

like måtte beder jagh min K. B. han vill senda migh en annen
fulmachtt for Hindrick Monsen, som han migh senest lofvade,
efter den förre ähr aldeles orett och strefver emott contracten;
Jagh skall altidh gärna tiena min K. B. igen i altt dett migh
möghligedh åhr. Vale.

Rikskanslerns anteckning: Prosent. i Ulffsbeck den 7 Feb. Anno 1619.

Postscriptnm å ett litet yidfästadt blad.

Välborne her Cantzler, broder och synnerlighe gode venn.
Hvad dhe lodior vidkommer som Kon. Maijrtt nädigest haffver
befaltt migh att late förfärdige, szä äre de allerede opslagne
eflfter såsom min käre broder her Johan De la Gardie migh be-
rettet haffver. M. B. Gudh Alzmechttigh befalett till längh-
varigh vällmåge. Datum ut in literis.

69. Åbo den 14 Mars 1010.

Bn tmpp af det Polska krigsfolket, som efter stilleståndet blifTit afskedad,
hade på Nöteborg begärt att få taga väg of ver Svenskt område, b vilket
icke blifvlt dem förmenadt, och hade 60 Ungrare samt 130 Pohlackar
denrid antagits i Svensk tjenst. Ekonomiska ärenden.

Min brodervenligh etc. Välborne her Contzler, käre brodher
och tillförseendes synnerlighe godhe venn. Näst all velferdz
iycköndskningh och een brodherligh och flijtigh tackseijelse för
mänghe bevijste velgerninger, hvilke jagh medh all tacksamheet
gerne igen förschylle vill, lather jagh min brodher härmedh
brodhervenlighen förnimme, att när jagh vidh Nöteborgh stadder
var, kome oförmodeligen een hop Cassaker dijt in i länett, och
begärede aff migh, att dhe genom vare gräntzer måtte begiffve
sigh åth Sommero län och sedan till deris landh igen, effter dhe
sedan som Konungen i Pålen hafver medh Storfursten gjordt
fiorton åhrs och någre månaders stilleståndh, äre aff hans son
afiTdankadhe och genest vägen till Pålenske gräntzen och sedhan
vidhere åth dheris landh och hemvist beschedde vordne. Hvar-
före medan dhe genom dheres ledsagares förseende (såsom dhe
föregåffve) vore kompne in på Sverigis gräntzer, begärede dhe,
att dhe allenest mage bekomme foder och rahål för dheris bestar,
9& ville dhe dher udi länett inthett dvelgies, utan sigh strax

Digitized by VjOOQIC

128

deriffrån igen begiffve. Så aldenstundh dhe på vår sijde inthet
fiendtlighen anstelte utan allcnest hvadh såsom dhe på någre
nätter tillgörendcs haffve till dheres hesters nödtorfftigh fordringh
aff nöden hafft, tilltastett, haffver jagh dbem för dhe orsakers
skuldh udi min underdånige skriffvelse till H. K. M:tt förmelte
äre, icke sådant förvägre kunnett, helst effter jagh icke dhe me-
dhell då hadhe der medh jagh dem sådant hadhe kunnedh för-
biudhe. Aff samme Cassacker äre sedhan femtije Ungrer och
etthundrade tretije Påler, när dhe förnumme migh vidh Nöthe-
borgh staddh vare, dijt ankompne, och anpraesenterade dheres
tienst; och ändogh jagh nogsamptt udi betenkiande hadhe dhem
udi H. K. M:tz tienst att antaghe, så viste jagh icke dem på
någhott sätt qvitt bliffve, medan man inthett folk förhanden
hadhe som dhem hade kunnat styre, der dhe sig någott fiendt-
ligen udi dheres durktogh (dher mann hadhe dhem affvist) an-
stelt hadhe; dertill medh effter jagh icke viste, huru såsom sa-
kerne emillan Högberte H. K. M:tt och Juten afflöpe kune.
Hvarföre haffver jagh dem på all händelse och opå H. K. M:tz
nådige behagh antagitt, och dem in moth Vijborgh på een må-
nadz tijdh tillgörendhes deres oppehelle att bekomme, förleggie
lätet, medan dhet sigh icke stortt belöpe kan som dhe på een
så kårtt tijdh till deres oppehelle behöffve, emoott den tienst
som Högbe:te H. K. M:t aff dhem haffve kunde, der Juten (dett
dogh Gudh affvergie) någhott fiendtligit ville påbegynne, me-
dan dhe äre mesteparten hurtige karlar och haffve starke Ryskc
valacker, och fördcnskuldh kunde brukes på kundskaper och
andre occasioncr der så lägenhetten fordradhe. Beder fördcn-
skuldh brodervcnlighen, att min käre brodher vill hos H. K.
M:t till dett beste uttyde, att jagh bemclte Ungrer och Påler
udi så måtto i H. K. M:tz tienst antagitt hafver, medan sådant
aff migh udi all vellmeeningh scheedt är. Videre vill jagh min
käre broder på thett brodervenligeste beditt haffve, att min bro-
der effter sitt gode löffte och tillseijelse vill migh hos H. Kon.
Maijitt i min frånvaru till dhett beste ihugkomme och i synner-
heet migh der till förhielpe, att jagh den invisningh jagh oppå
dhe 100 skippundh koppar utaff H. Kon. M:tt haffver måtte utth-
bekomme, på dett att jagh min låffven och credit icke medh
allone må miste, medan jagh dogh i åhr på mitt arrend vedh
Kexholm och Nöteborgh någre tuscndh dalers skade, bådhe der-
igenom att jagh bådhe befästningerne medh eett heelt åhrs pro-
viantt haffver försorgtt, såsom och för dette löse partijs durk-

Digitized by VjOOQIC

129

togh lijde måste. Förseer migh visserligh, att mio käre broder
mig her udi eett trogedh biståndh bevijsandes varder. Till be-
slut beder jagh min käre broder dett hann icke ville förgäte att
sändhe migh Hindrich Månssons fullmachtt samptt och tullord-
ningen som skall hålles vidh Nyen, effter såsom jagh min bro-
der derom tillförenne tillschriffvitt haffver. Udi hvadh måtto
jagh känn vare min B. till villie och tienst igen, gör jagh altijdh
geme. Befalandes min K. B. Gudh Alzmechtigh till långvarigh
vellmåge med den brodervenlighe begären, att M. K. B. vill helse
sin cllschelige käre hussfru medh min broderkärlige tienst och
tusendh gode dagar och nätter. Aff Åbo dcnn 14 Martij åhr 1619.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

BikskanslereDS anteckning: Feltherrens. Praesent. på Tjdöön den 4 Apiilis
anno 1619.

60. Beval den 2 Oktober 1610.

Anhåller om ursäkter hos Konungen för det han i Beval måst stadna några
dagar, för att afbida Gyllenhjelms väntade ankomst samt med honom
och Schrapfer öfverlägga; emellertid har han skrifvit till Chodkievicz,
som nyss besökt Wenden, om stlllestånds-underhandling.

Min brodervenligh etc. Välborne her Cantzler broder och
tilförseendes synnerligh gode ven. Näst all vällfärdz lycköndsch-
ningh och en brodervenligh tackseijelsse för bevijste vellgernin-
gar, hvilke jagh medh all brodervenligh benägenheet vill beflijte
migh att förskylle, kan jagh M. K. B. här medh brodervenligen
icke underlate, att jagh är den 15 Septerabris medh helse och
behållen reese (Gudi dess låff) hijtt till Keffle ankommen, och
hade jagh strax sedan jagh hijtt ankom, velett Kon. Maij:tt min
ailernådigeste Konungh och herre om denne landz lägenheet i
underdånighcet tillschrifve, men effter Fältt Marskalken her Carll
Gyllenhielm var då på reesan hijtt effter, förväntade jagh oppå
hans ankorapst (hvilken och i desse dagar hijtt ankommen är)
på dett jagh måtte medh honom och Adam Skraffer berådslå,
huru såsom sakerne här udi landett företages skulle. Beder för-
denschuldh brodervenligen, att M. K. B. vill den förhalningh
som udi så måtto skeedt är hos H. K. M:t till dett beste uttyde,
på dett att Högbe:te H. K. M:tt icke måtte sådant till misstycke

Axel Oxenåtiema II: 5. 9

Digitized by VjOOQIC

130

optage och migh till någon försuraelse räkne. Anlangandes
denne landz lägenheet, så är här nu stille värk, allenest Kottkie-
wietz skall haffVe nyligen varitt udi Wenden och der någre
rättegånger hållet, och sedan deriffrån sigh till Curlandh begiff-
vit, der han vill sigh förhålle till dess han om stilleståndz pro-
longation härifrån beskedh bekommer, icke haffvandes hos sigh
någott krigzfolk, utan allenest sine egne hofTtienere, och såsom
aff alle apparencer är till att see och förnimme, äre dhe Påler
på deris sijde benägne att tractere om stilleståndz prolongatiou,
hvarförc hafver jagh och effter Kon. M:tz nådige befalningh
Kottkiewietz vedh samme formulär och ord från ordh, som H.
K. M:t migh nådigest tillsändt haffver, tillschriffvit, effter dett
till sielffve saken väll tienligt är, och samme schrifvelse medh
een aff adell öfversändt. Hvadh svar deropå faller, vill jagh min
k. broder oförtöfvet vete late.

Här hos kan jagh min B. på thet brodervenligeste icke för-
hålle, att såsom jagh tillförenne genom min schriffvelse till M.
K. B. besväret hafver, att udhi dhe anordningar som på rytteme
så väll som garnisonerne giordc äre, är eenn stor deell utheslu-
tet, såsom jagh M. K. B. derom vidtlyfftigere tillschriffve vill,
så snartt jagh hafver varit på befestningerne här udi landett och
lägenhetterne beseet. Så är och ännu den förordningh Kon.
Maijrtt nu aff nye haffver nådigest deropå göre latett, icke hijtt
ankommen, oansedt H. K. Maij:tt udi sin nådige schriffvelse
(som migh i förgår tillhånde kom) nådigest förmäler, att Hög-
be:te H. K. M:tt samme förordningh der medh nådigest sändt
hade. Hvarföre beder jagh M. K. B. brodervenligen, att M. K.
B. vill Secretererne och Cammererere der till håUe, att dhe
framdeles icke förgäte at öfversände dhe ordningar, förslagh och
copier hijtt bredevedh H. K. M:tt nådige schrifvelsse sändes
skole, såsom hertill esomofftast scheedt är, på dett jagh måtte
deste bättre vette rätte migh udi saken. Till beslut beder jagh
min käre broder på thett brodervenligeste, att M. K. B. vill migh
och mine saker der udi Sverigie udi min frånvaru lathe sigh till
dett beste befalett vare. Udi hvadh måtto jagh känn bevijsc
min K. B. någon tienst igen, vill jagh aff hiertet gerne göre.
Befalendes M. K. B. etc, Aff Reffle denn 2 Octobris åhr 1619.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by VjOOQIC

131

6L Beval den 80 November 1610.

Förord för Olof Larsson till tnllförvaltaretjensten I Narva.

Brodervenligh etc. Välborne her Cantzler käre broder och
tilförseendes synnerliga gode ven. Näst all välfärdz lycköndsch-
ningh och een brodervenligh tackseijelse för mångc bevijste vel-
gärninger dem jagh medh all tacksamheet vill beflijte migh at
förschylle, kan jagh min broder här medh brodervenligen icke
underlate, att efFter Daniell Simonsson som een tijdh långh be-
falningen öfver tullen udi NarfFven haft hafver, icke hafver för
sin svagheet schuldh velett lenger der vidh blifFve, och Fältt
Marschalken her Carll Gyllenhielra schall genom sin skrifFvelsse
till min broder begärett hafve, att brefvijsere Olef Larssonn
måtte blifve udi hans stadh igen förordnedt effter han der vidh
tullen är för een tuUschrifvare brukett vordenn, så aldenstundh
hans föreldrar så väll som han för sin person hafve om denne
min recommendations schrifFt till min broder hos migh flijteligen
anhållitt, hvarföre är min brodervenligh begären, att M. B. vill
honom till samme embete genom sin gunstige befordringh för-
hielpe, efFter jagh förmoder, att han sigh derutinnan troligen och
flijteligen förhållandes varder. Förseendes migh till min B. att
han låter honom denne min förschrifft till gode åthniute. Udi
hvadh måtto jagh kan vare min broder och dhe hans äre till
villie igen, gör jagh altijdh afF hiertet gerne. Befalandes M. B.
sampt medh altt dett honom kärtt är, Gudh Alzmechtigh till
långvarigh välmåge medh den brodervenligo och flijtige begären,
att M. B. vill helse sin elskelige käre hussfru min k. syster
medh min brodervenligh benägenheet och hvad mere gott udi
miu förmögenheet finnes känn. Aff Rcffle denn 30 Novembris
åhr 1619.

M. K. B. A. T. T.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

132

62. Beval den 30 December 1619.

Chodkievicz lofvar val hålla 8tUleståndet, men glfver undvikande svar, och som
dessutom från Nowgorod kommit ett hotande bref om Augdows utrymman-
de, hade han måst dröja med hemsändandet af de två komp. ryttare, sårdeles
emedan de Karelska knektarne, oaktadt flera påminnelser, ännu icke kommit.

Brodervänligh etc, Välbårne her Cantzler, broder och tillför-
seendes synnerlige godhe vän. Jagh kan M. B. härmedh broder-
venligen icke underlåte, [berätta] att sedan som jagh min broder
medh Kon. M:ttz enspenninger den 12 udi denne månaden om
lägenheeterne här udi landet så vijdt dhe raigh då kunnige vore
tilskreff, ankom min uttschickede medh svar oppå min skriff-
velsse som han medh sigh till Kotkiewitz hade, derutinnan han
låffver och tillseijer, att dhet oprättadhe stilleståndet skall på
dercs sijdhe obråtzeligen hållett bliffve. Män de conditioner,
som jagh honom efFter H. Kon. M:ttz nådige vilie och befalningh
tilsände, opskiuther han till ständernes resolution, hvilcket han,
såsom jagh någerlunde praesumere och afftage kan, till den ende
giordt haffver, att han nu så väll som tilförenne gärne såge, att
man allenest medh ständerne udi Pålen handlade, och att deres
Konungh inthet måtte deruthinnan interesseret vare, hvarutaflF
vij på vår sijdhe, såsom M. B. väll besinner föge nytto eller
säkerheet hafFve kunde, och efFter han till sielfFve huffvudhsaaken
icke svarett hafver, och här alt här till, sälsamme föketidender
hafve gåt i svang, såsom jagh och udi nest min förre schrif-
velsse till M. B. förmält haffver, hvarföre haffver migh alt här
till icke syntz rådsampt vare, de 2 compagnier ryttere som här
udi landet nre, att affdancke, förr än man opå be:te conditioner
någen bättre och rundere förklarningh bekommer, hälst effter
och aff Ryssen hafver gåt sådant rychte, att jagh icke häller
hafver vettet, hvadh man skulle sigh till honom försee. Så haf-
ver och Woiwoden udi Nougården nu nyligen Fält Marskalcken
her Carll Gyldenhiälm och migh om Augdos restitution medh
hotende och spåtzschligen tilschreffvet, effter som M. K. B. aff
uttolckningen utaff hans schriffvelsse, som jagh H. K. M:tt här
hoos i underdånigheet tilskickat haffver, vidare förnimmandes
varder. Så aldenstundh de Careleske knechter som Hindrich
Flämingh till Narffven öffverskaffe skulle, icke ännu åre af ho-
nom öffversände, oanseedt jagh åtskillige reeser hafver honom
tilskriffvit, det han dem utan någen dilation fortskynde skulle,
och välbe:te her Carll Gyldenhiälm icke förmeente sigh haffve

Digitized by VjOOQIC

133

så mycket fålck, att han hadhe kunnat med dem Augdou och
andre gräntzebefästninger nödtorfteligen besettie, är jagh för-
denskuldh förorsakett vorden, att beskede Lorenss Wagners ryt-
tere till Augdou, och dem medh läninger alt här till försörige,
måste dem och ännu någen tijdh tilgörendis och till dess be:te
knechter öffverkomme kunne undcrhålle late, på det att samme
befästningh icke måtte för mangell på fålck udi någen fahre
stält bliftVe. Så snartt offte be:de knechter kunne öfverkomme,
och mereberte befestningh bliffver medh dem nödtorffteligen
besatt, och man älliest ingen fahre förnimmer på färde vare,
skole be:te ryttere, så väll som H. Kon. M:ttz lijff phane afT-
danckede bliflfve, hvarföre beder jagh M. B. brodervenligen, att
han vill sådant mitt eenfaldige betenckiende hoos högbeite H.
Kon. M:tt till det beste uttyde, att H. Kon. M:tt icke till någet
misshagh eller onåde optage ville, det offte be:te ryttere för
be:te orsakers skuldh, alt här till oppeholdne äre, och ännu som
föreberörtt är till knechternes ankompst underhålles måste, hälst
effter sådant icke haffver udi denne tijdz lägenheet stått till att
förandre, ty jagh haffver täncktt att H. K. M:tt ringere skadc
och afsacknett haffver af någre tusendh daler, än der Högstbeite
H. K. M:tt någen befästningh genom mangell på fålck ifrån
hände ginge. Till beslutt kan M. B. jagh brodervenligen icke
oförmält låthe, att hijtt inge flere päninger ifrån Finlandh öffver-
sände äre, än såsom her Johan Skytt, derifrån öfverschickatt haff-
ver, hvilcke till rytternes läninger opgångne äre, hvarföre är
min broderligh begären, att M. B. ville hoos Kon. M:tt så vidt
begå, att de peninger som effter anordningen hijtt sändes skole,
roåge medh det allerförste öfversende bliffve, på det man icke
allenest, må der af rytterne så länge deres tiänst behöffves un-
derhålle, utan och befästningerne nödtorffteligcu försörige. Hvadh
såsom sedhan, öffver det man udi så måtte oundvijkeligen spen-
dere måste, kan öffverbliffve, skall udi godh förvarningh till
Högberte H. Kon. M:ttz vidhare förklarningh hållett bliffve. Be-
fallendes M. K. B. sampt med sin elskelige käre huussfru, min
hare syster (hvilcken M. K. B. på mine och min kärestes vägner,
kärligen helsse vill) Gudh Alzmechtigh till långvarigh välmåge,
brodervänligen. Datum Räffle den 30 Decembris åhr 1619.

D. T. O. T. B. A.
Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanslerens anteckning å omslaget: Feltherrens, daterat Reffuel den
30 December Anno 1619. Prsesent. i Stockholm den 16 Febraarii anno 1620.

Digitized by VjOOQIC

134

63. Beval den 16 April 1620.

Förordar ett statsanslag för aflöoing af kyrkoherden i Käksbolm, emedan
ortens innebyggare icke äro så förmögna, att hans nnderhåll kan dem
åläggas.

Min brodervcnligh etc. Välborne her Cantzlcr broder och
tilförseendes synuerlige gode ven. Jagh känn M. B. her medh
brodervenligen icke förhålle, att effter kyrkeheerden udi Kex-
holm hedcrligh och vällärdh her Hindrich Thoma; inthett är udi
arrendz contracten omtänchtt och förmältt, mykitt mindre medh
oppehelle förseedt, och migh honom till att underhålle vill be-
svärligitt fallo, hvarföre är min brodervenligh begären, att M. B.
vill honom hos Kon. Maij:tt min allernådigestc Konungh och
herre dertill förhielpe, att honom måtte sitt vanlige underholdh
på någon ortt udi Finland deputeret och förordnett bliffve, effter
hans auditores icke äre vidh den förmögenheet, att dhe honom
medh sitt oppehelle försörgie kune. Förseer migh till M. B.
att han lather honoro denne min intercessions skrifft till gode
åthniute; udi hvadh måtto jagh kan vare M. B. till villie och
tienst Igen, gör jagh altijdh gerne. Befalandes M. B. Gudh Alz-
mechtigh till långhvarigh vällmåge, medh den brodervenlige be-
gäran, att M. K. B. vill helsse sin elskelige käre hussfru på raine
och min käristes vägner medh mykitt gott och månge tusendh
gode nätter och dagar. Aff Reffle denu 16 Aprilis åhr 1620.

D. T. O. T. B.
Jacobus De La Gardie m. p.

64. Beval den 22 April 1620.

Förord för Georg Fredrik Creutz, f. d. öfverst-löjtnant i Polsk tjenst, att en-
ligt Konungens löfte blifva antagen i Svensk tjenst, hyarl han genom
sin lokalkännedom af Kurland och Lltthauen kunde då krig utbryter
blifva nyttig; ban erbjuder sig äfven att värfva krigsfolk.

Min brodervenligh etc. Välbårne härrc käre broder och
synderligh godhe vän her Cantzler. Näst all flitigh lycksam väl-
måges önskande, så och een brodervilligh tacksäijelsse, för alt
gåth, hvilcket jag gärnc förskylle vill, låther min käre brodher^

Digitized by VjOOQIC

135

jagh her medh brodervenligen förnimme, att den Ofverste Lutten-
nandten George Friederich Creutz, som haflPver tiänt på den
Pålniske sijdhan, och nu för eett åhr sedhan igönom sin schrif-
velsse till Comniissarien Adara Schraffer hafver hooss H. Kon.
M:tt uthi underdånigheet sin tiänst lathet ahnpraesentere, och
sedhan han af förbemelte Adam Schraffers schrifvelsse förnum-
medh, att Högstberte H. Kon. M:tt sigh sådan hans underdånige
praesentation, nådigest hafver behaga låtedt, ähr han nu i egen
person hijtt ankommen act vijdhare begiffve sigh till H. Kon.
M:tt och fördcnskuldh af migh fliteligen begäredt, att jagh honom
hooss H. Kon. M:tt och min käre broder, till thet bäste ville ihug-
kommc och commendere, hvilcket jagh honom icke hafver kun-
nedt afslå, emedan jagh förnimmer, att han på den Pålniske
sijdhan altijdh sigh väll förhålledt hafver, och uthi Littouwen,
Curlandh och andrestädz der om kringh väll bekändt och för-
faren ähr, och de Pålers lägenheet nogsampt veett, han och för-
mener, så frampt emillan H. Kon. M:tt och Pålandh, vidhare nå-
get fiendtligh blefve företaget, att han då, H. Kon. M:tt någen
nyttigh och godh tienst bevijsse kan, der H. Kon. M:tt och fram-
deles behöffde, till att låthe värffve någet krigzfålck, förmener
han sigh dertill godh meddell och lägenheet vette, hvarföre be-
dher min käre broder jagh hermed broderligcn och venligen, att
M. K. B. för hans godhe affection, till H. Kon. M:ttz tiänst, ville
vare hans gunstige härre, och honom hooss H. Kon. M:tt till
thet bästa befordra, sådant varder han medh all tacksamheet
vette till att förtiäne och förskylle, dedh jagh för min person,
och gärne göre vill. Och der H. Kon. M:tt någedt främmedt
fålck framdeles täckes värfive låthe, att H. Kon. M:tt då hans
person der till brucke ville, jagh tvifler inthet, att han, H. Kon.
M:tt om sin troheet således varder försäckre, att H. Kon. M:tt
dertill hafver eett nådigt behagh. Hvadh tijdender anlangar,
och huru sakeme älliest uthi Pålandh tilstå, såsom och hvadh
man sigh opå stilleståndet kan haffve till att förlåte, sådant var-
der M. K. B. af hans berättclsse väll vidlöfFtigare förnimme.
Och befruchter jagh, att medh stilleståndet icke länge hafver
någet bcståndh, så att man dänne Luttennandtens tiänst, till
äfventyrs väll behöfFver, hvarföre hafver jagh och, på hans fli-
tige begären, och H. Kon. M:ttz nådige behagh, undt och effter-
låthet honom här på fem hans tienere underhåldningh, och på
tije hester frij fodermåll uthi två måneders tijdh tilgörendee,
till dess han uthi underdånigheet, H. Kon. M:tt om sin lägenheet

Digitized by VjOOQIC

136

kan besöckie, i den underdånige tilförsieht, att H. Kon. M:tt sigh
nådigest, sådant låther behage, hälst emedan thet icke någet
högt sigh belöpe kan. Befaller M. K. B. härmedh, sampt dess
elskelige käre huussfni, och alle M. K. B. kärkompne vårdnader
(dem jagh beder M. K. B. ville opå mine och min kärestes väg-
ner, kärligen hälsse medh mycket gåth) Gudh den Alzmechti-
geste till all godh hälsse, lyckesam och långvarigh välmåge bro-
derligen och venligen. Datum Räffle den 22 Aprilis åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

66. Beval den 24 April 1620.

Beder om ursäkt bos Konungen för det ryttarne 1 Estland Icke bllfrit genast
afskediide, bvilket skett på den der bosatta adelns begäran, för båndelse
af ett befaradt anfall, i likhet med hvad för tn år sedan skedde; för
reparation af fästningarna beböfs ett anslag af 2000 daler till bvarje,
emedan både murar och Tallar äro mycket förfallna.

Brodervenligh etc. Välborne her Cantzler, broder och til-
förseendes synnerlige godhe ven. Jagh kan min K. B. her medh
brodervenligenn icke underlåthe, at K. M:tz min Allernådigeste
Konungz och herres nådige skrifivelssc sub dato den 18 Februari
nestförleden, ähr migh den 1 uthi denne månaden tilhånde kom-
men, derutaff jagh fast ogerne förnummit haffver, at Hans K.
M:tt haffver tagitt till mishagh dett rytterne her uthi landet icke
ähre straxt effter Hans K. M:tz nådige vilie och befaldningh aff-
danckade vordne, såsom och at dem är en månadz såldh sedan
dhe äre hijtt i landet kompne, leffvererett, hvilket icke till den
ende skeedt är, att jagh skulle understa migh Hans K. M:tz nä-
digest giorde anordningh uthi någor måtto at förandre, utan dett
dee ähre lenger än Hans K. M:tz nådige vilie uthi så måtho
varit hafver, underhåldne vordne, ähr sådant skeedt för dee or-
sackers skuldh, som jagh Hans K. M:tt her bredevedh i all un-
derdånighett tilskriffvidt haffver, och i synnerhett effter ridder-
skapett och adelen her uthi landett hafve hos migh esomofftcst
anhållidt och begäret, att jagh be:te ryttere för dhe tidender då
i svångh ginge på någon tijdh oppå Hans K. M:tz nådige be-
hagh, underhålle ville, på det at dee icke måtte sec den yncke

Digitized by VjOOQIC

137

8om dee för tu åhr seden medh alsomstörste harm och förtrett
haffve måst see, att allenest en ringe hop hafve een stor deell
aff landett förbrendt och förhergiett, hvarföre hafver jagh offla-
be:te ryttare oppå Hans K. M:tz nådige behagh på [ett] par raå-
oaders tijdh medh läninger försörgie låtidt, och hvadh såsom
dem är uthi så måtho leffvereret, ähr icke tagett utaff den dell
som aff anordningen till befestningerne är öffverkommett, utan
jagh haffver sådant här uthi staden opbårgett, hvilkct skall utan
befestningernes förblåttelsse betalt bliffve, så snart resten på an-
ordningen som opå be:te ry ttere bleff giordh (undantagandes dee
10000 daler som Hans K. M:tt der utaff igen kallett haffver) känn
hijtt ankomme. Och aldenstundh Hans K. M:t nådigest vill at
Hans K. M:tz nådigest giordc anordningh aff migh så stricte
hålles skall, att Hans K. M:tt icke vill bestå dett jngh om någre
hundrade daler seden mere opå allehande tillfallende lägenheter
disponere skall, hvarföre vill jagh migh aldcles der vidh hålle
och Hans K. M:tz nådige vilie och befaldningh så vell der utin-
nan som uti altt annett hörsammeligenn effterkomme, på dett
Högberte Hans K. M:t icke må hafve orsack derigenom någen
ogunst och onåde till migh fatte, men effter murerne och val-
lerne så vell her som vedh andre befestninger her uthi landett
ähre så förfaldne, att man snarest sagt på både sijdor oplöpe
känn, och fördenskuldh der någctt oförmodeligenn opåkomme,
kunde dee derigenom lätteligenn uthi fare stelte bliffve, hvar-
före vore högeligen aff nöden, at Hans K. M:t nådigest täcktes
dhenn forordningh göre låthe, at hijtt till hvar befestningh för
utan garnisonernes oppehelle måtte 2000 daler anordnett bliffve.
Der medh man icke allenest kunde late förbetre dhe förfalne
väller och murer, uthan och elliest der någett oförmodeligett
tilsloghe, at man då till at förekomme fiendens opsåt och prach-
ticker hade någett at tiltaghe, der om jagh gierne hadhe velett
Hans K. M:t i underdånighett tilskriffve, men effter jagh haffver
migh befharett at Hans K. M:t skulle sådant till mishagh op-
taghe, hafver jagh fördenskuldh låtett der medh bestå, och min
K. B. allenest velett der om tilkienne giffve, brodervenligen be-
garendes, at min K. B. vill sådant Hans K. M:t medh een godh
lägenhett tillkienne giffva, och så vidt begå att Hans K. M:tt
der opå een forordningh nådigest giörc låter, ty hvar sådant
icke skedde och der utöffver någen skadhe förorsackades, vill
jagh för Gudh, Hans K. M:tt och hvar ehrligh man uthi så
måtho endskyllett vare, aldenstundh genom min försummelsse,

Digitized by VjOOQIC

138

oest Gudz hielp ingen tingh skall försummet och tilbacker satt
bliffve. Förseendes migh till min K. B. såsom och min K. B.
på thett brodervenligeste beder at min K. B. vill denne min i
all underdånighett velmeningh, såsom och att offtabe:te ryttere
Icke äre strax effter H. K. M:tz nådhige vilie affdanckade vordne
hos Högbe:te Hans K. M:tt till dett beste uttydhe, uthi hvadh
mätte jagh känn vare min K. B. till villie och tienst igen giör
jagh altidh gieme. Befallendes min K. B. etc. Aff Reffle denn
24 Aprilis åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

RikskanslerODS anteckniDg: Feltberrens. Praesent. Stockholm den 12
Maij anno 1620 genom enspennaren.

66. Beval den 6 Maj 1620.

Förord för en borgare i Reval, att utbekomma en gammal fordran för en
försträckning till kronan af hans hnstras fader, Tile Arendz.

Brodervenligh etc. Välborne her Cantzler käre broder och
tilförseendes synnerlige gode ven. Jagh kan min käre broder
här medh brodervenligen icke förhålle, at effter breffvijsare bår-
gare här udi staden Jacob Rodeert vidh nampn haffver här hos
migh varit och sigh der uttöffver besvärett, at ändogh han haff-
ver Kon. Maijrtz Min Allernådigeste Konungs och Herres in-
vissningzbreff at han skulle för den försträckningh som hans
hustros fader Tile Arendz H. K. M:tz salige her fader (Christe-
ligh och Höglåffligh i åminnelse) här udi Lijfflandh åhr 1600
giordt haffver bettalt bliffve, skall honom lijckväll någre hundrede
daler deropå restere, som han icke haffver kunnet udi Vijborgh
och Helsingfors uthbekomme, oansedt han skall deropå eeom-
offtast fordret haffve, och fördenschuldh haffver han hos migh
om denne min förskrifft till min käre broder anhållitt, effter han
är tillsinnes Högbeite H. K. Maijrtt i all underdånigheet om een
annen invijsningh derigenom han kunde komme till sitt igen,
at besökie. Hvilket jagh honom oppå hans trägne begären icke
haffver velet förvägre, brodervenligen begärendes, at min käre
broder vill lathe honom sigh till det beste vare befälet och der-
till förhielpe att han måtte på andre ortter der han sin bettal-

Digitized by VjOOQIC

139

ningh bekomme kan invijst bliffve. Förseendes migh till min
käre broder att han låter honom denne min förskriflFt till gode
åthniutc. Udi hvadh måtto jagh kan vare min käre broder till
villie och tienst igen, gör jagh altijdh gerne, och han för sin
person varder sådan min käre broders gunstige befordringh efter
sijn ringe lägenheet förtienendes. Befaler min käre broder etc.
Aff Reffle den 6 Maij åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobns De La Gardie m. p.

67. Beval den II Maj 1620.

Förord för trenne magistratens i Reral ombtid, hvilka resa till Stockholm,
dels för att svara i ett rättegångsmål, dels för andra stadens ärenden,
att snart erhålla nådig resolution, samt särsklldt för tullnären Daniel
Lijn, som väntar afgörande i en långvarig tvist med staden.

Min brodervenligh etc. Välborne hcr Cantzler broder och
tilförseendes synnerlige gode venn. Näst all velfärdz lyckönd-
eken och een flijtigh tackseijelsse för all godh benägenheet och
mykitt gott bevist, dett jagh medh all tacksamheet igen för-
skylle vill; kan jagh min käre broder härmedh brodervenligen
icke förhålle, att effter een aff Bårgmcsterne her udi staden
sampt medh een aff rådzpersonerne äre nu vägfärdige att be-
giffve sigh till Sverigie, både derföre, att dhe Kon. M:tz min
Allernådigeste Konungz och herres såsom och den Höglåfflighe
Konungzlige Hoffrättz citation för dhe besväringer, som een aff
invänerne här udi staden Melchior Bretholdt vidh nampn (hvil-
ken nu der udi Stockholm stadder är) förmener sigh emoot
Bårgmestere och rådh såsom och sin hustros iörmyndere haffve,
icke försittie vele, utan sigh till förstemdan tijdh hörsamme-
ligen comparere, såsom och att dhe vele hos Högbeite H. Kon.
Maijitt om stadzens commercier i underdånigheet solicitere och
anhålle. Och fördenschuldh haffve dhe migh om denne min
recommendations schrifft till min käre broder anmodett, dett
min käre broder ville medh tålemodh dhe orsaker, hvarigenom
dhe förmene dett missförståndh emillan Gubernatorerne här udi
landett och dhem förorsakett vore grundtligen förhöre och öffver-
väge, och sedan genom sin gunstige befordringh dertill förhielpe,

Digitized by VjOOQIC

140

dett sådant framdeles affskaffet bliffver, på dett att dhe icke
måtte derigenom videre udi H. K. M:tz ogunst och onåder
komme hvilkett jagh dem opå deres trägne begären och an-
hållende icke haffver velett förvägre, ändogh jagh icke tviffler,
att min käre broder dem förutan min intercessions skriffvelsse
till dett beste befordrendes varder, så vidt som dhe haffve om
stadzens saker så väll som om den tvistige sak medh be:te Mel-
kier Bretholdt, medh skääl och bcvijs att medhfhare; sådan min
käre broders gunstige befordringh vardhe dhe hos min käre bro-
der efFter deres ytterste förmögenheet förtienendes. Anlangan-
des kunskaper, äre här inge förefalne som något värde äre att
omschrifves, sedan som een vidh nampn Jören Fredrich Crytz
(hvilken på den Pålenske sijdeu för öfFverste leutnampt tient
hafver) herfrån förreste och utan tviffvell allerede dijtt ankom-
men är, afF hvilkens berättelsse M. K. B. dhe Pålers stat och
lägenheet förnummit haflFver. Hvadh såsom på denne ort fram-
deles höres och förefalle kan, vill jagh min käre broder gerne
förständige. Befalendes min käre broder Gudh Alzmechtigh till
långhvarigh vällraåge, medh den brodervenlige och flijtige be-
gären, att M. K. B. vill helse sin elskelige käre hussfru min
käre syster på mine och min käristes vegner medh vår kärligh
benägenheet och mångc tusendh gode dagar och nätter. Aff
Reffle denn 11 Muij åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Postscriptum på ett löst blad.

Välborne her Cantzler broder och tilförseendes synnerlige
gode ven. Jagh kan min käre broder här medh brodervenligen
icke förhålle, att effter Bårgmestere och rådh här i staden haffve
hvart åhr hafft tvist och träte medh ToUenären Daniell Lijn
effter såsom min käre broder derom utan tviffvell väll vitterligitt
är, och dhe haffve deres uttschickade oppålagtt, att dhe derom
hos Kon. Maijitt i underdånigheet solicitere schole, dett deropå
måtte een richtigheet giord och be:te tvist affskaffet blifve,
hvarförc haffver be:te Daniell Lijn min käre broder derom
tienstvilligen tillschriffvitt, hvilken hans skriffvelsse jagh min
käre broder här brcdevidh tillschicker, der utaff min käre bro-
der omständeligen och grundtligen förnimmandes varder, huru
vidt dhe haffve sigh udi så måtto medh någon schääl och utan

Digitized by VjOOQIC

141

Högbe:te H. K. M:tz schade att besväre. Min käre broder Gudh
Alznaechtigh befalendes. Datum ut in literis.

D. T. B.
Jacobus De La Gardie m. p.

68. Beval doD 16 Maj 1620.

Förord för Hans Burtz' enka ooh barn att få bebälla en bans förl aning å
gods i Wlttenstens län, bvilka nn Öde ligga.

Min brodervenligh etc. Välborne ber Cantzler och tilför-
seendes synnerlige gode ven. Jagh kan nain käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle, att effter salige Hans Burtz
effterlatne hustro och barn haffve hos inigh om denne min re-
comraendations schrifft till min käre broder flijteligen anhållitt,
att dhe måtte deres framlidne faders långlige trogne tienst till
gode åthniute, och dhe godz, som han udi sin lijffztijdh inne-
hafft hafvcr (hvilke udi Wittensteens länn belägne äre och nu
udi öde liggie) niute och innehaffve, hvilkett jagh dem icke hafF-
ver förvägre velett, aldenstund bemelte deres S. fader framfarne
konungar och Sverigis crone mest heele sin lijffztijdh troligen
och flijteligen tient haffver, och een partt aff hans söner äre till
den ålder kompne att dhe udi Kon. Maijitz vår AUernådigeste
Konungz och herres nu regerendes tienst kune brukede bliffve,
hvarföre är min brodervenligh begären, att M. K. B. vill dem
den gunstige befordringh bevijse och hos Hans Kon. Maij:tt
dertill förhielpe, att dhe måtte offtabe:te deres framlidne faders
långlige trogne tienst till gode åtniute och be:te ödes godz niute
och innehafive. Förseendes migh till min käre broder, att han
är dem härutinnan till dett beste beforderligh. Udi hvadh måtto
jagh kan vare min K. B. till villie och tienst igen, gör jagh al-
tidh gerne, och dhe för deres ringe personer varde sådan min
käre b:s gunstige befordringh effter deres ytterste förmögenheet
förtienendes. Befaler min käre broder etc, Aff Reffle donn 15
Maij åhr 1620.

D. T. B. O. V.

Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

142

60. Beval den 30 Maj 1620.

Bjudning att berista en dotters döpelseakt i Reval den 2 Juli.

Min brodervenligh etc. Välborne her Cantzler broder och
tilföreeendes synnerlige gode ven. Jagh kan min käre broder
her medh brodervenligen icke oförmältt lathe, att Gudh den
Aldrehögste hafiver den 21 udi denne månaden nådeligen för-
låssat min elskelige käre hussfru, och oss medh een ungh dotter
velsignett och begåffvett, den jagh achtar udhi den helige tre-
faldighetz nampn att lathe genom dett helige Dopsens Sacra-
ment incorporere och inställe udi den Christelige församblingh
den 2 Julij näst tillstundande, hvilkett Gudh den Aldrehögste
lathe skee udi een godh och lycksaligh stundh, sitt helige och
guddomelige nampn till låff, prijs och ähre, oss föreldrarne och
samptlige slechten till hugnett, frögdh och glädie och barnett
till mykin lycko och saligheet. Och aldenstundh utaff eett Chri-
steligitt, låfläigitt och gammalt bruk sedvanligitt är, att man hos
eett sådant Christeligitt värch plager gerne haffve någre afFsine
förtrogneste venner tillstcdes, som icke alleuest medh sine in-
nerlige Christelige böner till Gudh den Aldrahögste förhielpe
till att frambäre sådane små till dett helige doop och Christen-
dom, der att incorporeres till een lem udi den Christelige för-
samblingh, utann och framdeles udi alle tillstundande lägenhet-
ter och fall, lathe sigh sådane udi all kärligh omvårdnadh till
dett beste vare befalett; hvarföre önskade jagh aff altt mitt
hierte, såsom och min käre broder på dett brodervenligeste be-
der, att min käre broder (der hans lägenheet så medgåffve) ville
aff sin broderveulige affection bevijsc migh och min elskelighe
käre hussfru den broderveulige benägcnheet, och vår unge dot-
ter denn Christelige kärlech och vare här på förberte tijdh til-
stedes, och då medh sin närvaru sampt medh någre andre som
man och der till förmoder till högbe:te Christeligitt verch för-
hielpe och der udi eett vitne vare. Sådan och all annen min
käre broders broderlige benägenheet, store omack och godh
villie, vill jagh medh all brodervenligh tacksamheet och altt
gott beflijte migh att förtiene emedan jagh leffver. Och hvadh
gott migh och min elskelige käre hussfru aff Gudh den Aldra-
högste kan beskärtt vare, skall min käre broder medh hcele

Digitized by VjOOQIC

143

eitt medfölgic aff eett trogett och tacksampt hierte meddelt
varde. Och befaler M. K. B. etc. Aff Reffle denn 30 Maij
åhr 1620.

D. T. O. T. B. A.
Jacobus De La Gardie m. p.

70. Beval den 13 Juni 1620.

Begär att vid den förestående utarreoderingen af kungsgårdarne få öfrertaga
de gårdar, som ligga under Revals slott, och det egentligen blott för
att få ved och hö; förordar kamreraren Nils Jönssons önskan att få
stadna qvar på platsen, äfvenså sekreteraren Hans Hansson, emedan de
Toro de enda, som kunde lemna nödiga upplysningar om ortens äldre
förhållanden, och för Evert Bremen att erhålla sitt underhåll som
ståthållare oafkortadt.

Min brodervilligh etc, Välbårne her Cantzler, broder och
synnerligh gode vän. Näst mycken och flitigh välrnåges lyck-
önskan, betackar [jagh] M. K. B. brodervenligen för alt gåth,
hvilcket jagh gärne igen förskylle vill, och låther M. K. B. här
medh brodervenligen förnimme, att effter migh ähr förekom-
medt, dedh H. Kon. M:tt achter här i landet, förarrendere alle
konungzgårderne och lähnen, så ähr jagh väll till sinnes att ar-
rendere de gårder, som ännu här under Räffle liggendes ähre, sår
frarapt arrenden kan bliffve billigh, och bönderne dedh förmåge
att uthgöre, der om Cammereren Nilss Jönsson all vidhare be-
skedh medh sigh haffver. Hvarföre beder M. K. B. jagh broder-
venligen att M. K. B. heruthinnan dedh bästa görendes och före-
vände ville, att arrenden måtte bliffve billigh, ty dedh jagh så-
dant achter att arrendere, gör jagh icke för någen profit, uthan
allenest för vedh och höö skuldh, ty M. K. B. väll kan besinna,
huru icke allenest besvärligitt, uthan förtrettlightt det skulle
vara, ath blifva här på befästningen, och icke vara een sticka
vedh mechtigh än sen mehr, uthan man skulle lefva af een an-
ners nåde. Förseer migh derföre visserligh dertill, att när jagh
dett samma gifver som een annan kan biudha, och skäligt ähr,
att H. Kon. M:tt migh dett för een anner unner.

Min käre brodher kan jagh och brodervenligen ej oförmält
låthe, att Skatmesteren och Cammer Rådh, haffve schriffvit Camme-
reren till, det han skall begiffve sigh till Sverige, så haffver han

Digitized by VjOOQIC

144

strax giordt sigh färdigh, nar han breefvet bekom den 23 Maij,
doch det ähr dateredt den 22 Februarij, hvarigenom det så länge
haffver varedt på vegen, och icke för framkom med t, kan man
icke vette. Och emedan han befruchter sigh, att honom sådant
till försummelsse äller drögzmåll måtte blifve tillmätett och miss-
tänckt, fördenskuldh haffver han fliteligen bedit migh, att jagh
honom hooss M. K. B. och de andre godhe härrer eett gåth
ordh förlåne ville, och efter välbeite härrer Caramer Rådh uthi
deres schriffvelsse förmälle att Cammereren skulle rätte sine
saaker således, att han derstädes uthi Sverige blifve skulle, eme-
dan H. Kon. M:tt achter honom der att brucke, så hafver han
sigh endeles derom hooss migh besväredt, att honom thet be-
svärligit förefalle ville, nu härifrån at opbrythe, hälst emedan
han är een åldrigh man, och ein husshåldningh här i landet
öffver 30 åhr hafft, så är honom endeles omögeligit medh hustru
och barn begiffve sigh till Sverige, der att boo. Hvarföre be-
dher M. K. B. jagh på hans vägne, att M. K. B. ville vare hans
gunstige häire och befordrare, och förhiälpe honom hooss H.
Kon. M:tt, att han der medh må bliffve förskonet, och der H.
Kon. M:tt icke vill hafve någen Cammererere här i landet, att
han då måtte bruckes i andre saaker, effter han här om alle
saaker och landzens lägenheet beskedh bäst veett, förseer migh
till M. K. B. att han för min intercession låther sigh honom
uthi alle måtte till thet bästa vare befalledt. Jagh förnimmer
och aff mantaledt, som senest bleff sändt ifrån Sverige, att Slåt-
zcns secreterare, Hans Hansson, der aff är uthe låthen, och
emedan han nu uthi månge åhr här varedt hafver, och ej väll
mistes kan, förty der Cammereren och Hans Hansson komme
här ifrån, så ähr här icke een människia, som beskedh veett,
om någre gamble handlinger och tvistige saaker, som här stun-
dom förefalle. Män der H. K. M:tt ingen secreterare här haffve
vill, så vore Hans Hansson här väll tienligh, att brucke för
Slåtzfougte, så kunne han stundom hiälpe till att schriffve medh,
förty den Slåtzfougten, som här nu ähr, blifver fast åldrigh och
een tungh man, som sitt embethe icke således kan förestå som
det sigh ägner och bör, der om Cammereren, M. K. B. vidhare
vett att berätte. Till dedh sijdzste käre broder, förnimmer man
och aff förslaget, att Stådthålleren Ewerdt Brem ähr afkortett
fyre personer aflf hans ordningh, så aldenstundh honom fast vill
omögeligit vare, att kunne behiälpe sigh här medh sex perso-
ner, effter thet han här stadigt vare måste, när jagh aff och ahn,

Digitized by VjOOQIC

145

till de andre befastninger förresser. Hvarföre bedher jagh M.
K. B. ganska fliteligen pä hans vägner, att M. K. B. ville för-
hiälpe honom, att han må niuthe sin förre ordningh på tije per-
soner, effter som H. Kon. M:tz underschreffne bestälningh för-
mäller, sådant varder han medh all flijtt tienstvilligen vette tiil
att förtiäne. Befaller M. K. B. etc. Datum Räffle den 13 Junij
åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

71. Beval den 20 JuU 1620.

Begär föreskrift i afseende å stilleståndets förlångniDg med Poblen, hTarom
Chodkiewlcz begärt underbandlä, ocb i bändelse det icke blir utaf, pro-
viant för garnisonerna; ty af arrendatorema af kronans inkomster kunde
intet väntas förr än den 29 Sept.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle, att jagh icke tvifflar att min
käre broder aff min skriffvelse till H. K. M:t så väll såsom och
till min käre broder och dhc andre aff Rijkzens Rådh nogsampt
förnimmandes vardher, huru såsom Chotkiewietz, och hans sub-
delegatcr oppå tractationen om stilleståndzens prolongation urgere
och trängie, och hvadh såsom jagh hafver dem allennest kårtte-
ligen svaret och eendels sammankompstenn iittslagitt, effter jagh
icke haffver underståt migh dem någott vidtlyfftigere tillskriffve,
mykit mindre om handelen någorlunde förtröste, aldenstundh
Kon. M:t min Allernådigeste Konungh och herre nådigest haff-
ver migh någre gångor tillskriffve lathett, att jagh icke skulle
migh medh dem udi någon tractation inläthe, förr än jagh H.
K. M:tz befalningh derom bekomme skulle; så aldenstundh dhe
utan tviffvell ann videre deropå urgerendes och drifvandcs varde,
och jagh icke veet hui*u såsom sakerne aff migh företages skole,
och till att sende dem eett blåtte recipisse tilbaker ighenn, vill
icke heller någott gott aff sigh föde, ty dhe Påler kune derige-
nom till eventyrs bliffve förorsakade någott fiendtligitt att före-
tage, hvilket sedan som stilleståndzens termin uthe är, icke vore
lätteligcnn till att hindre och förekomme, aldenstundh man då
på sidchöstenn ingen undsettningh hvarken iffrån Sverigie eller

Axel Oxenstierna II: 5. 10

Digitized by VjOOQIC

146

Pinlandh bekomme kunde, och fördenschuldh kunde fienden
medh ringe folch heele landett förhärgie och H. K. Maij:tt och
rijkett alsomstörste skade tillfoghe, h vårföre tyckes migh effter
mitt ringe betenkiendhe icke orädeligitt vare, att stillestÅndzens
termin måtte åth minste s& vidt in på sommaren förlängies, att
vij denne vinteren inthet måtte haffve oss till att befhare, och
fördenschuldh vill jagh min käre broder här medh broderven-
ligen beditt haffve, att min käre broder vill (effter såsom han
utan min påminnelsse väll besinner, att H. K. M:t och Rijket
deropå macht ligger) hos Högbezte H. Kon. Maij:tt bearbete, att
H. K. M:t nådigest ville migh sin nådige villie och resolution
medh thet aller förste förnimme lathe, att rann då förr änn som
stillcståndzens termin förlupen är, måtte vete rede och spitze
sigh antingen at förhindre fiendens förehaffvande, der dhe nå-
ghott fiendtligitt företage ville, eller och om stillcståndzens pro-
longation att tractere. Men der H. K. M:t nådigest icke ville
någon videre handell och tractat ingå, vill högeligen aff nödhen
vara, att M. K. B. och de andre gode herrer och män Rijkzens
Rådh, udi H. K. M:tz frånvaru alffvarligen genom idre schrif-
velsser förmane dem som hijt till befästningerne leffvereringar
göre skole, att dhe sådant medh thett allerförste forttskafife,
effter mine förmaningar hos dem inthctt gelle och arrendatororne
föregiffve, att dhe icke äre förplichtadhe deres arrend för Michae-
lis att uttgöre, hvar nu sådant icke förr skeer, veet jagh icke
hvarutaff gamizonerne kune underholdne hliffve. Förmodandes
visserligen att M. K. B. låter sigh denne sak så vare befälet så-
som han sielff veet, att Högbe:te H. K. Maij:tt och heele rijket
deropå macht ligger. Befalandes M. K. B. Gudh Alzmechtigh
till långvarigh välmåge, medh den brodervenlige begären att
M. K. B. vill helse sin elskelige käre hussfru min käre syster
på mine och min kärestes vegner medh vår kärligh benägen-
heet och mykitt gott. Aff Reflie denn 20 Julij åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

147

72. Beval den 16 September 1620.

Förord för Hans Termo, som var med på första fälttåget in nti Ryssland år
1609 och demnder sig väl förhöll, men blef såsom sändebad med bref
till tsaren illa slagen, och var fången allt intill Nowgorods intagande.

Min brodervilligh etc. Välbårne her Cantzler, käre broder
och tilförseeudes synncrlighe godhe vän. Näst all välmäges
lyckönskningh, och een flitigh tackseijelsse för all godh benägen-
heet och mycket bevijst gott, det jagh medh all tacksamheet
förskylle vill, kan jagh, min käre broder her medh broderven-
ligen icke förhålle, att denne breefvijsere Hans Termo haffVer
fliteligen bedit migh, att jagh honom hooss min käre broder till
thet bästa ville ihugkomme och commendere och honom om
hans förhåldningh vittnesbördh meddele, sä kan jagh ej anners
schrifTve, uthan att han sigh uthi H. Kon. M:tz och Gronones
tiänst, ärligen och troligen hafver bruckat lathet, och varedt
migh fölgachtigh in i Rysslandh anno 1609 den tijdh man först
drogh dijtt in, och blef han af migh förschicket till Storfursten
uthi Muskowen Iwan Wassiliwitze [o: Wasili Ivanowitsch] Suski,
hvilcken afsatt blef, opå samme reesse komme någre skogzröff-
vere emoth honom, och sloge hans medfölie mast ihiäll och han
siälff miste der sin hälsse och blef illa slagen såsom och fången
fördt till Nougårdh, der han sedan uthi fängelsse satt, alt till
dess man Nougården inbekom, så aldenstundh han nu haffver
begiffvit sigh till Sverige, der uthi underdånigheet Högstbe:te
H. Kon. M:tt om sin legenheet att besöckie, hvarföre beder M.
K. B. jagh hermed brodervenligen, att min käre broder ville
vare hans gunstige härre, och honom hoos H. K. M:tt till thet
bäste befordrat. Förseer migh M. K. B. varder honom denne
min intercessions schriffvelsse till godhe niuthe låthe; uthi hvadh
måtte jagh kan vare M. K. B. till villie och venskap igen, gör
jagh altijdh geme, och varder för:de Termo beflitte sigh der om,
sådant uthi all ödmiuckheet att förtiäne. Befallendes M. K. B.
etc. Datum RäflSe den 16 Septembris åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

148

73. Beval den 14 Oktober 1620.

Förord för Fabian Tisenhusen, som nu jämte andra af adeln reser till Konun-
gens bröllopp, att få betalning från kronan af en summa, som hans fader
af samma namn såsom ryttmästare lånat af en borgare i Reval för till-
fredsställande af underlydande ryttares fordringar, med förpllgtelse så-
som för egen skuld; och hvarför han blifvit kräfd af en arfvinge, Hans
Kettler.

Välborne ber Cantzler etc. Kan jagh M. K. B. ber medh
brodervenligen icke oförmältt latbe, att efftcr framlidne Fabian
Tisenbusen, som udi framfarne konungars (Cbristelige ocb Hög-
låfflige udi åminnelses) Konungb Jobans ocb Konungb Carlls
regementztijder för een ryttmestere tient både, baffver måst aff
een bårgares bär udi staden beneradb Hans Kettlere bustroes
förfäder een summa penningar till sine underbafTvande rytteres
contenteringb oppä sädane vilkor ocb conditioner optage. att sä
frampt ban icke kunde dem deres bettalningb aff Cronan för-
skaffe, skulle dbe udi sä måtto bålla sigb till bonom eller ocb
bans effterkommande arffvingar, bvar icke sådant förr än bonom
något dödeligitt vedkome, scbee kunde, effter såsom bane giffne
obligation udi bokstaffven vijdere uttvijser, ocb fördenskuldb
båller bemelte Hans Kettler sigb till bans son som ocb beter
Fabian Tisenbusen, ocb bonom om sin bettalningb bärdt maner,
baffver ocb bonom allerede förleden Jobannis, då bär een land-
dagb (effter såsom bär åbrligen brukeligitt är) böltes, för een
sittiande rätt angiffvitt ocb begärett, att bann måtte effter sin
framlidne faders förskriffningb der till bållen bliffve, att ban
bonom sin bettalningb antingen aflf Cronan förskaffe eller ocb
bonom aff sitt egitt bettale skulle, effter ban sitt icke länger
miste känn. Då bleff bemelte Fabian Tisenbusen giffvit dik-
tion ocb respijt, till dess ban Kon. Maijrtt allés vår nådigeste
Konungb ocTi berre derom i all underdånigbeet besökie kunde,
effter samme peninge summa ibland bans S. faders ryttere (effter
såsom dbe bevijs deropå giffne äre videre uttvijsandes varde) är
deelt ocb giffvitt vorden. Så aldenstundb bann nu medb de
andre aff ridderscbapet ocb adelen är vägfärdigb att begiffve
sigb till Sverigie, H. K. M:t sin tilbörlige tienst oppå H. K.
M:tz bröllopzbögbtijdb i all underdånigbeet till att praesentera;
bvarföre baffver ban bos migb om denne min förskrifft till M.
K. B. på tbett flijteligeste anbällitt, den jagb bonom icke baffver

Digitized by VjOOQIC

149

förvägre velett, brodervenligen och flijteligen begärendes, att M.
K. B. vill honom udi denne sin rätthmättige sak all mögligh bij-
ståndh bevijse och honom hos Kon. May:tt der till förhielpe, att
han måtte offtabe:te sin S. faders handskriift och förschriffningh
lös bekomme, och att be:te köpman måtte på någon ort till att
bekomme sin bettalningh invist blifve. Förseendes migh till M.
K. B. att han låter honom denne min intercessions skrifft och
sin framlidne faders långlige och trogne tienst tillgode åttniute,
sådan min käre broders gunstige befordringh varder han sampt
med dhe andre som der udi interesserede are, eifter deres yt-
terste förmögenheet förtienendes, och jagh för min person vill
vare M. K. B. till villie och tienst udi hvadh måtto jagh känn.
Befalandes M. K. 6. Gudh Alzmechtigh till långvarigh vällmåge
med den brodervenlige begären, att M. K. B. vill helsse sin el-
skelige käre hussfru min kiere syster på mine och min käristes
vegner medh vår kärlig benägenheet och mykitt gott. Aff Reffle
denn 14 Octobris åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

74. Beval den 18 Oktober 1620.

Förord för Hans Eettlers ombud i det uti föregående bref afbandlade skuld-
fordringsmål.

Välborne her Cantzler, broder och tillförseendes synnerlige
gode venn. Näst all vällfärdz lycköndskningh och een broder-
venligh tackseijelsse för månge bevijste vällgärningar, dera jagh
medh all brodervenligh benägenheet gerne igen förskylle vill;
kan jagh min käre broder härmed brodervenligen icke förhålle,
att efFter een köpman här udi staden benemdh Hans Kettler
(hvilkens hustrues föreldrar hafve försträcktt S. Fabian Tisen-
husens underhaflFvande ryttere een summa penninger effter sås-
som jagh min käre broder derom i desse dagar vidtlyfftigere
tillschrifvit hafver) haflFver sin fullmechtighe benemdh Hanss
Notorp derhedan aflfirdigett hos Kon. Mayrtt om sin bettalningh
udi all underdånigheet att anhålle. Och fördenschuldh haffver
han denne min förskrifft till min käre broder begäret att han
måtte deste bettre genom min käre broders gunstige befordringh

Digitized by VjOOQIC

150

udi saken befordrett bliffve, den jagh honom icke haffver kun-
nett förvägre, brodervenligen begärandee, att M. K. B. vill vare
honom härutinnan till dett beste beforderligh. Sådan min käre
broders gunstige befordringh vill hann efFter sid ytterste för-
mögenheet förtiene, och jagh för min person vill altijdh vare
min käre broder till villie och tienst udi hvadh måtto jagh känn.
Befalandes M. K. B. sampt medh sin elskelige käre hussfru min
käre syster (hvilken min käre broder på mine och min käristes
vegner med vår kärlig benägenheet och mykitt gott kärligen
och flijteligen helsse vill) Gudh Alzmechtig till långvarigh väl-
måge. Aff Reffle den 18 Octobris 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

75. Beval den 20 November 1620.

Lyckönskar till väl förrättad resa för den unga drottningens hemtning; an-
modar underrätta Konungen, att från Polska sidan är allt stilla; begär
förlängd anyisning pä tullen i Åbo, som han i 2 är haft i arrende för
betalning å sin fordran för sina försträck ning ar under Ryska kriget.

Välborne her Cantzler broder och tillförseendes synnerlige
gode venn. Näst all vällfärdz lycköndskningh etc, kan jagh
min käre broder härmedh brodervenligen icke förhålle, alt jagh
aff hiertatt fast gerne sportt och förnumraitt haffver, dett min
käre broder schall medh heele sitt medfölgie och väll förrättade
saker lyckeligen och medh behållen reese in i rijkett för någon
tijdh sedan ankommen vare, hvilkett Gudh den Aldrehögste lathe
vare scheedt udi een godh och lycksaligh stundh; Hans Gud-
domelighe Maijostett värdiges änn videre der till unne, giffve
och förläne sin helige nådh och ymnoge velsignelse, så att så-
dant måtte således vare påbegynt och fuUändatt bliffve, det
Hans Guddomelige nampns prijs och ähre, H. K. M:tz egen så-
som och heele fäderneslandetz och dett gemene bästes vällfärdh,
merkeligh förmeringh och opbyggelse må derigenom söktt och
fremiatt varde. Härhos kan jagh och min käre broder broder-
venligen icke underlate, att effter jagh inge tidender hvarken
iffrån Pålen eller Rysslandh förnummitt hafver som värde are
att omschriffves, sedao som jagh senest Kon. Mayrtt allés vår

Digitized by VjOOQIC

151

nådigeste KoDUDgh och herre om denne landzens lägenhetter i
all underdänigheet tillschreff, och fördenschuldh haiFver för onö-
digtt achtett H. K. M:tt roedh min underdånige schriffvelse
denne gängh att beraöde, helst eflFter jagh väll kan besinne, att
H. K. M:tt nogsamptt dessförutan medh andre saker denne tijdh
beladdh är, utan vill min käre broder på thett brodervenligeste
beditt haffve, att der Högbe:te H. K. M:t om denne landzens
lägenhetter nådigest åstundar att vette och M. K. B. deroro
fråghe täcktes, att M. K. B. då vill H. K. M:tt tUlkenne giffve,
dett här udi landett är nu altt stille värch, Gudh gifive att dhe
Påler icke måtte sökie någon lägenheet till någott obeståndh,
aldenstundh man inthet vist medh dem handlatt haffver, ändogh
man inthett haffver härtill derom sportt, utan dhe haffve hållitt
sigh altt stille. Gudh lathe så länge vara. Hvadh såsom här
effter höres och förefalle känn, vill jagh Högbeite H. K. M:t
derom i all underdänigheet förständige, och M. K. B. medh dett
samma omständeligenn tillschriffve.

Till besluth, kan jagh min käre broder brodervenligen icke
oförmältt lathe, att M. K. B. utan all tvifvell väll vitterligitt är,
huru såsom jagh hafver Åbo tollen aff H. K. M:t för een summa
penninger som jagh udi Rysslandh försträcktt haffver, och att
H. K. M:t nådigest hafver satt deropå eett vist arrende för tu
åhr tillgörendes, dett migh udi den summa som jagh aff H. E.
M:t och Cronan haffver till att fordre, schulle åhrligen 6600
daler afkårtett bliffve. Så aldenstundh bemelte tu åhr nu för-
lupnc äre, och jagh icke veett om H. K. M:t migh bemeltte tall
för samme arrende videre nådigest effterlatc vill, oansedt jagh
på een sådann stor summa som jagh haffVer till att fordre icke
halffparten uthbekommitt haffver, effter såsom räkningerne udi
H. K. M:tz Räkninge Gammar videre uttvijsandes varde, hvar-
före är min brodervenligh och flijtigh begären, att M. K. B.
vill vare obesvärett hos Högbe:te H. K. M:t så vidt att begå och
förarbete, att jagh offtabe:te tall för samme arrende måtte ännu
på tree åhr tillgörendes behålle, på dett att jagh måtte någor-
lundha komme till mitt igenn och icke alldeles [för] stor skade för
mine godvillighe försträckninger lijde. Förseendes migh visser-
ligen till M. K. B. att han mitt bäste härutinnan vettandes var-
der, udi hvadh måtto jagh kan vare M. K. B. till villie och
tienst igenn, gör jagh altijdh gärne. Befalandes M. K. B. samptt
medh sin elskelige käre hussfru min käre syster och begges idre
kärkompne vårdnader (dem M. K. B. på mine och min käristes

Digitized by VjOOQIC

152

vegner kärligen och flijteligen helse vill) Gudh Alzmechtigh
till långvarigh vällmäge. Brodervenligen och vällvilligenn. Aff
Reffle denn 29 Novembris åhr 1620.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

76. TavastehuB den 27 Mars 162L

Den bonom anbefalda mönstriogen i Finnland skall ban skyndsamt yerkställa^
men i anseende till landets vldsträckthet har han bos K. Maj:t före-
slagit särskilda mönstringskommissarier för Viborgs län; före aftåget
till Liffland måste för sin utrustning ban besöka sitt bem i Reyal;
Poblackarne rusta för att undsätta Riga; om stilleständsunderbandling
bar ban enligt befallning skrifrit dem till.

Välborne herre, elschelige käre brodher. Jagh öndscher M.
K. B:r etc, Dherhose betacker jagh M. K. B:r för all brodher-
ligh benägenheett, hvilke jagh ighenn hoes M. K. B:r förschylle
vill. HerhoBs lather jagh M. K. B:r brodhervenlighenn förnimme»
att jagh efter H. K. M:tz nådighe befhalningh, är hijtt öflFver
till Finnlandh ahnkommeD, till att förnimma H. K. M:tz n:ge
villia och mehningh uthaflF min svåger Skattmestarenn, och al-
denstundh att H. K. M:tz n:ge villia ähr, att jagh alt krigz-
folckett her uthi laundett munstra, och i godh beredhschap
hålla echall, till dhenn tijdhenn H. K. M:tt n:tt förescttiandhes
vardher, szå vill jagh sädhann H. K. M:tz nådige befalning så
myckitt någonnsinn mögheligh står tilgörenndes, hörsamligen
effterkomma. Menn aldenstundh tijdhenn på åhrett ähr så myc-
kitt förlidhenn, och dhenne lanndzortenu så vijdtlöftigh ähr, ähr
migh f orden nschuldh aldeles omögeligh allena sådhanntt kunna
hinna att förrätta. Hvarfhöre haffver jagh schriflFvitt H. K. M:tt
till, att jagh sampt medh Skattraestaren hafve för rådhsampst
befunnitt, att Stådthollarenn på Vijborgh och Offverste Leute-
namptenn Ernst Kreutz, sampt medh under-lagmannen uthi Ca-
relske laghsagu, måtte opå dhen landzortenn sådhantt förrätta,
på dett att jagh sedhann her uthi Åbo lähnn dett öfrige folckett
måtte deste bettre hinna, att munstra och i ordningh bringha.
Och efter jagh inthett uthaff H. K. M:tz resolution eller dhenn
oprustningh vist haflFver, haflFver jagh inthett vist att stelle mine

Digitized by VjOOQIC

153

saker dherefter, uthann är allenest hijtt pä päst kommen, ezås-
som jagh går och står medh tree eller fyre tiennere. Hvarfhöre
är migh alldeles omögheligh på sådhann togh och reesa till att
begiflFva, för ähnn såssom jagh migh äther till RefBe begifFver,
dher jagh alle mine saker, hestar och rustningar hafver. Hvar-
fhöre bedher jagh M. K. B:r brodhervenligenn, att hann min
perssonn hoss H. K. M:tt ville dherutinnan till dett beste excu-
sera, szåssom och så lagha, att H. K. M:tt icke ville uthi onådher
eller misstycke optagha, dett jagh icke hnffver kunnat begiffva
migh thill Vijborgh, dher om sakeme att bestella, ty jagh för-
håppes medh Gudz tillhielp, att dhe likvell schole dher så be-
steltt bliflFve, att H. K. M:tt schall hafva dher till ett nådigtt
behagh. Jagh haiTver och uthi min unnderdånighe schriffvelsse
till H. K. M:tt proponeret, att dher H. K. M:tt så nådigest teck-
tes, szå kunndhe vell Cobron eller någonn annan fhöra dett
öffrighe fålkett som här qvarre uthi lanndett, öffver dhem som
uthi garnisonerne i Lifflandh are, till dhe ortter och stelle, som
H. K. M:tt dhem beschedendhes vardher, och att jagh måtte
medh dhett Finnske rytterij och footfolckett, som schall taghes
uthaf garnisonerne, öffver landh begiffva migh dijtt H. K. M:tt
nådigest haffva vill, thy dett vill icke liggia lithett macht opå,
att dhe måtte hafva någhonn vies och godh ahnnförare, som
dhem till H. K. M:tt framfhörcr. Efter man inthett må tviffln,
att dher Pålackerne någonnsinn kunne komme dheres mödhe
vidh, dhe dhå dett gerna förhindra schulle, helst efter dhe och
allredhe schole hafva 4000 mann dher till uthi vehrgerningh,
szåssom alle kunndhschaper för visse lydha. Hvarfhöre begärer
jagh aff M. K. B:r brodhervenlighenn, att hann så vijdt hoss
H. K. M:tt dher till ville förhielpa, att H:s K. M:tt dhenne min
underdånige proposition ville sigh nådigest behagha latha. Menn
dher H. K. M:tt endhelighenn vill hafve, att jagh migh åther
till Åbo ighenn begiffve schall, måste jagh fuller sådhantt vel
(ehuru olägligitt dett migh känn falla) hörsambligenn effter-
komma. Hvadh och dhe öffrighe Carelske knechter ahnnbelan-
gar, som ännu hemma äre, som icke mehre äre änn tree fha-
nor, dher om haffver jagh och H. K. M:tt min unnderdånighe
mebning tillkenne giffvitt, att migh tyckte, schulle vara beqvem-
ligesty att dhe genest till vatnn ifrå Vijborgh, öffver och till
Lifflanndh till dhe anndre som udhi garnisonerne liggia, måtte
öffversendhe bliffva (aldenstundh dhe nyie uttschreffne knechter
måste doch, uthann dett öffversendhes uthi garnisonernes stadh

Digitized by VjOOQIC

154

som dedhann uttaghes) hvilckett letteligenn känn echee, och lan-
dett till ringare tunga, ähnn att dhe, dhe 70 inijlor ifrå Vijborgh
och thill Åbo schulle marschera. Dette M. K. B:r H:8 K. M:tt
ville till gemöthe fhöra. ThiU besluth, hvadh ahnlangar, dett
H. K. M:tt haffver befäl tt min svåger Skattmestarenn att för-
nimma hvadh mitt ringha rådh och betenckiandhe, om dhenne
H. K. M:tz företagande kuonde vara, szå tyckes migh fast onö-
digtt vara, att seigia mitt ringhe betenckiendhe eller rådh, till
enn tingh, såssom jagh förnimmer H. K. M:tt fulkomligenn re-
solveret haffver, uthann vill af hierttat önndscha, att Gudh ville
altt lyckesnmpt göra, att dhett måtte så letteligenn och lycke-
samt afgå, szåssom vij dett hafve oss före proponeret, och att
vij icke måtte fhå tungare strå till att dragha, änn såssom vij
mehne, thy jagh vissa kunndschaper ifrå Rijghe och Dantzigk,
haffver, att dhe dhcr longo sedhann vetha, att H. K. M:tt sigh
opnister, att villia ahnngrijpa Rijghe, hvarfhöre dhe uthann
tvifvels sigh i tijdh dher emot vardhe praeparere. Och hafver
Konungen i Pålenn dher till förordnett Radzivill medh 4 eller
5000 man hvilkenn ligger och ventter allenest opå beschedh,
hvadh förhåppningh om stiUeståndetz prolongation vara känn.
Menn efter dhe inghenn resolution dherom bekomme, kunne
dhe letteligenn afftagha, att oss dherom icke är till att görenn-
des. Dette jagh M. K. B:r icke hafver velatt oförmeltt lathe.
Befhalendes M. K. B:r etc. Datum Tavasthuus denn 27 Mar-
tij 1621.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardin m. p.

Postscriptum på löst blad.

Velbornne herre, elschelige k. brodher, rätt nu på tijman,
såssom jagh ville dhenne H. K. M:tz ennspeninger affärdhe, ahn-
kom een annan H. K. M:tz ennspennere medh H. K. M:tz breff
till migh, huru H. K. M:tt vill hafva, att jagh schulle bestelle,
om StiUeståndetz hanndell medh Pålackernne uthi Liffland, hvar
efter jagh medh flijtt migh hörsambligenn rätta schall. Menn
aldenstundh jagh icke känn hinna, att schriffva H. K. M:tt till,
för änn om een dagh eller två (efftcr jagh nu så myckitt medh
krigzfolket som jagh hijtt till munstringz stembdt, haffver till
att göra), huru jagh hafver tillschriffvitt Commissarien Adam
Schraffer att hann i min frånvaru, efter H. K. M:tz n:e befal-

Digitized by VjOOQIC

155

ningh om samma stilleständz sammankompst, bestella schall, haf-
ver jagh icke achtatt onödigdt, att giffve M. K. B:r dherom medh
dhessc fh& ordh i medier tijdh tilkenna, dett jagh strax efter
H:8 K. M:tz befhalningh vill affärdighe dett breffvett till Gödert
Johann v. Tisenhusen och Wazinschi, på dett att dheruthi icke
roå någett försumes^ uthann sammankompstcn m& kunna stcm-
mas till samma tijdh, szåssom H. K. M:tt n:tt hafva vill. Dette
jagh M. K. B:r icke hafver velet oförmelt lathe. Befhalenndes
M. K. B:r Gudh Alzmechtigh. Datum ut in literis.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p

77. Helsingfors den 2 Maj 1621.

Förord för borgarne i Helsingfors att få lindring i taxeringssnmman, hvllken
blifvit satt till likhet med Borgå.

Mion brodhervenlighe etc. Velborne herre, elschelige K.
B:r och tilförseendes synnerlige godhe venn. Jagh känn M. K.
B:r brodhervenligen icke förhålle, att Bårgmestere och Rådh her
i Helsingfors hafFva hoss migh varitt, och besvärett sigh öffver
den taxeringen n, att dhe schole bliffve lijke taxeredhe emott
Bårgho stadh, hvilkenn dhe icke dragha kunne, uthan dher ige-
nom medh allone unnder komma, szåssom noghsamptt ögonn-
echinligitt är, thy her fhå borgare finnes som een ährligh manu
een bijth math giffva kunna. Szå aldenstundh dhe H. K. M:tt i
underdånigheett om förschoningh besökie vele, hvarfhöre hafve
dhe aff migh begärett dhenne min förschrifft till M. K. B:r.
Bedher fördennschuldh M. K. B:r brodhervenligenn, att hann
ville hoss H. K. M:tt så vijdt begå, att dher opå måtte een för-
andringh schee, ty dhem är omögeligitt sådhann högh taxeringh
fttt dragha, uthann nödges dheres hanndell medh allone öffver-
giffve. Förseendes migh till M. K. B:r, att hann icke allenest
för dhenne min recommendationsschrift, uthann och för dheres
trägne och flitige begären schuldh, är dhem hoss H. K. M:tt till
dett bestå beforderligh, szå att dhenn måtte någerledes lindratt
blifva. Dhe vardhe sådantt medh all ödhmiukheett hoss M. K.
B:r igenn förtiennendes, jagh och för min perssonn vill sådantt
hoss M. K. B:r medh altt gott igen förschylle. Befhalenndes

Digitized by VjOOQIC

156

M. K. B:r her raedh Gudh Alzinechtigh till all långhvarigclt(!) vel-
måghe brodhervenligen. Datum Helssingfors dean 2 Maij 1621.

D. T. B. O. V. A.
Jacobue De La Gardie m. p.

78. Beval den 4 Juni 162L

Förord för afskedade fältskäroD Elaes Mårtens att aDtingen fä behälla sina
pantegods nära Lode eller ock fä sin fordran betald; han har långe väl
och tappert tjent, och mot honom gjord beskyllning i afseende pä kongl.
jagtmarken vid Padis är ogrundad.

Wolgebornerr undt edlerr vörtrauwether briiderlicher Heberr
freundtt. Neben heillwundechunge allés beständigen hohen auf-
nehmens, undt ahnerpiethunge meinner freundbruderlichen dien-
sten magk ich dem lieben Brudren in freundlicher woUmeinunge
nicht furen th al then, dass von derr Konigl. Mayith unsrem gne-
digstem Konige und hem etc. zeigrem diesses dem ehrbahrem
und manhafftem Klauwes Mårtens gewesenem veldtschehrem fur
seinne nachstehende, auch in der Koniglichen Renthen Cammer
bestandene fast hohe ahnfordrungen etzliche bey Lode gelegene
lande underpfändlich dabevorn gnedigst vorschrieben, nuhn aber
im abgewichenem jhare von höchstg. Ihrer Königl. May:th dan-
noch revocieret worden seindt, umb deren recuperntion, öder
jhe umb gnedigste auszhalunge seinner erweislichen ahnfordrunge
ahn höchstem orthe, Ihre Königl. Mayrth personlich er itzo sich
zu erheben gesonnen, mich aber umb diesse intercessionalen ahn
den lieben Brudren, wie seinnen hochgeehrethen hern promoto-
ren, umb so viele schleunigre auch gnedigre expedition, gantz
dienstlich pitthende ahngefallen. Wan ich nuhn nicht leicht
den lieben Brudren bey diessenn seinnen mihr fast wolbekan-
then schwhären burden, auch mith privatis sollicitationibus im-
portunieren thue, so haben mich dannoch diesses guthen mhan-
nes althe dienste, die er so woU wie ein getrauwer veldschehrer,
alsse auch ein tapffer kriegsmhan jhe undt nllewegen willigk
erwiesen, auch forthin zu erweisen geflissen ist, wie auch seinne
ungelegenheithen bewogen, dass ich den lieben Brudren mith
diessem recommendationschreiben ahnfallen mussen, denselben
freundt bruderlich pitthende, er bey höchstg. Ihrer Konigl.
May:tt zu aller gnedigster promotion, ihme denselben Klanwes

Digitized by VjOOQIC

157

Martenes recommendieret sein, undt diesser meinner ihme gun-
stigh ertheillether interceseionalen fruchtbahrlich genoseen emp-
6nden lassen woUe, dass enthweder nach einhalth derr voriger
kooiglicher briefen, er des voUen pfandes geniessen, öder gegen
erlangethen pfandscbillingk, gantzlich es ahn die Grone lieferen,
öder jhe fur den ganzen pfandscbillingk zu manieben recbten,
gnedigst erbaltben miige, worumb er gantz undertbänigst pittetb,
insonderbeit, dieweiln es ein fast geringes wesen, undt so bober
werd alssc der vorscbriebener pfandscbillingk laufetb, nicbt ist.
Wan aucb bey der Konigl. Mayrtb er zu ungebubre abn-
gesetzetb sein soll, alse dass er inne seinnen gräntzen. die konig-
licbe wildtnussen bey nabe dem gepietbe Padis vörwiisten lassen
sollen, bab icb solcbe fur weniger zeitb besicbtigen lassen, undt
ist befunden, dass dem gutben mban von ezlicben seinnen miss-
gonnern, obne grundt abngedeutetb worden. WoUe derbalb
Ihrer Konigl. May:t der liebe bruder den wbarbafften gegenbe-
richt zuthun, undt bey derselben diessen zur ungebiibr abnge-
sazten unscbuldigen mban, in nllem gutben zu entbeben auf
diesse meinne pitb, sicb wolgewogen undt unbescbwberetb er-
zeigen, suntembaln mebre widtnussen weder benötbigetb, undt
bebauwetbe ackere. Solcbes wirdt umb den licben Brudren
nicbt allein gedacbter supplicant, seinnem vörmugen nacb, zu-
verdiencn sicb willigk erzeigen, besondern umb densselben bin
icb es auf muglicbe zufälle steds zuerwiedren erpötbigk. Den
lieben Brudern sambtb allenn seinnen lieben abngebörigen göd-
licher almacbt getrauwlicb empfbelend. Refal den 4 Junij
Aono 1621.

D. G. B. U. F.
Jacobus De La Gardie m. p.

79. Reval den 8 Juni 1621.

Med afseende på förestående generalmönstring med samtliga rusttjenstskyl-
diga, som blifvit ntskrifren till den 16, bafva officerarne sändt ombad
till Konungen, för att få ut sin lön, och landtrådet protesterat mot att
uppställa mer ån en fana ryttare.

Wollgeborner undtt edlerr vörtrauwetber brUderlicber lieber
freundtt. Nebcn beillwundscbunge allés gedeilicben zustands
undt abnerpietbunge meinner freundbruderlicben diensten, fur-

Digitized by VjOOQIC

158

enthalthe icb dem lieben Brudren nicht, dass Ihrer Konigl.
May:t8 gnedigstem befhele zu gebiihrlichem schuldigem gebor-
same icb dic samptlicbe ryttber undt landscbafit gegen den 16
diessee, zur generalmunsterung abnbero schrifftlich erforderth,
nach derer abendung Höcbstp. Ibrer Konigl. May.tb gnedigsten
willen icb nutb mebren ibnen zu entbdecken vorabnlassetb : wel-
cbem Ibrer Konigl. May:tb gnedigstem befbelicb zum under-
tbanigstem geborsamc samptt- aucb sonderlicbe in persone zu
erscbcinnen sicb bereidt erklebren. Ess baben aber die be-
ställetbe ofBcierer bey mihr sicb böcblicb besebwebretb, dass vor-
muge koniglicber bestallunge sie sicb mitb ibren dienern undt
rossdiensten ibe undt allewego in bereidtschafft haltben musten,
aucb bin undt wieder auf denn tractaten und bcy sammenkunff-
ten mitb denn Polniscben aufwertbigk sein, inmassen sie solcbes
geborsamb aucb willigk zuleisten sicb scbuldig erkennetben undt
in scbulden mitb binzusezunge ibrer wenigen arrautb ein fast
vortieffen musten, aucb also, dass sie fast nubnmebr keinne
mitble so woll selber betten alse aucb bey diesser burgerscbafft
kein credit mebr erlangetben, allés dabero, dieweiln auf die von
derr Konigl. May:tb ibnen in gnaden ertbeilletbe bestallunge
ibnen biss abnbero nicbts gereicbetb, dabero micb umb ad-
sistentie undt bebulflicbe mitble, damitb sie so viell besser auss-
gestaffieretb bey derr Konigl. May:tb erscbeinncn mucbten, gantz
ynstendigk ersuchetb, dieweiln aber albie gantz nicbts im vor-
ratb, viel weniger auf solcben fal auss dem rcicbe etwas abn-
bero ubersendetb, wie dem lieben Brudrem diesses gantz woll
wissend: alsso baben sie unvormeidlichen notbdurfft balb abn
dic Konigl May:tb umb gnedigste bulfe zeigren diesses, der
landscbafft fendricben Cbristoffren Kiirsell abfertbigen mussen
undt woUen micb aucb umb erspriesslicbe recommendation abn
den lieben Brudren zu so viels besserer aucb scbleunnigerne
expedition dienstlicb abngefallen, welcbes icb denn gutben leu-
tben nicbt abscblagcn können nocb mugen, viellmebr aber abn
den lieben Brudren Ireundtbidtlicb gclangen lassen wollen, er
bey der Konigl. May:tb genanthe officierer aufs beste recom-
mendieret zusein, undt den fendricb mitb frucbtbabrlicber expe-
dition so gescbwinde es miiglicb, wieder abnbero zu remittieren
belfcD, sicb unbescbwberetb erzeigcn wolde. Solcbes werden
umb den lieben Brudren zu vordienen samptlicbe ibnen ahnge-
legen sein lassen, icb aber bin es umb denselben auf alle mug-
liche zufalle zuvorschulden willigk.

Digitized by VjOOQIC

159

Dabeneben rangk ich dem liebem Brudrem unvormeldeth
Dicht lassen, dass Ihrer Konigl. May:th gnedigsten theill, dass
nemblich die landschafft in 2 fahnen vortheilleth werden solle,
ich denn eamptlichen ahnwesendenn Elihesten und Landrhäthen
gebuhrlich nicht allein furgetragen, besondern auch dahin ihre
sachen cum effectu zu richten, ahngennuteth. Darauf aber sie
mihr zur anthworth einhelligk eingebracht, dass solchcs wieder
ihre althe privilegierete landfreiheiten streitthe, in dem jhe und
allewegen von iindt bey algemeinen, dem bluhendem ländes
wolstande nuhr ein banner in diessem gontzem fiirstenthume
gelhureth, nuhn auch bey itziger augenscheinlichen ländes vör-
wustunge, und weinger noch ubrigen rytther- und landtschafFt
lieffesten dranckseligkeithen zu erdragen nicht vormuchten, er-
kennethen aber sich schuldigk, undt gehorsamb, Ihrer Konigl.
May:th wie Ihrem gnedigstem Konige und hern, allem eusscr-
steni vormugen nach, zu allén underthänigsten getrauwen dienst-
leistnngen, undt dahin im nhamen Ihrer Konigl. May:th ich sie
fhiiren öder bescheiden wUrde, sich zustellen. Welches mhan
also biss auf Ihrer Konigl. Mayrth Godthelfende gnedigste ahn-
ordnunge und gluckliche ahnkunflFt vörschoben sein muss lassen,
da die Kön. May.th selber sie under gewisse corporalschaffte
gnedigst vortheillen öder in gewisse tropflFe zu treffen, worzu sie
willig ahnordenen lassen werden. Ist derhalb ahn den lieben
Bnidren mein freunndbruderlichs ahnlangen, er der Konigl. May:t
aolches mith gelimpfe zu meinner excuse ahnbrengen wolde,
damith dieselbe dessenhalb auf mich keinne ungnaden fassen,
in erwegunge, mhan bey dicsser des ländes schwebendenn be-
schwerden nicht allés nach begehren in eill zu erreichen vör-
raagk. Den lieben Brudren sambih allén denn seinnen Göd-
licher almacht empfhelend. Refal den 8 Junij anno etc. 1621.

D. G. B. U. F.
Jacobus De La Gardie m. p.

Utanskrift:

Derr Kouigllchen May.tt derr Relche Schweden &c. Uns^rs allerselts Gne-
digsten Kooigs undt Hern hochbetrauwetbem Rhathe undt Cancellarn dem
Wolgebornem andt Edlem Hern Axselm Oxenstiern, Freyhern zu Chimita,
Hern zu Vieholm undt Tydoen, Rytthrem, meinem vörtrauwethem bruder-
lichcm lieben Freunde zuhanden.

Digitized by CjOOQIC

160

80. Reval den 9 Juni 1621.

Förord för Göran Yxkull, som I några år tjent hos Kurfursten i Sachsen att
blifva antagen i Svensk tjenst.

Minn brodhervenlige etc. Velborne herre, elschelige K. B:r
jagh känn M. K. B:r brodhervenligenn ber inedh icke förbålla,
att dhenne brefvijsare Jören Yxkell, hvilkenn i någre åhr haf-
ver tientt boss Churfurstenn uthi Saxen, är i desse dagar bijt
abnkommen, ocb efter bann bafver förnuramitt, att H. K. M:tt,
vår Aller Nådigeste Konungb och berre, är utbi krigz praepara-
tion, bafver bann intbett baftt lust att blifva bemraa boss sine
föräldrar, utbann boss dem så vijdt begåtb, att ban sigb till H.
K. M:tt begiffva, ocb sin underdånige ocb ödbmiuke tienst pr»-
sentera måtte. Szå aldenstundb bann dber i landett obekenndb
ocb een fremlingb är, baffver ban så vell såssom banns stiuifaar
ocb moor aff migb begäret, att jagb bonom till någonn afi niine
godbe venner ocb i synnerbeett till M. K. B:r recommendera
ville, efter dbe altidb tilförenndbe M. K. B:8 godbe benägen-
beett ocb gunst emot sigb spordt bafva, bvilket jagb intbet baf-
ver kunnatt förvägra, efter migb ocb nogbsamptt vitterligb är,
att M. K. B:r utban någon vijdtlöftigb recommendation benägen
är, alle recbtscbaffene utbaff adbell, som lust bafva till att tiena
dberes fedberneslandb att promovera. Förmodber fördenscbuldb,
szåssom ocb brodbervenligenn begärer, att M. K. B:r dbenne
uungbe utbaf adbell (i bvilkenn ett gått empne är) sigb vill
latba till tbett bedsta vara befbalat, ocb bonom förhielpa, att
bann någonn godb tienst ocb legenbeett boss H. K. M:tt be-
komma må, sådannt tilbiudber sigb icke allenest bans föräldrar
sampt medb bonom i all velvilligbectt boss M. K. B:r att för-
tiena ocb förscbylla, utbann ocb jagb för min perssonn scball
altidb finnes M. K. B:r redbbogen i sådbane ocb andre måtto,
när M. K. B:r migb dber om abnmodandes vardber. Befbalen-
des M. K. B:r sampt medb banns elscbelige käre bussfru och
vårdnader (hvilke han på mine vegne medb myckitt gått flijtte-
ligen belsse ville.) Gudb Altzmechtigb till myckenn velferdh.
Aff Rcfflc denu 9 Junij åhr 1621.

D. T. B. O. V. A.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by VjOOQIC

161

81. Reval den 9 Juni 1621.

Han har yäl anmodat domaren i orten insätta rikskanslerens bad i besitt-
ning af de från Peter Tave köpta godsen; men fullkomlig uppgörelse
angående den vid dem häftande skuld har måst uppskjutas till dess
säljaren infunnit sig hos köparen.

MiDTi brodhervenlighe etc, Velborne herre elschelige K.
^•r» j^g^^ tviffler inihctt, att M. K. B:r är min schrifvelese ifrå
Finnlandh*), tilhannda kommen, dheruthi jagh M. K. B:r tilschreff,
att jagh hanns schrifvelsse som han migh medh Nils Böcker til-
sendt, dher bekommit hadhe, och att jagh efter hanns begäran,
8zå snartt jagh hijtt till Liflandh igenn kohme, ville efter denne
lanndz sedh och bruk latha igenom Manrichtarenn innvijsa hans
fuUmechtige dhe bådhe godzenn Ruila och Prijs såssom M. B:r
af Petter Tuwe till sigh hanndlett hafver, alttså hafver jagh så
snart jagh hijtt ahnnkommit är, schriflFvitt Mannrichtarenn Åtto
Lodhe till. att hann schulle invijsa Niels Becker efter velbeite
Petter Tuwes fullmachts lydhelsse samma godz, doch så att hvar
och een skyldener sossom dher opå hadhe någott att praeten-
dera, dher uthi sinn rätt schulle vara oförkrencht, hvarefter och
sådantt schedt är, menn hvadh geldh dher opå vara känn, szås-
som och elliest huru många bönndher dher ännu behåldne äre,
och hvadh lägenheett dhertill är, vardher M. K. B:r af velb. Adam
Schrafer och Secreterarens Berndt Helfrichts schrifvelsse vijdt-
lyfteligcre förnimmendes. Dett hafver och Nils Becker ahnnprae-
senterett Commissanne Adam Schrafer och Sccreteraren Helfricht,
såssom M. K. B:s fuUmechtige samma godz, allenest att dhe
scholc försäckra honom att M. K. B:r ville blifve vidh samma
kiöp som M. K. B:r medh honom giordt hafver. Menn efter
dett, att dheropå mehra geldh och schuldh finnes, änn såssom
M. K. B:r känn dhå till eveutyrs hafve varitt vitterligitt, när
hann medh honom dette kiöp giordt hafver, och dhe icke hafve
fuUkommen vist M. K. B:s mehningh, hafva dhe sigh inthet ve-
let dher opå förklara, uthann ophäffvett sådantt till dess hann
sielf känn komme till M. K. B:r och dher M. K. B:r om alle
saker een viss bcrättelsse göra kunne, hvar opå M. K. B:r sigh
sedhann vijdhere kan förklara. Uthi hvadh måtto jagh cUiest

•) Detta bref synes vara förloradt.

Axel Oxenstierna II: 5. 11

Digitized by VjOOQIC

162

känn bevijsa M. K. B:r någonn behageligh tienst, gör jagh al-
tidh gerna. Befhalendes M. K. B:r etc. Aff Refle denn 9 Junij
&hr 1621.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

82. Pemau den 9 Februari 1622.

Fältmarskalken Wrangel har efter Konungens af resa Tid Smilten tillbakasla-
git ett parti Kosacker och dagen derpå öfverste Korff med en större
styrka, sä att han mäste taga tillbaka till Radziwills läger vid Mitan,
men en svär farsot nödgar nu Svenska hären till stillhet, under det
fienden söker med spioner och bref uppvigla Rigaboarne. Proviant bör
sändas vid första öppet vatten. Hertig Carl Filips död och den deraf
ökade faran för riket.

Välborne herre, elechelige K. brodher etc. Känn jagh M.
K. B:r her medh brodhervenlighenn icke förhålla, att endoch
jagh n&gonn tviflFvelsmhål bär, dett M. K. B:r migh till effven-
tyrs känn förtenckia, dett jagh i dhenne förledhne sommar, ho-
nom icke medh min echrifvelsse besöcht haffver, szå tror jagh
lell visserligen, att M. K. brodher fuller migh någorlundha ex-
cuserer, eflFter honom uthaff Hrs K. M:tz schriffvelsse noghsampt
är kunnigdt vorden, dett vij alle här haffva themmeligh occup-
peret varet, och hafva inthett medh någonn fåfengheligheen,
tijdhenn förslithett, uthan (dess Gudi schee låff) ett themmeligt
dagzvärcke förrättat, hvarföre vill jagh inthett herom vidtlöff-
tighare röra, eij heller oprepetera, hvadh här passeradh år, efter
jagh veth, dett Hrs K. M:tt M. K. B:r om altt particulariter till-
schriffvitt haflFver, allenest vill jagh kårtteligenn M. K. B:r till-
kenna giffva, hvadh såssom här förelupitt hafver sedhan H:s K.
M:tt heriffrå aflfdragitt är. Szå haffve vij strax efter H:s K.
M:tz förresandhe, och så lenghe H. E. M:tt här i landett vedh
NarfFven stadder var, haft någre små schermytzler medh fien-
dhenn, ty när Radzewill hadhe förnummit att Hrs K. Mrtt hadhe
WoUmar intagett, och ärnatt Dorpt belägra, haffver hann senndt
hijtt inn i land ett een öffverste be:dh Claes KorflF till att för-
nimma, om Hrs K. Mrtz förehaffvenndhe, szåssom och elliest att
göra oss någonn afbreck i hvadh måtto hann kunndhe. Szå
vohre här och i landett någre Cassacker, för änn som samma

Digitized by VjOOQIC

163

Eårff hijtt Idd kom, hvilke fast hela höstenn, sedhaoD vij Righa
inn bekohme, här i lanndett aff och till sväfvedh haffva, hvilcke
sigh undherstodhe, att falla inn opå vårtt rytterij, dher såesom
dhe förlagdhe vohre. Och enndoch dhe oförmodheligen på vårtt
folck kohme, bevaradhe Gudh lell, att dhe inghen synnerligh
schadha giordhe. uthann till änn 16 perssoner nedherhugge och
till fångha toghe. Hvarföre PeldtmarBchalken Hermau Wrangell
blef förorsakat att försambla så myckitt rytterij och fotfålck som
hann i enn hast tilhopa bekomma kunndhe, på dett att hann
dhera sådhann dheres förroäthenheett måtte igen betala, och gaf
Gudh lyckann, dett hann dhem vidh ett afbrändh slått Smiltten
be:d om een mårgönstundh öfverföll, och till 200 mann vidh
pass dheraff nedherladhe. I medier tijdh var och förbe:te Off-
verstenn Korff, dher opå negden och ahnnkommen, och när hann
förnam att Feldtmarschalckenn hadhe samma Gassaker slagett,
rychte hann medh sitt folck dijtt, dhem till unndsettningh. Och
efter Feldtmarschalckenn inthet viste uthaff honom, förmeente
hann inthett annars, änn att dhett schuUe haffva varitt uthafi
samma Cassaker, såssom han daghenn tillförenndhe hadhe sla-
gett, hvarföre hann sigh uthur sinn fordhel uthi feldt emott ho-
nom begaff, menn när hann dhem bleff ahnnsichtigh, sågh hann
väl och förnam, att dett vahr mehra och annat folck, änn hann
trodt hadhe, hvarföre hann gerna hadhe seedt, dett hann uthan
drabbningh hade måth sigh rettirera. Menn efter hann så vijdt
framkommitt var, var dhett honom alldeles omögheligh, hvar-
före måste hann medh dett ringha folck hann hoss sigh hadhe,
medh dhem een drabbningh vågha, hvilkett likvell (dess Gudi
schee låff) på vår sijdha uthann näghonn synnerligh schadha aff-
gick, thy enndoch vare ryttare för fiendhens mykenheett schuldh
i förstone någott lithctt måste vij ka, szå haffva dhe likvell se-
dhann hoss footfolckett ståndh gripett och så från sigh slagett,
dett fiendhen medh een themmeligh förlust på sitt folck, dhem
hafver måst öffvergiffva. Och effter offtabe:te öffverste Korff
uthi samma drabbningh är så myckitt folck affslaghen och sargatt
vordhen, är han dherföre förorsakat bleffven, att begiffva sigh
tilbaka till Mitou till Radzewills lägher ighen, hvarighenom vij
sedhann hafve themmeligh roligheett hafft. Och stodh oss samme
tijdh een themmeligh godh occation och läghenheett före, dett
man samma Korffs folck väl hadhe kunnatt opklappa och slå,
hadhe icke Gudh straffatt oss medh dhenn förfärlighe siukdo-
domen, såssom (Gudh bettre) vij härtill dagz haffva varitt plågatt

Digitized by VjOOQIC

164

medb. Ty jagh M. B:r dett medh sanninghenn må förmäla,
dett jagh icke veth 2000 mann helbregdt och frischt folck kunna
till vägha bringha, af altt dett folckett H:8 K. M:tt hoss migh i
feldt lefft haffver, dher medb mann, dett Bässom nägott värdt
känn vara, sigh må kunna företagha, ty vårtt rytterij aff detta
långha togett så är unndher komraett, att icke finnes 500 bestar
uthaf altt dett rytterij Hrs K. M:tt i feldt haffi haffver, som
ännu någott om ähre, h vårföre måste vij (såssom jagh dett och
H:s K. M:tt i undherdånigheett tillschriffvitt haflFver) opå någhon
tijdh stilla hålla, till dess att Gudh opå dhenn siukdomen ville
nådigest een förandringh göra. Hvadh nu vijdhere fiendens stat
och läghenheett ahnnlangar. szå haffver Radzewill kallatt altt
sitt folck till sigh till Mitou dher hann nu ligger. Och efter
dett, att hann inthett dher emott befcstninghen synnerligitt känn
utträtta (såssom man dher om visse kundschaper nogh hafiVer),
szå setter hann all sinn ahnnslagh och datum(!), dher opå, att han
genom practiker måtte kunna opbissa och opvickla dbe Rigische
till förrädherij och affall, ty hann åthschillige uthaff deres bor-
gere uthann någonn ranson löss gifiVitt, och medb samma persso-
ner dijtt inn senndt någre schadhelighe och fahrlighe breff, szås-
som ett 1 synnerheett, såssom hann haflFver schrifvitt denn för-
nempste predickantenn dher i stadhen till, Hermannus Samsso-
nius vidh nampn aflT bvilket breflf jagh M. B:r ber boss ecn aff-
schriflft tillsenndher*), dher aflP M. B:r banns pussar noghsampt
vardber merkiandbes. Och eflfter Borghmestare och Rådb dher
i stadhenn, så sellsampt dhermedb procedera, att dbe sådbane
breflf ahnntagha och opbrytha, för ann dbe min svåger Skatt-
mestaren dem see eller vetha lather, szå är fuller till att be-
fabra, att dher känn schee, mångc Polnscbe bierttar ännu inne
äre, bvilkett illa står till att utbletba, aldenstundb H:s K. M:tt
dhem nästann för mycken frijvillia leflTt haflFver, i dett H:s K.
M:tt Gubernatorens Skattmestarens instruction så obstringeret
haflFver, att hann icke väl tör tagha i färdb medh dhem, efter
dbe sigh altidb opå hans instruction referera, och på dett, att
M. K. B:r måtte kunne fbå see hans besvär i så måtto, szå sen-
dber jagh M. B:r ber bredbe vidh banns breflf som hann migh
dberora tillschriflFvitt haflFver. HvaruthaflF M. B:r känn letteligenn
fbå see och förnimma, utbi hvadh fabra såssom bann dher sit-
ter, och tviflier man inthett, att han igenom Gudz tillbielp fuller

*) BUagorna till detta bref saknas.

Digitized by VjOOQIC

165

vardher sitt bestå görenndes 8& myckitt mögeligitt Är, alle prac-
tiker att förekomma. Jagh för min perssonn vill och icke för-
8uma till att komma honom dheruthi thill unndhsettningh och
bistondh, och haffver jagh honom tillschriffvitt, att jagh dher-
fböre medh aller första, dher hann dett begärer, och så behöff-
ves, migh dher henn vill begiffva. Håppes och att i medier
tijdh inghenn fahra vara schall eifter hann ännu (s&ssom Greff-
ven af Mannsfeldt, som i dessc daghar dheriffrå kommen är,
hafver vethatt att berätta) schall ännu vara themmeligh starck
opå frischt folk, szä att om Rudzewill änn någott partij uthi
stadhen hadhc, hann dhem ähnndhå svarsgodh nogh vara schall.
ElHest och haffver Syndicussen schiff*vitt migh till, att dhe vela
senndha een Borghmestarc och Rådzherre till rikzdaghen till
Sverigie; dher dett nu scheer, förmodhar man, att dhe fuller
inghe practiker sigh företaghendes vardhe, till dess be:te dheres
uttschickedhe känn tilbaka komma.

Thill dett sidsta, tvifler jagh inthett, att M. K. B:r nu väl
vitterligitt är, dhett sorgelige och mycket klagelige falledh, om
H:s F. N:dz Hertigh Carl Philips (höglåffligh och Christeligh i
åminnelsse) dödhelige affgångh, hvilkcns siäl Gudh nådheligen
ville hughsvalc, och medh alle Christrogne een frögdefuU op-
ståndhelsse förlähna. Och såssom detta oförmodhelighe och
hastighe dödzfall hoss alle troghnc och rcchtschaffenc Swensche
männ, een stor s&rgh och affsaknat är, alttså är inghcn tviff^uuels-
raåhl, att fiendhen sigh dheröfver högeligenn vardher glediandes,
szässom och dhermedh beflijtha sina practiker och stoff^era, hvar-
före är sä myckitt mehrc högeligenn aff" nödhenn, dett man sine
saker i acht haffVer. Och efter H. K. M:tt neppast hafver lefflt
här så myckitt till dett krigzfolkz oppehelle här i landet är, att
man dher medh känn tillkomma till in i Aprilis mänadh, hvar-
före tviffler jagh inthett, att M. K. B:r så val såssom dhe anndre
godhc herrar och männ som dher hoss H. K. M:tt är[e] vardhe
dher opå driffvendhes, att medh dett första öpett vatn och så
snartt någonn sinn schee känn, undhsettningh opå peningar och
pråffViantt måtte hijtt förschickatt blifva, i synnerhctt att Righa
stadh måtte medh thett första åther provianterett bliffva. Jagh
hadhe och fuller veladh någott vidtlöfteligere schriffvitt M. K.
B:r till, om dettai oförmodhelige dödzfallett medh H:s F. N:de
(saligh hoss Gudh), menn eff'ter jagh innan kårtt daghar min
eghen ticnnare till Sverigie vill nfftlrdhighe, vill jagh sådhantt
dher till spara, och M. K. B:r medh någonn vijdtlöftigheett

Digitized by VjOOQIC

166

denne g&nghen icke mehrc bemödha, uthann begärer allenest
brodhervenligenn, att M. K. B:r ville altidh blifva vidh dhenn
gambla och godhe förtroendhe s&ssom oss emillan varitt hafiVer,
och latha migh och mine saker vara sigh altidh till thett bestå
befhalat, szåssom och när honom läghenheett gifs migh n&gott
lithett om sakerne dher i rijkett advisera, hann schall altidh
spörgia dhett hann een troghen brodher och venn hoss migh
haf[va schall], Dette jagh M. K. B:r icke hafver veledh förhålle.
Bef halendes M. K. B:r etc, Aff Pernou denn 9 Februarij åhr 1622.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Käre bror, gör väll och helss din kere huss-
fru och bror her Gabriell, på min och min kerestess veghne
medh vår kerlige tienst, och holle denne vidhlöftige skrifvelsen
tilgodhe. Jagh skall härefter oftare skrifva min K. B. till, so
blifver brefven icke so longe, beder min K. B. vill och stundom
ihughkomme migh medh sin skrifvelse. Adieu, adieu. Gudh
bevare oss på alle sidher i denne heftige och farlige faresiucke
och late oss finness medh helsen igen. Min hustru låter och
helse min K. B. medh henness kerlige tienst.

88. Egenhändigt. Pemau den 2 Mars 1622*).

Krigshäadelserna hafva varit obetydliga, men farsoten fortfar ftnna i Svenska
hären. Betraktelser öfver de genom Carl Filips död förorsakade farorna
för Sverige.

Välborne herre elakelige ke[re] b[rodher] etc. Och gifver
[min] k. B. hermedh brodervenligen tillkenna, att sedhan jagh
min k. B. för nogen kortt tidh sedhan t[ils]krefF, ähr här i lan-
dett intedh synncrligedh förefal[ledh], efter fienden mest hafFver
hoUidh sigh stilla u[nd]er Mitou och allenest haftt nogre gonger
på k[un8ka]per under Riga, sosom nu och senest förledhen
M[onda]gh 8 dager sedhan, haffver han hafft 6 faner öfv[er]
[D]ynen in till Nymölen och där qvarnen opbrentt [och] nogre

*) Originalet är på flera ställen af vatten mycket skadadt, och en mängd
hela ord eller enstaka bokstäfver bafva dervid bortfallit, hvilka luckor mau
sökt att gissningsvis inom hakar ersätta.

Digitized by VjOOQIC

167

for, som ville till Rij[ga] där bort tagidh, safmme] gongh haff-
ver han och där vedh [Nyjmölen bekomm[edh] en påst medh
breflT, som jagh hadhe sentt till min [sjvoger Skatmestaren, och
efter jagh i samme bre[ff hade] förmeltt, dett jagh i denne ve-
ken ville [här] försambla altt folkedh till hopa och begifva migh
ditt in mått Riga och achta honom på tiensten, och att jagh
hadhe nogre hundradhe skidhe karler till hopa medh hvilke jagh
ville göra honom stor afbreck, hvarför haffve de intedh tordz
vidhare in i landett, nthan hafve strax ventt om igen, och ge-
nom natten rychtt tilbacka till Mitou. Eliest haffver och Radze-
wildh latedh storma under Mitou, men (Gudh tess loff) intedh
därföre förrettadh, uthan förloradh en temligh hop medh folck
bodhe dödhe och sargadhe. Därföre mencr man att han skall
ryckia op dedhen, och sosom bönderne beretta, skall han alredha
hafve sendt dedhen, de stycken han därföre haftt haffver. H[an]
har och på Skatmestarens begeren sentt Erick To[tts saligje lick
till Riga och honom därom tillskrifvedh sos[om] min k. B. aff
uth copian aff hanss breff haffver att see hvilken jagh här hoss
medh samptt de kundhskape[r] Skatmestaren haffver bekommedh
uthur Cur[lan]dh min K. B. till honda sender. Och haffver man
[ejliest nu intedh synnerligedh anncdh dett jagh kunne min
kere broder till kenne gifv^a, uthan (Gudh betre), den heftige
siuckdomen här s[å] myckedh grasserer bodhe under befelen so
vell sosom u[nd]er de gemena. Ty icke allenest de tree Öf-
v[erstern]e Kobron, Arfvedh Hondh och Rickertt Rosenkrans
[blejfve dödh, när Hanss Kon. Maij:tt härifron förreste, [ut]han
sedhan är Monss Stieme, Conratt Ycksel .... OJfverst leutenan-
ten under Hanss Förstlich Nåde [saljigh hoss Gudh) Hertigh
Carll Philips regeme[nte] Conrat Teckelb[urg], [o]ch mouge
underbefell dödh [bleffjne och monge ligia ennu 8i[uc]ke att om
icke [Gu]dh sigh öfver oss förbarmer och afvender eller [IJindrar
denne siuckdomen, så vett man snarc sachtt icke hvadh man
sigh skall före taga. Jagh hadhe i min nest siste skrifvelse till
min K. B. förmeltt, att jagh medh detta budhett ville vidhare
skrifva min K. B. till om dett oförmodhelige dödhzfalledh, som
hentt ähr medh Hanss Förstlige Nådhe, höghlofligh i åminnelsse,
hvadh mitt ringa betenckiande nu ähr, efter jagh väll kan aftaga
att denne Hanss Förstl. Nå:des dödh varder göra i monge måtte
store förändringar i dett sosom Hanss Kon. Maij:tt sigh propone-
rad hadhe. Och efter dett (Gudh vare klagadh) den Konunghs-
lige familien genom denne Hanss Förstl. Nådhes dödheligh fron-

Digitized by VjOOQIC

168

fallande, nu myckedh ähr försvagadh, efter vi nu inte mehra
hafva än ensligh Hanss Kon. May:ts ende person sosom oss fatige
Sveries inbyggiarc kan vara t[iil] försvafr] och bistondh, och att vi
alle görligen kunne se [och befruchta] att där (dett Gudh nädhigst
ville fö[rekomma]) Hans Kon. Maij:tt oss genom den timelige
dödh [frjonn fölle, i hvadh stor elendh och jemmer [vårt kä]re
federnesslandh medh alle troghne ährlige [Svenskje men uthi
komme: ja snare sachtt skulle in[gcn] vetta i denne farlige tidhen
hvartt man sigh [skulle v]ende eller trösta. Ty man inte hadhe att
t[vifla] att alle de som hafve tientt medh trohett och opri[chti]g-
hett sitt federnesslandh och denne konunghslige [fajmilien, att
man dem på dett hefti gaste s[kull]e förfölia och eftertrachta.
Hvarföre vill afF nö[dhen] vara att vi först och fremst innerligen
bidhie [Gu]dh att han oss än yterligere, efter vår sy[nder8] väl-
förtiente straff icke [oss vi]lle [me]dh sitt v[redes ris] hiemsökia,
uthan nådhigst opholla och bev[ara vår] Nådhigste herre och
Konungh vedh helse o[ch a]tt gifve lycko och välsighnelse till
Ha[nss] Kon. May:ts regemente och företagande, sosom och ge-
nom Hanss Kon. Maijits person så förmehra den Konnungsligc
familien att vi deste tryggiere därunder måtte få lefva och bo.
Och sedhan bör oss och medh flitt rodha Hanss Kon. Maijrtt att
han sin Maijits person ville förskona, och so mycke menskligett
ähr all fahrlighett unvicka, ty endoch Gudh Hanss Kon. Maij:tt
väll kan allestedess bevara, so vill han lell att man sigh icke
skall mothvilligh gifva i fara. Hvarföre tvifller jagh intett att
M. K. B. medh de andre godhe herrer och men af Ricksens
Rodh samptt medh Stenderne varder därföre en tidigh försorgh
draga, att Hanss Kon. Maij:tt icke letteligen må gifve sigh uthur
rickedh. Jagh för min person tager Gudh til vitne att jagh
detta skrifver uthaff ett trogedh hierta, sosom jagh [v]ett m[igh)
vara Hanss Kon. Maijrtt och rickedh förplichtadh [och ick]e där-
före att jagh åstunder allena (i Hanss Kon. May:ts [tienst]) krigss
sakerna att föresto, ty jagh dett väll [känn betäjnckia huru besver-
ligedh dett migh skall falla [att här] uthi Hanss Kon. Mayitts fron-
varu så kunne förretta [allt, att det] kunne vara Hanss Kon.
Maijitt till nöije och behagh [och] jagh helst för min persson
gernu soge Hanss Kon. M:ts [närvar]el8se. Men när jagh be-
tencker den stora farl[ighet] som vårtt kere federneslandh svef-
ver uthi: [Såsom oc]h den ostadhige lyckan som alle menniskior
uth[af] naturen ähre underkastndhe, måste jagh mehra betenckie
dett gemena beste än min privat säck, och därföre [ick]e kan

Digitized by VjOOQIC

169

besinna för rodhsamptt, att Hane Kon. May:tt [sig] uthur rickedh
begifver, uthan genom sine tiene[re] [la]tcr förretta hvadh Hanss
Kon. Maijitt finner för ri[ket nyttigjtt. Detta jagh endhfolleli-
gen, efter den för[trolighet] jagh hoppas oss c[mellan] skall
va[ra] icke haffver ku[nnett] [unjderlotatt och för[bigått] min
K. B. att förmela visserligen [troendes min] K. B. [det allt
till] dett beste uthyder, efter sosom de[tt] migh af hierta väl-
roentt ähr, begerandess att [han] dette illa skrefne brefvedh
ville sönderrifva och altidh blifva min förtroghne broder och
ven, han skall altidh finna migh redhbogon till altt dett honom
kan lenda till vilia och behagh. Befaller härmedh och altidh
min K. B. samptt hanss kcre husfru min kerc syster och beg-
gcss eders kere erfvinger (dy min kere broder p& min och min
hustrus veghne kerligen helse ville) Gudh den AUerhögste till
mycken lycka och välferdh. Afi^ Perno den 2 Martij a:o 1622.

Din trogen och tjenstvilligh
bror och ven

Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanalerens anteckning: Prsesent. i Stokholm den 20 Martij A:o 1622,

Bilagor: Litthaaiaka f&ltherren Farst Christoffer Radzivils bref tillJesper
Mattson (Kms) om utyexling af fångar och den förnäme >Erik Tod8> begraf-
ning, dat. lägret Tid Mitau d. 24 Febr. 1622; ett dylikt bref af d. 28 Febr.
båda på Latin, och ett bref på Tyska af pastorn i Wallhof Balthasar Paroe-
mins, dat. d. 16 Febr. 1622, innehållande försäkring om trohet mot Sverige
och klagan Öfver Pohlackarne.

84. Pemau den 10 Mara 1622.

Förord för en borgare i Keval Hans Kettler, att efter ankomsten till Stock-
holm få betalning dels för en gammal fordran (jfr N:o 73), dels för
egna förstr&ckningar; en inteckning å 4,000 daler i ett gods Rnilshof
som Konungen skänkt Johan Ulrlch, syndicns i Riga, hade blifyit inlöst,,
och begäres derför betalning; RadziTil hade nyss gjort ett infall, men
blifvit bortskrämd genom ett falskt rykte, att hela Svenska hären var 1
antag, hyilket nu också förestår.

Velborne herre, elschelighe K. B:r Jagh önndscher M. K.
B:r etc, Dherhoss . . . känn jagh M. K. B:r brodhervenligenn icke
förhålla, att H:8 K. M:tt när hann herifrån reste nådigest uthaff

Digitized by VjOOQIC

170

migh begäredhe, att jagh till krigzfolckzenns behoff på Dägre
tussenndh daller ville förschaffa klädhe och commis uthi Reffle.
Szå haffver jagh efter H:8 K. M:tz nådige villia och begärenn
migh dher om vinlagdt så myckitt mögeligitt hafver varitt, och
bracht till vägha uthaff een borgare be:dh Hanne Kettler uthi
klädhe och an natt commis till tolfftussenndh och någre hundrade
dallers värdhe. Och efter samma kiöpman tilförennde haffver
oen themmeligh påst att kräffvia uthaf Cronan opä sinn hustrus
fars veghner, om hvilckenn jagh M. B:r i fiordh vijdtlöfteligere
tillschrifivitt haffver, hvarföre haffver jagh honom nu och dher
till bracht, att han denne summa hafver förstrecht, på dett att
han någorlunda måtte komma till dett hann tillförennde hafver
att fordre. Vill och nu sielff bcgiffva sigh till Hrs K. M:tt på
dett hann sine saker desie bettre sielff förfordra måtte, och enn-
doch H:s K. M:tt nådigest låffvedhe och migh högdt försäkradhe,
dett His K. M:tt hvadh såssora jagh till krigzsakerne uttoghe,
ville strax dher i Sverigie förnögia och betala, szå veth jagh
doch likvell väl, att dher går efter gambla vahnan, dett mann
finartt förgäther, dett mann sådantt så högdt behöfdt haffver,
och att dhe som godhvilligenn haffva försträcktt måste åfta len-
ghe gå och solicitera, för ähnn dhe dheres betalningh uttbe-
komma. Hvarföre hafver be:te kiöpman uthaff migh begärett, att
jagh nest min underdånige schriffvelsse till H:s K. M:tt ville och
recommendera honom till M. K. B:r, att M. K. B:r ville vara
hanns storgunstige befordrere uthi dhenne sakenn, att hann in-
thett lenghe måtte blifva oppehållen uthann måtte komma till
een godh och hastigh affschedh, och dher hann icke nu altt på
een summa kunndhe betalt bliffva, att hann dhå måtte bekomma
een godh och viss innvissningh hvar hann sinn betalningh haffva
fichall. Efter jagh nu dhenne kiöpman icke allenest till samma
försträckningh förmått haffver, uthann och migh emott honom
förobligeret, att jagh hanns mann för samma summa vara ville,
fizå att dher His K. M:tt honom icke innan tilkommende Michaeli
vardher betaieundes, att jagh dett dhå uthaff mitt egitt ho-
nom fulkomligenn ville betala, dherföre bedher jagh M. K. B:r
brodhervennligen, att M. K. B:r vill vara honom så vell för min
schuldh, szåssom och att dhenne försträckningen såssom hann
giordt haffver är schedt uthi högsta tarffven, till dett bestå be-
forderligh, thy (migh så Gudh hielpe) att jagh icke hafver vist
att fhå tree eller 400 mann uthaff knechtar uthom hussdörenn
för nackenhethenn schuldh, dher dhe medh dhenne commias

Digitized by VjOOQIC

171

icke hadhe beklädt bliflFvitt, förmodher dherföre visserligenn, att
M. K. B:r är obesväredt att förhielpa honom till sinn betalningh,
på dett att icke allenest han, uthann och flere måghc destc
«törre orsak haffva, någott framdeles att försträckia, der nödhenn
så kräffver. Menn dher emott förhåppningh sådantt inthett
schedde, schuUe jagh icke allenest komma dher igenom uthi
stor schadha, uthan tror vist, att ingenn schuUe herefter fhå cre-
dit opå 1000 daller till krigzsakerne, dher man dett kunndhe
behöflTva. Dherfhöre håppes jagh, dett Hrs K. M:tt så vell sås-
som M. K. B:r sådhantt väl betencker och så lagha, att crediten
må altidh oppehållen bliffva.

Jagh haffver och i underdånighet schriffvitt H:s K. M:t till,
att jagh efter Hrs K. M:tz nådighe befalningh Syndicussen uthi
Righa Johann Ulrich haffver lathett innryma Ruil hoff, szåssom
H:s K. M:tt honom arfligenn förähratt haffver, menn efter Berndt
Tuwe vonn Isenn samma håff hadhe i undherpantt för 4000
daller, såssom hann Herman Wöstman borgare uthi Reffle dher-
fhöre giffvitt hadhe, ville hann dhenn inthett afstå, för ähnn
jagh honom måste conteutera och betala be:te 4000 daller. Hvar-
för haffver jagh i un[derdånig]het begärett uthaff H:s K. M:tt
att jagh måtte bekomma ett panttbreff opå Wiemishoff, efter
^åssom H:s K. M:tt nådigest i Righa dett tillsadhe, att H:s K.
M:tt ville gifva Wiemishåff och bönndher till unndherpantt, för
förbeite Ruilshåff, till dess vij vare peningar igenn bekomma
^chulle. Bedher dherföre M. K. B:r brodhervenligen, att hann
migh ville vara behielpeligh, dett jagh samma breff bekomma
må, och att dett må så vara steldt, att jagh på samma peningar
må noghsampt försäkrett vara, elliest såghe jagh fast heller, att
Hrs K. Mrtt ville migh mine peningar ighenu bekomma latha,
efter jagh dhem nu medh allsomstörsta besvär måste opbringa,
och dherfhöre uttsettia dett migh fast kärdt är, på dhett Hrs
K. Mrtz nådighe löfte och tillseigielsse måtte effterkommitt bliffva,
jagh schall gerna tiena M. K. B:r igenn i hvadh måtto migh
någonsinn mögeligitt är.

Hvadh nyic tijdendher ahnnlnngar, szå är her inthett syn-
nerligitt förefallitt sedhann jagh M. K. Brr senest tillschreff, alle-
nest au Radzewill hafver i torssdagz åtto daghar sedhann varitt
unndher Righa medh 3000 mann vidh pass, och hadhe ärnatt
sigh vijdhere in i landett, men så haffver hann opå vägarne till
fonga bekommitt någre bönndher såssom hadhe veledt medh
fhorer begiffve sigh inn i stadhenn, hvilcka hafva vist att be-

Digitized by VjOOQIC

172

rätta dett jagh altt krigzfolkett hafFver tilhopa förschriffvitt, medh
hvilke jngh ville besökia honom unndher Mitou och efter jagh
hndhe eenndt ifrå Treidenn 2 compagnier soldater uthaff Settons
regemente efter Sknttraestarene begärann till Righa, hafiva bonn-
dhernc utsprengdt att jagh vohre i ahnntogett medh alt folckett.
Szå snartt Radzewill dett förnummitt, haffver han strax pai tijman
samma afftoun begiffvitt sigh tilbaka igen, oansedt hann hadhe
hafft footfälk och feldtstycken medh sigh. I medier tijdh s&s-
som Radzewill hafver varitt unndher Righa, schall vårt folk vara
[uth]fallenn*) uthaf Mitous sl&tt, och inntagett ee[n] skantz, sås-
som Radzewill hafver lathitt gör[a vidh] tullhussett fram för
slåthctt, och nedhhuggett [allt det] folck som dher uthi haffver
varedt, szässom och infört opä slåthett tree små styckenn, som
hann dhe[r uti plan]tatt hadhe, efter såssom Skattmestaren migb
[tilskrifjvitt, och efter nu Radzewill sä tilbaka draghenn är, och
inthett törss begiffva sigh hijtt inn i landett, achtar jagh i mår-
gon (vill Gudh) ryckia op, hedhan till Feldt-Marschalcken, och
sedhan tillsee, om vij någott medh petarder eller annatt ahnn-
slagh må kunna utträtta emott dhe ortter, såssom fienden ännu
inne haffver. Gudh värdiges allena lindra dhenn hefftige siuk-
domen såssom ännu altt hertill heftigdt grasscrer, hvarighenoro
jagh är bleffven förhinndratt, att jagh förr inghen tingh haffver
kunnatt företagha. Dette jagh M. K. B:r icke hafver veledh för-
hålle; hvadh såssom herefter förefalle känn, vill jagh M. K. B:r
dherom altidh förstendige. Be^ärendcs brodhervenligenn, att
hann ville migh udvertera, hvadh såssom dher i rijkett känn
förefalla. Befhalendes M. K. B:r sampt medh hans elschelige
k. hussfru och vordnadher (hvilckc hann på mine vegne, medh
myckitt gått flitteligenn helsse vill) Gudh Altzrtigh till myckenn
velmåghe brodhervenligen. Aff Pernou denn 10 Martij åhr 1622.

D. T. B. O. V.

Jacobus De La Gardie. m. p.

♦) Ett litet stycke I nedre hörnet af brefvet är bortrifTet, hvarigenom
7 rader blifvit defekta. Luckorna äro ifylda efter brefvet till Kougl. Maj:t
af den 9 Mar»

Digitized by CjOOQIC

173

86. Beval den 2 April 1622.

Krigsfolket är ftnna till ator del så svagt efter sjukdomen, att de icke kunna
tjenstgöra, och vårfloden samt brist på foder hindrar nu att företaga
krigståg, men besättningen 1 Mitau bör kunna förstärkas från Riga.
Svår brist på penningar.

Välborne her Cantzler etc, Nftst all vällfärdz lycköndschningh
etc. . . . kan jagh min käre broder här medh brodervenligen icke
oförmältt late, att jagh icke tviffler dett min käre broder aff min
medfölgiende underdånige schriffvelsse till H. K. M:tt nogsampt
förnimmandes varder, hvadh såsom passeret och förlupet är, se-
dan som jagh min käre broder senest iffrånn Pernow tillschreff,
och fördenschuldh achtar för onödigtt någon vidtlyfFtigheett denne
gångh emot min käre broder udi denne min schrifiVelsse bruke,
uttan allennest min käre broder på dett brodervenligeste vill
ombeditt haflFve, att min käre broder vill hos H. K. M:t till dett
beste uttyde, att jagh icke haffver både för denn hefftige siuk-
domcn schuldh som (tyverr) iblandh krigzfolkett grasseret haf-
ver, såsom och derföre, att strömerne och beckarne äre opgångne
så att omögligitt är öfver een vägh att forttkomme, iiågott emoott
fienden utträtte kunnett. Dertill medh så haffver man inthett
kunnett för hölösann sigh någott att företage, aldenstundh in
mooth Rijga och deromkringh slätt inthett höö är till att be-
komme, och fördenschuldh är jagh förorsakett vordenn, att för-
leggie rytterijtt på dhe ortter dher dhe höö till dercs bestar be-
komme kunc. Haffver och een deell aff dem här udi länett för-
lagtt, och så snartt dhe deres hester någorlunde opkräppett
haffve och man får gräsett under fötterne, och folkett som siuke
legatt haffve, begynne någorlunda att fhå deres förrige kraffter
igenn, vill jagh udi den helige Trefaldighetz nampn medh dera
in moth Rijga opryckie och tillsee hvadh affbiäck man fienden
genom Gudz nådige tillhielp göre känn. Och äre krigzfolkett
sannerligen så affsighkompne, att man inthett öffver 1000 musche-
terere och 400 ryttere nu åstadkomma känn, ty ändogh dhe som
siuke legatt haflfve, begynne nu någorlunda röre sigh och gå op,
äre dhe lijkväll genom denn svåre siukdomen som dhe haffve
varitt behefftede medh, så machtlöse och försmächtade, att dhe
icke kune komme öffver een vägh, myckitt mindre H. K. M:t
någon tienst bevijse, förr änn dhe någorlunde kune till deres
förrige helsse och styrkie komme.

Digitized by VjOOQIC

174

Och effter jagh aff min käre sv&gers SkattmestareDS sobriff-
velsse förniimmitt hafver, att belägringen under Mittows befest-
ningh skall ännu stadigtt continueres, effter såsom min käre bro-
der aff medfölgiende hans schrifvelsse migh tillschrifvitt, videre
förnimmandes varder, hvilkett jagh derföre min käre broder till-
skicker, att han derutaff deste grundeligere fiendens intent för-
nimme må. Och aldenstund fienden medh belägringen som för-
bemelt är continuerer, måste vij på vår sijde tillsee, att man sä
snart mögligitt är medh lodior och pråmer iffrån Rijga till Mi-
tow att opkomme, samme befestningh medh eett paar hundrede
musketterere undsätter, på dett att den icke må för mangell på
folk udi någon fhara steltt blifiVe, och udi fiendens voldh komme,
derom jagh och haffver välbe:te Skattmcstaren tillschrifvitt, att
han bemelte befestningh antingen siöledes medh thett allerförste
någonsinn mögligitt är, eller och genom skogenn in på den
Curlandzske sijdann undsettie låter. Tviffler och icke, att han
ju sin högste flijtt derutinnan användandes varder.

Till beslut kan jagh min käre broder brodervenligen icke
underlatc, att effter dhe ringe penningar som här nu udi för-
rådh finnes knaptt vele till denne månaden till folket förslå och
tillräckie, och man elliest här udi staden ingen videre credit
haffve kan, aldenstundh man haffver altijdh måsth här pennin-
gar opbårge, och dermedh spede hvadh såsom till krigsfolkzens
oppehelle feelat hafver, hvarföre tvifler jagh icke, att min käre
broder och dhe andre gode herrer och män aff Rijkz och Cam-
mer Rådh den tidighe försårgh dragandes varde, att man måtte
deriffrån medh penningar medh thett allerförste undsatt bliffve,
på dett att bcfestniugerne ber udi landett icke mage för man-
gell opå krigzfolkzens oppehälle udi någon fhara steltte bliffve.
Dette jagh min käre broder på thet brodervenligeste icke haffver
kunnet underlate. Befalandes min käre broder etc. Aff Räffle
denn 2 Aprilis åhr 1622.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

175

86. Bevi^ den 20 Maj 1622*

Brist på penningar, på foder och på proTiant. hade nödgat uppskjata tåget
till Riga, såsom Skattmästaren Jesper Mattsson (hTars bref om krigs-
händelser i Llfland bifogas), också har tillstyrkt; biträde begäres för
utyerkande af utbetalningar och förord för en krigsprest till Pedersöre
pastorat.

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendes syn-
oerlige gode ven. Näst all vällfärdz lycköndschningh etc, kan
jagh min käre broder här med brodervenligen icke förhålle att
ändogh jagh fast gerne hade velatt häriffrån för dette opryckie^
men sä haffver sådantt lijkväll för dhc store incommoditeter som
här varitt hafve, icke schee kunnet, ty man icke haflEver hafft
här så månge penningar udi förråd der med man hafver kunet
krigzfolkett medh någre känger till deres opryckning försörgie^
dertill medh sä haffver inthett gräs här till varit (för den store
kölden som här denne tidh öfver varitt haffver och ännut yverr
continuerer) så att tråssklippame mykit mindre redhestarne haffve
deres oppehälle hafve kunnett. Dogh haffver man lijkväll velett
tillsec huru man hade kunnett krasle fram (ändogh sådantt med
allsom störste besvärligheet hade skec kunett) der man allennesth
hadhe hafft så månge peningar udi förråd, att man hade krigz-
folkett till deres opryckningh contentere kunnett, men nu så
haffver jagh måst utaff mitt egitt till änn 5000 daler tillväge
bringe hvilken summa jagh här udi staden med stort besvär op-
bårgett och mitt sölfver till underpant satt haffver, der med jagh
bafver dem med någre läninger näst med något miöU som här
hafver udi förråd varit, försårgtt, och förmeener dem der medh
kune in till Rijga bringe, men der öffver förhopningh dijt inge
penninger iffrån H. K: M:t ankompne vore, skulle jagh icke
vette, hvadh jagh migh företaghe skulle, effter jagh aff min käre
svågers Skattmestarens skriffvelsse förnumitt hafver, att all den
spannemåll och peningar H. K. M:t der udi Riga leeft hafver
är till garnisonens oppehelle i vinter opgåt, offtcr såsom min
käre broder aff medfölgiende hans schriffvelsee som han migh
tillschriffvitt haffver, videre haffver till att see och förnimme*).

Uti Jesper Mattssons bilagda bref, dat. Riga den 16 Maj 1622 läses föl-
jande om krigsrörelserna:

— — Jagh låter och min K. B. brodervenligen förnimma, det fienden
■T&ra plundrar och spolierar landet vedh Sknln, Nytow, Lenewarden och nedb

Digitized by VjOOQIC

176

Begärer fördenschuld brodervenligcn, att min käre broder samptt
med dhc andre godhe herrer och männ Rijkzens och Cammer-
råd ville hos H. K. M:t derom een tijdig påminnelese göre, på
dett att vare saker icke måtte derigenom här udi landett udi
någon fare steltte bliffve. Och ändogh vällberaelte min käre
fivåger hade fuUer tillförenne gärne seett att jagh med folket
nUerede hade varitt hos honom, så hafver han lijkväll sedermere
raigh tillskrifvitt, att han icke achtadc för rådsamptt, dett jagh
dijt med folket skulle ankomme medh mindre jagh hade den
deell med mig som till deres oppehelle behöfves ville, effter han
med allsomstörste besvär kan garnison som nu dher är, in till
ändan på Junij månadt undcrhålle, för hvilke orsaker skuld
jagh hafver måst här så längie dvelgies. Ty der jagh hade med
folkett till Rijga ankommett och med migh iuthet haft den deell
der med dhc hade kunnet blifve oppehållne, eij heller der för
migh någott functt, hade sådantt giordt der udi staden (som så
nyligen under H. K. M:t vold kommen är) eett stort anseende,
att folket skulle på deres oppehälle lijde någon nödh. Och än-
dog jagh för mecrbeite orsakers schuld hafver altt här till dagz
måst här dvelgies, så befruchtar jag mig lijkväll derföre, att H.
K. M:t skall sådant till misshag tage. Hvarföre är jag föror-
fiukett vordenn att begäre aff min käre broder, att der så hände
dett H. K. M:t derom talte, det min käre B. då vill min rätt-
mättige ändschyllan härutinnan göre. Ty Gudh skall vare mitt
vittne, att jag för mine privat saker icke hafver här drögdht,

uth medh Dynen åt Yxkull och Eirckholm, derföre haffver jagh 120 mnschet-
terere uthsändt till at förhindra sådant deres plundrande, och na haffver jag
iörnuramit, det Korff scball vara ryckt öflfver Dynen medh nlje phanor ryt-
tere, till än 600 man starck, hvilcka haffva, som jag i ghår haffver förnnm-
mit, belagdt passen för vårt folck, så at de inthet kanna komma hijt tilbaka
igen. Derföre haffver jagh öffversten Christoffer Asserson medh 160 muschet-
tere det andra vårt folck till undsättningh uthsändt, hvilcka jag hoppas, n&st
Oadz hielp väl framkomma schole, effter det ähr alt skogh, och som jag för-
nimmer, så schall Korff vara kommen till at uudhsättia och proviantera Käb*
kenhus, Peball, Runeborgh och de andre små befästningerne derom kringb,
hvllcken haffver låtit driffva en stor dehl boskap åt Kåkenhusen ifrån Raen-
pois och Sunsell. Mitow anlangende, så contlnueres belägringen ännu stadigdt
der före, och ähre i gåhr tre Frantsoser ifrån fienden hijt öffverlupne, hvilcke
berätta, det vedh Mijtow ähre try compagnie, Tysche, Irländsche, och Skoti-
sche soldater tu compagnie, hvardere till 200 man, och ett till 70 man,
f&mph phaner Cassaker, sex phanor Sparryttere och tijo phanor Heducher, så
at de kunna vara till 2,000 man starcke, och ta små fälttstyckcn haffva de i
skantzen, som de der bygdt haffva.

Jagh låter och min K. B. brodervänllgen förnimma, det här ähr icke en
tnnna spannemål i förrådh, icke heller några penningar, och effter jag bär
Icke kan nägre penningar till förstråckning bekomma, måste jag fördenschuldh
sända effter mine egne pennlnger, som jag i Revel hos Måns Mårtenson
hafver.

Digitized by VjOOQIC

177

mykitt mindre skall häreflTter H. K. M:t tienst afF mig försumet
bliffve udi dett som kan lande H. K. M:t och vårtt käre fäder-
nesland till tienst. Förseer mig till min käre broder, att han
migh hunitinnan till villie görendes varder, udi hvadh måtto jagh
kan vare M. K. B. till villie och tienst igen, gör jagh altidh
gerne.

Anlangandes kundskaper, så varder min käre B. afF min
underdånige skriffvelse till H. K. M:t dhe Pålers stat och lägen-
heet förnimmcndes, och effter jagh aff min käre broders tienare
fömummitt haffver, att min käre B. skall H. K. M:t fölgachtig
vare, vill jngh fördenschuld honom denne gångh inthet videre
bemödc, utan när Gudh vill vij tillsammans komme kunne vidt-
lyfftcligere om alle saker discurere, önskandes att Gud den Aldra-
högste verdigest ville H. K. M:t och min käre B. samptt med
H. K. M:t heele comitat och medfölgie för all skada och farlig-
hect bevare. Dette jag min käre broder brodervenligen icke
hafver kunet underlate. Befalendes min käre B. etc, AiF Räffle
den 20 Maj 1622.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Jag beder och min käre broder på det brodervenligeste att
han vill brefFvijsere[n] min hoffjunkare till dett beste beforde-
1ig vare udi dhe saker som han min käre broder tillijtan-
des varder. Jag ticner M. K. B. altid igen udi hvadh måtto
jagh känn.

Postscriptnm på ett löst blad.

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendes syn-
nerlige gode ven. Jagh kan min käre broder härmedh broder-
venligen icke förhålle, att jagh icke allenest uthaflF mitt egitt
haffver måst förleden vintres een stor summa penningar till
krigzfolkzens opehälle försträckie, utan och haffver effter H. K.
M:tz bcfalningh uttaff någre köpmänn een thcmmelig påst udi
commiss och vharur optagit (effter såsom den räkningen som
jagh dhe gode herrer och män Cammerrådh tillskickatt haffver
medh be:te köpmens och Commisskriffvarens händher under-
skriffvin, videre skall uttvijse) dermedh man någorlunda haffver
krigzfolkett oppehållet och klädt. Hvarföre beder jagh min käre
broder på thett brodervenligeste, att min käre broder samptt

Axel Oxenstierna 11: 5. 12

Digitized by VjOOQIC

178

medb dhe andre gode herrer och män Cammerrådh ville mig
dertill förhielpe, att jagh icke allennest m&tte p& mine egne
giorde försträckniDgcr een godh invijsning bekome, uttan och
bemelte köpmen och i synnerheet Hans Kettler (som nu der udi
Stockholm stadder är) måtte snartt till deres bettalningh komma
och jagh således må kunne min credijt vidh macht hålle, ty der
desse icke bettaltte bleffVe, skulle dhe andre köpmän här udi
staden der uttöfiVer argas, så att man sedan framdeles ingen
försträckningh aff dem bekomma kunde, der så behof giordes.
Förseer migh till min käre broder att han mitt beste här uttin-
nan vettandes varder.

Och effter min predikantt her Johannes Hossius haffver
migh een tijd udi Ryssland och sedann här udi landett fölgach-
tigh varitt, och sig udi sitt embete såsom een ehrligh och rätt-
skafiens prestman bör, förhållitt, så att jag orsak hafiver honom
hos min käre broder till dett beste att recommendera och ihog-
komme, hvarföre medan jagh förnumraitt haffver, att han skall
nu der udi Stockholm stadder vare, och fordre oppå Pedersiö*)
capellgeldh (der udi jag min förläning haffver) Hggiendes udi
Österbottn, hvilken gäld Bispcn i Åbo opå min begären honom
sampt med capitularibus der saramastes gärne unne vele, allenest
BrkeBiskopen aff lutter affvund och invidia står deremoott, att
han icke merebe:te gäld bekomme skulle, så aldenstundh han
är een vällförtientt personn och meerebe:te försambling väll före-
stå känn, är fördenschuldh min brodervenligh begären att M.
K. B. vill honom dertill för min skuld förhielpe och promovere
att han måtte deropå H. K. M:tz coUationebreff bekomme. För-
seendes mig visserligen till M. K. B. att han låter honom denne
min förskrifft till gode åttniute. Udi hvad måtto jag kan vare
min käre B. till villie och tienst igen gör jagh altijdh gernc.
Befalandes min käre B. Gud Alzmechtig till longvarig vällmåge.
Datum ut in literis.

*) Vanligen kallad Pedersöre. Enligt Strandberg, Åbo stifta herda-
minne, blef Magnus Mathiss Qammal kyrkoherde der 1622.

Digitized by CjOOQIC

179

87. Fältlägret (vid DOnemiinde) den [26] Juni 1622*).

KoDungeD önskar att RikskaDSleren följaDde dag infinner sig i lägret, dit
också offersten Åke Oxenstierna bör genast af tåga med halfya sitt
regemente.

Nest min brodhervenlighe helssenn sampt myckenn väl-
måges lyckönndschenn medh Gudh Altzmechtigh tilförenne, känn
jagh M. K. B:r her medh icke förhålla, dett Hrs K. M:tt
hafver befaltt migh att schriffva M. K. B:r till, att dher hanns
lägenheett kunndhe så medhgiffva, dett hann för sin helssa schuldh
kunndhe hijtt i mårghon [sigh] begiffva, såghe H. K. M:tt dett ger-
na, efter His K. M:tt någott hafver till att tala medh M. K. B:r.
I lijka måtto hafver och H. K. M:tt migh befaltt, dett jagh ville
M. K. B:r tillschriffva, att hann ville seigia Oflfversten Åke Oxen-
stierna till, dett hann i mårgon medh sitt halfva reghementte
echall sigh hijtt uth begiffva. Her hann schall bekomma pråff-
viandt och een galleija, dher medh hann samma pråffviandt känn
fordt bringha. Tvifflar inthett att M. K. B:r vardher honom
snartt fortt schyndendes, effter His K. M:tt haffver resolverett
sigh i öffver mårghon så snartt solen opgår, heriffrån att op-
ryckia. Till dett sidsta lather jagh och M. K. B:r vethe, dett
jagh nu på tijman hafver bekommett ett breff ifrå Adam Schraf-
fer, hvilkenn nu är stadd vidh Zarnikou åå medh någre uthaff
Landzsåtherne och besteltte ryttere som nu hijtt ahnnkomma.
Han förmäler och i samma sin schriffvelsse, att 10 f hanor Finschc
ryttere, denn 14 i dhenne mänadh äre till Reffle ahnnkompne,
och skole strax efter fölgia. Gudh giffve att dhe vohre allredhe
Loss oss, på dett man vare saker kunndhe deste säkrere före-
tagha. Dette jagh M. K. B:r icke hafver veladh förhålle. Be-
fhalandes M. K. B:r hermedh Gudh Altzmechtigh till myckenn
velmåghe. Aff feldtlägrett denn . . Junij 1622.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

*) De La Gardie hade den 20 Juni med sin trapp ankommit till Dttne-
miinde, och är brefret troligen skrlfvet andra dagen före af tåget till Mitau,
hTilket skedde den 27 i samma månad. Jfr Afd. I, B. I, s. 101.

Digitized by CjOOQIC

180

88. Egenhändigt. Lägret vid Mitau den 19 Juli 1622,

SammaDtrådeu med RadziWl om ett stlllestAnd hade 3 gånger egt ram, men
utan påföljd. Förstärkning af stridskrafterna I Kurland.

Välborne ber Cantzler broder och tilförseendess synnerlige
godhe ven. Jagh önskar honom en stadigh helsa lyckeligh väl-
moge samptt hvadh honom mera kertt och behagelichtt vara
kan etc. Och därhoss låter jagh honom brodervenligen veta, att
endoch Hanss Kon:ge Maijrtt vår nådigste herre genom fiendenss
eolisitation haflfver åter cfterlatidh ett samtall, så att jagh tre
reser haffver sedhan min K. B. hedhan reste, varidh medh Radze-
will till talss, ähr doch lickvell intedh nogodh fruchtsamptt för-
rettadh, aldenstundh han Radzewill icke hafft nogen fulmachtt
som ähr nöiachtigh, uthan han begerer suspensio armorum på 4
vecker förmenendess att vilie sigh imedler tidh den förskaffa.
Men efter Hanss Kon. Maij:tt befarer sigh att han inte annedh
än bedregeri därunder socker, haffver Hanss Kon. Maij:tt sådantt
inte viledh ingå, uthan genom migh latidh honom tilbiudha ett
stillestondh på ett åhr eller till tilkomraende Maij månadh, hvadh
fienden sigh nu därpå förklarendess varder få vi i afton för-
nimma. Och effter dett Hanss Kon:ge Maijrtt inte förmodher aff
denne tractaten någen godh effect, hvarföre vill Hans Kon. Maijttt
blifva vcdh den afskedh och resolution han senest togh i min
brorss närvarelse, att vilie lata byggia en fast skantz vedh Ecköu,
sosom tilse om man i medier tidh kunne aflöpa fienden någen
kanss, och så därmedh fordröija tidhen, till dess man kunne sigh
företaga dett anslagedh sosom min K. B. veterligedh ähr. På
dett nu därtill alle sacker mage vara i bcredhskap, haffver Hans5
Kon. Maijitt befaltt migh skrifva min K. B. till, att han under
den pretexten att någodh krigsfolck skulle förass till Sveric
igen, låter laga alla skeppen till redhs, att dett kan förslå att öfver-
föra därmedh 900 hester och 4 regeinentt knechter, sosom eliest
late preparera alla sacker, och i synnerhett att drifva på skan-
senss opbyggelse på Kurske haken, så och höberningen och hvadh
mehra till Riga stadhz garnisons nötorfter vill behöfvuss. I like
måtte begerer Hanss Kon. Maij:tt att min K. B. ville senda hitt
dett krutedh, lunter och annen munition som Hanss Kon. Maij:tt
hafifver befaltt att hitt skulle sendass. Detta jagh min K. B. i
hast icke haffver efter Hanss Kon. Maij-.ts befalningh intedh(!) kun-

Digitized by VjOOQIC

181

nedh förholla. Och befaller nu och altidh raio K. B. samptt alle
dem han väl vill Gudh den Allerhögste till mycke lycko och
välferdh. Aff leghredh under Mitou den 19 JuHj A:o 1622.

M. K. B. A. T.

till villigh tienst

Jacobus De La Gardie m. p.

39. Egenhändigt. Lägret vid Mitau den 24 Juli 1622.

Smärre träffoingar med Radzevil. För Konungens sjukdom bör Doctorn, tro-
ligen hans lifmedlcus Robertson, sändas till lägret, men också ett nytt
anfall mot Mitau med det snaraste sättas I verket och skeppen med
allt tillbehör skyndsamt utrustas; ty han vill snart komma derifrån.

Välborne her Cantzler broder och tilförsendess synnerlige
godhe ven. Näst all välmoghs lyckönskan, låter jugh min
K. B. härmedh brodervenligen veta, att sedhan jag min K. B.
senest tilskrefF, och Ratziewildhz bedrägelige tractat hafFver ta-
^idh en enda, hafve vi nogre gonger haftt medh honom små
skärmutzler uthi hvilke han altidh haffver Htedh vunnedh; ty
oansett han oss väll medh sine stycken haffver någen skadha
giortt, hafve vi leckväll genom Gudz nådhige bistondh i går
körtt honom uthur en liten skantz han begynte att late göra,
och finge däri tu vackre små feltstycken, och kundhe han medh
fline sperryttare, där medh han tänckte afholla vortt fotfolck
dett intedh hindra, efter han så bleff mött och afvist, att de inte
Ictteligen skole ville igen i fertt medh vårtt fotfolck. Och efter
dett käre bror att Hanss Ifonige Maijrtt vår allernådigste herre,
haffver ty ver varidh plågadh medh en magen feber och dett
sigh intedh ännu låter till någen bätringh, haffver Hanss Kon.
Maijitt befaltt migh än en gonge skrifva min K. B. till dett han
vill late drifva där på alle sacker medh flitt, i synnerhett att
skeppen och altt dett som min K. B. kan tenckia som vill be-
höfvess till dett anslagedh Hanss Kon. Maij:tt sigh föresatt haff-
ver må blifva till redz, ty så snartt dett är, vill Hanss Ko.
Maijitt inte lenge här dröijass, efter Hanss Kon. Maij:tt befarer
sigh att denne Hanss Maijits siuckdom kunde taga öfverhonden,
så att han illa skolle den här uthstå, och där Hanss Kon. Maijitt
skole måtte sigh hedhan retirera, soge Hanss Maijitt gerna dett

Digitized by VjOOQIC

182

han kunde lata Stella dett anslagedh i vercken för ein förresan
ått Sverie. Därföre begerer Hanss Kon. Maij:tt af min K. B.
veta om alle sacke[r] kunne snartt blifva därtill tilredhz. Och efter
Doctaren vore evore nödigh här hoss Elanss Kon. Maijitt begerer
Hanss Maij:tt att min K. B. ville senda honom hitt medh dett
snarest ske kan. I licke mätte begerer Hanss Kon. Maij:tt min
K. B. ville senda hitt medh Caraerskrifvaren penninger till en
monadh läningh ått hela feltedh, samptt den krighsmunitionen
som Erick Jönsson haffVer optecknadh och Marskallen min bror
till sentt haffver. Detta jagh min K. B. i hast icke haffver kun-
nedh förhoUa och befaller honom, samptt alle de honom ker
ähre Gudh den AUerhögste till mycken lycko och välferdh. Aft
leghredh den 24 Julij A:o 1622.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

90. Biga den 8 November 1622.

Om förestående anderbandllDgar med Pohlen, särdeles med afseende på frå-
gan om mötesplatsen.

Minn brodhervenlighe etc. Velborne herre elschelighe K.
B:r. Jagh känn M. K. B:r till brodhervenligett svar opå sin
skriffvelsse icke oförmeltt latha, att jagh eflFter M. K. Bra begä-
rann haffver commiiniceret medh vare coUeger velbördigh Jochim
Bcmdes och Ludwigh Tuwe, om dhe saker såssom M. K. B:r
migh om tillschriffvitt haffver. Szå tyckes oss till dett första
fuller sellsampt vara, dett dhe Polnsche Commissarier aldeles
neeka sigh inghe fuUmacht eller consens uthaff Konungen i
Pohlen, uthann allenest uthaff Stenndherne, haffva, hvilkett oss
fuller högdt är till att achta, och om mögeligett vohre ännu hoss
dhem vijdhere urgera, att man måtte förnimma, om dhe icke
dhenn ännu medh flijtt dölgia, effter doch gemehn tahl går, att
dhe vist åthminsta schola huffva konungens i Pohlens consens,
om icke fullenkommen fuUmacht medh oss att tractera. Och
enndoch vij inthett tvifBe, dett M. K. B:r haffver dhenn saken
noghsampt driffvet dett aff dhem att kunna uttforscha och för-
nimma, doch tyckes oss icke orådheligitt vara, att M. K. B:r
ännu dher opå frnmhärdher, så myckett mögeligitt är, ty dhenn

Digitized by VjOOQIC

183

punchtenn fuUer vohre een halff dagz mödha värdt. Hvadh
dhenn andra punchten vedhkommer, dett dhe så hårdt dher op&
stå, och begära, att vij pleno numero måtte tillhopa komma, och
i synnerheett att jagh måtte vara dherhoss, szå vethe vij inthett
för hvadh orsaker echuldh, dhe icke handelen medh M. K. B:r
och dhe anndra vare coUeger, som han medh sigh hafFver vele
påbegynna, på dett att man må kunna see, hvadh man i sakcnn
nåå känn. Doch dher dhe ännu så instanter om allés vår sam-
mankompst, ähnn vijdhere ahnnhåUa, och sigh förnimma latha,
att om vij dher till icke vele consentcra, dhå tractaten måste
aldeles dhenne gångenn sönndherslijthes, szå tyckes oss inthett
rådheligitt vara, dett man dett schulle alldeles uthslå, helst eme-
dhan M. K. B:r uthaff H:s K. M:tz schriffvelsse som i dagh hijtt
ahnnkom, och jagh M. K. B:r till senndhe, H:s K. M:tz nådighe
mehning dherom förnimmer, uthann dher M. K. B:r kunne finna
någhonn ortt för vare perssoner vara säkertt nogh, tyckes oss
fuUer dett samma vara lägligest. Menn till att begiffva oss till
Yxell, för ann vij vist vethe, att dheres lägher är alldeles för-
schingratt, achta vij inthett rådhsampt vara. Och vohre fuller
gått, att vij måtte kunna f hå sendha någhonn till dheres lägher,
dett att besichtighe, och vist förnimma, om dett i sanningh är,
att dhe mest dheris folck licentierett haffva. Menn effter vij
achta, att dhe dett neppelighen tillåtha schola, och vill vara af
oss någott inhonest, dem sådhant att ahnnmodha, i dett, att
sådhant ett ahnnseendhe haffver, att vij till dheres ordh och
löfftc lithett tro settia, hvarfhöre dher man ett annatt medium
finna kunne, schulle dett fuller dett bedsta vara. Jagh för min
person kunne fuller förste gånghenn komma medh M. K. B:r
och dhe anndra pleno numero tillsammans vedh Kerckholm, eller
och på dhenne sijdhan, eraillan Fredrickzhåfif, och lell samma
affton rijdha hijtt in i stadhen ighen, och M. K. B:r medh dhe
andra godhe herrer kunndhe sedhan handhelen fuUfölgia; när och
sedhan min närvarelsse hoss M. K. B:r behöflVes, åther ighen
migh innstella. Hvadh daghen vedhkommer, om vår tillsam- '
mankompst, stelle vij uthi M. K. B:s schön, doch dher vij schulle
vedh Fredrichshåflf heller Kerckholm tillsammans komme, vill
väl två eller tree daghar till att fhöra våra saker som dher be-
höflfves. Dherföre schall dett inthett väl kunna schee för änn
om onssdagh eller torssdagh, hvilckett M. K. B:r efter läghen-
hethen medh dhem känn afftala, och dher dhe begära kan M.
K. B:r för dheres commoideteter schuldh effterlathe dhem Yxell

Digitized by VjOOQIC

184

och dhe byiar dher om kringh, fast änn dett och schulle vara
sielffve Kerckholms gårdh, dheremot kunne vij haffva Fredriche-
håff inedh dhe byiar dher om kringh till vare nödhtårfter, och
retirera oss hvar natt opå Dahlen. Dette haffver jagh M. K.
B:r efter hanns begäran och vår samptlighe betenckiandhe till
brodhervenligett svar icke kunnedh oförmält lathe. Befhalendes
M. K. B:r sampt hans medhcoUeger uthi Gudz Nådige be-
schyddh till långhvarigdt velmåghe. Aff Righa den 8 Novem-
bris 1622.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

91. Kolka den 16 Januari 1623.

Åberopar sitt bilagda bref till Konangea och skall komplettera sitt kompani
CQirassierer, likasom det KikskaDsleren åtagit sig att uppsätta. Peder
Baner (den nya gouvemeoren i Reval) är nyas kommen till Finnland.

Velborne herre, elschelighe K. B:r etc. Dherhoss etc. . . . känn
jagh M. K. B:r hor medh brodhcrvenligen icke förhålla, dett
jiigh senndher M. K. B:r her bredhe vidh ett breff till H:s K.
M:tt dher uthi jagh hafver förmältt om dhenn ordher såssom M.
K. B:r och jagh giordt haffva, efter dhenn disposition såssom
vij H:s K. M:tt dherom i undherdånigheett tillschriffvett haffva,
8zå hafver jagh och H:8 K. M:tt dher uthi till kenne giffvitt,
dett jagh efter H:s K. M:tz begäran vill mitt compagni körasse-
rer complet göre, szåssom och om dett compagni som M. K. B.
opprätta schall. Annatt hafver jagh inthett vist dhenne gåugenn
H:s K. M:tt att tillschriffva, änn eåssom M. K. B:r veth Hrs K.
M:tt dher om bcrättelsse att göra. Nyie tijdendher höres her
nu inthett, sedhann M. K. B:r her ifrån affreste, hvarcken ifrån
Righu eller anndre orther, menn hvadh herefter förefalla känn,
skall jagh H:s K. M:tt iffrån Reffle medh thett första dher om
advisere. I dagh är een min tienare iffrån Finlandh ahnnkom-
men, hvilkenn veth thill att berätta att dhenn samme dagh hann
schulle öfFverdragha är her Pedher Banner väl öfFverkommen,
menn om tijdhender ifrån Sverighie veth hann inthett till att
berätte. Mehre veth jagh M. K. B:r dhenne gången inthett att
tillschriffva, uthan befhaler honom sampt hanns mcdhfölgie Gudh

Digitized by VjOOQIC

185

Altzmecdtigh till mycken velraåges, önndschendes M. K. B:r een
lyckesam reessa, och att hann medh helssann måtte komma
thill dhe sine. Datum Kolka dhenn 16 Januarij 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

92. Beval den 4 Februari 1628.

Förläggning af trupperna, som Rikskansleren före afresan från Riga bestämt,
iakttages, likasom aDordningen för deras underhäll, men tillförsel af
spannmål från Syerige och Finnland behöfs med det snaraste.

Välborne herre elschelige käre broder etc. Kan jagh min
käre broder härmedh broderveuligen icke förhålle, att min käre
broders schriffvelse är migh i desse daghar tillhanda koramen,
och der uttafi förnummitt, att min käre broder hafiVer eett com-
pagni aff dhem som längst haiFve varitt vidh Narffven, deriiFrån
till Finlandh förlåfiVatt, på dhett att dhe andre fyre compaguier
uttaflT Offverstens Creutzes regementte måghe deste bettre uttaft'
anordningen och den förrådh der på befestningen vara kan,
underholdne bliiFve. Udi lijka måtto haffver och min käre bro-
der Adrikases kyri[a]seer lathett leggie udi hakellvärchett, och
giordt den torordningh, att dhe aff landett höö, haffra och halm
till deres hesters oppehälle bekomme schule, hvilken min käre
broders giorde förordningh nu effter denne tijdz lägenheet sigh
bäst schicke vill. Och efter nu een temmeligh undsettningh
oppå penningar (såsom min käre broder väll vitterligitt är) iffrän
Sverigie i desse dagar hijtt ankommen är, förmoder man att dhe
så väll som andre aff krigzfolkett kune der medh till vhårdagen
underholdne bliffve, efter såsom jagh i desse dagar så snartt
penningarne oppräcknade bliffve, der opå M. K. B. eett vist för-
slagh medh K. M:ttz min Allernådigeste Konungz och herres
enspennare tillskicke vill, huru mykitt här udi förrådh är och
huru vidt sådantt förslå känn. Och aldenstundh jagh icke tviff-
ler, att min käre broder lather sigh ihogkomme, hvadh förrådli
såsom udi Rijga oppå spannemåll var, då som min käre broder
och jagh deriffrån förreste, och man kan inthet meere spanne-
måll på den ortten bekomme, ey heller känn man almogen medh
någre statzi yttermer besväre, på dett att dhe icke mage medh

Digitized by VjOOQIC

186

allone förryme och deres hemvisth öfFvergifFve, hvarföre förmoder
jagh att M. K. B. varder H. K. M:t i all underdånigheet een
tidigh påminnelse görendes, att man må iffrån Sverigie och Fin-
landh medh dett förste mögligitt är medh spannemåU undsatt
bliffve. Och tyckes migh fast väll vare, att min käre broder
haffver den förordning giordt, att dhe Rijgesche köpmän som
udi Rijge rogen försträcht haffve, schole udi tijdh och utan nå-
gon förhalningh derföre deres bettalningh udi Finlandh uttbe-
komme. Beder och derhos brodervenligen, att M. K. B. dem
änn videre dertill förhielpe vill, på dett att dhe mage derige-
nom förorsakade blifva att göre vidare försträckningar der så
behöfFves kan. Hvad tidender anlangar, så haffver altt sedan
som stilleståndett bleff prolongeret, varitt stille värch, och dhe
Påler sigh ännu venligen anstelle. Men hvadh kundskaper elliest
iffrån Pålen förefaine äre, varder min käre broder aff medföl-
giende copia uttaff Jochim Berndes skrifvelsse till migh förnim-
mandes*), och aldenstundh jagh nu mine saker här förrättett
hafver, vill jagh (om Gudh täckes helsan unne) i desse dagar
begifve migh härifrån till Rijga; så snartt jagh dijtt ankommer,
vill jagh min käre broder förnimme lathe, hvad såsom dher hö-
res och förefalle kan, medh den brodervenlige begäran, att min
käre broder vill vare obesväratt migh att vette lathe, hvad så-
som udi Sverigie höres kan. Dette jagh min käre broder bro-
dervenligen icke haffver kunnett underlate. Befalandes min käre
broder etc. Aff Räffle den 4 Februarij åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacöbus De La Gardie m. p.

93. Egenhändigt. Beval den 6 Februari 1623.

I den vid >reyi8ionen> I Ingermanlaod uppdagade obUlighet mot allmogen
anser han sig oskyldig, emedan han ofta yarnat öfverste Fleming; den
nya förordningen om seglatsen är till men både for hans arrende å
kronans inkomster af Ingermanland och för provianteringen.

Välborne her Cantzler broder och förtroghne synnerlige
godhe vän. Näst all välmoghz flitige lyckönskan och min tiensts

*) Utdraget omtalar, att mönstring hållits vid alla fästningar och att
förslag på alla regimenten blifvit till Kongl. Maj:t Insända; i öfrigt blott rykten.

Digitized by VjOOQIC

187

tilbiudelse, samptt tackseijelse för all broderligh venligh bene-
genhett och myckedh gått migh bevist (hvilkedh jagh i alle före-
fallende occasioner och legenheter skall beflita att förskylla,
låter jagh min K. B. härmedh brodervenligen förnimmQ, att
tvenne min brors skrifvelser ähre migh till honda komne, ett
ifron Narfven, dett andra ifron Wiborgh, aff hvilke jagh fast
garna hafFver fömummedh att min K. B. så vitt i sin resa lycke-
ligen och väll framkommen ähr, önskar att Gudh honom än vi-
dhare ville väll ledhsaga och bevara. Hvadh anlanger att min
bror i dett ena brefvedh migh sin meningh om revisionen som
nu skeer i Ingermanlandh tillkenne gifver, och att han fömum-
medh hafFver, ja fast aff hvar man, att däri lännen någodh för
skarptt skall vara tilgongedh medh almogen, för hvilkedh han
gärna soge att jagh däri inte vare interesserad, eller och att
jagh väll måtte kunne draga migh därutt, efter dett inte väll
uthan harm och förtrett kan aflöppa, så tackar jagh min B.
ganska fliteligen som häri sosom i alle förrige occasioner altidh
hafiVer migh påskina latidh sin fasta och troghne venskap emått
migh, ville önska att jagh måtte en gonga bekomma någen le-
genhett att tiene honom igen, skulle han aldrigh finna migh
otacksam. Men hvadh detta ärendet vedhkommer, däri hoppes
jagh migh någhsamptt kunne försvara, ty jagh medh mine brefi*
som jagh haff*ver skrifvedh till Ofversten Flem[mingh] vill bevisa
att jagh honom åtskillige gonger, så väll som muntligh, haffVer
förmantt att han icke skulle öfver billigheten lata besvera al-
mogen, ty jagh för ett tusen daler eller tu icke ville ladhe på
migh Hanss Kon. Maij:t8 ogunst. Haffver han nu dett däröfver
giortt, och mehra seett på sin girichett än hvadh hanss kall och
embete i sigh sielff* krefde, må han veta att försvara; efter honom
hadhe uthan min påminnelse bortt (sosom Hanss Kon. May:tt8
Gubernator) hafva haftt opseende att h varken jagh eller någen
annen arrendator öfver billigheten måtte hafve utharma[t] bön-
derna. Doch vett jagh icke hvadh jagh häri skall seija, efter
Pleraingen sigh icke allencst åfta tilförende, uthan och nu i Riga
medh höge eder emått migh haff'ver förplichtadh, att dett skullfe
aldrigh blifve honom öfvervist, dett han skulle hafve latidh taga
aff" dem så mycke i spannmåll som deres uthsedh haff^ver varidh,
än se*n så myckedh höghre, som nu föregifs. Hoppes därföre
att när han sielff" kommer ditt tilstedess, dett han sigh nå-
gerlunda varder försvara, ty jagh aldrigh kan tro att han
skalle vara så letferdigh och göra sådanna eder i en säck som

Digitized by VjOOQIC

188

han*) v[et] annorlunda vara. Så snartt Gudh vill [jagb] kommer
till Riga, vill jagh eenda honom di[tt] att han må göra där rich-
tighett på alle gacker sä väll på anordhningen till garnisonen
8oso[m] hvadh där kan orichtichtt vara. Förmåder sosfom] min
K. B. ganska fliteligen beder, att han i alle förfallende legen-
heter i denne säck min retmetige uhrsechtt hoss Hanss Kon.
Maij:tt göra vill, ty jagh tager migh Gudh till vetne, att om
här i någon ex[c]e8s ähr skett, att dett uthan min vilie ähr
skett, hvilkedh och väll skall kunne spöriess uff Kexholms och
Nötteborchs arend, huru jagh medh dem haffver latidh handhla.

Jagh haffver och hoss min K. Brrs breff bekommitt de pu-
tenter om seghlasen och ordhningcn om lille tullen, samme pa-
tenter vare och alredhe hitt till Refvle komne, för än jagh kom
ifron Kolcka tilbacker igen, seer däraff Hanss Kon. Maijrts ende-
lige vilie och befalningh, hvaremått jagh migh icke setia kan,
uthan måste migh därefter retta, om jagh icke genom min K.
B. godhe befordhringh, sosom han migh tilsegher (för hvilkedh
jagh honom fliteligen betacker) uågen annen resolution hän kan
bekomma, endoch dett aldeless ähr emått min arrends contract
och all billighett, ty där migh dett aldeless blifver betagedh,
vett jagh inte att få någen spanmåll ifron Nyhn, mycke mindre
huru jagh skall holla min creditt och skaffa till befestningama
hvadh därtill vill behöfvess. Hanss Kettler vill innen två dager
begifve sigh sielff till Hanss Kon. Maijrtt om dett spanmåledh
han där aff ifiordh liggiandess haffver, medh honom vill jagh
min käre broder härom vidhlöftigare tilskrifva, i den visse til-
försichtt att min K. B. migh i denne säcken så mycke möghli-
gedh ähr, varder bistondh görandess. Jagh skall altidh finness
hunss villige tienare igen. Befaller härmedh och altidh min
käre bror, hanss kere husfru och beggess eder kere lifsarvinger
den evige alzmechtige Gudh till mycken lycko och begerligh
välmåghe, han nådhigest hiclpe min bror medh helse och gledhie
snartt till dem i^^en. Min kere hustru och alle andre ^odhe
venncr låter flitichtt och tienstvilligen helse min K. B. Jagh
för min person beder att min K. B. ville bllfvc vedh vår gamble
förtroende och siste afskedh, och altidh tro att jagh skall lefve
och dö

M. B. troghne och tienstvillige ven
Jacobus De La Gardie m. p.

Refvle den (i Feb. A:o 1623.

*) Brefvet är skadadt i kanten, så att några få bokstäfver saknas.

Digitized by VjOOQIC

189

04. Beval den 11 Februari 1628.

Det belopp af penningar och spannmå], som Rikskansleren anordnat, räcker
blott till öppet yatten; ryktet om förestående infall af Kosacker har föran-
ledt utfärdandet af varningar, men befunnits ogrundadt. Förnyar sin
begäran om licens i afseende pä utförsel frän Nyen.

Välborne her Cantzlär, etc, Dher hoss betackar jagh M. K.
B:r brodhervenligen för all troghenn benägenheett och myckett
gått migh bevist, hvilket jagh ulhi alle förefallenndhe lägen-
heeter schall finnas redhboghenn att förschylla. Och lather M.
K. B:r här bredhevidh venlighen vetha, att jagh her hoBs M. B:r
tillsender ett förslagh opå dhe peningor pom ifrä Sverighie ahnn-
kompne och i förrådh ähre, szåssom och huni lAngdt dett vill
förslå, effter såssom jagh uthi min nest förre schrifFvelsse medh
Capten Fritz M. K, B:r dherom tillschrifFvitt hafver, och vardher
M. K. B:r dheruthaff förnimmandes, att man medh samma pe-
ningar, efter dhenn ordningh som M. B:r dher opå giordhe, när
hann heriffrån förreste, någott när till änndhan på Maij månadt,
tilräckiendhes vardher, allenest vill fuller iithi Righa någott
knaptt opå spanmåll falla, dherfhöre vill aff nödhenn vara, att
dher opå sä snardt isslåssningen är, må unndhsettningh schee,
ty dett ringha som ännu uthaf landett aff Stadzien och anndre
innkompster är att förmodha, känn lithett förslå, och neppeligenn
så myckett vara, att man dher medh thill halffva Aprill uth-
komma kan, tvifler dherfhöre inthett, att M. K. B:r hoss H:s
K. M:tt dherom tijdigh påminnelsse görenndhes vardher. Hvadh
elliest tillstånndett uthi Rijgha och här i landett vedhkommer,
är dhenn (dess Gudi schee låff) ännu godh, effter man ännu aff
ingen synnerligh stor siukdom förnimmer, och förmodhar man,
att när folckett känn bliffva tilbörligenn undhcrholdne, att dher
opå medh Gudz hielp ingen nödh vara schall. Elliest tijdendher
ahnnlangandes, szå haffver altt hertill, sedhann som jagh M. B:r
senest tillschreff altt stilla varett, menn i förgår bekom jagh
l>reff iffrån Jochim Berndes, och Borgmestarenn Johann Ullrich
(hvaruthaff jagh M. B:r een uthcopia tillsenndher) dheruthi dhe
förmäla, om een stor hoop Cassaker såssom schole opå Konun-
gen i Pohlens instigation tilhopa vara, och förnimma latha, att
dhe, oansedt stillestondetz prolongation sigh opå ett ströff hijtt
i landett begifva vele; huru vijdt nu sådhane löse tijdendher

Digitized by VjOOQIC

190

kunna sanna vara, och hvadh apparentia dherom är, vardher M.
B:r aff begges dheres schriffvelsse sielff kunna judicera. Jagh
för min perssonn håller, att dhett är dett samma lösa tahlett
fiåssom dhe i dette förledhne åhrett om samma Cassacker altidh
hafFt haffva, doch vill man icke deste mindre alle saker uthi
godh acht haffva, ty efter Konungen i Pohlenn haffver så offenndt-
lighenn lathett uthgå patenter om commerssicme, som aldeles
är emott stillestonndetz punchterne, ähr fuller att besörgia, dett
hann någre sådhane lättfärdighe ahnnslagh för hänndher haffver.
Dherfhöre haffver jagh lanndzsåtherne tillsagdt, att hvar och een
schall medh dheres rostienst vedherredha vara, szåssom och dhe
tree phanor ryttere här i lanndett liggia. M. B:r ville och medh
her Carl Gyllenhielm afftala, att dett Finsche rytterijiedt måghe
och i beredhschap hålles, på dett att om någott sådhantt oför-
modheligett på kohme, att man dhå be:te rytterij till lanndh-
värn må mechtigh bliffva, enndoch jagh fuller förmodher, att
dett inthett schall behöffves. Wijdhere tviflar jagh inthett, att
M. K. B:r vardher sigh noghsampt ihugh komma, hvadh jagh
medh M. K. B:r taltte, om dett mandatet såssom H:s K. M:tt
haffver lathett uthgå om seglationen åth Nyien, och att jagh
M. K. B:r badh, att hann icke allenest för min egen privat in-
teresse, uthan för dhe kiöpmän schuldh såssom jagh medh hannd-
latt haffver, ville förhielpa hoss H. K. M:tt, att dhenn spanmåll
jagh dhem föreåldt och tillsagdt haffver måtte kunna dheriffrån
bliffva uthfördt. Och effter Hanns Kettler är högst och mest
dheruthi interesseret begiffver hann sigh nu thill Hrs K. M:tt
dherom i unndherdånigheett att solicitera. Jagh haffver och her
bredhevidh H:8 K. M:tt dherom i unndherdånigheett tillschriff-
vett, och för honom så väll såssom Jacob Fredrichs och Rein-
holdt Dreijer bidhett, att H:8 K. M:tt nädigest ville dhem dhenne
gången samma spanmåll passera latha, och om mögeligett vohre,
att jagh och dhenn ringa rast som dher känn vara, måtte och
kunna uthbekomma. Hvadh sedhann tillkommendhe åhr vedh-
kommer, steller jagh uthi H:s K. M:tz nådige schön, oanseedt
migh dett fuller bordhe effter min contracts lydhelsse. Bedher
derfhöre M. K. B:r gandscha flijtheligenn, att hann effter sitt
godhe löffte migh her uthinnan ville all godh bijstondh bcvijsa,
thy dher H:8 K. M:tt her i sinn mehningh icke ville änndra
kohme jagh icke allenest om min credijt, uthann dhesse godhe
männ (hvilkc dhe eendeste äre som någonn försträckningh giordt
haffva, och dherfhöre aff dhe anndra themmeligh förhathadhe

Digitized by VjOOQIC

191

fthre) om all dheree välfärdh och hanndell. Förmodher dher-
fhöre i unnderdonigheett, att H:8 K. M:tt vardher eådantt nådi-
gest considerera, på dett raan, när så omtränger, må dhem och
anndra villighe haffva. Till dett sideta, eflfter dett K. B:r att
jagh uthi dhenn memorial jagh M. B:r medhgaff, förgath att
innsettia om hussett Dahlen vedh Kijgha, att H:8 K. M:tt nådi-
gest tecktes unna migh dett till mitt bordh, efter i Rijgha så
dyr täringh är, såssom M. B:r väl vitterligitt är, dher H:8 K.
M;tt migh dett nu dhe 1000 gyllen nådigest ville unna, bådhe
jag fuller dherom, hvar och icke, szå vill jagh latha kårtta dhem
uthi min månadzkåst. Förmodher att M. K. B:r herom så väl
såssom dhe anndra huusen jagh opteknadt haffver, H:s K. M:tz
nådige méhningh ville migh vetha latha. Jagh echall altidh
tiäna M. K. B:r ighen i hvadh måtto jagh känn. Befhalenndes
M. K. B:r etc, AfF Reffle dhenn 11 Februarij åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Välborne herre Cantzler broder och lortroghne
synnerlige godhe ven. Näst min tiensts tilbiudelse och all väl-
moghs lyckönskann, beder jagh min B. ganska venligen att han
i denne säcken, om dett spanmålls uthförande, ville göra migh
ett trogett bistondh, att icke allenest Hanss Ketler, uthan och
Jacop Fridhrick och Reinholtt Dreijer må uthskeppa de 200
lester sosom jagh dem lofvadh haffver. Min bror ähr sielff ve-
terligh, att en godh deell af samma spanmålss afkomst ähr kom-
medh till Hanss Kon. M:ts sakers befordringh, och att jagh dett
öfvrige opå den siste tractaten i Hanss Moijrts ährender spende-
rad haffver. Hoppes därföre att min K. B. så vitt hoss H. K.
M:tt begår, att jagh i åhr må få skeppa all den spanmåll uth
som nu där i Nyhn ligger, på dett jagh icke aldeless må komma
om min credit och framdeless, när nödhen trenger, åter kunne
någodh förstreckia. I like måtte beder jagh och min K. B. och
brodervenligen, att han ville vara obesveradh de andre sacke[r]
jagh honom om beditt haffver hoss Hans Kon. M:tt att befordra.
Jagh skall alltidh finnes min K. B. troghne och villige tienare
igen. Till dett siste betacker jagh och min K. B. ganska flite-
ligen, att han migh i sin siste skrifvelse tilkenne gifver, att han
af her Jahan Skyt[te]s breff väll so mycke i ornumedh, att H. K.
M:tt inge godz nu skall villa mehr förselia, hvar efter jagh mine

Digitized by VjOOQIC

192

sacker retta kan. Och ähr migh dett licka, efter jagh medh en
si\dan summa peningcr migh väll sä stor profit kan göra än som
Dagöhn kan renta. Vill nu inte lenger bemödha min K. B. medh
Hen[ne] min ringa skrifvelse, uthan nu och altidh hafve honom
eamptt hanes kerc husfru och barn (dem han alle på min hustruss
veghne kerligen helse ville) Gudh den Allerhögste troligen be-
fulledh, han nådhigcet bevare oss p& alle sidher, och unne att
vi snartt medh helse och gledhie må komma till sammene.

Postscriptum på löst blad.

V^^lborne herre, elschelighe K. B:r och synnerlighe godhe
venn, sedhann mitt breff var besluthett, och rätt när jagh schulle
herifFrån opryckia, bekom jagh schriffvelsse iffrå Jochim Bernn-
des medh hanns tiennare dher uthi hann förmäler, dett hann
nu sedhan inthett aff Cassakerne förnummit haffver, szåssom M.
K. B. aff innelagde hanne schriffvelsse till migh, hafver till att
see, och är dett som jagh altidh meendt haffver, att oanseedt
om dem stor schrij gåth haffver, szå finnes likvell sådannt inthett
uthi sielffve värckett, och när Gudh vill, jagh medh helssann
till Rijgha kommer, vill jagh H:8 K. M:tt så vell såseora M. K.
B:r advisera, hvadh som jagh dher känn förnimma, befhalendes
M. K. B:r her medh Gudh Ahzmechtigh. Datum ut in literie.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

96. Heimarhof den 14 Februari 1628*).

Förord för utbetalnlDg till Hans Kettler af deD skuld, som gamle Tieten-
hauseD personligen iklådt sig för att få anderhåll för sitt kompani (jfr
N:o 73).

Minn brodhervenlige etc. Velborne herre elschelighe K.
B:r och synnerlige godhe vann. Känn jagh M. K. B:r hcr medh
icke förhålla, att dhcnne breffvijssere Hans Kettler hafver ach-
tatt att begiffva sigh till H:s K. M:tt i unndhcrdånigheett om
sinc privat saker att ahnnhålla. Och effter LnnndtRådett här i
landett, haffva besluthett att hålla een richtels dagh här i lan-

*) Utanskriften yisar att brefvet är till Rikskansleren.

Digitized by VjOOQIC

193

dett om tilkommende Johanni, hvarf höre vill hann citera Fabian
Tiesenhussen, hanns moor och syschon för rätta, om dett som
hanne S. fadher till sine rytteres behoff aff honom uttagitt haff-
ver, emedhan han hafFver Kyttmestare varitt, efter sässom M. B:r
dher om väl vitterligett är. Szå aldenstundh dhe sä oförmögne
äre, att dhe aldrigh nånssin kunna sädhann stor summa betala,
och dher be:te Hans Eettler schulle medh dhem h&rdt procedera,
ginge dhe dett ringha dhe haffva att hälla sigh uthafF medh
allone qvitt, dherigenom dhe sedhann måste gå och bettla. Hvar-
fhöre bedher jagh M. K. B:r på dheres vegne brodhervenligenn,
dett M. K. B:r ville hoss H:s K. M:tt så vijdt begå och befordra
det H:s K. M:tt för dheres faders schuldh, och trogne beviste
tiänst, ville nädigest Kettleren dherfhöre contentera latha. För-
modher att M. K. B:r honom thill thett bedsta hoos Hrs K. M:tt
beforderligh är, hann vardher beflijtha sigh, sådhantt hoss M.
K. B:r att förtiäna, och jagh vill sådantt medh altt gått igen
förschylla. Befhalendes M. K. B:r her medh Gudh Altzmech-
tigh till mycken velmåghe brodhervenligen. Aff Heimarhoff
denn 14 Februarij 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

96. Riga den 7 Mars 1628.

Hans fljttniDg til] Riga den 23 Febr. Svårigheten för proviantering ökad
genom nöden 1 Kurland och Litthanen. Nyheter från Pohlen.

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendes syn-
nerlige godhe venn. Näst all vällfardz lycköndskningh och een
brodervenligh och flijtigh tackseijelse för månge bevijste väll-
gärningar, dhem jagh medh all brodervenligh benägenheet och
altt gått gärne igen iörskylle vill, kan jagh min käre broder
härmedh brodervenligen icke förhfiUe, att jagh min elskelige
käre hussfru och heele vårtt comitat och medfölgie äre (Gudi
dess låff) medh helsse och behållen reese den 23 Februarij näst
förleden hijtt till Rijga annkompne, och sakerne här udi godh
stat och i synnerheet krigzfolket effter medfölgiende förteck-
ningh vidh helse och sundheet för raigh funnit. Gudh denn
Aldrahögste dhem änn videre för nlle farlige siuchdomar nåde-

Axel Ozenstiema II: 5. 13

Digitized by VjOOQIC

194

ligen bevare, och raigh och dhe mine medh väll förrättade saker,
helse och sandheet till vårt käre faderneslandh, och raedh min
käre broder och flere andre gode venner tillsammans igen för-
hielpe. Här hos kan jagh min käre broder brodervenligen icke
underlate, att effter dhe peningar som hijt aunkompne äre, inthet
videre förslå kune, än som till ordinarie utträckningen på Hoff-
regementett, rytterijtt och of&cererne undet dhe inländzske, som
inn till Junij månaden giordh är, effter som min käre broder aff
medfölgiende förslagh som StåtthoUaren Jochim Bemdes H.
K. M:t i all underdånigheet tillsändt, videre hafver till att
see och förnimme, och altså inthet öffver blifver, deraff man
dhe gemeene innländzsche soldater någott till öölpenninger
giffve kunne; hvarföre vore väll till att öndske, att man ännu
medh någre tusendh daler kunde derifrån undsatt bliffve, der
medh man dhe gemeene någott opfriska kunde, på det att dhe
icke måghe på nytt falla udi någon farligh siuckdom, effter så-
som dett folkett som vidh Ny- och Dynemynde brukede blifve,
allerede begynna igen någott att siukne, bådhe derföre, att dhe
icke hafve näghot till såfvels eller drick, utan måste dricka bara
vatten, och att dhe liggia trångtt tilhope. Effter och här ringe
spannemåll udi förrådh är, såsom min käre broder nogsamptt
vitterligitt är, hvarigenom deste meere peninger åttgåt, hvarföre
hafver jagh sampt medh Ståthollaren Jochim Bemdes för råd-
sampt achtet att lathe föryttre 1000 tunnor aff denn haffrann här
ligger, aldenstundh här nu een tunna haffra för två daler Svenske
eelgies känn; på dett att man må krigzfolket för denn deell som
dhem effter ordningen udi spannemåll haffve bör, contentere,
och tyckes migh sannerligen efiter mitt ringe betenkiande icke
för orådligitt vare, dett H. Kon. Maij:tt det inländzske så väll
som uttländzske folkett läte medh penninger underhålle, effter
H. K. M:t spannemålen väll så högtt känn hemma i landett för-
yttre lathe, att dett inthett skall vara H. K. M:tt till skade, doch
ville dett aff nödenn vara, att H. K. M:t altijdh här udi stadenn
een anseenligh summa spannemåll oppå alle förefallande occa-
sioner udi förrådh liggiandes hafver, effter såsom jagh derom
medh min käre broder tilförenne discureret haffver; dher min
käre broder dhett nu för rådsamptt achtar, tviffler jagh inthett,
att han ju derom medh H. Kon. May:tt afftaler, och i eynner-
heet så lager, utt medh förste öpet vatnett hijtt undsettningh
opå spannemåll skee måtte, ty i vinter fast ringe spannemåll
här utur Lijfflandh inkommett är. Ifrån Littowen och Curlandh

Digitized by VjOOQIC

195

år eij heller nägott att förmode, ty dher så stor hunger är, att
folket dedan hopetals hijtt i landet förryme, och geller een tunna
rogh i Littowen otto och sommestedes tije gyllen, efFter såsom
man derom vist beskedh hafver, derföre om icke ifrån Sverigie
spannemåll hijtt ankommer, bliffver här deropå en stor dyrheet.
Hvadh såsom kundschaper och tidender anlanger, är her
altt härtill inthet synnerligitt förefallet, effter man alt härtill inge
visse kundskaper om Rijkzdagen hafver förfare kunnett, utan
hvadh som man utaff köpmän och andre som hijtt dageligen
medh hampa, lijn och andre köpmans vharur ankomme, förfaritt
hafiVer, hvilke jagh här hos min käre Broder tillsänder. Så snartt
jagh något vist videre bekommer, skall jagh oförsumeligen min
käre broder sådant comraunicere, brodervenligen begärendes, att
när Gudh min Broder raedh helse och behållen reese till H.
Kon. Maijrtt förhielper, att han migh då om dhe saker som jagh
honom udi min näst förrige skrifFvelsse tillskriffvitt haffver, vill
obesvärett, svar vette late, såsom och late migh och mine saker
sigh vare till dett bcste befhalett, hann skall altijdh finne migh
redbogen sigh till villie och tienst igen. Befalandes min käre
broder sampt medh sin elskelige käre hussfru och kärkompne
vördnader (dem min käre broder på mine och min käristes vegne
kärligen och flijteligen helsse vill) Gudh Alzmechtigh till lång-
varigh vällmåge. Aff Rijga denn 7 Martij åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Välborne herre käre bror. Jagh hadhe fulle
för veledh afferdiga denne enspennaren, men jagh haffver inte
för kunnedh fått förslagedh och munster ruUerna ferdigh, efter
StothoUaren Jochim Berndes haffver en tidh longh hafft siucke
ögen. Eliest hadhe jagh och väll tencktt att jagh nogodh vist
ifron Ricksdagen skulle hafve bekommedh, hvilkedh altt härtill
lell inte skett ähr. Allenest vete uogre uthur Churlandh vist att
beretta, dett Svarthoff som var på Dynemyndh, och Sköder som
var på Mitou, ähre bodhe i Warso, i Ricksdagenss begynnelse
halshuggen; annadh vete de inte som vist ähr, uthan att Sten-
derna haffve varidh svore oense segh emellen i begynnelsen,
och alle de verslige ostunda freden ; hvadh nu conclusionen blif-
ver, skall jagh, så snartt jagh där aff förnimmer oförsumeligh
min K. B. tilkenne gifve. Befaller härmodh min K. B. Gudh
och migh i hanss troghne broderlige benegenhett, icke tviflen-

Digitized by VjOOQIC

196

dess att han altidh låter migh och mine saker sigh till tedh beate
vare befalledh. Jagh skall altidh finness hanss tienare igen i
alle måtte.

97. Biga den 8 Mars 1628*).

Förord för en köpman i Riga, J. GoUberg, att i Helsingfors få 2,000 tannor
spannemål som ersättning för hvad han försträckt, emedan i Beval in-
gen annan tillgång dera yar.

Välborne her Cantzler. käre broder etc. . . . kan jagh min
käre broder här medh brodervenligen icke förhålle, att jagh icke
tvifler dett min käre broder nogsamptt lather sigh ihogkomme,
att een köpman här udi staden benemdh Jochiin GoUbärgh skulle
udi Reffle bekomme vederlagh för dhe 2000 t:r spanneramåll
som han för min käre broders förresende häriffrån tillsade sigh
vele till krigzfolkett försträckie, hvaropå han allerede mestepart-
ten leffrerett hafver, uttlåfvar och sigh vele så frampt någorlunda
mögligitt är, dett öfrige att lefFrere. Så aldenstundh han icke
hafver udi Räffle för mangell på spannemmåll kunnett derföre
vederlagd blifve och min käre broder samptt medh migh honom
om sinn bettalningh udi så måtto försäkratt haffve, hvarföre
tviffler jagh inthett, att min käre broder varder den förseningh
görendes, att han udi Hclsinghfors må för sådan sin försträck-
ningh vederlagdh blifFve, han vill och sielff i desse dagar till
H. K. M: t sigh begifve, och derom så väll som andre sin giorde
försträckninger hos H. K. M:t i all underdånigheet anhålle. För-
seendes migh till M. K. B. att han honom all gunstigh befor-
dringh bevijsandes varder, på dett att hann må derigenom för-
orsakett vare, att göre videre försträckninger, der så framdeles
behöfves känn. Dette jagh min käre broder brodervenligenn
icke hafver kunnett underlate. Befalandes etc. Aff Rijga* den
8 Marti j åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

*) Ett annat bref i detta ärende, i hof^udsaken lika, är dat. d. 18
Mars 8. å. Men deri står, r. 5 rågh i st. f. spannemål, och hans andre >leff-
reringar, som han nti commiss giordt hafyer» sftgas belöpa sig till vid pass
14,500 daler».

Digitized by VjOOQIC

197

98. Biga den 26 Mars 1628.

Meddelar de från Polska riksdagen genom en utskickad inhemtade underrät-
telser; förestående nya underhandlingar; tillståndet i Riga ger icke an-
ledning till farhågor; de båda borgmästarne Ram och Ulrich äro fördel-
aktigt stämda.

Välborne här Gantzlär, etc. Kan jagh min kiere broder her-
medh brodervenligenn icke förhålle, at seden som jagh Hans
Kon. Maij:tt sä vell som min kiere broder den 7 uthi denne
roånadenn tilskreff, ähr her intedt något annet förefallet, nthan
allenest at för två dager sedenn är Andreas Nederlandh ifrån
Rijkzdagenn som uthi Warsow hållenn är, hijtt ankommen, hvil-
kenn min kiere broder och jagh derhädan afferdigede; den samme
hafver alt ifrån begynnelssen på Rijkzdagenn och till dess ut-
gångh sigh der förhållit, och nu i torssdagz tre vekur sedann
der ifrån förrest, hvadh som han der förnummit hafver, varder
min kiere broder aff innelychte relation*) förnimmandes, och
såsom migh tyckes håller jagh denne hans berettelsse vare san-
ningen lijchmätigh, effter man och uthur Curlandh fast lijch-
mätige tijdender sportt hafver; ty Doctor Drellingh haffver sin
broder her uthi stadenn tilskriffvitt, at på Rijkzdagen haffver
intedt synnerliget kunnet bliffVe förrettet, effter Pålackerne in-
gen viss fredh medh Turken haffve, och aldenstundh dhe uthi
de Svenske sacker icke haff've någet fruchtbarligett beslutedt,
uthan opskuffVet sådant till en videre tractat, till at förnimma
om dhe uthi samme tractat något fruchtsampt utrette kunne;
hvadh och icke, vele dhe en annen Rijkzdagh ut8kriff've, på
hvilkenn dhe seden vele sigh fuUkombligenn resolvere, medh
hvadh macht dhe deres Konungh bistå och deres skadhe igen
uth-hvetie må, eraedenn dhe nu såden resolution taget och ter-
minen till sama tractat (effter hans berettelsse) till den 14 Junij
satt haffve; ähr ingen tviffvellsmhåll, att dhe medh det förste
migh der om fuUer varde tilkienne gifvendes, på hvilket jagh
uthi sådant faall intett annat veet at svare, uthen at jagh Hanss
Kon. Maij:tt sådant medh en hastigh påsth vill tilkienna giff^ve.
Men effter dhe uthan tviff'vell varde opå samme sammonkompst

*) Bilagan, som upptager 5 sidor i folio, har följande titel: Was Anno
1623 in Polen zu Warsow auff dem gehabtenem Reichstage vorgelauflfen, in-
sonderheit aber, das wegen des TUrckischen unfrieden gahr nlchts gewisses
hfttt geschlossen werden können.

Digitized by VjOOQIC

198

härdt urgera, och opä dess utgängh meste sacker väll henger,
vill fuUer aff nöden vare at Hans Kon. Maij:tt sigh tidigt der
opå resolverer och berådslår huru vidt Hans Kon. Maij:tt någodh
i saken cedera vill, och der min kiere broder medh någre andre
godhe herrer och män till samme tractat kan bliffve förordnat,
tvifl9[er jagh intedt, att min kiere broder nogsampt är veterliget,
hvadh for requisita der till vele aff nöden vare, så vell uthi con-
ditionspunchterne till tractaten, såsom och ti il omkostnadt som
deropå ghå känn, på det att man någott när må kunne vare dem
lijchmätighe, och at dhe som dertill deputerede bliffve, icke
måghe altidh spendere utaff dheres egett, som uthi seneste trac-
tationen mast skedde. Doch såghe jagh för min perssonn helst,
at jagh medh sådan commission måtte förskont bliffve, helst om
min kiere broder icke skulle vare derhoss.

Hvadh nu elliest denne staten vedkommer, så är her alt
stille verch, och låter sigh så vell Rådet såsom borgerskapet in-
tedt annet förmerckie, ähn att dhe medh dette regementett vell
tilfridz ähre, helst effter dhe nu någon liten handell i vinter
hafft haffve, hafvendes alle eet synncrliget ögha på den tilstun-
dende tractaten. Krigzfolcket ähr och ännu (dess Gudi skee
loff) effter nest öffverskickadhe ruller temmeligh vedh helsseo,
Gudh verdigest än videre sin nådh förläne.

Och aldenstundh jagh hafver tre åtskillige perssoner för nå-
gon tijdh seden till Warsow utskickett, hvilke jagh och dage-
ligen igen förven ter, förmoder jagh fördenskuldh, at dhe än
meere particularia medh sigh bringendes varde. Men dette haf-
ver jagh Hans Kon. Maij:tt sä vell som min kiere broder nu
uthi förstonne velet tilkienne giffve. Så snart jagh någott annet
vist förnimme kan, skall jagh Hans Kon. Maij:tt så vell som min
kiere broder sådant strax advisera. Brodervenligen begärandes,
at min kiere broder vill vare obesväret migh veta låtha hvadh
som der uthi rijcket höres och förefalle känn. Befaller min
kiere broder etc. Aff Rijgha denn 25 Martij åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanslereos anteckning: Praesent. 1 Vesteråhrs den 3 Maij anno 16S3.

Digitized by VjOOQIC

199

Postscriptom å ett särskildt ark*).

Välborne herre käre bror. Näst all välmoghs flitige lyck-
önskan och min broderlige tiensts tilbiudelse låter jagh min
K. B. vanligen förnimma, att jagh efter vårtt siste aftall nu
sender denne min opvachtara Gertt Munduss medh de tidhen-
der som jagh haffver bekommitt ifron Rick[s]dagen till Hanss
Kon. Maij:tt på dett han genom den occasionen mä och kunne
befordra sin egen particular säck hoss Hanss Kon. Maij:tt. Beder
fördenskuldh ännu sosom tilförende min K. B. att han sä vall
för hanss troghne tienst sosom och för min skuldh vill late ho-
nom vara sigh till thett beste befalledh, att den fntige karlen
må kunne komme till dett han för Gudh är berett[ig]adh till-
Hvadh min K. B. honom häri varder bevisa vill jagh holla så
kärtt sosom dett migh sielff vare vederfaredh, och skall i alle före-
fallande legenheter [migh] beflita, sådantt om min K. B. igen att
förskylla. Hvadh nu vår stat här vidh kommer, så är den (Gudhi
tess loff) temligh godh och efter dett settett som min bror den
här lefde; ty vårc granner hafve althertill holledh godh nabo-
skap, och sosom alle kunskaper lydha, önska de, så väll i Polen
eosom Lettowen fredh. Jagh tror och väll att deress olegenhett
dem därtill tvingar, efter hoss dem så dyr tidh ähr, och de sigh
för Turcken befara, att han dem i sommer skall vist igen öfver-
falla, efter han uthan nogon viss resolution deress sendebudh sä
lenge oppeholler, så snartt jagh raehre beskc af mine uthskic-
kadhe bekommer, skall jagh oförsumeligh dem min K. B. comu-
nisera. Om denne stads inbyggiare, kan jagh intedh annadh
skrifva än att de Stella sigh alle sosom att dem detta regemen-
tedh väll behagar, i synnerhett leter Bor[g]m estaren Ram och
Ulrick sigh förmerkia att de äre Hanss Kon. Maij:tt synnerlige
troghne, och att dhe aldrigh tenckia att gifve sigh under nogodh
annedh regemente. Hafver och fördenskuldh synnerligh Ram
migh beditt, att jagh hoss min B. på han[s] veghne vill påminnelse
göra om Wichterpall, att min K. B. honom ville därtill förhielpa,
att Hanss Kon. Maij:tt honom därmedh ville beneficera, förplich-
tandes sigh att han och hanss barn aldrigh skole vicka ifron
Sveriess crona. Hvarföre beder jagh min K. B. att han medh
legenhett sådantt hoss Hanss Kon. Maij:tt ville ihughkomma; ty

*) SåTäl papperets format, emot vanan skäret, som vecken samt hand-
stilen stamma likasom Innehållet med det föregående.

Digitized by VjOOQIC

200

äDdoch man inte kan see dem i hiertadh, eller aldeless försäkra
sigh pä deress tilbiudelser, doch leckvell tyckese migh icke orä-
dhelichtt; att Hanss Kon. Maij:tt denne Bormestaren Ram här-
medh beneficerade, efter han där egenom sä höchtt blefve för-
obligeradh, att han int[e] letteligen skulle lata movera sigh till
nogen förand ringh, och om han blifver trogen, ähr här inte att
befara sigh, efter de fömemsta ähre af hanss parti; Ulrick haff-
ver alredhe fulle så myckedh, att han neppeligen sigh så myc-
kedh på en annan ortt förmodher, uthan skall altidh därefter
trachta att han dett må vidhar[e] sigh försäkra. Jagh tror och att
Hanss Kon. Maij:tt på ingen betre skall kunne någodh anvenda
i den måtte än som på desse bodhe; ty om de blifve stadhige
och troghne, kunne de letteligen pro6tera så myckedh vår statt
som dett kan vara vertt, hvadh och icke, så får Hanss Maijstett
sin godz där igen, altidh så godh om icke bätre. Till dett sista
kan jagh och icke underlota att bedia min K. B. om mine eghne
sacker, om hvilke jagh min K. B. tilförende haffver tilskrefvedh
(icke tviflendess att han jo alredhe min breff bekommedh haff-
ver) att jagh därpå må medh förste bekomma Hanss Kon. Maij:tt9
nädhiga resolution ; uthi hvadh måtte jagh kan tiena min K. B.
igen, skall han altidh finna migh mehr än villigh. Befaller här-
medh och altidh min K. B. samptt hanss käre husfru och vord-
nadhe (dem han alle på mine veghne fliteligen helse ville) Gudh
den allerhögste till mycken lycke och välferdh. Begerendess
min kere bror ville altidh hoUe migh

för sin trogen och tienstvilHgh
bror och vän

Jacobus De La Gardie m. p.

99. Biga den 19 April 1628*).

LycköDskar till hemresan frän Finnland. Farsoten aftager, men dyrhet på
spannemäl fortfar; nyheter från Pohlen och Turkiet; emedan E. Sigis-
mnnd låtit vid Danzig bygga en hop platta skärbåtar, är nödigt, att
borgame i Riga fä några hundra furuplankor för att låta bygga de
galejor, Konungen af dem begärt.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här-
medh brodervenligen icke förhålle, att min käre broders schriflf-

*) Det buf^udsakliga innehållet finnes åter infördt i ett nytt bref af d.
22 April, hvari säges, att som han tviflade, att hans utskickade kunde komma
så snart fram öfver land, sänder han det nya brefvet sjöledes.

Digitized by VjOOQIC

201

▼else är migh i desse dagar tillhånde kommen, hvaruttafi' jagb
aff hiertett fast gärne förnummitt haffver, att Gudh den aldra-
högste Dådeligen haflFver min käre broder till sine godz udi
Finlandh medh helse och sundheet förhulpett. Och efter min
käre brodher udi samma sin skriffvelse förmäler, att hann då
haflfver achtett att begifve sigh derifrån åth Sverigie, öndskar
jagh fördenschuldh troligen, att Gudh den Aldrahögste än videre
nådeligen ville min käre broder för all skade och farlighet be-
vare och till sine medh helse och behållen reese förhielpe.

Hvadh vår stat och lägenhet här udi landet vidkommer, så
är den ännu (Gudi dess l&ff) udi temmeligh godh esse, ty siuk-
domenn som iblandh krigzfolkett grasseret haffver, begynner nu
någorlunda ophöre, så att uttaff dhem icke så mykitt som til-
förenne döö, ändogh fuUer een godh deell uttaflF dhem förleden
vinter are döde bleffne, eifter såsom min käre broder aff dett
nttogh som jagh näst min schriffvelse senest M. K. B. tillsände
videre haffver till att see och förnimme. Opå proviant som då
udi förrådh var, sände jagh och min käre broder eett vist för-
slagh, huru vidt sådantt tillräckie känn. Och effter här inthet
meere spannemåll än till denne månaden öfver är och här udi
staden elliest inthett stortt udi förrådh finnes, aldenstundh hijtt
ingen synnerligh tillföringh udi spannemåll förleden vintres iffrån
Littowen och Curlandh scheddh är, effter spannemålen dher hos
dem skräckeligh dyr vare skall, vill fördenskuldh högeligen aff
nöden vare, att min käre broder vill hoos H. K. M:t derom solli-
citere, att man må deriffrån i tijdh medh penningar, spannemåll och
proviantt undsatt blifve, på dett att befestningerne icke mage för
mangell opå krigzfolkzens oppehälle udi någon fara steltte blifve.

Anlangandes kundskaper, så är nu här altt stille värch utan
allenest, att två uttaff mine uttskickade äre iffrån Rijkzdagen
som udi Warsaw hållen är hijt ankompne, den ene för sex da-
gar sedan och den andre i går, hvilkes berättelse nästan öfver-
eens kommer medh den förrige relationen, som jagh min käre
broder för någon tidh sedan tillsände, undantagandes att dhe
vete någre particularia derhos berätte, och i synnerheet att Tur-
kiske Keijsaren skall åtter vare ombracht, och een annen, nemb-
ligen den förrige Keijsarens son eller frände, som fången varit
hafver, udi hans stadh udi regementet satt, effter såsom min
kåre broder aff medfölgiende deres berättelser*), videre hufver

*) Bilagan upptager SS', Bida och börjar med: >VerEeichDii88e was Anno
1628 sa Warsow aaff*m Reichstage ist Yorgelanffen uDd tractiret wordeo», der-

Digitized by VjOOQIC

202

till att see och förnimine. EUiest är och för tre dagar sedan
een HoUändsch köpman ifrån Warsow hijt ankommen, som een
tijdh långh här udi stadenn handlatt hafver, och är een argh
Papist och Jesovit; denn samme haffver och dett måst tillstå
(ändogh han håller sine saker mechte hembligtt hos sigh) att
dhe tidender om Turkiske Eeijsarens aifsettningh och dhe På-
lers sänningebodz arresteringh skole så udi sanningen vare, och
att han sådane tidender så väll udi Warsow som Willen sport
hafver. EflFter och udi aviserne derom förmäles, synes dett fal-
ler lijkmättigtt vare, så snartt jagh framdeles någott vist för-
nimma kan, skall jagh min käre broder sådant strax förständige
och tillkenne gifve, brodervenligen begärendes, att när Gudh
min käre broder medh helsan till H. £. Af :t förhielper, dett han
alle saker, derom jagh honom tillförenne tillskrifvit hafver, vill
late vare sigh till dett bes te befalett, och så väll på mine par-
ticularia (derom jagh min käre broder bedit hafver) såsom och
hvadh som hijt till denne landzortten vill behöfves, på dett beste
sättet befordre, och migh medh förste derom all beskedh vette
lathe. Jagh skall gerne tiene min käre broder igen, udi altt
hvadh jagh veet, att honom kan vare till villie och någon be-
hageligh tienst. Befalandes min käre broder etc, Aff Rijga
denn 19 Aprilis åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Postscriptum på löst blad.

Välborne her Cantzler käre broder och tillförseendes syn-
nerlige gode venn. Kan jagh min käre broder här medh bro-
dervenligen icke förhålle, att effter här fuller behöfves någre
hundrade tolffter sågbräder, kalk, jämn och spijk till att repa-
rere byggningerne så väll udi skantzen som här på slättet, på
dett att folkett mage medh deste bättre commoditet locerede
och framdeles för siukdomar och andre incommoditeter conser-
verede bliffve, hvarföre begärer jagh brodervenligen, att min
käre broder vill vare obesvärett hos H. Kon. Maij:tt derom att
sollicitere, att man må dermedh i tijdh undsatt blifve. Udilijka
måtto begärer jagh och brodervenligen att min käre broder vill
hos H. K. M:t anhålle, att Bårgmestare och Rådh här udi staden

efter en samling tidaingsnotlser och slatllgen ett K. Slgismands T&rfnings-
patent för Jakob Bntler af d. 9 Jan. 1628. Finnes ook i brefyet af d. 22.

Digitized by VjOOQIC

203

måtte bekomme nägre hundrade furu plancker till att late byggie
dhe galeijer som H. K. M:t nådigest af dem begäret hafver,
hvilke sannerligen bär högeligen aff nöden äre, aldenstundh man
ifrån Dantzich visse tidender bekommit hafver, att Konungen i
Pålen hafver latett byggie een hop platte skärebåter (derom jagh
min kåre broder allerede tilförende tilschrifvitt hafver) och kan
till eventyrs hafve eett lättfärdigt anslagh förhänder, ettdere till
att förraska skantzen här i ämminnett eller och på andre ortter
att infalle, hvilket man medh samme galeijer bäst förhindre och
förekomme kan, der dhe aigh udi så måtto någott företoge.
Tvifler fördenschuldh inthett, att min käre broder derom hos H.
K. M:t anhållendes varder, att dhe m&ge med samme planker
med thet allerförste undsatte bliifve, ty H. E. M:t (effter såsom
min käre broder nogsampt vitterligitt är) deropå udi denne tidz
lägenheet macht ligger. Dette jagh min käre B. brodervenligen
icke hafver kunnet underlate. Befalandes M. K. B. Gudh Alz-
mechtigh till långhvarigh vällmåge. Datum ut in literis.

100. Biga den 80 April 1623.

Underhaodling är begärd af Farst Radsivi], genom coramissarier utsedda af
Polska riksdagen, men h vilka icke namngifvits, likasom ej heller upp-
drag af K. Sigismund omtalas. Underrättelser från Poblen äro inhem-
tade och meddelas, ehuru stridiga och osäkra; för ändamålet behöfs ett
årligt anslag.

Välborne her Cantzler etc. Der hos känn jagh min käre
broder brodervenligen icke förhålle, att*) sedan som jagh H. K.
M:t och min käre broder den 19 Aprilis med Leutnampten An-
ders Person tillschreff, och dhe kundskaper som jagh då iffrån
Pålen medh min uttskickade bekom mitt hadhe, H. K. M:t och
min käre broder tillsände, ankom een påst iffrån Raziwill medh
hans schriffvelse migh tillskriffvitt, hvarutaff, så väll såsom uttaff
mitt svar, som jagh honom deropå gifvitt haffver, jagh een utt-

*) I ställe för de följande 16 raderna läses uti ett annat bref af samma
dag: > efter dette skepet medh sitt uth- och in-lastande haffver måsth
>Bigh någorlunda här dvälgias, äre mine breff, som jagh först till H. Kon,
>Maj:tt och min Broder skrifvit haffver, så länge bär oppeholdne vordne.
>nthi medlertijdh är hijt ankommen een päst ifrån Radsivil medh hans skriff-
>vel8e till migh, der uthi han tillkennegiffver . . . ete. Det är i öfrigt af
Munma innehåll, utom i afseende på Ulricbs relation.

Digitized by VjOOQIC

204

copia, näst dhe tidender som jagh sedermere iiTrån Pålen genom
min uttskickade och elliest uttaff reesande man bekommitt haff-
ver H. K. M:t på eett skep medh Biörn Bångh i all underdånig-
heet tilskickett haffver, men eflFter jagh eendeels migh befharer,
att samme skep icke kan så snart för mootveder, som till even-
tyrs uågott länge oppåstå kan, fortkomme, haffver jagh förden-
schuldh denne påstenn öfver landh till H. K. M:t affärdiget, på
dett att hvilkendere aff samme mine påster snarare forttkomme
kan, H. K. M:t och min B. mage då see, hvadh tidender här
förefalne äre och huru såsom Raziwill udi sin skriffvelse tillkenne
giffver, att någre Commissarier äre uttaff Ständeme udi Pålen
(leputerede till att tractere om Lijfläandh medh dhe Svenske
Commissarier, och derföre begäre aff migh vette nampn på dem
som der till kune deputerede vara, på dett att dhe sedan sigh
emillan måtte kune föreene om tijden, stelle och ortten, såsom
och hvadh comitat hvar och een skall medh sigh haffve, effter
såsom hans formalia sådantt förmäle och min käre broder uttaff*
uttcopian som jagh H. K. M:t här hos tillskicker videre förnim-
mandes varder, hvaropå jagh honom inthet annett haffver kun-
nett svare, änn att H. K. M:t min Allernådigeste Konungh och
herre ännu inge Commissarier dertill deputeret haffver, effter
mann härtill inthett haffver vist, om dhe videre någonn tractat
begäre. Derföre ville jagh nu denne hans begärann H. K. M:t
i all underdånigheet tilkenne gifve, icke tvifflandes att H. Kon.
Mayitt medh thett allerförste sigh deropå så förklarandes varder,
att man der aff H. K. M:tz fredelskande gemöte, så väll nu så-
som offta tillförenne spörgie och förnimme må. Och ändogh
jagh fuUer hade kunnet förebrå honom udi samme min schriff-
velse, att han så udi generalibus terminis sitt breffsteltt haffver,
udi dett att han hvarken nampngiffver dhe Commissarier som
dertill deputerede äre, mykitt mindre förmäler, att dhe någon
autoritet aff deres Konungh haffve, eij heller ihoghkomme[r] H.
Kon. M:tz personn, medh hvilken dhe tractere ville, så hafver
jagh dogh lijkväll dett altt velett förbij gå, till dess att jagh H.
K. M:t nådige resolution och meeningh deropå bekommer, och
honom allennest generaliter deropå svarett, effter såsom min
käre broder aff bemelte uttcopia videre haffver till att see, för-
modendes att H. K. M:t nådigest sådant sigh behage låter. Vi-
dere hvadh nu deres stat udi Pålen vidkommer, och hvadh tiden-
der man sedermere deriffrån bekommitt hafver, så väll uttaff ått-
skillige personer som jagh på kundskap dijt hafft haffver, såsom

Digitized by VjOOQIC

205

och uttaff dem som här, ifixånn Curlandh och andre ortter aff och
ann reest hafve, sänder jagh här hos H. K. M:t och min k. bro-
der tillhånde, ändogh dhe fast eendeels åttskillige och contrari
emot hvarandre are, dogh lijkväll hafiVer jagh sädane som jagh
bekommitt hafver H. K. M:t och min k. broder velatt tillkenne
giffve, på dett att dhe mage kune der aff judicere, hvadh san-
ningen lijkest kan vare, och sakerne der effter dirigere, ty nägre
Ijde, att dhe HögPäler sä väll som dhe Littower alle eenhelli-
gen haifve pä Rijkzdagei^ anhällitt hos Konungen, att han skulle
göre fredh medh H. K. M:t vår Allernådigeste Konungh och
herre, och derföre inthett haffve velett någon contribution be-
vilgie; dhe samme berätte och att Turkiske Keijsaren skall ätter
vare ombracht, och dhe Pålenske sänningebudh skole udi Tur-
kijt fiingzligen anhäldne vare, förmenendes, att ingen fred emil-
lan Turken och Pålackerne skall kune blifFve, utann att Turkenn
åtter medh machtt vill infalle udi Pålen. Andre och i synner-
heet en Fransösk köpman, som jagh hafiver pä kundskap till War-
sow sändt, berätte deremoot contrarium, att nägre [de] förnempste
biskoper och woiwoder udi HöghPälen skole haflFve tillsagtt
konungen i Pålen all biståndh och assistens, om dhe icke kune
på denne här tractaten deres begären nåå, och i synnerheet
Rijga stadz restitution. Derhos säger han, så väll som någre
andre, att fredenn medh Turken skall vare besluten, och att
sänningebuden skole vare igen ankompne på gräntzen udi Podo-
lienn, då han iffrån Warsow förreste. Hvadh härutaff' nu udi
sanningh kan vare, varder tiden medgifvandes, dogh tyckes migh
fuller lijkest vare och stemma mast der medh öfvereens, att in-
gen viss fredh ännu skall vare medh Turken, och att dhe På-
lenske Sänningebudh inthet ännu äre tilbaker igenkompne, hvil-
kett och een Hertigens aflF Curlandz Secreterare förtroligen vij»
hafver berättet bårgmestere Ulrich medh een hop andre parti-
cnlaria som på Rijkzdagen förlupne äre, hvilke jagh, effter så-
som bårgmesteren Ulrich migh dem communiceret haffver, här
hos H. K. M:t i all underdånigheet tillsänder. Hvadh för tiden-
der jagh framdeles deriffrån förnimma kan, skall jagh oförsume-
Hgen H. K. M:t och min k. broder vette late, effter jagh åter
på nytt någre dijt uttsändt hafver, och effter det, käre broder, att
till sädane kundschaper penninger behöfves, och dertill aff H.
K. M:t alz intett förordnett är, hvarföre beder jagh min käre
broder venligenn, att han ville så läge, att H. K. M:t åhrligenn
1000 daler eller så mykitt H. K. M:t nådigest täckes, dertill för-

Digitized by VjOOQIC

206

ordne låter, på dett att man deste bettre sigh derom vinleggie
känn, effter deropå ingen ringe machtt ligger, såsom min käre
B. utan min påminnelsse nogsamptt vitterligitt är. Dette jagh
min käre broder udi een hast brodervenligen icke hafver kun-
nett underlate. Betalandes M. K. B. etc. Åff Rijga denn 30
Aprilis åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p

Postscriptam på ett löst blad, hörande till det andra exemplaret.

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendes syn-
nerlige gode venn. Åndogh jagh hade förmeentt Bårgmesterens
Ulrichz relation min käre B. at tillsände, effter såsom udi min
medfölgiende schrifvelsse förmäles. Lijkväll effter jagh dogh
icke tvifler att min K. B. dess innehåldh nogsamptt af K. M:tt
min Allernådigeste Konungh och herre förnimmandes varder,
haffver jagh fördenschuldh samme relation H. K. M:t i all un-
derdånighet tillsändt. Befalandes min käre broder Gudh Alz-
mechtigh till all lyckeligh vällmåge. Datum ut in literis.

101. Egenhändigt. Biga den 1 Maj 1623.

Den erbjudna underhandlingen från Polsk sida är icke mycket att bygga på,
utan är det snarare att vänta oförmodadt anfall, och särdeles angeläget
att sä väl Riga som skansen vid DUnas mynning äro väl försedda med
proviant, hvarföre han ock lofvat magistraten fä öfvertaga den spanne-
mål, som han har liggande i Nyen, om det af Konungen tillätes.

Välborne her Cantzler broder och synnerlige tilförlåtne godhe
vän. Näst all välmoghs lyckönskan och min brodervenlige tiensts
tilbiudelse. Kan jagh icke underlå[ta] min K. B. mitt ringa ju-
ditium och meningh om denne tilstundande tractatt att tilkenne
gifve, efter jagh uthaff alle kunskapper, så myckedh förnuna-
medh, att Konungen i Polen inte nu mehr till någre godhe me-
dell skall benegen vara än som tillförende; och att senatorerna
och stendema i Polen icke heller ville tractera medh Hanss
Kon. Maijttt vår nådigste Konungh och herre, uthan såsom de i
iiordh tilbodhe, ville de allenest handla medh Ricksens Rådh

Digitized by CjOOQIC

207

och Stenderna i Sverie. Däraf kan jagh inte see att någodh
gått i hufvusacken kan vara att förventn, uthan där deress sacker
och olegenhett dem därtill tvingar, tror jagh väll att de än vi-
dhare ekole ville prolongera dett förrige stiletondett på någen
kortt tidb, om Hauss Kon. Maij:tt dett sä teckess, hvilkedh om
dett 088 kan vara nyttichtt eller ej, varder Hanss Kon. M:tt af
sine eghne sackers tiUtondh och legenhett best veta att judi-
cera. Eliest kan denne tractaten fulle tiena och nytta oss däri
ttt man ännu mehr och mehr vår säck hoss Polackerna må justi-
ficera och förklara, och dem emått deress konungh opreta. Ty
sannerligh den siste tractaten haffver alredhe så myckedh aff
sigh fött, sosom man aflF alle orter förnimmer, att monge Konun-
gens i Polens undersotaress hierta, äre emott honom koldhe
vordh[n]e och där de ännu ytermera förnumme, att Hans Kon. Mayrtt
dem än vidhare så billige conditioner proponerer, tror jagh vist
att de skole tenckia till sådanne medhell, därigenom de deress
besverligheter, som deress ricke nu uthi svefver mage afskafia,
fast dett och än skole ske medh Konungens i Polenss och alle
hanss anhanghs skadha och despect. H vårföre önskar jagh aff
hiertatt, att om H. Kon. May.tt nogen vidhare tractat medh dem
vill ingå, att min K. B. och för sin person må där till brukadh
blifVa, efter honom nu icke allenest är deress humor bekendh,
uthan jagh och icke vett någen i vår stat som dem dett så väll
till gemött skulle kunne före, helst opå dett Latinske tunge-
raoledh, hvilkedh man hoss dem brucka måste. Åhr och väll
tilltrondess att de synnerlige lerde och förnemme uthaff deress
Senat därtill deputerandes varde. Ratzewill tror jagh nepligh
låter sigh mehra brucka där till, efter honom en stor despect
uthaff Konungen i Polen opå Ricksdagen vederfaren är, sosom
min K. B. aff den berettelsen som Hertigens i Curlandz Secre-
terare haffver giortt Bor[g]me8taren Ulrich haffver till att see.
Eliest hvadh de kunskapper vedhkommer som jagh uthur Polen
haffver bekom mitt, achter jagh dem fulle vara för sannest som
förmäle att ingen fredh skall vara medh Turcken, efter man inte
förnimmer att någen skall hafve seett den Polske Sendebudett
vara igen kommen, uthan dett de sielff sigh emellen dett så uth-
spridha.

Doch måste man icke därföre blifva alt för säcker, uthan
år höchtt aff nödhen att H. Kon. Maijrtt haffver godh achtt på
sine sacker, och i tidh låter väll försöria denne orten, så väll
som alle andre befestninger här i landett. I synnerhett måste

Digitized by VjOOQIC

208

skantzen här i åinyne och denne stadhen provianterea ifron
September till September, pä dett att icke fienden må en gonge
i olegligh tidh oss anfalla, då vi hitt ingen unsetningh uthan
allsomstörste besver och fara göra kunde, eller och råka sådan
legenhett som nu är, att man icke en daler penninger eller en
tunna spanmåll i förrådh haifver, hvarken i skantzen eller här,
unnentagendess hvadh i dagh på Maij månan uthgifs. Därföre
tvifler jagh inte att min K. 6. varder sådantt någhsamptt H.
Kon. Maij:tt till gemött föra, och förhielpa att därpå må tidigh
förordningh görass. Här i staden är och bara litedh spanmåll i
förrodh, sosom min bror varder af Bormestarenss breff till H.
Kon. Mayrtt förnimma; därföre hafve Bormestarna och Rodett
medh deress elderman medh migh taltt, att jagh ville att de
kunde bekomma den spanmåll som jagh i höstas solde ått min
verdh och Reinholtt Dreijer samptt hvadh jagh än kunde där
hafva osoltt. På hvilke deress begeren jagh haffver förmått så
väll Reinholtt Dreijer så väll(!) sosom min verdh därtill, att de
samma spanmåll dem för en billig priss hafve oplatidh. och dem
och tilsachtt för samma köp dett ringa jagh ännu där haffver.
Men efter de inte veta att bekomma samma spanmåll dedhen
uthan medh fremmande skep, hafver jagh fulle haftt betenc-
kiande dem att tillstedhia någre fremmende skep att ditt senda,
för dett mandatedh H. Kon. Maij:tt haffver publicera latidh, doch
efter dett föress hitt till H. Kon. M:tts egen stadh, och deregenom
dan ne stadhen inte litedh blifver på alle nödhfall försäkradh,
tror jagh aldrigh att Hanss Kon. Maij:tt dett sigh kan lata mia-
haga, helst efter och Bormestare och Rodh här, icke ville hop-
pes att H. Kon. May:tt skole hafve mentt dem där medh eller
nogre aff sine eghne stedher, uthan all fremmande köphandell.
Hvar nu H. Kon. M:tt öfver all tillförsichtt skulle taga sådantt
till mistyckes eller onåder, beder jagh min K. B. att han migh
häri håss H. K. M:tt ville till dett beste unskylla, ty jagh tager
Gudh till vetne att jagh dett mest haffver giortt för Hans Kon.
M:ts beste, och att på alle förefallonde legenheter här måtte i
stadhen vara någodh i förrodh, på dett att om nödhen trenghde
man då, etter genom lohn eller andre medell dett aff dem igen
bekomma kunde. Hoppes därför, att H. Kon. M:tt därmedh nå-
digst till fredz ähr, på hvilken hendelse jagh haffver genom min
skrifvelse begeradh aff H. Kon. M:tt ett breff till StothoUaren på
Nöteborch att han samme skep må oraålestera[de] passera lata, om
hvilke breff jagh beder min K. B. ville migh behielpeligh vara.

Digitized by VjOOQIC

209

att dett medh en hastigb pöste mo8te(!) sendass till Nyhn
eller hitt till migh. Om de andre nötorfter som hitt behöfvess,
som ähr jerhn, spick, kalck, sogebreder och furuplancker, till
att lata byggia galleijer medh som kunne brukass här i ström-
men, samptt och hvadh jagh i min privat sacker beditt min E.
B. om, och honom därom tilförende tilskrifvedh, beder jagh ännu
ganska fliteligen att han ville vara obesveradh att befordra hoss
H. Kon. M:tt, att jagh därpå må medh dett första få godh beske,
jagh skall altidh gärna tiena min K. B. igen i hvadh måtte jagh
kan. BeiTallendess honom samptt hanss käre husfru och vordh-
nader (dem han alle på mine och min hustrus veghne kärligen
helsa ville) Gudh den allerhögste till mycken lycko och väl-
fcrdh, aff hierta önskandess, att den barmhertige Gudh ville
eder och alle andre vore godhe venner i den farlige och svore hef-
tige tidhen och siuckdomen nådheligen bevara, och hielpa oss medh
helse och gledhie tillsammens igen. Aff Riga den 1 Maij a:o 1623.
Din trogen och tienstvillige bror och vän
Jacobus De La Gardie m. p.

Välborne her Cantzler K. B. Borgemestaren Ram haffver af
migh fliteligen begeradh, att jagh ville min bror om hanss säck
tienstligen påminna, att han ville efter sitt godhe lyfte befordra
hanss säck hoss H. K. M:tt att han Wichterpall hoff gekomme [o: be-
komme] måtte, han tilbiuder sigh medh all trohett sodantt att för-
tieaa. Jagh för min person achter att Hanss K. M:tt skall genom
sodanna beneflcier emott honom och Ulrich mehr befeste och för-
säkre sigh denne stadhen än genom nogre fnner soldater, än-
doch de måste och vare derhoss. Tror visserligh min K. B.
låter denne hanss begeren [utan] min intercession statt finne.
Jagh skall gärne göra hvadh honom behagelichtt är. Valc.

102. Biga den 12 Maj 1623.

Förord för D:r Fredrik Hirtelmann i en rättegängssak ; för D:r Stopii arf-
▼ingår att återfå ett gods, som bllfvit doneradt till öfversten Johan
Hindersson (Reater), och för Sekreteraren Bernhard Helfrlch att behålla
sitt underhåll i Finnland oafkortadt.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh minn käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle, at effter denne rättegångz

Axd Oxenåtiema II: 5. 14

Digitized by VjOOQIC

210

och commissionfl sak, som H. Kod. Maijrit nådigeat bafiFirer på-
budett här udi verkett att atelles, är för någon tijdh sedann till
ändskap kommen, hvarföre medan Doctor Fredrich Hirtellmann
bafyer ärnett för aine egne privat saker H. Kon. M:t i all un-
dcrdånigheet att besökie, hafver jagh fördenschuldh medh honom
acterne som udi samme rättcgångz och commissions sakeme pas-
serede äre, till H. Kon. Maij:tt i all underdånigheet sändt. Hvadb
nu hvars och eens i synnerheet privilegier anlangar, varder min
käre broder uttaff uttcopierne och extracten uttaff samme derea
privilegier, som dhe här öfvergiffvitt och pnesenteret hafve,
grundtligen förnimmandes. Men aldenstundh bär udi dhe judi-
cialia och skuldz saker, åttskillige saker förefalne äre, dem man
till H. K. M:ttz videre resolution och förklaring remitteret haff-
ver, effter H. K. M:t udi instructionen nådigest haffver dem aigh
reserverad och förbehåUedt, hvarföre begärer jagh broderven-
ligen, att min käre broder vill vare obesväret hos H. K. M:t att
anhålle, dett H. K. M:t nådigest vill sigh opå dhe punchter som
be:te Doctor Fredrich Hirtellman medh sigh hafver förklare, på
dett att man må deres öfverlopp som man här udi så måtto dag-
ligen hafver, een gångh qvitt blifiVe. Härhos kan jagh min
käre broder brodervenligen icke förhålle, att effter meerebemelte
Doctor Fredrich Hirtellman är till sinnes såsom förberördt är»
H. Kon. M:t om sine privatsaker i all underdånigheet att be-
sökie, och fördenschuldh haffver uttaff migh begärett, att jagh
hans person hos min käre broder till dett beste ihogh komme
ville, hvilkett jagh icke hafver honom förvägre velatt, helst eff-
ter han icke allenest udi denne här näst holdne commissions sak,
utan och i fiordh udi caduckz sakerne hafve[r] sigh troligen och
flijteligen bruke latett, tilbiuder sigh och vele medh synnerligh
affection och troheet udi H. K. M:tz tienst bruke late, hvar-
igenom han temmeligh haat och missförtroende så väll uttaff
sine med coUeger som dhe gemeene här udi staden opå sigh
förorsakett hafver, elliest så hafver han och i Curlandh på sin
hustres arffskap een temmeligh skada liditt, effter såsom han
min Käre Broder derom vidtlyffteligere berättandes varder. Hvar-
före beder jagh min Käre Broder, att han vill honom hos H. K.
M:t till dett beste ihogkomme och recommendere, att hans bil-
lige postulata och petitiones mage någon stadh och rum finne,
och udi all gunst och nåder optagne blifve. Förseendes migh
till M. K. B. att han låter honom denne min förskrifft till gode
åttniute; udi hvadh måtto jagh kan vare min käre broder till

Digitized by VjOOQIC

211

Tillie och n&gon behageligh tienst igen, gör jagh altidh gärne,
och han för sin person, varder sådan min käre broders gunstige
befordringh eSier sin ytterste förmögenheet förtienendes. Dette
jagh M. E. B. icke hafyer kunnett imderlate. Befalendes min
käre broder ete. Brodervenligen. Aff Rijga denn 12 Maij
åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Postscriptum
på löst blad.

Välborne her Gantzler, Broder och tillförseendes synnerlige
gode Tenn. Jagh kan min käre Broder, brodervenligen icke för-
hålle, att iblandh andre saker som här udi desse nästholdne
råttegångzdagar passerede äre, hafve och S. Doctoris Stopii enkie
och andre hans arffvingar deres documenta, skääl och bevijs opå
Dågre godz, som dhe uttaff Predrich Byrinch för een summa
penninger udi underpantt innehafft haffve, udi rätten inlagtt och
prsesenteret, till hvilke godz, som man icke annorlunda hafiVer
derutöfver judicere kunnett, dhe fuller berättigede äre, menn
efiler H. Kon. Maij:tt udi sin nådigest giffne instruction befaler,
att der H. K. M:tt egne donationes eller någre synnerlige dubia
vore, då skulle man sådantt till H. K. M:tz videre resolution
och förklaringh remittere och opskiute; hvarföre hafiVer jagh
och dhe Commissarier som H. K. M:t till samme rättegångz sa-
ker nådigest deputeret hafver, icke kunnett videre till saken
göre, utan der vidh in till videre beskedh iffrån H. K. M:t blifve
latett. Beder fördenschuldh brodervenligen, att min käre broder
vill den fattige enkian och andre hennes medarfvinger, till sine
godz igen förhielpe, och att Ofversten Johann Hindersson (som
dem nu innehafiVer) må opå andre ortter udi så måtto veder-
lagdh bliffve. Förseendes migh till min käre Broder, att han
låter dem denne min förskrifft åttniute och är dem udi deres
rättmättige saker till dett beste beforderlich. Udi hvadh måtto
jagh kan vare min käre B. till villie och behageligh tienst igen,
gör jagh altidh gerne. Datum ut in literis.

Postscriptum
på löst blad.

Välborne her Cantzler käre broder och till förseendes syn-
lige gode ven. Effter dett Secretereren Berendt Helfrichtt, ha£F-

Digitized by CjOOQIC

212

ver digh derutöfver besvärett att han sitt underboldh eoin honom
udi Finlandh deputeret är, icke kan tillfyllest uttbekommn, al-
denstundh hans förläningz ränta skall vare högre räknet än den
stige känn, och fördenschuldh denne min förskrifft till M. K.
B. begäret, hvilkett jagh honom icke hafver förvägre velett, helst
medan han här dagligen udi H. K. M:tz tienst sä väll för een
Secreterere sfisom oppä Portorio brukett blifver. Brodervenli-
gen begärendes att M. K. B. vill honom hos Högbe:t« H. K.
M:t dertill förhiclpe, att han må sitt underhold udi Finlandh
tillfyllest uttbekomme, så som och att han må för dett, att han
här på Portorio brukett bliffver, någorlunde betenkt blifve eflFter
såsom min K. B. aff medfölgiende hans supplicatz videre för-
nimmandes varder*). Förseer migh till M. E. B. att han låter
honom denne min förskrifft och sin långlige trogne tienst till
gode åttnjute. Udi hvadh måtto jagh kan vare min E. B. till
villie och tienst igen, gör jagh altidh geme. Befalendes M. K.
B. Gudh Alzmechtigh till långvarigh vällmåge. Datum ut in
literis.

108. Biga den 26 Maj 1628.

Förnyar sId begäran om utverkande af tillBtånd att från Nyen få föra ett
parti råg till Biga, emedan der icke på annat sätt nödig spannemål
kunde erhållas.

Välborne herre, käre brodher och tillförseendes synnerlighe
godhe venn. Nest all välfärdz lyckönndschningh och een bro-
dhervenligh och flijtigh tackseigielsse för beviste välgemingar,
dhem jagh medh all brodhervenligh benäghenheett och altt gått
gerne igen förschylle vill, känn jagh M. E. B:r her medh bro-
dhervenligenn icke förhålle, att enndoch jagh haffver åthschillige
gångor schriffvett M. E. B:r till så väl om dhenne statens
lägenheett, och hvadh här för tijdendher förelupne äre, szås-
som och om någre mine privat saker, szå haffver jagh doch
likvell altt härtill icke dett ringeste svar ifrå M. E. B:r bekom-
mett. Och efter iblandh samma saker någre äre, som dhenne
lanndz välfärdh ahnngår, och högdt macht opå ligger, att jagh
dherom måtte aff H:s E. M:tt i tijdh beschedh haffva, hvarfhöre

*) Finnes bilagd, stäld till >Fältberren oob Gubernatorn>, men p& Tyska.

Digitized by VjOOQIC

213

hafiVer jagh medh denne min schriffvelsse innthett kunnatt unn-
dherlatha dherom hoss M. K. B:r påminnelsse göra. Ellieet bliff-
ver jagh och her themmeligh fixeratt uthaf min värdh Jacob
Fredriche sä vell såssom Beinholdt Dreijer om dhenn rågh sås-
som dhe uttaff migh I Nyien hafFva schole, effter dhe dhertill
schep frachtatt haffva och dem nu inthett dijtt töra försenndha;
ty sedhann jagh uthafF Hanns Kettler haffver bekommett uth-
copia aff Kon. M:tz breff till Nils Hannssonn, hafver jagh inthett
tordt någonn schep dijtt senndha, uthann dhe schepen som jagh
uthi min nest förre schriffvelse till M. B:r om förmälte, haffver
jagh Hane Kettler öfverlathett, på dett Hrs K. M:tt icke dher-
igenom schulle tagha orsak att bliffva migh ogunstigh. Menn
hvadh för profijt dett känn giffva H:s K. M:tt, att jagh dherighe-
Dom aldeles måtte komma om min credijt och att dhenne sta-
dhenn ingen unndhsettningh opå spanrll dedhann effter bekom-
mer, känn M. B:r letteligen afftagha. Jagh tvifler och inthett,
att M. B:r uthaff Borghmestarens UUrichs så vell såssom hans
medhcollegers schriffvelsse noghsampt vardher förnimmendes,
huru höghnödigdt samma span:ll här vohre, och om samma
spaniU icke hijtt kommer, att här schall bliffva een themme-
ligh dyr tijdh dher opå, efter hijtt ingenn spaniU ahnnkommer,
hvarcken ifrån een eller annan ord t, eij heller hafva dhe sielffve
hår någonn schep dher medh dhe span:ll ifrå anndre orthar
heropta kunna, hvarfhöre begärer jagh, att M. B:r sådhantt ville
H:s K. M:tt till gemöthe fhöra, att H-.s K. M:tt dett i tijdh ville
i betenckiendhe tagha, ty om Pålackerne icke igenom dhenn(!)
medhell, att hijtt ingenn tillförningh må komma, dhenne stadhenn
må tvingha, håppes jagh, att hann medh våldh eller anndre
prachtiker icke schall någott kunna uthrätta. Dher nu M. B:r
H:8 K. M:tt kunndhe dher till beveka, att man måtte samma
8pan:ll medh ett par skep dherifrån hijt hempta, vohrc dett
gått, att dett kunndhe schee medh dett första, för änn somma-
ren förlöper, och här dher opå någhonn stor dyringh bliffva
schulle. Jagh ville fuUer M. B:r her om inthett bemödha, efter
jagh uthaf Hanns Kettlers schriffvelsse förnimmer, att M. B:r
uthan dett så väl om hanns såssom om min saak sigh hoss H:8
K. M:ti noghsampt haffver bemödhett (dherfhöre jagh honom
brodherflijtheligenn betackar). Doch lickvell efter dhenne här
stadhenn dher opå så myckett machtt ligger, och elliest inghe
anndre medhell är, samma spaniU hijtt att bekomma, nödges
jagh ännu M. B:r dherom att besvära, i dhenn godhe förtroendhe

Digitized by VjOOQIC

214

och håppningh, M. B:r dett i beste måtton optagher. Jagh tie-
nar honom gerna igen, i hvadh måtto jagh känn.

Om kundschaper her iffrån, och huru jagh efter H:6 K. M:tz
bef halningh om alle saker här besteldt haflFver, haffver jagh vijdt-
löftigdt schriffvett H:8 K. M:tt i undherdånigheett till, hvarfhöre
jagh dett här nu inthett vill vijdhare repetera, efter jagh ingen
tvifvclsmåhl bär, dett M. B:r sådantt uthaff min schrifiVelsse
till H:8 K. M:tt förnimmendes vardher, allenest begerer brodher-
venligenn, att M. B:r ville befordra om dhe saker hijtt schola, i
synnerheett, att den spanrll som H:8 K. M:tt hijtt haffver för-
ordnatt må i tijdh ahnnkomma, och att skanndzen Nymyndh må
i tijdh medh pråffviandt försorgdh bliffva, effter jagh fdrnimmer,
att H:8 K. M:tt vill altt folckett her efter medh penninger con-
tentera, hvilckett fuUer så best känn vara, dher allenest ett gått
förrådh opå span:ll måtte här nedher leggias, dher man kunndhe
tilltagha, om någon nödh trengdhe. Dette jagh M. K. B:r icke
haffver veladh förhålla. Befhalendes M. K. B:r her medh uthi
Gudz nådighe beschyddh till rayckenn välmåghe brodhervenli-
genn. Aff Righa dhenn 26 Maij 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Välborne her Cantzler käre broder. Efter
Bormester och Rodh här i stadhen afferdiga nu Secreteraren
Koij i deress sacker till Hanss Kon. M:tt, hafver hanss sverfader
Bormestaren Ulrich so väll sosom han sielff begeradh att jagh
honom hoss min K. B. ville till dett bestå recommendera. Nu
endoch jagh väll vett att min K. B. är honom medh all gunst
bevogen, so haffver jagh leckvell dem dett icke kunedh afslo,
brodervenligen begerendess att han ville honom hoss Hanss Kon.
M:tt i beste mått befordra i alle billige sacker, och att han måtte
icke lenge blifva där ophollen. De tilbiude sigh sodan tt medh
all tienstvillighett att förtiena, jagh skall och i licke fall gerne
göre min K. B. till vilia i altt dett jagh kan veta honom kan
vara behagelichtt. Vale.

Digitized by CjOOQIC

215

104. Biga den 9 Juni 1828.

Underrättelser från Pohlen meddelas, att stämningen är för fred och att K.
Sigismnnds resa till Preussen ej har sä mycket att betyda, emedan han
har blott 2,000 man, hrarom allt en fändrik,jiom yarit skickad till Preus-
sen, yet att berätta. Den tillförsel af spanmål frän Nyen, hvilken han
ämnat öfverlåta åt borgarne i Riga, hade enligt befallning blifvit instäld.

Velborne hcr Cantzler brodher och tillförlathelige godhe
Yän. Nest all välmfiges lyckönndschenn och min brodhervenlige
ticDSts tilbiudelsse, lather jagh för dhenue påstenns hastige af-
reaande schuldh all vijdtlöfftigh tnckseigeUse bestå, och giffver
M. K. B:r hermedh tillkenna, att jagh i går medh min opvartere
iJerdt Mundu8 hafver bekommitt H. K. M:tz så vel såssom M.
K. B:8 åthschillige schriffvelsser, och dher uthaff iblandh anndre
saker förnimmer, huru H:s K. M:tt vår allernådigste Konungh
och herre, är medh hela landett i stor oprustningh, och att H.
K. M:tt schall hafva dhe tijdender dett Konungen i Pohlen medh
två sine söner och Drottningh schola vara kompne till Dantzigk,
dheriffrå att villia göra een impression opå Sverigie, och att
hann dher till schall haffva een stoor ahnntaal schep i Dantzigk
arresterett, szåssom och 20000 mann uthi bestellningh.

Effter nu Carl Hordz fenndrich som är een Pryss, hvilken
jagh för 3 vekur sedhann förlåffvedhe att besökie dher sin slecht,
opå tijman är hijtt kommen ifrå Dantzigk genom Eönn[ig]ssbergh,
och innthett mehra änn 8 dagar är, sedhan han dheriffrå drogh,
hvilckenn fast annars veth att berätta, och att Konungen i Pohlen
icke schall hafve öfver 2000 man (hvilckett mest är af dettfolck
som hann i fiordh här i Curlandh brukadhe och Gustavus Sparre
vedh Putzigk hadhe) i bestellningh, hvarfhöre hafver jagh in-
thett kunnatt unndherlåtha honom till H:s K. M:tt medh dette
skepett att afferdha, helst efter han veth andre particulariteter
H. K. M:tt att berätta, dett inthett tilltroendes är, att Konungen
i Pohlen för stillestondetz uthgfingh sigh emot Sverigie någott
schall företagha. Hvadh nu mitt ringha betenckiendhe är om
dette larmett, szå tyckes migh, att Konungen i Pohlen allenest
dett gör till att reetha vår nådigeste Konungh till att begynna
någott, opå dett, att hann dherighenom måtte kunna vinna På-
lackame till att göra sigh någonn assistens, ty efter hann för
stillestonndetz schuldh directe inthett känn någott sigh före-

Digitized by VjOOQIC

216

tagha, söker hann sådhanne pusser och practicker, att inngeo
vijdhere tractat mä schec medh Polackcrne, effter hann befahrer
sigh att Polackerne och Littowerue emot hans villia kanscfaee^
kunna innlåtha sigh i någonn tractat medh vår Allernädigste
Konungh och herre. Vohre dherfhöre inthett orådheligett, att H.
K. M:tt sigh nägott här uthi kunna hemna, och att H. K. M:tt
lathe trac täten först haffva sinn fordtgångh, ty jagh tror vist^
när M. B:r medh sampt nägre anndre godhe herrer och män,,
dher till kunndhe bliffva förordnadhe, att thett uthan nytta eller
frucht icke schulle afflöpa, uthann jagh tror visserligen, att fast
om man icke kunndhe bliffva eensse om hufvudsakenn, att man
väl schall kunna prolongera stilleständett pä någre åhr medb
visse och themmelige säckre conditioner; ty Polackernes och
Littovernes olägenheett, äre genom dhenn dyre tijdhenn och
anndre dheres incommoditeter så stor, att dhe inthett letteligen
schole tagha igenn till vapn, ehvadh och dheres Konungh dher-
om göra vill. Ja, dhe Littousche Stcndher hafve expresse giff-
vitt dheres deputeredhe till Rickzdaghen uthi dheres instruction
schrifteligenn, att ehvadh Konungen dherom göra ville, schulle
dhe ingen contribution eller assistens till krigett, honom till-
seigia. Och dher dhe dheröffver någott giordhe, och honom
låflFvedhe och till sadhe, ville dhe dhett icke nllenest inthett
hälla, uthann dhem när dhe tilbaka kohmo, nedhsabla, medh
hvilckett dhe så myckett haffva uthrättatt, att ingen tingh opå
dhenne Rickzdaghen är bevilliatt vordhenn. Dette hafvcr een
uthaf Hertighen aff Curlandz cantzlischriffvere, szåssom och een
adhelsman Byringh be:dh Borghm estaren n UUrich i förtroendhe
berättat, hvilke dherhoss varitt haffva, när lanndbodherne Konun-
gen i Pohlen sinne instruction opå samma puncht hafva see
lathet. Dherfhöre känn man letteligenn afftagha, att om dhe
genom tractaten någre lijdhelige medhel nåå kunne, skole dhe
letteligen icke tagha till någon vapn igen, uthann heller unndh-
vijka dheres olycka och farligheet szå lenghe dhe kunna.

Till dett sidste känn jagh och M. K. B:r icke oförmält latha*
att jagh uthaf ett H. K. M:tz breff förnimmer, huru H:s K. M:tt
hafver till stor onådher optagctt, dett jagh efter Borghmestare
och Rådz begäran här i stadhenn haffver efterlathctt någre skep
att segla till Nyien till att hempte dhem span:ll dheriffrån hijtt^
som jagh dheres borgare i höstars här försåldt haffver, och för-
mähler H. K. M:tt att jagh sålcdhes haffver förachtatt och collu-
deret H. K. M:tz mandat, för hvilckett Gudh migh nådheligenn

Digitized by VjOOQIC

217

tchall bevara, att jagh såledhca schulie aldeles blifva iffrä vethett,
att jagh icke schulie vetha, huru migh bör H:8 Kon. M:tz mau-
dater reverere och respectern. Menn jagh tagher migh Gudh till
vittne, att jagh dhett inthett hafver giordt ex malitia, eller och
sä myckctt för min egen profijt schuldh, szässom att jagh haffver
seedt opå H:9 K. M:tz nytta och tiänst, att dhenne här orthenn
måtte kunna medh epan[nemå]ll någorlundha försorgdt bliflva,
hvaropå här inthett synnerligh stor förrådh är, szässom M. K.
B:r uthaf stadzenns Secreter[are] Koie och Borghmestare och Rådz
schriffvelsse noghsnmpt varder förnimmcndes. EUiest sä snardt
jagh uthaf Hans Kettler förnam, hvadh special mandat och be-
falningh H. E. M:tt hadhe schriffvitt till StädthoUaren Niels
Hansson dherom, skref jagh strax till Hans Kettler och be:te
Stodthollaren, att jagh inthett tordhe emoth H:s K. M:tz villie
min span:ll dheriflFrå uthfhöra, uthan ville oplåtha Hanns Kett-
ler dhe schepp till att uthfhöra sin 8pan:ll dedhan medh (pä
dett jagh icke för frachten schuldh schulie lijdha altt för stoor
schadha) till dess jagh vijdhere hoss H:s K. M:tt dher om ahn-
hälla kunnde, haffver dherf höre altt här till min egen spanill
dherifrån inthett hempta latheit, uthann efter H. K. M:tt nu
nådigest tillather, att jagh dhenne gängen span-.Ucn må dedhan
hempta latha, haffver jagh StädthoUaren H:s K. M:tz breff till-
senndt, och Hans Kettler tillschriffvitt, att hann för mine skep
schaffar migh anndre i stellett igen som min span-.U hijt fhöra
må. Bffter jagh nu detta hafver giordt uthi een godh mehningh
till H:s K. M:tz tiänst, bedher jagh M. K. B:r ganscha flitte-
ligenn, att han hoss H:s K. M:tt herom ville göra min under-
dånige uhrsecht, att H:s K. M:tt icke ville dherfhöre kasta pä
migh någonn onädhe, ty jagh heller säghe, att jagh aldeles schulie
mista dhenn span:ll änn att jagh H:s K. M:tz ogunst eller onå-
dher dherfhöre hafva schulie. Jagh schall fulle her efter dher
uthi vara klokare, och migh dherfhöre vachta, att jagh i sädhane
saker ingenn tingh schall migh företaghe, dher jagh icke H:s K.
M:tz expresse schriffteligh förklaringh dher opå haffver. Menn
Gudh veth, huru man sigh förhålla schall, ty när någott här
fhelar och behöffves, schriffver H:s K. M:tt och begärer, att man
schall skaffa nogodh på sin credijt, och dhe medhel som Gudh en
förländt haffver försträckia, och när man dett giordt hafver, och
ehrligett folck dhertill bracht, att dhe een assistcns och bistondh
giordt haffva. måtte man sedhann inthett igen fhå hälla låffven
och credijt. Dherföre lär dette bliffve migh een godh varnagell,

Digitized by VjOOQIC

218

szk att fharan schall väl vara ator, för ann jagh schall mehra aå
▼ijdt angasera [o: engagera] min tro och l&£fven. Gudh gi£fve
M. B:t mUeaesi dhenne gången kunna H. K. M:tz gemöthe her-
uthinnan lindra. Jagh vdisU mhidh vara M. Bo- till villia igen
i hvadh niätto jagh nånssin känn. Borghmeataren Ram och
Ullrich haffver jagh efter M. E. B:8 begärann försäckratt, att
dhe schole godh beschedh bekomma på dheres petitionea, dhe
lathe M. B:r dherfhöre tienatligenn betacke, och tilbiudhe aigh
roedh lijff och blodh hoaa H. K. M:tt att förtiäna, azåasom och
höas M. B:r medh all tienat förachylla. Jagh haffver och ann
altt her thill inthett annara kunnat förmärckia ann att dhe them-
roeligh devot till H. K. M:tz tienat aigh förnimma latha. Hvadh
i hierttatt boor, känn inghenn menniachia judicera, uthann man
måate altidh tro dett beata. Dette jagh M. B:r i een haat icke
hafver veledh förhållc. Befhalendhea M. B:r etc. Aff Righa
dhenn 9 Junij 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobua De La Gardie ro. p.

106. Biga den 24 Juni 1823.

K. Slgismnnds rustniDgar i Danzig; de hade gifrit honom anledning attyarna
stäthållame i Peman, Reval ooh Narva samt att garnisonen 1 Feman
bllfTit förstärkt.

Välborne her Cantzler etc, kan jagh min kåre broder här
medh brodcrvenligen icke underlate, att aåaaom jagh min käre
broder näat tillförenne tilakreff, och udi aamma min achriffVelae
iblandh annett förmältte, att jagh då alle daghar förväntade hijtt
tilbaker igenn, någhre aom jagh för någon tijdh aedhan åth
Dantzich och Eön[ig]abärgh på kundskap aflUrdigct hade, alttaå
är och för två dagar aedan een Franaöach köpman benemdh
Nicolaua Mouage, som jagh dijt på kundakap affardiget hade hijt
ankommen, hvilken der udi Dantzich haffver aielff taltt medh
Polidor och Gapiten Laeurtzaonn, hvilke äre principal angiffvare
till dette analagett, aom Konungen i Pålenn akall nu der före-
haffve; och oanaedt bemelte Franaöake köpman nogaamptt aigh
vinlagtt haffver att hann för viat förnimme akuUe på hvadh ortt
dhe Pålera analagh akuUe angå; aå haffVer han lijkväll icke roeere

Digitized by VjOOQIC

219

uUfå[r]8ke kannet, utan allennest, att dhe haffve söchtt pilåter
och styrmän till Åbo och den Finsko sidann, föregiffvendcs att
deres anslagh skulle dijt uth steltte vara. Derhos hafiVer han
och der seedt till änn fempton små skep, hvardere medh otto
eller tije järngöttlingar munterade (dem dhe haffve satt sigh före,
till samme deres förehaffvende att bruke) såsom och fyretije eller
femptije platte båtar, hvilke dhe skole förmeene opå samme skep
medh sigh att hafve, medh dem att landzstige när dhe komme
i skärenn.

Bemelte köpman hafver och medh Laeurtzson varitt udi
Outerhuset i Dantzich, och sectt någre petardcr och granater som
dhe haffve till bemelte deres anslagh förfärdige latett. Anlan-
gandes krigzfolket som Konungen i Pålen der haffve skall, be-
rätter hann icke meere änn 1500 eller till dett högste 2000 man
vare (hvilkett och medh alle andres, som jagh dijt opå kund-
skap hafft haffver) berättelse öffvereens drabbar och lijkmättigtt
är. Och ändogh jagh för min person inthett känn see, att dette
Konungens udi Pålen propositum och förehaffvande nägott syn-
nerligitt känn oppå sigh haff*;re, effter hann så ringe folch der
haffver, och man icke ännu spor och förnimmer, att hvarken udi
Pålen och Littoven någott meere folch värflfvett är; lijkväll haff-
ver jagh inthett kunnet förbij gå H. K. M:t och min käre bro-
der tillkenne giffve, hvadh som jagh iffrånn bemelte ortt för-
nummit haffver. 1 synnerheet hafver han och dess förutann
vettett berätte dett Konungen i Pålen skall haffve besteltt Rob-
bertt Styfvert som tillförenne hafver varitt hos H. Kon. Maij:tt
för een öffverste, att han och skulle tillkommande vhår värffve
honom otto eller tijetusendh man iffrånn Skåttlandh och Enge-
landh, såsom och att han skulle derom sigh vinleggie, att han
genom Konungens i Engelandh promotion, kunde få eett frijt
pass genom sundett, derom han dogh sielff tviffvelsmhål bär.
Merebemelte köpman hafver och een gångh hörtt uttaff Polidor
och Laeurtzsonn, att dhe sins emillan haffve, udi Gustaff Spar-
res och Capiten Betlers närvarelse discureret, dett Konungen i
Pålen skall haffve anmodett Konungen i Spanien om någre store
skep, dermedh hann vill udi Vestersiön late anfalle Elffzbårgh
och Vestergötlandh. Medh thett samme skall han och haffve satt
sigh före till att göre sin högste flijtt att tentere iffrån Dantzich
emoot Sverigie, såsom och uttsände sine Cassacker, som skulle
genom Rysslandh och Ingermannelandh på denn Finske grant-
zenn infalle, hvilkett han förmener altt åth åhrett i verkett att

Digitized by VjOOQIC

220

stelle; men dette här skulle allenest i åhr till cen liten begyn-
nelse vare, på dett att krigett medh H. K. M:t och honom måtte
åtter igenn angå, effter han ser och mörker, att Pålackerne are
så tröge honom assistens att göre, och krigett emoott H. K. M:t
vår AUernådigeste Konungh och herre continuere. Och åndogh
käre broder, sådant kan effter hvars och eens affection udi löst
discurs således spargeret vare, haffver jagh lijkväll inthett ach-
tett för onödigtt H. K. M:t och min käre broder derom att till-
kenne gifive, på dett att Högbemelte H. K. M:tt min käre bro-
der och samptlige Rijkzens Rådh mage udi så måtto judicere,
hvadh som lijkmättigt känn vare, och sakerne der udi rijkett der
eflFter dirigere och stelle; och är ingelunde till att tviffle, dett
Konungen i Pålen varder sigh ju någott företagandes, effter
denn Pålenske sänningebuden som udi Turkijt varitt hafver,
skall vist vare igenkommen, och dhe Påler skole videre stille-
ståndh medh Turken oprättet haffve; dertill medh, så skall han
och intett heller vele consentere till någott stilleståndh eller
fredh medh H. K. May:tt vår AUernådigeste Konungh och herre,
utan dett han hafver måst deputere någre Commissarier till den
tillstundande fridztractaten, medh H. K. M:tz dertill deputerade
Commissarier till att handle och tractcre, ähr han mecre aflTStän-
derne der till tvungen, ån han för sin person dertill någon be-
nägenheet haffver, och fördenschuldh hafver man der uttafi ringe
fruchtt till att förmode, om icke Ständerne videre honom medh
tvångh dertill beveke.

Hvadh denne här lanndzorts stat och lägenhect videre vid-
kommer, så är denn (Gudi dess låff) ännu udi godh esse, och
meste delen aff krigzfolkett vidh godh helsa, så att der Konun-
gen i Pålenn opå denne ortten någott oförmodeligitt tentera
ville, då hoppes man genom Gudz nådige tillhielp honom nog-
samptt svars godh vare. Jagh haffver och StåtthoUarne på Per-
no w, RäflSe och Narffvenn tillskriffvitt, och dem förmantt, att
dhe skole deres saker opå alle förehaffvende occasioner udi
godh och noge acht hafve, förmodendes att på bemeltte ortter,
medh Gudz nådige tillhielp och ingen fara vBra skall. Och al-
denstundh garnisonen på Pernow någett svagh är, hvarföre haf-
ver jagh Magnus van der Pålen medh sinc underhaffvende lyt-
tere dijt förordnett, att han dem på all händelse till hielp och
biståndh vare skall, dragonerne hade jagh fuUer iffrån Räffle
hijt förskriffvitt, men effter Bårgmestere och Rådh der udi Reffle
så väll som adelen deromkringh icke haffve velett dem deriffrån

Digitized by VjOOQIC

221

ombäre, utan dem der altt härtill oppehållitt, begärandes ge-
nom deres skriffvelser, att dhe pä någon tijdh måtte der qvarre
blifTve, hvarföre hafver jagh sådantt inn till H. K, M:tz videre
förklaringh dem effterlatett, aldenstundh vij nu här (näst Gudz
nådige tillhielp) medh thett folkett här nu äre, sedan dhe sigh
någorlunde begynte komme före, och till deres förrige helse
igen kompne äre, oss nogsampt utan bcmeltc dragoner hielpe
och begå kune. Så snartt dett Finske folkett hijtt ankomme
kan, skall jagh effter H. K. M:tz nådige befaluingh Christoffer
Assarssonn medh sitt regemente häriflFrån förlåffve. Och alden-
stundh hijtt hvarken penningar och proviantt ankommett är, se-
dan som Caramerskriffvaren Petrus Tibellius häriffrån bleff af-
färdigett, och fördenschuldh kan min käre broder nogsamptt aff-
tage, hvadh förrådh här deropå nu vare känn; hvarföre tviffler
jagh inthett att min käre broder, och dhe andre gode herrer
och männ aff Kijkzens Rådh således Högbemeltte H. K. M:t på-
minnelse görendes varde, såsom dhe väll uttan min ringe på-
minnelse nogsamptt besinne kune, att H. K. M:t och rijkett udi
denne tijdz lägenheet deropå stor macht ligger, ty på skantzen
och Dynemynde icke een tunna spannemåll, sedan meere, udi
förrådh ähr, och hade fördenschuldh den spannemålen som hijt
ifirån Ny en skipes skulle här högeligen aff nöden varitt; der H.
K. M:tz stränge förbudh icke hade varitt, hade samme spanne-
måll länge sedan hijtt ankommett, dogh förmoder jagh, att sedan
som jagh H. K. M:tz brefl till Nils Hansson sändt haffver, dett
hann bemelte spannemmåll derifrån stediandes varder. Udi mid-
ler tijdh är spannemålen här mechtte dyr, så att een tunna spanne-
måll geller här fyre daler, och der iffrån Sverigie och Finlandh
deropå ingen tillföringh skedde, bleffve deropå een stor man-
gelL Vore fördenschuldh inthett orådligitt, att H. K. M:tt nådi-
gest tächtes late förbiude på alle orter, att ingen spannemåll
skulle annorstedes än hijtt till Rijga skepes (aldenstundh denn
kan här så dyr såm på andre ortter selgies) på dett att staden
må i tijdh medh spannemåll försårgdh bliffve. Till dett sidste
kan jagh min käre broder icke underlate, att månge så väll
udi Finland som i Tyschlandh befare sigh hijt att segle för
Konungens udi Pålen skep, som han i Dantzich hafver till-
raste latett, hvarföre synes migh icke orådligitt, att H. K. M:t
sände någre skep som kunde liggie under Heell och förhindre
deres uttlåpp och seglatz iffrån Dantzich, på det att tilföringen
icke må förhindret blifve. Dette jagh min käre broder broder-

Digitized by VjOOQIC

222

venligen icke haffver kunnett förhålle. Befalandes min K. B. ili.
Aff Rijga denn 24 Junij åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie. m. p.

108. Biga den 27 Juli 1623..

Tackar för biträdet för erhållande af donationsbref ä Fellin m. m. För a&-
derhåll af trupperna har han måst mot pant låna penningar. Underrät-
telser från Poblen, särdeles om E. Sigismnnds besök i Danzig.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här-
medh brodervenligen icke förhålle, att min B[:s] skriffvelse är migh
i desse dagar tillhånde kommen, derutaff jagh med synnerligh
hugnatt och frögdh förnummitt haffver, att Kon. Maij:tt min
Ållernådigeste Konungh och herre är medh helsse och vällbe-
hållen reese (Gudi dess låff) tilbaker igen kommen. Gudh den
aldrahögste H. Kon. Maij:tt än videre för all olycke, skade och
farligheet nådeligen bevare. Derhos betackar jagh min broder
för sitt omach som han udi mine privatsaker hafft haffver, och
i synnerheet att han haffver förskaffett migh H. K. M:tz breff
opå Felijn, Tarffvest och Helmitt och derhos låffvat sigh vele
om dhe andre punchter, som jagh min broder tilförenne iill-
schriffvitt haffver sitt bäste göre, att jagh deropå hos Högbe:te
H. Kon. Maij:tt beskedh bekomme måtte. Beder och derhos på
dett brodervenligeste, att min broder vill vare obesvärett att
taale medh H. Kon. Maij:tt på mine vägner, att effter toUen udi
Åbo är Paridon Hornn arrenderet (oansedt samme tall migh var
förskriffven att bekomme derutaff min bettalningh) dett jagh då
måtte udi den staden igen antingen aff dhe arrendzpenningar
som be:te Paridon von Hornn derutaff leffrere skall, bettaltt,
eller och på någonn annen viss ort invist bliffve, aldenstundh
migh opå bemeltte tåU ännu adertton tusendh daler resterer,
effter såsom jagh medh min tienare deropå beskedh till Cam-
merrådh sändt haffver, förhåppes att H. K. M:t nådigest varder
den förordning görendes, att jagh måtte åhrligen ehrlagtt bliffva
för det som migh deropå resterer. Tviffler och inthett, att min
käre broder för sin person migh hos H. K. M:t dertill förhiel-
pandes varder. Jagh kan och min B. brodervenligen icke oför-

Digitized by VjOOQIC

mfilt late, att min fougde utöfver mine förläningz soohner udi
Osterbottn haffver migh nyligen tillskriffvitt, dett StåtthoUeren
denammestedes V. Johan Månson skall haffve förbuditt honom
att opbäre boskapz penningerne udi samme mine förläningz soch-
ner, oansedt att jagh aff H. K. M:t haffver invijsningh opå alle
ovisse partzeler udi be:te sokner, sä väll på boskapz penningar
som altt annett både på dette och dett forledne åhret, för denn
försträckningh som jagh Högbe:te H. Kon. Maij:tt för tu åhr
sedan giorde. Så ändogh jagh icke förmoder, att H. K. M:t var-
der derutinnan någon förandringh emoott sitt nådigest uttgiffvett
breff görendes; lijkväll på dett, att min tienare icke må länger
oppehållen bliffve, effter räntan nu angår, begärer jagh på dett
brodervenligeste, att min broder vill hos H. K. Maij:tt derom
anhålle, att jagh måtte medh dett allerförste mögligitt är, deropå
beskedh bekomme, men der H. K. M:tt emot all förhoppningh
deropå någon förandringh giorde, och migh således till någon
annen oviss ortt invijste, skulle jagh så väll som andre haffve
derutaff varnagell att försträckie framdeles een summa peninger
när så behöffves och inge penningar udi förrådh vore, såsom och
icke heller i denne månaden här någre penninger till krigzfolk-
zens läningar udi förrådh varitt haffve (aldenstundh dhe pennin-
gar som Bugislaus Rosen hijt sändhe skulle, icke äre förr änn i
går hijt ankompne, och icke ändå heele summan tillfyllest) utan
jagh och Jochim Berndes haffve måst här udi staden uttsettie
dett linge guU och sölfver som vij hos oss hade, och ändogh
medh stor mödo deropå penningar bekomme kunnett, hvilke
vare uttlagde panter måste ännu uttstå, till dess att dhe rcste-
rende penningar som Bugislaus Bosenn hijt ännu sände skall,
hijt ankomme kune; och är sannerligen sådantt folch här udi
staden, att dhe icke vele late åttnöije sigh medh pantt, uttan
man måtte och förskaffe sigh bårgen, och derhos medh stort
förtreet bettle och pracke afi dem, när man deres försträckningh
till krigzfolkzens oppehälle behöffver. Hvarföre begärer jagh
brodervenligen, att M. K. B. samptt medh dhe andre gode her-
rer och männ Rijkzens och Cammer Rådh hos H. E. Maij:tt
derom anhålle ville att hijt måtte penningar udi tijdh ööver-
sände bliffve, på dett att beiastningherne icke måghe för mangell
opå krigzfolkzens oppehälle udi någon fara steltte bliffve. För-
seer migh till min käre broder att han samptt medh dhe andre
välbemelte gode herrer och männ således H. K. M:t härom på-
minnelse görendes varder, såsom min K. B. väll besinne kan.

Digitized by VjOOQIC

224

att Högbe:te H. Kon. Maij:tt och rijkett deropå udi denne tijdz
lägenheet etor machtt ligger, ellieat vet min K. B. utan min på-
minnelse, hvadh som till frid ztraeta ten och i synnerfaeet hvadh
fullmachtt dertill behöffves. Tviffler fördenskuld intfaet, att min
käre broder sakerne udi så måtto dirigerendes varder, effier så-
som lägenheten fordrar och kräfver.

Hvadh denne ortz stat och lägenheet elliest vidkommer, så
haffver här altt varitt stille värch, sedan som stilleståndet i fiordh
bleff oprättatt, uttan jagh hafiver allén nest någre gånger effter
Kon. Mayrtz nådige befalningh vexlett breflF medh Razivill, hvar-
utaff jagh min broder, så väll såsom uttaff hans svar däropä,
härhos uttcopier tillsänder, och såsom man förnummitt och afF-
taga kan, äre dhe på deres sijde mechte benägne till fredh eller
een rum stilleståndh, men hvilke Commissaricr uttaff deres
Konungh der till deputerede äre, och hvadh för instruction dhe
kune medh sigh haffve, haffver jagh inthet kunnet uttfårske. oan-
sedt att jagh hade förmeent medh lempe genom min skriffvelse
migh haffve kunnett något fruchtbart derutinnan utträtta, allennest
udi den sidste skriffvelsen som jagh för någre dagar sedann aff
honom bekom, förmäler hann, att han medh thett allerförste vill
migh derom tillkenne giffve, så snartt jagh deropå beskedh be-
kommer, vill jagh min käre broder derom förständige. Hvadh
kundskaper jagh iffrånn Dantzich bekommitt haffver, varder min
käre broder aff een min ryttares berättelse som udi Kon. Maij:tz
breff förmäles förnimmendes, hvilkenn haffver kommitt i Konun-
gens udi Pålen håffz medfölgie udi Pryssen, och sedan varit opå
alle dhe orter som Konungen udi Pålen varitt haffver, och medh
thett samma fåt tvenne skriffvelser, som två aff adelen udi Cur-
landh tillskreffne äre, dem han hijt till mi^h bracht haffver, der-
utaff kan min 6. see opå hvad lättfärdigt angifvende Konungen
i Pålen dett anslagett vidh Dantzich funderet haffver, hvilkett
nästan öfvereens stemmer medh den opinion och meeningh som
jagh derom hafft haffver, nembligen att Konungen i Pålen meere
haffver effter sitt egett huffvudh satt sigh före, att reete vår
allernådigeste Konungh och herre till att bryte dctte stillestån-
det, än han haffver hafft någen förhoppningh derigenom någott
synnerligitt att utträtte, ty han inthet meere änn 1500 man aff
krigzfolket hos sigh hafft hafver. Huru säkert om deres fredh
medh Turken är, varder min käre 6. aff samme skriffvelser för-
nimmendes, nembligen att Turken genom sitt infall stor skada
dem tillfogat haffver, hvilket och min opvartere Gertt Mundus

Digitized by VjOOQIC

225

fiom senest der var, haffver vetet berätte, derföre förmoder man
fuUer, att deres nödh skall dera tvinge, att dhe med den till-
fitimdande tractaten skole hafive alffvar. Hvadh såsom här fram-
deles höres och förefalle kan, vill jagh min B. derom förstän-
dige. Be falandes min käre broder etc, AflF Rijga denn 27 Julij
åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Bilagor: De la Gardies bref till Furst Radziyil, dat. Riga d. 27 Jnni
1623; Farst Radzivils STar, dat. Vilna d. 24 Juli 1623, samt tvenne bref till
Kurländska adelsmän, det ena af Otte von der Grewell, dat. Wikeden d. 1 Jani
och det andra af Thomas Fridrichs, »der Prinsessin [Anna] eu Schweden Rath
und Uofjanker>, dat. Danzig d. 22 Juni 1623.

Postscriptum på ett löst blad*).

Kan jagh min käre broder brodervenligen icke underlate,
titt sedan mitt medfölgiande breff vardt dateret och underschriff-
vitt, haffver jagh aff n&gre köpmän som iffrån Willen så väll
som Könsbärgh schrifvelsser bekommit haffve, förnummitt, att
Konungen i Pålen skall hafve begifvitt sigh ifrån Pryssen till
Warsow tilbaker igenn, och att dhe sänningebuden som till till-
stundande tractaten äre förordnade, skole till een stad udi Litto-
wen ankomne varit, der dhe haffve Konungens udi Pålen in-
«truction bekommitt, men effter samme instruction icke hafver
så nöijachtigh varitt, som dhe hade åstundett, skole dhe hafve
protesteret dheremoott, och skriffvitt Konungen i Pålen till, att
der han icke ville dem een fullkombligere och nöijachtigere in-
struction giffve, vele dhe inthett begiffve sigh videre hijt effter,
aldenstundh dhe fuUer viste, att dhe een sådan besvärligh reesc
skulle sigh förgeffves företage; och schall fördenschuldh Ratzi-
will medh någre aff förnempste herrer udi Willen tillsammans
kommen vare, videre medh hvarandre derom consulterc och
samtale. Huru derom udi sanningh vare känn, varder tiden giff-
vandes, dogh haffver jagh udi een hast lijkväll icke velett un-
derlate min K. B. derom tillkenne gifve, på dett att min käre
broder må H. K. M:t vår allernådigste konungh och herre så-

*) K. Sigismund nppehöll sig i Danzig från d. 27 Juni till d. 9 Juli 1623,
efter nja stilen. Detta blad måste således vara skrifvet någon tid senare,
och har till det yttre äfven genom vattenfiäckar mycket likhet med detta bref,
hvari det ligger.

Axel Oxenstierna II: 5. 15

Digitized by VjOOQIC

226

dantt fömimme lathe, der honom tyckes så nödigtt vara. M. K.
B. Gudh Alzmechtigh till all lyckelig vällmåge befalendes. Da-
tum ut in literis.

107. Biga den 23 AuguBti 1623.

Utstgtema för auderhandling med Pohlen ånna osäkra. Pesten är inkommen
i Riga. Burtniks län inlöst för Bikskanslerens räkning frän panträtta-
innehafyaren.

Välborne herre, elschelige K. B:r. Nest all välmåges lyck-
önndschenn och min venlighc tienst[8] tilbiudhelsse, betacker jagh
M. K. B:r för all godh benägenheett och myckett gått migh be-
vist, hvilkett jagh i lijka måtto gema förschylla schall. Dher
hoss känn jagh M. K. B:r brodhervenligen icke förhålla, att se-
dhan n min nest förre schriflFvelsse till H. K. M;tt haffver jagh
inthett budh eller schriffvelsse ifrå Radzewill bekommett, oan-
seedt hann uthi sin sidsta schriffvelsse förmältte, att hann medh
thett allerförsta ville migh vetha latha, om dheres Coramissariers
ahnnkomst. Menn såsom man uthaf åthschillige kunndschaper
iffrå Littowen och Kurlandh förnimmer, schola dheres Commis-
sarier inthett vara tillfridz medh dhenn instruction och fullmacht
såssom Konungen i Pohlen dhem tillsenndt haffver, och dher-
fhöre senndt honom een påst tilbaka igenn att ahnnhålla om
een nöyachtigh och fuUkompnare fullmacht, uthann hvilke dhe
inghelundha vele sigh till någonn tractat begiffva, om dhe den
nu kunna nå, varder man medh tijdhenn förnimma. Doch för-
mehna een partt, att efter Turckenn schall starcktt praeparera
sigh emoth dhem, och Tatterne medh dheres innfall haffva giordt
dhem i sommar stor schadha, att dhe dherfhöre scholc bruka
alle medhell till att förehna sigh medh vår nådigeste Konungh
och herre, oanseedt Konungen i Pohlen för sinn perssonn inthett
gema dhertill schall consentera. Szå snardt jagh någott vist aff
dheres Commissarier förnimmer, skall jagh inthett försuma så-
dhannt H. K. M:tt i u[nderdånig]het vetha latha, men om så
schcdde, att dheres Commissarier uthi een hast nu ahnnkohmo,
och sigh praesenteredhe till att vexla någre schriffter medh migh,
och dhe som uthaff H. K. M:tt till Commissarier här uthi lan-
dett dher till förord nedhe ähre, szå veth jagh inthett, huru vij
oss dher uthi förhålla schole, ty oanseedt H. K. M:tt uthi sin

Digitized by VjOOQIC

227

näst förre schriffvelsse befahler, att man schulle begynna tracta-
ten och tillsee, att kunna besee hvar anndres fullmachtt, szå
hafver jagh ännu ingen instruction eller fullmachtt bekommett,
hvarefter man schulle kunne vetta sigh att rätta. Om nu H. E.
M:tt vill, att man till M. Bis och dhe anndre godhe herrers
ahnnkompst såssom H. K. M:tt och dhertill deputeredt hafver,
schall här någott medh dhem begynna, vill aff nödhenn vara,
att H. K. M:tt hijtt senndher een viss instruction och fullmachtt,
hvarefter man sigh haffver att rätta.

Hvadh elliest dhenne här lanndzorttens, statens och vårtt
folck[s] laghenheett vedhkommer, szå hafver dhenn altt härtill
(dhess Gudi schee låff) varitt godh, och nu i sommar fast ingenn
siukdom iblandh folckett grasseret, szå att fhä i dhenne sommar
ähre dödhe bleffne, menn nu besorger mann sigh, att uthaff
boijiorten som senest här var, schall någonn infection uthaflF
pestis vara hijtt kommen, ty i dhenne vekann äre här 2 soldater
och till ähnn 12 eller 15 perssoner uthaf borgerschapett haste-
ligenn dödhe bleflFhe, hvilke haffva haft store sputor och plec-
kiar, dem doctorerne och balbererne förmehna vara een species
pestis. Jagh hadhe väl lathitt giordt een ordniogh vedh Skannd-
zenn att mann schulle visitera dhe schep som kohme iffrå Sve-
rigie, och tillsee, om någott siuktt folck dher opå vohre, att man
dhä inthett schulle skepen hijtt op till stadhenn latha, men dhenn
boffven Frantz, som skeppare opå boijiorten ähr, hafver före-
giffvett, att dher opå inthett siukt folk varitt hadhe, hvarfhöre
hann och strax haflFver sigh hijtt op begiffvitt. Nu förnimmer
nian lell sedhan, att hans hustro som hann dheropå schepett
hadhe, så väl som två anndre perssoner schole haffva legatt i
pestilentzien, och vohre änndhå icke alldeles heele, när dhe här
vohre, dherfhöre besorge dhe sigh här i stadhenn hårdt, att
samma siukdom schulle sigh och här optenndha. Gudh nådigest
ainn vredhes rijs affvendhe, och oss icke straffa såssom vij medh
vare synndher förtiändt haffva. Jagh hafver medh Borghmestare
och Rådh afftaldt, och giordt een ordningh att om dett sigh
mehra beiinnes, att mann dhå dett infecteradhe folckedh ifrån
dhe anndra schall affsonndra, doch förmodher mann, att dett
som änn sigh haffver bevist, icke schall vara sielfive pestilent-
zien, uthann een hefftigh hitzigk feber som sigh och medh så-
dhane plecker och tecken beviser.

Vijdhare känn jagh och M. K. B:r icke oförmäldt latha, att
M. B:s hopman opå WoUmar Annders Munck hafver opå hans

Digitized by VjOOQIC

228

begäran ahunhållett hoss borghmestaren Eck, att hann ville
honom afträdha Burttnickz huus och lähnn*), på dett att hann
dher kunndhe see M. K. B:r till godho, och försåckredhe honom,
att när M. B:r hijtt ahnnkohme, hann dhå sine penninger 8om
honom vohre tillsagdt, schuUe bekomma. Men be:te borgh-
mestare ville sådhantt ingalundha göra, för ähn dhe tillsagde
penningar honom fullenkommen bleffve ehrlagdt, efter såssom
M. B:r uthaf samma sin hopmans schrifFvelsse vidtlöfteligere
varder förnimmandes, hvarfhöre schreflT jagh förbeite M. Brs
hopman till, dett hann sigh hijtt till stadhenn till migh begiffva
schuUe, szå ville jagh schaffa så månge penningar som dhertill
ville behöffves, att hann uthaff samma lähnn måtte uthlöst blifiVa.
HaflFver så opå M. K. B:s behagh tillsteldt honom så månghe
penningar, att hann dett hafver inulöst, och M. B:r dett samma
till godho inntagett. Förmodher att M. B:r dher medh een
ti&nst schall schedt vara, ty dher hann nu icke i rattan tijdh
hadhe samma penningar bekommitt, ville hann haöva behållett
dhenne här åhrs räntta, hvilken sigh någott när så högdt schall
stijgha, såssom dhenn summa som hann nu bekommitt hafFver.
Men nu kan M. B:r uthaff dhenne åhrs opbördh samma penin-
gar igen betala, efter dher är i åhr een ståttligh åhrsvext, hvil-
kenn Annders Munck M. K. B:r till godho nu opfordra lather,
och haffver jagh medh Annders Munck sådhan afschedh tagett,
att när jagh peningarne till Juul igen bekommer, är jagh dher-
medh väl tillfridz.

I hvadh måtto jagh elliest uthi M. K. B:s frånvaro kan be-
visa hanns tiennare någonn venschap eller bistonndh, schall jagh
dett gerna göra, brodhervenligen begärendes dett M. B:r dher i
rijkett ville Jatha mine saker vara sigh till thett bestå befhalett.
I synnerheet begärer jagh brodhervenligenn, att M. K. B:r ville
min tiennare Annders Michelssonn, såssom jagh till Sverigie för
mine saker schuldh senndt haffver, i dett hann hoss M. B:r känn
tillijtha, till thett bestå vara bcforderligh, att han måtte snartt
komma till een godh expedition. Jagh haffv^er honom och i
fullmacht giffvitt, att göra klardt för mine arrender, szåssom och
att solicitera dett jagh måtte fhå vedherlagh för tullen i Åbo,
och betalningh på dett migh resterer för dhenn försträckningh
jagh för tu åhr sedhann H:s K. M:tt här giordt haffver. Her-

*) Utgjorde en del af biakopsdömet Wenden i Lifiand, hvarå Rikskaosle-
ren den 16 Aug. 1622 erhållit donatlonsbref, med deri anförda vUkor. Jfr
Afd. II, B. I, 8. 196.

Digitized by VjOOQIC

229

uthinnan bedher jagh M. K. B:r att hann honom (så mycket för
M. B:s mänghfallighe besvär och vichtige saker schuldh schee
kan) ville behielpeligh vara, jagh schall altidh tienna M. K. B:r
ighenn i altt jagh veth, honom kan vara behageligett. Jagh be-
tackar och M. K. B:r brodhervenligen för sin befordringh som
hann migh haffver giordt, om Fellin, Tarvest och Hellmett.
Tvifler och inthett, att M. B:r migh sådhan breff och privilegier
uthafi* H:s K. M:tt förschaffai' som är uthaff like tenor såssom
M. B:r och min S:ge svåger Skattmestaren opå dheris godz her
uthi landet bekommit haffva, ty enndoch ränttan dheruthaf känn
vahra bahra ringha, och jagh opå dhe Curasserer mehra måste
spendera, änn dett i trij åhr räntta känn, szå må likvell posteri-
teten haffva att see, att jagh och någott vedh detta krigett aff
H:s K. M:tt förvärffvat haffver.

Till dett sidsta, hvadh såssom tijdendher iffrå Tyschlandh
och anndre orther ahnnlangar, szå vell aff Hertigenn aff Brunss-
wickz nedherlagh, szåssom och Greff Moritz och Greffven af
Manssfeldts store oprustningh och praeparation, dherom varder
M. B:r uthann tviffvell all vijdtlöftigh beschedh haffva. Doch
likvell senndher jagh M. B:r här hoss een uthcopia af ett breff
som Lorentz Wagner i desse daghar medh sigh ifrå Lybek hijtt
hafft haffver, dher uthi sannfärdeligen om Herttigens nedherlagh
förmähles. Hvadh jagh ifrå Pohlen genom någre åthschillige
perösoner som jagh dijtt opå kundschap senndt haffver, förnim-
mer, skall jagh M. K. B:r medh thet första avisere. Dette jagh
M. K. B:r icke hafver veladh förhålle. Befhalanndhes M. K.
B:r her medh uthi Gudz nådige beschyddh till mycken välmåghe
brodhervenligen. Aff Righa dhenn 23 Augusti åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

108. P. S, [Biga i Sept. 1628*)].

Begär enträget penningar till krigsfolkets underhäll öfver yintern.

Välborne herre, Cantzler, broder och tillförseendes synner-
lige gode venn. Andogh jagh nogsamptt besinne och afftaga

*) Detta blad låg bland Riksrådens bref, dä Ozenstiemska brefyexlln-
gen kom frän Tidön. Det kan icke vara tidigare än från hösten 1622, eme-
dan Ulrich ej förr än detta året förekommer som borgmästare i Riga (jfr

Digitized by VjOOQIC

230

kan, att Kod. M:tt min allernådigeste Konungh och herre, så
väll såsom min käre broder och andre gode herrer och roänn aff
Rijkzens Rädh der vidh ledes, att jag dem så offta om undsett-
ningh oppå penningar solliciterer, der med krigzfolkett här udi
landett kunde underholdne bliffve; lijkväll haffver jagh icke
ännu, för den store mangell och feel här på penningar är, kun-
nett förbij gå late M. K. B. derom igen yttermere påminnelsse
göre, att M. K. B. vill hos H. K. M:t derom anhålle, att hijtt
måtte een godh undsettningh opå penningar, för vinteren skee.
EUiest veett jagh, så santt migh Gudh hielpe, inge medell, hvar-
igenom krigzfolcKett kune underholdne bliffve. Ty jagh medh
all som störste mode och besvär så månge penningar hafver till-
väge bringe kunnett, att de nu två läningar till den 20 udi denne
månaden bekommit haffve, der till jagh dett endaste aff mitt utt-
satt hafver, ty jagh elliest inghe penningar här udi staden haf-
ver bekomme kun et, ehuru jagh och min flijtt derom giordt haf-
ver, utan medh stor mödo haffver jagh aff rådett bekommett de
3600 daler, som dhe för den spannemåll som jag dem i såramars
försträcktte, leffrere skulle, effter såsom min käre broder aff med-
fölgiende bårgmesterens Ulrichz skriffvelsse videre hafver till
att see och förnimme, med huadh besver de migh sådant leffre-
ret hafve, kan min B. aff samme breff nogsamptt see; uthaff
Jacob Fredrichz haffver jagh och vid pass 3000 daler tillväge
brachtt, så att dett i als belöper sigh till 9000 daler, som jag aff
mit egitt och utaff andre till de två läningar förskaffat hafver.
Och när de två läningar uthe äre, veett jagh så santt migh Gudh
hielpe inge peningar till krigzfolkzens oppeh&lle vare tillväge
bringe. Förseer migh fördenschuld till M. K. B. att han samptt
medh dhe andre gode herrer aff Rijkzens Rådh deropå driffvandes
varde, att hijtt måtte medh dett allerförste een nnseenligh summa
penningar öffversändt bliffve, på dett att H. K. M:t saker här
udi landet icke mage udi den farlige tiden udi någon fara st^ltte
bliffve. Effter jagh senest förgät sände Anders Munchz schrif-

Böthftihr, Rathslinie, tr. 1877) och det egentligen handlar om proviantering för
yintem. Hanptmannen på Wolmar Anders Manks bref, som i slntet omtalas,
är troligen det, som namnes i föregående bref af d. 23 Ang. Ett bani
bref af d. 1 Ang. 1623, som handlar om samma sak finnes ännu qvar i bref-
samlingen, och ebnra något gammalt, torde det vara detta som åsyftas. Men i
det följande brefvet af d. 1 October, säges att pestens utbrott i Riga blifrlt
omtalad i näst förrige skrifvelsen, och som dermed påtagllgen åsjftas jost
bref vet af d. 23 Augusti, hvarl också Anders Munks bref om Burtnik omt4ila8,
måste det hafva funnits ett bref från slntet af Augusti eller September, brår-
till detta P. S. hört. Handstilen och papperet hänvisa också på denna
tiden.

Digitized by VjOOQIC

231

velse min käre broder tilhånde, sänder jagh fördenschuld samma
hans schrifvelsse här bredevidh till min K. B. uttaff hvilkens in-
nehåld min käre broder hans begäran förnimmandes varder.
Datum ut in literis.

100. Biga den 1 Oktober 1628.

Pftsten har i Riga bortryckt mycket folk, deribland ståthållaren Joachim Bern-
des, och emedan t. f. kamreraren är otjenstbar samt r&nteskrifvaren
död, år stor svårighet särdeles med aflöningen, och begär han snart er-
hålla nya biträden; tillförseln har mycket aftagit och spannemälen är
dyr, före vintern behöfs derföre undsättning.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här-
medh brodervenligen icke förhålle, att jagh icke tvifler, dett min
käre broder uttaff min näst förrige schriffvelse förnummitt haff-
ver, att Gudh den Aldrahögste haffvcr oss här udi landzorten
medh dhen hefftige och besmittelige siukdomen pestilentien hem-
söchtt, h vi) ken och ännu (dett Gudh bättre) här temmeligh gräs-
seror, så att icke allenest een hop soldater aff vårt folch, utan
och een stor deell aff bårgerskapett här udi staden, äre uttafi
samme siukdom döde bleffne och ännu dagligen bårttdöö. Så
är och (dett klagan värdt) Ståtthollaren Jochim Berndes derige-
nom iffrån denne usle jemmerdalen hasteligen bärttrycht, hvars
siell Gudh den Aldrahögste evinnerligen hugsvale, och medh
alle Christrogne een frögdefull opståndelse nådeligen förläne.
Och effter jagh nu, sedan hans dödelige affgångh, migh ingen
till hielp och biståndh haffver (som sigh på regementz saker och
folkzens afflöningh förstår) ty ändogh Offversterne som nu här till-
stedes äre, nembligen Sitton, Nils Ribbingh och Erentz [o: Ernst]
Creylz [o: Creutz] fuller kune krigzväsendett förestå och derutin-
nan administrere, så är lijkväll ingen af dem som jagh udi annor
måtto kan hafve någon hielp och biståndh uttaff, hvilket sanner-
ligen udi denne farlige tiden högnödigtt vara vill, ty migh allene
vill aldeles omögligitt vare om alle saker och i synnerheet om
folkzens afflöningar att administrere.

Jagh hafver fuller Commi8B[arien] Måns Morthensson för
någon tidh sedan tillskriffvitt och begärett, att han ville begiffve
sigh hijt, på dett att han må migh behielpeligh vare, att hafve
opseende medh penningar och proviantt, som hijtt uttafi Kon.

Digitized by VjOOQIC

232

May:tt förordnat bliffver, dogh veet jagh icke, om han för sine
svage ögon, som han dagligen hafver stor plåga uttaff, een sådan
besvärligh tienst, om änsköntt han hijtt ankome, uttstå kan.
Elliest så ar och Ränteschrifvaren för någon tidh sedhann dödh
blefiFven, och den som udi Cammerererens stadh här brukat bliff-
ver, är och svåra siukligh, så att man der medh illa stadder är.
Begärer fördenschuldh brodervenligen, att min käre broder vill
hos K. M:t min AUernådigeste Konungh och herre anhålle, att
hijt näst een annen StåtthoUare, måtte och een sådhann ränte-
skriffvare förordnedt bliffve, som man udi denne farlige tidhen
kunde betro penningarne, och elliest vare belåten medh; dett
vore och väll, udi denne besvärlige tiden icke orådligitt, att H.
Kon. M:t hijt förutan ränteschriffvaren förordnede två skickelige
män, den ene som om regementzsaker näst migh administrere,
och den andre som om krigzfolkzens afflöningh tilbörligh in-
spection hafve kunde, ty der migh udi denne farlige tiden (hvil-
kett dogh står udi Gudz händer) någott dödeligitt vidkome, att
här då vore een sådan person tillstädes, som regementzsakerne
förestå kunde, på dett att H. K. Maij:tz saker här udi landett,
mage videre forttgång hafve och icke för mangell på een godh
och försichtigh förman udi någon fara steltte bliffve; der och
Gudh den Aldrahögste täcktes migh effter sin guddomelige villie
och försyn, iffrån denne usle jemmerdalen udi denne farlige ti-
denn kalle, effter såsom vij alle äre nu här udi Gudz händer,
förseer jagh migh visserligen till min käre broder, att han sampt
medh andre mine förtrogne vänner, vill late dhe mine sigh vare
till dett beste befälet, så att dhe mage min långlige och mödo-
samme tienst till gode åttniute. Och effter spannemålen är nu
här svåre dyr och snarest sagtt inthett är till att bekom me, så
att een tunna rogh geller här allerede fem daler och framdeles
fast dyrare bliffver, effter hijtt för den farlige siukdomen (som
sigh dett Gudh bettre här inrotat hafver) ingen tillföringh iffrån
Curlandh och Lettowen skeer; hvarföre vill högeligen aff nöden
vara, att hijtt måtte i tijd och för vinteren skee een godh und-
settningh udi spannemåll, på dett att befestningerne här udi lan-
det icke mage för mangell opå krigzfolkzens oppehälle udi nå-
gon fara steltte bliffve. Tviffler fördenschuldh inthet, att min
käre broder samptt medh dhe andre gode herrer och män aff
Rijkzens Rådh deropå således driffvandes varde, såsom dhe väll
uttan min påminnelsse besinne kune, att H. K. M:t och rijkett
udi denne tidz lägenheet der opå stor machtt ligger. Hvadh nu

Digitized by VjOOQIC

233

videre denne landzortz lägenheet medh Pålackerne vidkommer,
så hafver jagh sedan den 19 Julij ingen skriffvelse eller beskedh
om sammankompstenn iffrån Raziwill bekommitt, oansedt här
hafva sådane tidender gåt i svangh, att deres Commissarier skulle
förhanden vare. Så snartt jagh någre visse tidender deriffrån
om den tillstundande fridztractaten bekommer, vill jagh min
käre broder advisere och förständige. Befalandes min käre bro-
der etc, AflF Rijga den 1 Octobris åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

110. Dalen den 14 Oktober 1628*).

Förord för Paul Gottberg, som emot erhållande af någon belöning särdeles
för sin tjenst under K. Carls tid, vill uppenbara ett anslag som i Poblen
förehafves emot K. Gustaf Adolfs person, och för Henrik von Hofven, som
åtagit sig utforska saken och derom lemna underrättelse; båda hafva
länge tjent.

Välborne her Cantzler, broder och tilförseendes synnerlige
gode ven. Näst all välfärdz lycköudschningh och een broder-
yenligh och flijtigh tacksegelse för bevijste vällgärningar, dhem
jagh medh all brodervenligh benägenheet och altt gått gärne
igenn förschylle vill, kan jagh min käre broder här medh bro-
dervenligen icke förhålle, att jagh icke tviffler, dett min käre
broder uttaff min underdånige schriffvelse till Kon. M:t min
Allernådigeste Konungh och herre för någon tijdh sedann för-
nummitt haffver, huru såsom Påffvell Gåttbärgh haffver emoot
edell och välbördigh Hindrich van HåflFwen latett sigh merckie,
dett han vill eett anslagh som Konungen i Pålenn emott Sve-
rigis crone och H. K. Maij:ttz egen personn sigh föresatt haffver,
optäckie, der han allennest måtte derföre så väll såsom för sin
långlige trogne tiänst recompenseret blifve. Sä aldenstundh han
samme anslagh icke vill förtro pennan, uttan jagh skulle een
viss man till honom skicke, och jagh udi denne tijdz lägenheett
icke ringe achttar derom någon vettskap att hafTve, haffVer jagh

*) Ehnru brefvet innehåller till stor del detsamma som det efterföljande
postscriptum, måste ))åda upptagas, emedan sjelfva förordet gäller olika per-
soner, af hvilka den ene mer framhålles i det förra, den andre i det senare.

Digitized by VjOOQIC

234

fördenschuldh bemelte Hindrich van HåflFweD samme värff om-
betrodt och till honom affardigett, såsom och honom derhoe till-
skrifFvitt och begärett, att han honom sin heraligheet udi sä
måtto optäckie ville. Tviffler och icke, att han ju sådan min
begäran effterkoraraandes varder, och effter jagh förmoder, att
meere be:te Hindrich van Håfwen sådantt medh all flijtt och
troheet förrättandes varder, och han dess förutan H. Kon. M:tz
her fader (Christligh och höglåffligh i åmrainnelse) och Sverigis
crone öfver tiugu åhr troligen och fliteligen tientt hafver, och
icke meere änn allenest fyre haker ödeslandh udi Lodes länn
oppå een behageligh tijdh innehaffver, begärer jagh broderven-
ligen, att min käre broder vill honom hos H. K. M:t vår Aller-
nådigeste Konungh och herre genom sin gunstige befordringh
dertill förhielpe, att han måtte medh uågre ariFvegodz udi Lijff-
landh betäncktt bliffve, effter han uttaff dhe ringe godz som han
härtill innehafft hafver, sin hustro och barn medh stor mödo föde
och oppehålle känn. Förseendes migh visserligen till min käre
broder, att han låter honom denne min recommendations skrifft,
såsom och hans långlige trogne tienst och denne hans vilfarig-
heet som han nu bevijsar, till gode åttniute. Udi hvadh måtto
jagh kan vare min käre Broder till villie och tienst igen gör
jagh altijdh gärne, och han för sin person varder sådann min
käre B:s gunstige befordringh, effter sin ytterste förmögenheet
förtienendes. Befalendes min käre broder, samptt medh sin el-
skelige käre hussfru, min käre syster, och begges idre kärkompne
vårdnader (dem min käre broder på mine och min käristes väg-
ner medh vår kärligh benägenheet kärligen och fliteligen helse
vill) Gudh Alzraechtigh till långvarigh vällmåghe. Aff Dalen
denn 14 Octobris åhr 1623.

D. T. B. O. V.

Egenhändigt: Välborne her Cantzler käre bror, jagh tvifler
inte min K. B. varder aff min förrige skrifvelse till Hanss Kon.
Maij;tt förnummedh, huru jagh H. K. M:tt haffver tilkenne gif-
vedh, att Poll Gottbergh [haffver] migh genom denne Hindrick van
Hofven veta latidh dett honom veterligh vore, om ett anslagh
som Konungen i Polen förehaffver emott Hanss Kon. Mayrtt vår
nådigste Konungh och Sveriess krona, och att samma anslagh
mest skall uthgå på Hanss Konungh. M:tz egen person; tilbiu-
dandess sigh sodantt vilie openbare där jagh honom på Hans
Kon. M:t8 veghne ville försäkra på en ärligh recompens, so vall

Digitized by VjOOQIC

235

härföre, sosom för dett han förmenar sigh hafve att fordra, för
dett han hafver tientt Konungh Carll höglofligh I åminnelee,
efter jagh nu haffver achtadh att dett icke vore att förachta,
mycke mindre att försuma; hvarföre haflfver jagh afferdigadh
denne för:te Hindrick von Hofwen till honom, om sådantt att
förnimma, och därhoss honom försäckradh, dett bestå jagh hafiF-
ver kunnedh, om H. K. M:ttB gunst och en ärligh recompens,
icke tviflendess att H. K. M:tt jo sodantt varder sigh behaga
lata. Och efter denne Hindrick von Hoffen sigh denne resann
medh sitt store besver, so sitt på hösten nu företager, och eliest
altidh i all förige krigh här i Liflandh sigh haffver troligh och
flitichtt bruka latedh, hafver han aff migh begeradh dett jagh
hansB person hoss min K. B. ville till dett beste recommendera,
att min K. B. ville bevisa honom den gunst och förhielpa honom
hoss Hanss Kon. M:tt ntt han sin tienst må någodh till godhe
niute, efter han icke haffver so myckedh därmedh han sin fatige
hustru och barn kan uthaff oppehoUa. Beder därföre min K. B.
ganska fliteligen att han ville honom late sigh vara till dett
bäste befalledh, att han sin longhelige tienst, so väll som denne
besverlige resan, som han på min begeren sigh nu företager må
till godhe åttniute. Såsom och att mitt löfte ernått PoU Got-
berch icke må vara förgefvess, der han sådantt som han föregif-
ver presterer. Jagh vett väll huru Hanss Kon. Ma:tt honom
ähr affectionerad, men efter migh tyckess att om dett sigh så i
sanningh befinner som han föregifver, ähr dett väll vertt, att all
gameli onådhe må blifve förgäten, och han därför må bekomma
en ährligh recompens. Förmoder att min K. B. detta så optager
och hoss H. Kon. M:tt uthtyder, sosom dett aff [migh] troligen
mentt ähr. Befaller härmedh min K. B. och alle hanss kärkomne
Gudh Alzmechtich. Aff Dalen.

Jacobus De La Gardie m. p.

Samtida anteckning: Inlefrerad den 8 Martij 1624 1 Stockholm.

Digitized by CjOOQIC

236

Ul. Dalen den 21 Oktober 1628.

Beklagar, att Rikskansleren icke kommer att deltaga i underbandliDgen med
Pohlackarne, och det äfven derföre att af de Svenske ombuden ingen
mer än borgmästaren 1 Reval Derentbal är nog öfvad att tala Latin.
För pestens härjning i Riga har rytteriet blifvit förlagdt till andri
orter.

Välborne Her Cantzler, K. B:r och Bynnerlighe förtroghne
godhe venn. Jagh önnscher M. K. B:r sampt alle haoiis vård-
nadher een stadigh helsea, lyckeligh välmåghe och altt thett ho-
nom kärdt och behageligitt vara känn medh Gudh altzraechtigh
tillförenne. Dherhoss lather jagh honom brodhervenligenn för-
nimrae*) migh hafva bekommet tvenne hans schriffvelsse medh
M. B:8 Stallmcstare, uthafif hvillke jagh förnimmer, att M. B:t
sin reesa för detta åhret hafver måst innstella. Ty effter H:8
K. M:tt uthaiF min sidste schriffvelsse haffver spordt och för-
nummett, hvadh för ringha apparentia till tractaten opå dhenne
tijdhenn haffver varett, ähr H:s K. M. bliffven förorsakatt M. K.
B:r dher uthi rijket qvar behålla, hvarföre hann och sina saker
genom sin stallmestare lather häriffrån affordra; szå tyckes migh
af hiertat illa vara att H. K. M:tt sådan resolution hafver fathatt,
att M. B:r aldeles i vinther inthett mehra hijtt är att förmodha,
ty endoch ännu så hastigdt ingenn tractat är till att förroodha,
för dhenn besmittelighe siukdom som nu (Gudh klagatt) här in-
rithen ähr, doch förmodher man, att om i vintter Gudh tecke?
göra een lindringh opå siukdomen, dhe Pohler sigh väl varda
till een tractat ahnnpraesentera, effter sakerne uthi Pohlen nu
så förevetha för Turckens och Tatternes infall schuldh, dett dhe
sielff väl schole åstundha fredhenn medh oss, ehuru väl man
förnimmer, att Konungen medh all macht söker sådantt att för-
hindra, szåssom man görligen haffver att see uthaff dett som nu

♦) Ett senare bref, dateradt den 29 Oktober, är i det hela nästan liki
lydande, med undantag af följande rader, hvilka här äro inskjutna och an-
gifva det äldre brefvets datum:

»endoch jagh M. B:r nu dhenn förledhen 21 October medh skipscapten
>opä Juplter tillschrefF, szo veth jagh inthntt om samma schep för än dette
>8chep Jonas känn dijtt ahnkomma, haffver jagh icke kunnatt undherlatha
>dhenne min schrifvelsse att dublera, att M. E. B. ännu att tiUkenna giffTa».

Å detta bref finnes Rikskanslerns anteckning: Praesent. på Gripsholm
den 8 Noyembris Anno 1623. Det är på flera ställen illa skadadt och ehnn
skrlfvet med samma handstil, äro några ord felaktiga; men som äfven hnf-
Tudbrefvet är skadadt, hafva dock några enstaka ord kunnat hemtas dernr,
likasom en uteglömd bisats i slutet, här satt inom hakar.

Digitized by VjOOQIC

237

i sommar passeret ähr, och att han uthaf dhe HöghPohler någre
till Coramissarier deputeredt haffver, hvilcke hanns favoriter
ähre, genom hvilke hann förraehner sådhantt best kunna i värc-
kett Stella, iblandh hvilcke synnerlighenn äre tvä, dhenn eene
Samnel Konarski*). castellan uthaff Dantzigk, och dhenn anndre
Lncas Adam Kosnborski *), hvilke bådhe för någre dagar sedhann
ähre hijtt koropne pä Littousche grendzenn till Janitzki, och
haffver dhenn eene Samuel Konarski (oanseedt att inghe flere,
i synnerheet uthaff* dhe Littower hoss honom varitt haffVer) uthi
alle dhe anndres nampn ett lättferdigdt breff* hijtt till migh
schriffvitt, dher uthi hann allenast till kenna gifver, sigh vara
medh eine medh colleger dijtt till grendzen ahnkommen, och
effter dhe haff'va spordt och förnummitt, dett pestilentzien här
hoss oss så härdt grasserer, achta dhe sigh icke säkert nogh
vara att komma medh oss till tals, uthann oförschembdt dher-
uthi eether, att dher oss någott aWvar vohre om fredh medh
dhem, och man ville dhem ighenn restituera, hvadh vij iff*rå
dhem tagitt haffva, skulle vij dhem sådannt till Warssou på dhe-
res Rikzdagh vetha latha, szåssom M. B. vidtlöffleligere uthaff^
uthcopian aff* summa breff" som jagh M. B:r här hoss tillsenndher,
haff'ver att see. Och förnimmer man dheruthaff", att dhe inthett
så myckett äre kompne fördhennschuldh opå grendzen, att dhe
haffVa hafft stor lust medh oss att tractera, szåssom att dhe måtte
finna någott medhell eller läghenheet samma tractat iffrå sigh
schiutha, effler dhe see, att Littowerne härdt dher opå driff^va,
att dheres Konungh schuUe göra fridh medh vår nådigeste
Konungh och herre, hvilkett efter dhe vetha dett vara dheres
Konungh emoth, haffva dhe tagitt dhenne läghenheeten sigh till
hielp, på dett att tractaten måtte så förschiuthas, till dhess stille-
ståndetz terminen känn förlöpa, förmodendes alttså, att vår nå-
digeste Konungh och herre, schall dhå åther begynna krigett opå
dhem, hvarighenom dhe Littower så väl såssom dhe Pohler se-
dhan nödgas att göra dheres Konungh biståndh, menn efter
Littowerne detta förmärckia, schola dhe nu hålla een samman-
kompst uthi Wildhenn, och vele dher sigh medh hvar anndra
förbindha, att dhe vele senndha någre aff* dhe förnemste uthaff*
dheres medhell opå dhenn tillstundande Rickzdagh till Warssou,
som sigh schole högeligenn besvära uthöffver dheres Konungh,
att hann så lithett achtar dheres ofärdh, och icke medh alff*var

*) Dessa båda namnen skrifvas i det andra bref vet: Konarschi och Eosu-
borschi.

Digitized by VjOOQIC

238

vill dherefter tracta, att någonn redheligh fredh medh oss må
kunna bliffva oprättet. Detta hafver jagh uthaf åthschillige orther
förvisse förnummitt, i synnerheet haflFver jagh dette och om
Turckens och Tattemes infall uthi Pohlen, genom een adelss-
mann, såssom undher mitt compagni rijdher, förnummitt, hvilken
jagh två reesor haffver haffl; altt iun till Warssou; dhenn samma
haffver sådantt på reesan uthi Littowen förspordt, szå att dhett
fuUer i sigh sielff vist är. Hann hafver och bracht migh ett
breff såssom een prestesonn uthi Curlandh (hvilckenn'nu een
drabandt hoss Konungen i Pohlen är) haffver förtrolighenn schriff-
vitt till sin fadher. Samma breff hafver jagh här hoss H. K. M:tt
tillsenndt, dheruthafi man noghsampt känn see, hvadh för een
outhseigieligh schadha Tatterne dhem i åhr giordt hafver, dher-
fhöre håller jagh för vist, att dhe Littower på dhenne tilstun-
dandhe Rickzdagh vardhe sakerne så vijdt driffva, att ännu i
vintter eller aller sidst, medh första våhrdagh frid ztracta ten må
fhå sinn framgångh, dhå jagh aff hierttat ville önndscha M. E.
B:s närvarelsse, ty effter dett man mest måtte tala och handla
opå lathin, veth jagh inthett, hvem såssom dett uthaff vare
medhell, som dhertill deputeredt ähr, dett schuUe kunne göra.
Och ville dett vahra någott spåttligett, om Borghmestaren Dir-
rendahl schuUe fhöra ordett. Jagh för min persson ville heller
brytha benett uthaff migh, ähnn på dett sette begiffva migh till
någon tractat dher man inthett annat ähnn neesa och spått aff
haffva schuUe. Dherfhöre förmodhar jagh, såssom och brodher-
venligenn uthaff M. K. B:r begärer, att hann sådantt väl ville
hoss sigh betenckia, och H:s K. M:tt till gemöthe fhöra, och dher
ju M. B:r icke schuUe kunna hijt komma, att dhå någonn annan
måtte hijtt förordnes uthaff sådhann qualitet, som dhett måtte
kunna uth fhöra. Effter och Radzewill inthett schall vara medh
iblandh dhe commissarier som dher till äre deputerede, kunne
H:s K. M:tt min perssonn väl dhermedh förschona, och någonn
annan iffrå Sverigie uthi min stadh dhertill deputera, ty jagh
uthann dett medh krigzsakerne nogh haffver till att bestella.

Hvadh eUiest vår stat och läghenheet vedhkommer, szå
vohre dhenn elliest väl themmeligh godh, allenest är att be-
klagha, att siukdomen pestilentzien her heffdgdt hoss oss inn-
slicken är, hvilckenn i dhenne månadhenn hårdt hoss oss gräs-
seret haffver, szå att icke allenast någre hundradhe uthaf bor-
gere och dheris tienstfolk, uthann öfver 600 uthaff vare soldater
alredhe från fallne, efter som jagh H. K. M:tt här hoss ett vist

Digitized by VjOOQIC

förslagh dher opå tilleenndt haffver.* Dher Gudh sigh icke syn-
nerligenn öffver oss förbarmar, och nådigest icke täckes detta
scharpe och heiftigbe rijset lindra och iffrån oss tagha, står till
att befahra, att inthett mångha schola öffver blifiva, hvarighenom
jsgh inthett veth, huru man sigh dhenne stadhen schulle kunne
best försäckra. Jagh hafver förlagdt dhe 2 corapagnier ryttere
AdherkasB och Claes Wachttmestare vedh Treiden och Sewoldh,
8zå och dhe två compagni draghoner vedh Lerossell och Salis,
på dett man må haffva dhem uthi vahrgerningh till thett yt-
tersta. Dher man dhem nu alle så schulle leggia hvar på annan
in i stadhenn, schulle infectionen vara deste starckere, och så
myckett mehre uthi een hast opgå. Jagh schall så lenghe Gudh
teckes unna liffvedh, bruka dett mesta försichtigheeten här uthi,
såssom uthi dhenne besvärlighe tijdhen mögeligitt är, förmodhar
att uthaff fiendhenn, så lenghe stillestondett vahrar inthett stordt
schall vara sigh till att besörgia, och så lenghe Gudh teckes oppe-
hålla 3000 mann*) uthaff altt vårtt folck uthi liffvedt, förhoppas
jagh, att borgerschapett inthett schole töres sigh någott undher-
stå. Vohre dherfhöre inthett orådheligett att H. K. M:tt nådi-
gest tecktes latha göra dhenn förordning åth Finnlandh, att ettu-
sendh mann åthminste kunne hålles uthi vahrgerningh vedh
Narfiven eller Inghermanuelandh, på dett, om folckett så myckett
mehre iflfrån faller, att man så myckett närmare känn hafva dhem
i beredhschap, dher mcdh man på all henndelsse gamizonen åther
må kunna stärckia. Tvifler inthett, att dher M. B:r honom medh
H:8 K. M:tt afftalendhes vardher, H:s K. M:tt nådigest sådantt
fuUer vardher för gått befinna. Till dhett sidsta känn jagh och
inthett förbijgå, att begära uthaf M. K. B:r dhett hann ville
medh dhe anndre godhe herrer af Rickz- och Cammerrådh hoss
H. K. M:tt tijdigh påminnelsse göra, att ännu för vintheren så
myckett penningar måghe hijt öfver sendas, som till krigzfolck-
zens undherhold i vinther vill behöflfves, ty nu här sådhan be-
svärligh tijdh ähr, att man icke ett hundradhe änn såssom 1000
daller när så behöffves tillåns kan bekomma. Hvarfhöre haffver
man inthett att förlijtha sigh på någott, uthan dhett som H. K.
M:tt nådigest vardher hijtt förordna. Förmodher dherfhöre bro-
dhervenligen, att M. K. B:r dher opå så driffvendhes vardher,
effter såssom M. K. B:r väl veth, att H. K. M:tt och rijkett dher
opå macht ligger. I lijka måtto förmodher jagh att spanmållen

*) I det senare brefvet står bär: 1000 i st. f. 3000.

Digitized by VjOOQIC

240

som hijt förordnatt ähr, raåtte nu allredha vara på väghen, ty
dher dhenn icke hijt ahnkomrae, schulle här bliffva een tacken
dyringh, att folkett icke schulle kunne sigh behielpa, ty hår
geller allredha een tunna rogh 4 Svenscha daller och bliffver
dagheligen dyrere. Hvadh för penningar och pråffviandt hijtt
i åhr ahnkommit ähr, dher opå senndher jagh H. K. M:tt ett
richtigdt förslagh, endoch jagh nogh haffver dher medh till att
göra, ty Peer Erichssonn sora schall vara Gamraarerare här, haf-
ver legatt hele sommarenn siuk, och håller ännu mest senghen.
Rentteschriffvaren är någre vekur för änn Jochim Berndes dödh
bliffven, szå att jagh snarest sagdt ingen hafver till hielp [dheropå
jagh migh känn förlatha], Begärer dherf höre, att M. K. B:r ville
hoss H. K. M:tt begå, att någre godhe männ måghe blifva hijtt
migh till hielp försenndhe, och att i synnerheet een sådan räntte-
schriffvere hijtt måtte försendes som man dierffveligenn H. K,
M:tz penningheräntta unndher henderne förtroo känn, ty migh
är omögeligett att hafFva dhen hoss migh, myckett mindre dhen att
uthräckna, hvartill vill een troghen och flitigh karl väl behöffves.
Dette jagh M. K. B:r icke hafver veladh förhålle, befhalenndhes
M. K. B:r etc. brodhervenlighenn. Aff Dahlen dhenn [21] Octo-
bris 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Postscrlptum på löst blad.

Välborne her Gantzler, broder och tillförseendes synnerlige
gode ven. Jagh kan min käre broder brodervenligenn icke för-
hålle att jagh aff min tieneres Anders Michelssons schriffvelse
förnummit hafver, att dhe gode herrer GammerRådh haffve be-
gärett een special räkningh opå mine giorde försträckningar, så-
som och qvitteringar till hvadh sådantt är leffrerett, så alden-
atundh jagh mine documenta, räckninger och qvitteringer Saligh
Boo Wernersson öfvergiffvitt haffver, hvilken dem udi Gammer-
Rådz V. Bror Anderssons närvnrelse H. Kon. M:tz i all under-
dånigheet praesenterede (deropå jagh sedan H. Kon. May:tz un-
derschrifvit breff bekom) är migh oraögligitt dhem alle opsökie
late, ty jagh icke veet hvartt ^. Boo Wernersson dem lagtt haf-
ver. Förmoder fördenschuldh, att dhe gode herrer icke någott
obilligtt udi så måtto aff migh begere, ty jagh kan taghe på
mitt samvet, att Saligh Bo Wernersson icke dett ringeste migh

Digitized by VjOOQIC

241

denitiDDan favoriccrede utan skarptt nogh hafver medh migh
räckne latett, så att han icke dett ringeste hafver migh bestått
medh mindre, att jagh medh qvittantierne hafver bevijse kun-
nett. Min käre broder här medh Gudh Alzmechtigh befalendes.
Datum ut in literis.

Egenhändigt: Välborne herre K. B. jagh beder broderven-
ligen du ville vara migh häri bistondigh att migh icke må ske
någodh förnär medh denne Gamraerrodhz begeren, efter migh är
omöghligedh att göra där redhe före, dett jagh en gonge hafver
ifron migh lefvereradh. Jagh skall gerna tiena min K. B. igen.
Vale.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

112. Egenhändigt Dalen den 27 Oktober 1628*).

Tackar för bevisade tjänster särskildt i afseende på donationen å Fellin m. m.,
yill inköpa Dagön af kronan; beder att om han faller ifrån, Rikskanslern
antager sig efterlefvande maka och barn.

Välborne her Cantzler, broder och synnerlige förtroghne vän.
Jagh önskar min K. B. hanss kere husfru och hele vordhnader,
aff Gudh den Allerhögste en stadigh helse och all lyckligh
välmoge. Och betacker honom brodervenligh för all trogen
broderligh benegenhett och mycke gått migh bevijst, hvilkedh
jagh i alle förfallende legenheter skall beflita att förskylla. I
synnerhett betacker jagh min K. B. ganska fliteligen för den
godhe befordhrigh min K. B. min tienare Anderss Mickelsson
nu i Sverie giortt hafFver, och begerer venligen att min bror
ville honom ännu vidhare till en godh afskedh förhielpa. Hvadh
de sacker vedhkommer därom han sigh hoss migh förfroger, haff-
ver jagh meste deless skrifvedh honom beske om, men om der
kunne ännu nogedh förefalla, om Gertt von där Heidenss eller
andre köpmenss reckenskaper. där han icke so fuUenkommen
beeke om kan veta, och jagh nu so longhtt fronvarende honom
icke heller om kan fullenkomligen informera, förmoder jagh so-
8om vänligen begerer, att de moghe blifve opskuten till dess

*) Brefyet är skadadt af vatten och några ord oläsllga.

Axel Oxeiutiema II: 5. 16

Digitized by VjOOQIC

242

jagh sielff kan komma tilstedess eller han migh fulkommen be-
ske brachtt haffver, hvadh besver där i är. Jagh förmoder att
där inte stortt kan i befinness, efter Gertt von där Heiden ännu
nogre tusen daler haffver till att fordra, och der den letferdige
karlen hade giortt här richtichtt skulle dett migh och icke litedh
bota, moste nu därmedh hafve tolemodh. För den godhe be-
fordringh min K. B. migh och bevist haffver om Felin, Tarvess
och Helmett, därföre befinner jagh migh emott min K. B. och
högheligen förobligerad, skall migh gärna vinleggie sådantt medh
altt annedh igen att förskylla.

Hvadh Daghön belanger, därom min K. B. migh tilkenne
gifver att Hanss Kon. M:tt dett vill förselia, den som Hanes
May:tt därföre godh skell vill gifva, och därför begerer veta om
jagh ännu haffver lust dett att köpa och medh hvadh conditioner;
80 låter jagh min K. B. därpå til svar vänligen veta, att jagh
väll ähr ännu tilsinness sådantt att köpa och giorde min K.
B. migh där i en synnerligh venskap, där han migh dett för
skelichtt och densamma summa som jagh därföre i fiordh bödh
kunne tilvege bringa, endoch dett inte heller mehre vertt ähr.
Doch ville uogen migh dett nu fördyra medh ett tusen daler
eller tu, moste jagh heller den skadhen lidha, ähn hafve den
skammen att nogen skulle hafve trengtt migh uthur köpedh. Där-
före där min K. B. på roine veghne kunde medh Hanss Kon. May:it
accordera att jagh dett för otta och [tjugu tusen dir.] måtte be-
komma och på desse efterskrefne [conditioner, skulle dett] vara
migh kärt, nemligh att jagh dett medh Harrisk och Wiriskrettso
och alle friheter och privilegier må uiuta som andre aff adell dett
i Estlandh niute; sedhan att jagh dett medh fem hester må för
rostiensta, efter där små hacker ähre och icke renta hal[f]parten
ernått de hacker som ähre på fäste landett, sedhan att all hela
öhn samptt därtill lydhande holmer som aff oldcr därtill lytt haff*-
ver må däri begripess och inte undantagess [mehr] än hvadh Class
Wachtmester aff Hanss Kon. Maij-.tt arftligen bekommitt haffver.
För samme öö vill jagh gifve Hanss Kon. M:tt förbite 28000
Svenske daler, 32 runstycke på daleren, eller dass verdh i gått
gonghbartt myntt i desse terminer, nu tilstundande Fastclan A:o
1624, 10000 dl., fjorten dager efter Johanni samma åhr 10000 dl.
och resten 80000 dl. om julen och samma åhr eller nogedh för
om hösten sosom Hanss Kon. May:tt dett nådigest begerer, ty
ändoch dett migh fulle vill falla besverligcdh medh så kort«
terminer, leckväll vill jagh beflite migh om att komma dett til-

Digitized by VjOOQIC

243

vega, skulle jagh än selia dett migh kärtt ähr. Förmoder so-
som brodervenligen honom beder att han migh häri sin venskap
vill bevisa, jagh skall altidh finnass hanss tienare igen. Jagh
förhoppess att Hanss Kon. Maij:tt migh dett för en annan unner,
och icke varder ansee ettusen daler eller tu, uthan unner migh
dett för samma priss, som Hanss Kon. Maij:tt migh dett i fiordh
nådigest anpresenterade, doch måste jagh de tutusen dl. därtill
legia, ähr jagh tilfredz med dett min K. B. häri gör, allenest
att godhsett blifver migh invijst så snartt jagh förete terminen
betalt haffver.

Till dett siste anlangende att min K. B. låter sigh behaga,
dett jagh haffver hanss tienare bistondh giortt utt han Burtnick
aff saligh Bormestaren Eck haffver inbekommedh. och att min
bror begerer att jagh än vidhare i min brorss fronvare ville
hanss tienare i alle skelige sacker bistondigh vara; i synnerhett
att jagh icke ville tilstedhia Jochim Berndess att han nogen in-
tro[n]gh måtte göra på nogre bönder där i Burtnicks gebett,
hvilke emellen Biskopen och de Wreder haffver varidh i klan-
der, so försäkrer jagh min K. B. härmed visserligh, att inte

allenest gerne tiena min K. B. uthan om jagh viste i

till vilie skall han altidh finna migh min K. B. der-

till redhbogen och hvadh jagh hanss hopraan Anderss Munck
kan bevisa för bistondh gör jagh gärna. Vill och tillsee att min
K. B. uthaff Saligh Jochim Berndes stiubarn inte skall ske för
när, och där så framdeless legenhetten sigh kan gifva, vill jagh
sielff begifva migh ditt på någre dager och därom grundeligen
förnimma, huru dett sigh därom haffver och sådantt min K. B.
vidhare veta late. Vill nu inte medh denne min skriffvelse vidh-
löftigere bemödha min K. B.; allenest efter (Gudh klagadh) siuck-
domen här hoss oss dageligen mehr och mehr öfvorhonden ta-
ger (hvar igenom man ingen tidh sigh väll vett säcker, efter
man dageligen måste vistass eblandh krigsfolkedh) kan jagh inte
underlota att bidhia min K. B. att om Gudh efter sin Gudhome-
lige vilia teckess migh ifron denne verlden til sigh kalla, och
min kere hustru och barn efter blefve, dett min K. B. (sosoni
den, med hvilken jagh ifron vår barndom ett synnerligh förtro-
gedh broderligh venskap hafft haffver) ville taga dem sigh an,
och samptt min K. herfader Greff Maghnus och min bror her
Johan vara deress troghne försvar och molssman, och hoss Hanss
Kon. Maij:tt deress säck förfordra, att de min longelige och mö-
dhesamme ticnst den jagh (uthan beröm att skrifva) mine Konunge

Digitized by VjOOQIC

244

och Sveriess krone heviet haffver, måtte tilgodhe åtniute. Jagh
skall (så lenge blodett hoss mig varmtt ähr) migh befiita, däruti
min liflfstidh att endiga. Teckees och Gudh migh i denne onde
och bullersamme verlden lengre att oppehoUa och lifvedh unna,
skall jagh min K. B. samptt hauss kere hussfru och lifservingar
all trogen broderlige tienst bcflita att bevisa migh so Gudh hielpe;
uthi hvilkenss mildhrike beskydh och beskerm jagh min K. B.
hanss k. husfru och beggess edre kere barn (dem min K. B.
på mine och min kerestes veghne kerligen och fliteligen helse
vill) troligen vill befaltt hafve, han verdigest holle sin hondh
öfver oss och förläna att vi moge komme medh helse och gledhie
tilsammenss. I medhler tidh blifver jagh till min dödhstundt

M. K. B:s
troghne och tienstvillige bror
Jacobus De La Gardie m. p.
Aff Dalen den 27 Octob. A:o 1623.

118. Egenhändigt Dalen den 20 Oktober 1623.

AnmärkniDgame 1 Bånte-Eammaren mot hans räkenskaper; förslag att inköpa
Dagön af kronan pä nppgifna vilkor; erbjuder sitt biträde vid tillsynen
ä Rikskanslerns gods i Lifland.

Välborne her Cantzler, broder och synnerlige förtroghne
godhe vän. Jagh önskar M. K. B. hanss kere husfru och hela
vordhnader af Gudh den Allerhögste en stadigh helse, lyckeligh
välmoghe, samptt hvadh honom mehre kertt och behagelichtt
vara kan. Betacker honom och brodervenligen och fliteligen
för all trogen broderligh benegenhett och altt gått migh bevist,
hvilkedh jagh altidh gerna igen förskylla skall. Därhoss låter
jagh min E. B. härmedh veta, att jagh för någre dager sedhan
medh min K. B. tienare honom telskreff om alle sacker huru de
nu här hoss oss föreveta, såsom och om någre mine privat sacker.
Och ändoch jagh inte tvifler min E. B. varder samma min skrif-
velse väl unfongedh hafve, leckväll haflTver jagh medh detta
läghlige bodhett inte veledh underlota vidhare härom min E. B.
påminnelse att göra, efter migh på samme sacker ingen ringa
macht på ligger, i den(!) broderlige förtron de, att han icke migh
till missty ekess tager, dett jagh honom så dristichtt och åfta i

Digitized by VjOOQIC

245

min privat sacker bemöder, han skall altidh hafve migh redh-
bogen till sin tienst igen. I synnerhett låter jagh min K. B.
förnimma migh hafve bekomraitt skrifvelse uthaff min tienare
Anders Mickelsson, att oansett min K. B. honom all gunstigh
befordringh på mine veghne bevist haffver (därföre jagh honom
brodervenligen betacker) leckväll göre dhe godhe herrer Camer-
rodh på nogre sacker besver och holle honom oppe, där då lell
inte stortt är beventt om samme besver. Ty dett de godhe her-
rer vele att jagh skall på nytt late göra en speciall reckningh
och skaffa åter på nytt quitanticr på de sacker som jagh alredhe
en gonge inlefvreradh haffver, tyckess migh vara en obilligh
tingh. Ahr migh och aldeless omöghligedh att göre, efter meste
delen aff de befelhubare som sådantt unfongedh hafve ähre dö-
dhe eller uthur tiensten, hvar skall jagh söckia dem igen. Doch
kan jagh vedh mitt samvete ärhoUa, att jagh på alle saker sa-
ligh Bod Wern[er]sson qvitantier och godh richtighett lefvreradh
haffver för än min reckningh bleff sluten, och jagh Hanss Kon.
M:t8 breff derpå bekomm. Begerer därföre brodervenligen att
min K. B. ville därtill förhielpa, att migh häri icke må ske nå-
gedh förnär. Jagh sender min K. B. här hoss Cammerrodhs be-
sver och huru jagh migh därpå förklaradh haffver*). Förmoder
att de godhe herrer väll skole kiinne vara därraedh tilfredz. ^

*) Bilagan är af följande lydelse:

Dette efftertne besvär giordhe Cammarrädh ntbi E:8 N:dz
räckningh widb Grlpsbolm denn 16 Septembris åbr 1623.

1. Fattas bescbedb opå arrendet för Kezbolm ocb Nötbeborgh, särdeles
opå dbe pnncbter som abnngå H. K. M:tt ocb Cronan.

Till tbett andra scball schaffas qnittantzier opå dett som är leffvereret
till gamizonerne.

Haadb tbesse twä pnncbter annlangar, dberopä scball finnes godb rick-
tigbeet, när jagb arrendet Iffrå migb leffvererer, bädbe medb Städtbollernes,
sässom ocb Capitenernes quittans, att dbe dberes löbn ocb unndberboldb ful-
lenkommen atbbekommit bafve. Menn dber i dbe första äbren någre små
partzeler dbem Intbett känn wara leffvereret, tilbiudber jagb migb näst in-
Tentarinm H:s K. M:tt till bestå att lefvercre latba. EUiest förmodber jagb
att alle puncbter i contracten scbole till fyllest wara efterkompne.

Till tbett tridle, scball förscbaffas räckningb ocb quittantzier opå dbenn
försträckningb Qreff Jacob bafver giordt till H:8 K. M:tt ocb Cronon.

Belangandes dbenn tridie pnncbten, så baffver jagb enn gångb lefve-
reret enn ricbtigb räckningb ocb quittantzier ätb S. Boo Wernicbsson, bvilket
bann H:8 K. M:tt sampt medb Cammarrådet Bror Anderssonn prsesenteret
bafrer, ocb migb H.-s E. M:tz breff dberopå förscbaffatt, vetb dberfböre ingbe
andra qyittantzier eller räckenscbap dbem dberopå vijdbere att förscbaffa.

Till dett fierdbe scball förscbaffas värderingen opå dbenn baffran som
Feldtberren bafver lefvereret ntbi Rigba, ocb sadbe att dett beståås intbett
bdgre äbnn 6 mark tannan.

Hvadb värderingen opå baffran abnlangar, är ingben contract om kiöpett
oprättat, ntbann buru myckett som H. K. M:tt migb för bvar tunna tilsagdt,

Digitized by VjOOQIC

246

MiD E. B. haffver och skrifvedh migh till om Daghön, att
om jagh vare tilsiDiiess dett att köpa skulle jagh min meningh
därom min K. B. så väll som conditioDerna veta late; sä ähr
jagh ännu fuUer till sinness dettsamma att köpa om jagh dett
kan för skelichtt och samme prise bekomma, sosom Hanse Kod.
M:tt migh dett i fiordh anbödh : nemligh för 28000 daler Svenske.
Doch där nogen ähr som et tusen daler eller tu mehre biuder,
vill jagh dett inte achta, uthan heller och så myckedh gifva,
för än jagh skulle hafve den skammen att nogen hadhe trenghtt
migh ifron samma köp, förmoder sosom brodervenligen beder
min K. B. ville häri veta mitt bestå. Och om jagh dett bekom-
mer, att dett må ske på efterskrefne conditioner. Först att
jagh dett må niuta under Harisk och Wirisk rett och niuta alle
privilegier och frihetter som adelcn i Liflandh hafve till att selia
förskenkia, förpanta och göra därmed efter min egen vilia; Til
dett andra, att inte må dedhen unden tagess hvadh som därtill
aff older legadh haffver, undantagendess hvadh H. Kon. M:tt för
detta arfligen borttgifvedh haffver som ähr Glass Wachtraesta-
renss godz. Till dett tridhie att terminerna må setiass migh så
att jagh dem kan nå: nemligh 10000 dl. nu i vinter till Fästen,
den andre tilkommende Johanni A:o 1624, och den siste termi-
nen till Juli tidh samme ähr; eller där Hanss Kon. M:tt ändeligen
peninger behöfver, vill jagh skaffe dem till Michaeli, doch att
migh godzett strax må invises när jagh förste terminen haffver
erlachtt. Till dett sista begerer jagh att i köpbrefvedh må se-
tiass, att jagh dett medh fem hcster skall för rustiensta, efter
där ähre små hacker och icke renta halfparten ernått de hacker
som ähre på fäste landett. Om Hanss Kon. May:tt migh dett på
desse conditioner eller vilkor vill unne, begerer jagh att min K.
B. migh dett i tidh ville veta late, att jagh migh kan omsee, hvar
jagh en sådan stor summa må kunne tilvege bringa; och må min
bror dett visserligen tro, att jagh samme summe inte vett tilvege
bringa, medh mindre jagh någedh förselier dett megh kertt är.

är Cammarereren Gerdt Dirlcbsson väl vitterligitt, hTilokenn och dhå strax
räcknlngen med migh slöth; ähr och samma haffra till H. K. M:tt inthett
leffvererett till någhoDn försträckningh, nthann H. K. M:tt hafrer sielf dhenn
begäret för samma köp, såssom dheon i räckningen iofördh är, oanseedt jagh
Täl badhe knonatt bekomma enn marek mehra, såssom och Jochim Bemdes
een dehl nthaff samma haffra för 2 dalhr tunnan till krigsfolckzens oppehelle
försåldt haffver.

Till dett fempte, fathas arrends brefihrett opå Åbo tull.

Hvadh breffvett opå Åbo tulls arrende vidhkommer, hafver jagh leffre-
reret min salighe svåger, hvickeon samma tull af migh förarrenderedhe. Och
finnes dheruthaf uthcopian ännu uthi Cammaren.

Digitized by VjOOQIC

247

Till dett sista anlangande, att min E. B. sigh låter be-
hage den aesistens jagh hanss tienare haffver giortt här i lan-
dett, och begerer, att jagh än vidhare hanss hopman Anderss
Munck i alle billige sacker ville bistondigh vara, i synnerhett att
jagh icke ville tilstedhia att honom aff saligh Wredenss ervin-
gar icke(!) måtte ske nogeo introngh pä de godz som emellan
Wreden och Biskopen tilförende i klander varidh hafver; så
försäckrer jagh min K. B. visserligen, att jagh icke allén est häri,
uthan om jagh kunde honom i högre saker tiena, skall han al-
tidh finna migh därtill redhboghen, och hvadh jagh hanss hop-
man Anders Munck kan göra bistondh, och honom vara behiel-
peligh i hanss fronvara, till dett som min E. B. kan komma till
nytto, skall jagh migh gerna om beflita. Vill och tillse att jagh
framdeless tager migh so mycke tidh, att jagh rycker som sna-
rest till Burtnick, pä dett jagh grundeligen kan om samme bön-
ders legenhett förnimma, hvilkedh jagh sedhan min E. B. vill
tilskrifva, på dett han sedhan kan see om Wrederna där till no-
gen rett haflTver eller ej. Vill nu inte vidhlöftigare bemödha
min E. B. medh denne min skrifvelsc, uthan venligen och fliteligen
honom beditt hafve, att han altidh ville blifve vedh den gamle
förtronde som oss emellan varidh haffver; och i synnerhett där
Gudh i denne farlige tidhen sin Gudhdomelige vilie öfver migh
förhengde, och migh till sigh kalladhe, att min E. B. ville do
de som kunne efter blifva aff mina, late vare sigh befalledh:
teckess Gudh megh lifvedh spara, skall han altidh finna migh
uthan skrymtt sin trogen bror, och den som altidh skall beflita
sigh om dett som jagh vett att honom och alle hanss kan lenda
till tienst och behagh. Befaller härmedh och altidh min E. B.
hanss kere husfru, min kere syster och begges eder k. lifservin-
ger och hele huss (dem han alle medh min kerlige tienst helse
vill) Gudh den Allerhögste til mycken lycke och välferdh, han
nädigest hoUe sin Gudomelige handh öfver oss, och hielpe oss
medh helse och sundhett tilsammenss. Aff Dalen den 29 Octo-
bris A:o 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Eere broder, Jagh beder min E. B. vill late denne bref-
visare Hanss Dussess samptt de andre godhe karler som jagh
honom recommenderat haffver, till thett beste vare befalledh.
Jagh skall gerna tiena honom igen. Vale.

Digitized by VjOOQIC

248

114. Dalen den 29 Oktober 1623.

Förord för Hans Duses, som länge tjent Svenska kronan och mist sina gods
på Polska sidan, att få ärftlig besittning å några gårdar vid Pernao,
som han har i förlåning.

Välborne her Cantzler, broder etc. Kan jngh min käre
broder här medh biodervenligen icke förhålle, att effter bref-
vijsare Hans Ducess är tillsinnes, Kon. Maij:tt min Allernådi-
geste Konungh och herre om befordringh udi sine saker udi all
underdänigheet att besökie, och fördenschuld om denne min
förschrifft till min käre broder hos migh anhållitt, hvilkett jagh
icke hafver honom förvägre kunnett, effter han är een bruke-
ligh karll och H. K. M:tz och Sverigis crone een tijdh långh
troligen och fliteligenn tientt hafver. Och aldenstundh han sine
godz opå den Pålenske sidan mist hafver (deropå han sköne bref
och documenta hafver) effter han sigh på denne sidan udi H.
K. M:tz tienst bruka låter, och deremoot allenest någre få bön-
der udi Pernows gebeth på een behageligh tidh innehafver,
hvarföre medan honom alle vägar och stiger här udi landet
kunige äre, och han elliest H. K. M:t och Cronan een tidh långh
tient och udi sitt fengelsse udi Pålen mykitt ondt uttstått och
lijdit hafver, begärer jagh brodervenligen, att min käre broder
vill honom hos Högbe:te H. K. M:t dertill förhielpe, att han må
samme bönder arfteligcn bekomme, på dett att han må derige-
nom (såsom han och dess förutan sigh schyldig och plichtigh
kenner) till deste större troheet udi H. K. M:t tienst förorsakatt
blifve. Förseer migh visserligen till min käre broder att han
låter honom denne min förskrifft och sin långlige trogne tienst
till gode åttniute. Udi hvad måtto jagh kan vare min käre bro-
der udi denne och andre occasioner till villie och tienst igen,
gör jagh altidh gerne, och han för sin ringa person varder så-
dan min käre broders befordringh efter sin ytterste förmögen-
heet förtienendes.

Befalandes min käre broder etc. Aff' Dalen den 29 Octobris
åhr 1623.

D. T. B. O. V.

Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by VjOOQIC

249

116. Dalen den 29 Oktober 1628.

Förord för Oerdt Mandus att återfå arfvegods, och för en stallmästare att få
ärftlig rätt till gods, som han mest af öde upptagit i Nöteborgs län.

Välborne her Cantzler, broder och tillf öreeen des eynnerlige
gode venn. Näst all välfärdz lychöndskningh etc. tackar jagh min
käre broder brodervenligen för sin gode förtröstningh, som min
käre broder min opvartere Gert Mundus oppå min begären giordt
hafver, vill och min käre broder ann ytterligere brodervenligen
ombeditt haffve, att han för min schuldh vill hans sak till dett
beste sigh late vare befälet, och honom dertill hos Kon. Maijitt
förhielpe, att han må sine godz, som hann är berättigett till
genom min käre Broders gunstige befordringh igen bekomme
och mechtigh blifve. Udi lijke måtto betackar jagh och min
käre Broder för den gode förtröstningh som han och min stall-
mestere genom bemelte Gertt Mundus giordt hafver och vill
min käre Broder ännu på det brodervenligeste beditt hafve, att
min käre Broder vill honom efter sin gode tillseijelsse hos Kon.
Maij:tt der till förhielpe, att han må dhe ringe godz som han
udi Nötebårgz länn innehafit, och meste parten aff öde optagitt
hafver, arfftligen bekomme, ty jagh icke tvifler att han ju dei-
före tilbörligh rustienst hållendes varder, och må jagh väll san-
ningen bekänne, (oansedt att han udi min tienst är) att han väll
sin stalbroder emoot fienden fölgiendes varder, såsom dhe som
honom udi marken fölgtt hafve, derom vitnesbördh och bevijss
gifve kune. Förseer migh visserligen till min käre broder, att
han desse bemelte två personer låter sigh till dett beste befälet
vare. Udi hvad måtto jagh kan vare min käre broder till villie
och tienst igen, gör jagh al[tijdh] gärne, och dhe för deres perso-
ner varde sådan min käre broders gunstige befordringh efixer
deres ytterste förmögenheet förtienendes. Befalendes M. K. B.
etc. Aff Dalen denn 29 Octobris åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

250

116. [Dalen doD 29 Oktober 1628*)].

Förord för Qerdt Lewewold, som hos KonnDgen gjort ansökan att få godset
Allishof, och öfyerste Creutz, hvllken senare berömmes för sin daglighet

Velborne her Cantzler elschelige k. brodher, jagh tvifler
inthett, att M. K. B:r uthaf Gerdt Lewewoldz schriffvelsse var-
dher förDimina, huru hann i u[nderdånig]het till H:8 K. M:tt su-
pHceredt haffve om Allijshåff och dhe bönndher dherunndhcr
äre. och dherfhöre aff migh begärett, att jagh hanns perssonn
ho88 M. K. B:r ville till thett bestå reconimeudera, att M. K.
B:r ville dher uthi vara honom een gunstigh befordrere, effter
hann een gam mall tiennare ähr, och sigh altidh uthi Sverighes
cronos tienst trolighenn och flithelighenn haffuer bruka lathett.
Dherfhöre haffuer jagh honom eådantt inthett kunnett förvägra,
uthan brodhervenligenn begärer, att M. K. B:r ville honom för-
hielpa, att hann dett åthminsta på een behageligh tijdh bekomme
måtte, efter hann uthi sin tienst troghenn och flitigh Ähr, och
sigh ähnn vijdhere tillbiudher att hafua lijfi^ och blodh ospardt
för H:8 K. M:tt och Sveriges crono. I lijka måtto haff*ver och
öffucrstenn Ereutz begäret, att jagh hanns perssonn och hoosa
M. B:r ville till thett bedsta ihugkomma, eff*ter hann och M. B:r
om någre sine particular saker tienstvilligen tillschrifiuitt haffuer,
att hann och ville vara hans gunstige befordrere uthi samma
saker. Hann tilbiudher sig sådantt emott M. K. B:r att förtiäna
uthi alle förefallondhe occasioner. Och må jagh dett M. B:r för
sanningen seigia, att hann är een dhenn bestå som jagh nu här,
migh till bistonndh haffver, och mcdh någett beschedh veth att
commendera, ty oanseedt öffucrsten Sitton väl ähr een godh
karl och godh soldatt, szå veth M. B:r väl huadh för selsam in-
fall han hafver, och att dett illa uthi sådhan commendament
tiäner. Måste migh nu medh dhem behielpa, efter här inghe
anndra ännu ähre, ty Flemingen, Adam Schraffer och Christoffer
Asserssonn äre ännu inthett ahnkompne. Håppes lell att sådhan
ordningh schall här hållas, att His E. M:tz saker [icke] schall
dheraff* hafua någonn fahra. Dette jagh på begges dheres veghne
M. E. B:r att förmähle inthett haffuer kunnatt unndherlatha.

*) Rham denna skrifvelse icke är daterad, och ligger såsom Postscrip-
tam till den åtta dagar senare afsända dnpletten till brefyet af den 21, har
den här med särskildt nummer upptagits, nnder det datum, då den afgick.

Digitized by VjOOQIC

251

Brodhervenligen begärenndes, att hann migh icke vill till ondho
optagha, dett jagh honom 8& åfta måste roolestera. Jagh tienar
M. B:r altidh ighenn. Datum ut in literis.

117. Treiden den 8 November 1628.

Pesten fortfar och har bortryckt öfver 9000 personer 1 Riga. Pohlen har
mycket lidit af Tatarernas infall och är sinnesstämningen, särdeles i
Litthanen för fred, men commissariema låta änna Icke höra ntaf sig;
planen att underhålla förstärkningsmanskap från Finnland genom in-
qTartering skalle leda till allmogens förderf och strider mot både adelns
och städemas privilegier.

Välborne herre, elschelige K. B:r etc. Endoch jagh nu
inthett synnerligitt haffver till att schriffva M. B:r till, effter
jagh för nAgon kortt tijdh sedhann sä väl medh M. K. B:s tien-
nere såssom och min egen påst Hanns Dussess vidtlöffteligen
hafver om dhennc vår stat och läghenheett particulariter till-
schriffvitt. Doch likvell hafver jagh inthett kunnatt förbijgå,
uthann medh dhenne min tiennare och schriffvelsse M. K. B:r
vetha latha, att jagh sampt dhe mine (Gudhi dhess låff) vcdh
godh helssa och sundhcet ähre. Gudh lathe migh dhe samme
godhe tijdendher afif M. K. B:r hans käre hussfi^u och vårdna-
dher altidh spörgia och förnimma. Hvadh vijdhere vår läghen-
heett här ähr, szå continuerer siukdomen ännu hefftigdt uthi
stadhenn, och är allredhe öffver 9000 perssoner uthaff allehann-
dhe slagz folck och mest uthaff dhe gemehna handtverckz och
bondhefolckett döde blefue. Begynner och allredha att komma
iblandh dhe förnemste, ty h Berndt Dollman (som nu nyligenn
är valdt till borghmestare uthi S. Ekens stadh) ähr sampt medh
sin hustro dhcruthaff befengdh, och her Johan Witte (som till-
förenndhe var åldherman) är i dhesse dugar hastigdt dödh bleff-
ven. Johann Meijer Secrete[reren] hafver mist sin szon, och går
dett mechtigdt öffver barnen och unghdomen uth. Uthaf vare sol-
dater är och een stor dehl åthgått, effter såssom M. K. B:r aff
förslaghenn som jagh H:s K. M:tt dheropå i unndherdånighcett
tillsenndher, vijdhere känn förnimma. Gudh värdiges sitt vre-
dhes rijs emoth oss lindra, och icke latha oss (alla vare fiendher
till spätt. Jagh hafver elliest efter H:s K. M:tz nådige villie giordt
een ordningh iblandh officererne och krigzfolkett uthi stadhenn,

Digitized by VjOOQIC

252

att jagh förraodher, att dher Gudh icke medh allone osa vill ex-
terminera, att dher i stadhcnn H. K. M:tz saker ingheD fahra
haffva echall.

Iffrå Pohlen hafver man sedhan min seneste schriflFvelsse
inthett förnummet, och ähr min påst som jagh thiil Radzewill
och Polnsche commissarier sendt haffver, inthett ännu ahnnkom-
men, hvadh hann för svar vardher medh sigh hafva, schall jagh
H:s K. M:tt och M. K. B:r oförsummeligen vetha latha; doch
haffver jagh uthaff någre visse perssoner som iffrå Littowen
och Curlandh till Righa kompne äre, szåssom och aff Rytl-
mestarenn Hentzell (som nu i dhesse daghar her hoss migh va-
ritt hafver) förnummitt, att thett schall vara ett stort tumultt
och oenigheett i Pohlen så väl såssom i Littowen, för dhen outh-
seigieligh stor schadha som Tatterne dhem } åhr giordt hafve.
I synnerhet schole dhe Littower hårdt trengia dher opå, att
dhenn commission medh oss mätte haffva sinn framgångh, och
att Konunghen i Pålandh schall bevillia till fridh eller rumbt
Btillestondh medh vår nådigeste Konung och herre; haffva och
nu dherfhöre hafft een convocation uthi Wildhenn, och genom
een protestation dhenn dhe haffva giordt emoth dhe HöghPohler»
commissarier, som sigh veledh tilbaka vendha, så vijdt tillvägha
bracht, att dhe hafva måst begiffva sigh till dhem till Wildhenn.
Hvadh dhe nu dher vardha concludera, vardher jagh uthann
tviffuuel medh min uthschickadhe påst medh thett första för-
nimma; jagh hafver ännu inghe uthaff mine medhcoUeger hijtt
till migh bekommitt, medh hvilke jagh kunndhe någott rådhslå
och consultera, om dhe saker såssom hår kunne förefalla, tror
att dhenne siukdom är orsaken, att dhe så lenghe uthe bliffva.
Offverstenn Flemingh är ännu i Finlandh, dherfhöre jagh uthaff
honom här inthett så snardt någott bistonndh haffver till att fö r-
modha, tror dherfhöre att man inthett stordt schall kunna uth-
rätta uthi commissions saker efter H:s K. M:tz villia, för ähnn
vinttcren kommer, och slädhe föhret blifver, till hvilckenn tijdh
Polackeme och sigh latha förmärckia, att dhe inthett obenäghne
ähre. Gudh giffve elliest dhertill sinn vellsignelsse, och att dhe
någonn oprichtigheet och alffvar dheruthi bruka må, szå vill
man tillsee att man så myckett mögeligett ähr, Hrs K. M:tz villia
och instruction känn effterkomma.

Vijdhare känn jagh icke unndherlathe M. K. B:r mitt ringha
betenckiandhe om dhenn enne punchtenn såssom H. K. M:tt
om uthi memorialen som H:s K. M:tt migh nu senest hafver

Digitized by VjOOQIC

253

tillsenndt, förmähler, huru H. K. M:tt vill haflFve, att dhett
folket schall oppehollas her i lanndett, hvilke H. K. M:tt vill,
att jagh schall fordra iffrå Finnlandh som kunne vara opå all
hendelsse och uthi dhe dödhas stadh dhenne landzorthenn till
försvar och bistonndh, att migh tyckes dett Hrs K. M:tz meh-
ningh lähr dher uthi vara faut, ty H:s K. M:tt förmehnar att
stadz[i]enn och dett borglegher som His K. M:tt vill att schall
leggias opå Estlandh, schulle kunna förslå samme folk att
undherhålla, hvilkett sigh aldeles vardher beönnendhes omö-
gheligh, szå frampt een bonndhe schall bliffva behållen här i
lanndett och adhelenn schulle kunne göra H:s K. M:tt någonn
rostjenst. Jagh tror och inthett, att adhelen i Har[r]ien och
Wirlaudh schole bevillia något borghlägher, effter dhe för-
mehna, att när dhe göra dheris rostjenst äre dhe efter privile-
gierne inthett vijdhere schylligh någre pålaghor att uthgöra,
hvilkett dhe migh för tuu åhr sedhan svaradhe, när jagh dhem
dherom på H:s K. ^I:tz veghne ahnnmodadhe. Förmodhe och
att H. K. M:tt inthett mindre dhem än Refvle stadh vedh dhe-
res privilegier hållendes vardher. Haffver fördenschuldh inthet
kunnat unndherlatha M. K. B:r dher om påminnelsse göra, att
hann hoss H. K. M:tt ville så vijdt bearbetha, att icke dhenne
landzorthen på een gångh må medh allone ödhe göras, uthann
att H. K. M:tt vill nådigest lathe hijtt öffver försenndha dhe
peningar såssom H. K. M:tt tillförenndhe till garnizonens oppe-
holdh förordnatt hafver, szå kan man dett folkett som nu hijtt
ifirå Finlandh schall kallas, oppeholla aff dett såssom på dhe
dödhas och aflednes perssoner förordnat var. Elliest schall dhenne
besvärligheeten så myckett mehre förmehra dhenn hedröifvelsse
som her i lanndett (dett Gudh bettre) uthaif siukdomen nu ähr,
hvilkett sedhann kunndhe lendha H:s K. M:tt och rijkett [till]
alssomstörsta schadha och affsacknatt, förmodher att M. K. B:r
dhenne min ringhe välmehningh i bestå måtton optagher och
hoss H. K. M:tt detta så myckett mögeligett är, aflFhielper. Vill
nu inthett dhenne gången vidtlöffteligere bemödha M. K. B:r
medh dhenne min schriffvelsse, uthan efter jagh uthi min för-
righe schriffvelsse hafver honom bemödt om någre mine parti-
cularia; i synnerheett att han min tiennare Annders Michelssonn
(som mine räckninger nu dher i Sverigie klardt göra schall)
ville till een godh expedition förhielpa, att jagh någott vedher-
lagh måtte kunna bekomma för Åbo tull, och dhenn rast migh
bör haffva för min[e] godhvillighe förstreckninger. Jagh schall

Digitized by VjOOQIC

254

gerna tieDDfi M. K. B:r igenn i hvadh mAtto jagh kana. Be-
fhalandhee M. K. B:r etc. Aff Treidenn denn 8 Noverabris
åhr 1623.

D. T. B. O. V.

Jacobus De La Gardie m. p.

Velborne K. B:r rfttt nu på timan bekom jf^gh. desse inn-
lagde tijdhender ifrån Righa. Hvadh dherom i saningh vara
känn, gifver tijdhenn medh.

118. Wolmar den 17 December 1628.

Spanmål från RikskanslerDS gods under Wolmar och Bartnlk har han sålt till
borgmästare och råd i Riga; &r missnöjd med det donationsbref, som han
erhållit å Fellin och för det hans pantegods Wiemlshof blifvit minskadt
genom en donation. Förord för borgmästaren Ram att få godset Wich-
terpal.

Välborne herre, elschelighe käre brodher och sjnnerlighe
godhe venn. Jagh önndscher M. K. B:t sampt hanns käre huss-
frii och vårdnadher aff Gudh dhenn Allcrhögete all stadigh
helssa och lyckeligh välmåghe medh altt dett honom kärdt och
bchageligett vara känn. Och näst min brodhervenlighe tiensts
tilbiudhelsse, Inther jagh honom venligenn förnimma, att hanns
hopman n Anders Munck haffVer hoss raigh sigh berådh frågatt,
huru hann sigh schuile dher uthi förhålla medh M. K. B:8 inn-
kompster her vidh WoUmar och Burttnick, aldhenstundh hanns
fougde Johann Oluffssonn hafTver honom tillsenndt een uthoopia
uthaff M. K. B:8 breff, szåssom och att M. K. B:r igenom sinn
echriffvelspc befhaler, att hann all dhenn spandl schuile thill
Reffle förfhöre, effter spän målen nu dyrare uthi Righa ähnn
Refläe ähr; dhertill så hafFve M. K. B:8 böndher föghe mehra
änn 18 mijl till Righa, menn 40 till Reffle. Hvarfhöre haffver
jagh opå M. K. B:s behagh rådt honom, att hann M. K. B:8
8pan:ll opå Righa schall gå latha, helst efter Reffle stadh inthett
mindre för siukdomen säker är, änn Righa. Och på dett, att
hann deste säckrare måtte vahra, hvadh hann för spanncraållen
schall bekomma, haffver jagh giordt kiöp med Borghmestare och
Rådh uthi Righa på min brodhers så väl såssom min systers

Digitized by VjOOQIC

255

Fru Birittas*) veghner, att hvadh såssom dheres tieDnare dhem
kunna leffverera, skole dhe giffva för hvar läst lågh 57 rickz-
dailer in specie, och för hvar läst maltt, 60 lop**) opå lästenn, 42
rickzdaller och för hvar läst kornn 36 rickzdaller. Förmodher
att M. K. B:r dher medh schall lillfridz vahra, effter dett icke
allenest inthett så högdt uthi Reffle känn försclgies, uthann och
honom för hans bönndhers schuldh myckett legligett är, szässom
M. K. B:s hopinan Annders Munck honom dher om (uthann
tviffuuel) vijdtlöffteligere tillschriffvitt haffver; peningerne schole
dhe strax sä snardt spnnrllen leffvereres eendchl ehrleggia, dett
öffrighe om Påska och Johanni tijdh. Doch haffver jagh så
laghatt, att hvadh såssom M. K. B:rs hopman behöffver till S:ge
Borghmestarens Ekens affbetalningh, szå och Samssoniusses geldh,
att hann dett först nu om Juule tijdh känn bekomma, szå att
han aldeles sine crcditorer uthi Righa känn affleggia. Hvar uthi
jagh honom vijdhere uthi M. K. B:8 frånvaro kan bevisa någonn
assistans och bistondh, schall jagh inthett unndherlatha.

Her hoss betackar jagh M. K. B:r brodhervenligenn för
hanns godhe befordringh och omak som hann hafver hafft för
min schuldh, att hann haffver schaffat migh och någonn läghenn-
heett uthaflF H:s K. M:tt här uthi dhenne(!) öffver vundne Liff-
landh, hvaropå jagh och Hrs K. M:tz breff näst anndre docu-
menter till fridztractaten medh dhe sidste galleijier bekommit
haffver. Menn så förmähles uthi samma breff inthett mehre än n
om Fellin, och är Tarvest och Helmett dher uthur aldeles uth-
sluthenn, känn inthett annars tro, änn ntt dett må[tte] vara
scheedt uthaf schriffvarens förseendhe, effter M. K. B:r [icke] alle-
nest uthi sin egen schriffvelsse förmähler, att H:8 K. M:tt migh
be:te huusenn schenckt haffver, uthann och H. K. M:tt i sin egen
8chrifve[ls8e] migh dett tillkenna giffver, hvarfhöre bliffver jagh
ännu förorsakett, att begära aff M. K. B:r att hann dhertill för-
hielpe ville, att dhe anndra två huusen och måghe dher uthi
nembdhe bliffva, ty elljest vohre dhett icke värdh, att man dher
om så månghe ordh, änn sedhan een sådhan expens som jagh
dherfhöre giordt haffver, göra schulle, ty jagh i åhr uthaff alle tree
lähnen neppest 400 lop korn förselgia känn: ähr och i sanningh
icke dhertill så månge bönndher såssom till OffverPohlen allena;
och vohre icke mehra för anntlra orsacker änn för fördhelen
achuldh, skulle jagh inthett mehra dherom solicitera. Förmodher

*) Enka efter Skattmästaren Jesper Mattsson Eras.
*•) Lfoop, nu loof; omkr. 70 liter.

Digitized by VjOOQIC

256

att H:s K. M:tt migh nådigest dett inthett väghrendhes vardher.
Hvadh jagh ellieat uthi mine schriflFvelsser genom eghne påeter till
M. K, B:r hafvor schrifvet, förmodher jagh. att honom nu mehra
echall tillhonndha kommen vahra, begärer ännu brodhervenligeo,
att M. E. B:r migh dher uthinnan ville thill thett bedsta befor-
derligh vahra. Jagh känn och M. K. B:r icke förhålla, att vel-
borne her Peer Banner haffver migh berättet, huru H. K. M:tt
hafver giffvitt Jochim Goldbergh dhenn byien Waite benembdh,
unndher Wiemis beläghenn, och att hann dheropå haffver be-
kommitt H:8 K. M:tz schriffvelsse, dett hann honom strax dett
invisa schulle, szå vardher M. E. B:r uthan tviffuuel, sigh väl
ihugh komma, att H:s K. M:tt migh Wiemishoff medh sampt dhe
bönndhcr dher unndher ähre, till unndherpantt för 4000 daller
satt hafver, medh sådhane velckor, att jagh dhem inthett förr aff-
trftdha schuUe, för änn jagh mine peningar bekohmme; veth inthett
hvarmedh jagh dhett schuUe haffva förtienndt, att H. K. M:tt
dett eena efter dett anndra, som migh förschriffvitt är, låther
bårttagha, ty först är tullen n i Åbo migh ifrå taghett, nu hafver
H:s E. M:tt bårdt giffvitt dhenn byien, som ähr cndeste bönn-
dher såssom unndher Wiemis liggia, altt sådantt förr änn jagh
för min betalningh vedherlagdt är; bliffver dherföre förorsa-
katt att bemödha M. E. B:r att hann såssom min bror och
godhe venn ville vahra obesväredtt och på mine veghne tala
H:s E. M:tt dherom till, att migh dheruthi icke måtte för-
när schee, uthann dher hann samma by haffva schall, att jagh
dhå måtte komma till mine peningar igen, hvilckett jagh och aller
helst seer.

Till dhett sidsta känn jagh och icke unndherlatha M. K.
B:r efter Burgh Greffvens och Borghmestarens Rams begären att
bidia, dett han honom ville om dett godzett Wichterpall, hoss
H. E. M:tt till thett bedsta beforderligh vahra, ty endoch hann
haffver förnummett, att M. E. B:r hafver Secretereren Eoijie
sagdt, att hann dett bekomma schuUe (dherfhöre hann M. E.
B:r tienstvilligen betackar för sin godha befordringh) szå haf-
ver likvell dhenn Rigesche Secretereren för sinn hastige aff-
resandhe inthett kunnatt dett medh sigh hemptta, dherfhöre be-
dher hann ännu tienstvilligenn, att M. E. B:r ville honom dher-
thill förhielpa; hann tilbiudher sigh sådantt, först och frempst
hoss H:s E. M:tt och sedhann M. E. B:r medh all ödhmiukheet
igen förtiäna. Jagh känn och icke annars seigia, änn att jagh
altt her till rättrådigheet och troheet aff honom förnummitt haff-

Digitized by VjOOQIC

257

ver, hvarf höre jagh och förmodher, att M. K. B:r honom dhenne
min recommendation vardher til godho åthniutha latha. Jagh
schall altidh vahra M. K. B:r till behagh igenn i hvadh måtte
jagh kan. Befalendes etc. Aff WoUmar denn 17 Decembris
åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p

119. Wolmar den 10 December 1623.

Svenska fredscomniissariema äro nn samlade på Wolmar, men atslgterna äro
ännu mörka. Pesten är nu i Riga nästan förbi.

Välborne herre, elschelighe käre brodher och synnerlighe
godhc venn. Jagh önndscher M. K. B:r etc. Känn jagh M. K.
B:r hermedh icke förhålle, att jagh inthett tviffler, dett M. K.
B:r min sidste schriffVelssc eé. väl till honom såssom H:8 K. M:tt
iffrå Treidhenn väl vardher bekommitt haffva, och dher uthaiF
förnummitt huru såssom eakerne här på dhenn tijdh tillstodh,
szåssom och hvadh jagh för beschedh iffrå dhe Polnsche com-
missarier till dhenn tijdhen bekommit hafver. Sedhann haffver
jagh denn 5 Decembris bekommitt ett breff, hvilcke[t] 4 uthaff dhe
Polnsche commissarier haffva unndherschriffvitt, hvaruthaff jagh
sampt mine medh colleger (som nu i dhesse daghar hijtt ahn-
kompne äre) H:8 K. M:tt een uthcopia tillsenndher; szåssom och
dherhoss H:8 K. M:tt i unndherdånigheett tillkenne giffvett, att
vij för rådhsampt haffva befunnitt dhett breff såssom H. K. M:tt
oss [i] concept tillsenndt haffver, dhe Polnske commissarier att öff-
versenndha, och inthett oss medh dhem i någonn tractat vijdhcre
innlatha, för änn vij fhå förnimma hvadh för fullmacht dhe
kunna haffva. Och om dhe haffva dheres instruction aff Konun-
gen så väl såssom aff Stendherne uthi Pohlenn, szåssom man
altt hertill hafver kun natt spörgia, schuUc dhe neppast någonn
fullmacht aff Konungen i Pohlen haffva, åhr och inghe Högh-
Påhler hoss dhem, uthann dhe som dher försambledhe ähre, äbre
Lifflandher och Littower, hvilcke gerna alla såghe fredhenn, om
dhe elliest dheras Konungh dhertill beveka kunna. Jagh hafver
medh egen hanndh schriffvidh H. K. M:tt till om någre saker
Bässom Dönhoff opå Radzevils vegne haffver communiceret Borgh-
mestarenn Ram, hvilket hafver een(I) vijdt uthseendhe, och dher

Axel Oxetuiiema II: 5. 17

Digitized by VjOOQIC

258

dhett rätt blifver driffvitt, tvifler jagh inthett, att H. K. M:tt
dheruthaf een godh nytta haiTva känn. Borghmestarenn Ram
lather sigh dhcr uthi förmärckia att vara synnerligb särghfelligh
och H. K. M:tt troghen, haffver medh sin egen handh schriffyitt
dhen relation sässom hann migh giordt haffver, och jagh her
ho88 H. K. M:tt i unndherdänigheet tillsenndher, ville önndscha,
att M. K. B:r måtte och her hoss oss vahra, szå vohre inthett
att tviffla, att man sä väl uthi dhenne såssom i huffvudhsaken
nägott gått och nyttigdt för fedherneslandett iith rätta kunne.
Jagh och mine medhcoUeger äre här inthett synnerligh väl uth-
satte, efter ingenn uthaff oss uthan Borghmestaren Dirrcnthal
känn prophitera dett Latinische språkett, dher hoss haffva vij in-
gen Svensk eller Tysch Secreterere såssom een sådhann vichtigh
saak rätt känn förestå: Helffrecht [o: Helffrich] som schuUe här
vahra Tysch secreter är för någonn tijdh sedhann uthur Righa
stadh opå Inndett bårtt vicken, efter dett haffver dödt uthaff pesti-
lentzien i dhett huiisett hann legatt hafver, törss och ännu dher-
fhöre inthett väl komma till oss, för ähnn hann aldeles försiuck-
domen frij ähr. EUiest veth och M. K. B:r hans qualiteter,
huru vijdt vij aff honom någonn nytta haffva kunna, Jagh haf-
ver måst förschriffva hijtt dhenn Rigesche Secreteraren Koije,
att vij mfitte kunna bruka honom iblandh vare subdelegerede.
szåssom och till att notera och hålla protocollet, hvadh såssom
här känn passera. Borghmestaren Johan UUrich haffver fullcr
låffvatt att komma hijtt till oss, menn ännu är han vcdh sin
gårdh Ruil; dherfhöre måste her Peer Banner och jagh oss medh
dhe Svenscha saker så myckett oss mögeligett är ighenom hrytha.
När framdeler någott på Lathin förefaller, fhå vij see, hvadh
hielp vij uthaff Dirrenthal haffva kunna. Ar väll beklagande
vertt, att man i so vichtige sacker icke medh godhe secreterar[e]
skall försedh vara. Hvadh elliest siukdomen, och dhenne här
laudzorthens läghenheett vedhkommer, szå tackar mann Gudh,
att sedhann vinthercnn infallen är, haffver pestilentzien uthi
stadhenn Righa sigh themmeligenn stillatt, szå att nu opå 14
dagar fhå menniechior dher inne dödhe bleffne ähre, Gudh vär-
diges att dett dhervidh bliffva må. Eliest hafver jagh inthett
bcqvemmare och säckrere ordt kunnatt finna her i landett, änn
här opå Wollmar, ty ännu här altt hertill (dhess Gudhi schee
tack) siukdomen sigh icke hafver yppatt, och elliest är hedhann
och thill Runeborgh inthett mehra ähnn tree mijl, szå att om
dhe Polnsche Commissarier komma till Roneborgh, kunne vij

Digitized by VjOOQIC

259

letteligenn om daghen på halifva väghenn möthas åth, och sedhann
hvar igheDD njdha thill sitt qvarther, och endoch vij nu så nöd-
gas vara M. K. Brs gäst her opå Wollmar. szå förhoppas jagh
lell att honom dher nthaiF inthett synnerligh schadha schall till-
8tå(!), ty dett hanns böndher drägeligere faller, att dhenn haffra
och höö som dhe till stadzien schole uthgöra, här må förtäras,
och dhe dhenn icke långdt om kringh landett må försläpa. Annatt
schall dhem icke till een höna bliflfve iffrå tagitt, menn efter H.
K. M:tt inthett deputat hafFver giordt opå commissariernes bordh
så lenghe såssom dhe opå handelen sompt medh flere anndra
såssom dher hoss brukes måste, hafTver jogh måst på H. K. M:tz
oådighe behagh lathett tagha så myckett uthaf stadzien såssom
her i lanndett faller som dherthill behöffves, effter jogh förrao-
dher, att H. K. M:tt åthminste må unna hvar och een mathenn,
så lenghe hann sigh uthi sådhane besvärlighc saker bruka lather,
dett kastar doch likvell hvar och een nogh, att hann sigh dher-
thill så måste uthståfiera, att H. K. M:tt och fcdherneslanndett
må haffva ähra dheraff.

Hvadh tijdendher iffrå Pohlen ahnnlangar, hafFver altt her-
till dheriflfrå varett stilla, och förnimmer man inthett att dher
Dågott folk uthi bestellningh och oprustningh vahra schall, uthann
att alle Stendher (undantagendcs Konungen medh sine prester
och någre fhå som honom synnerligenn förobligeredhe ähre)
ähre alle benäghne till fredh. Om jagh framdeles någott dher-
iffrå kan förnimma, schall jagh M. K. B:r dett gerna coramuni-
cera, brodhervenligenn begärendhes, dett hann migh och ville
vetha latha huru såssom sakerne dher uthi rijkett förevetha. Be-
fhalendhes M. K. B:r etc. Aff Wollmar denn 17 Decembris
åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

120. Treiden den 30 December 1623.

Polska underhandlame kalla sig i en Bkrifvelse fullmågtige både från Konun-
gen ocb Ständerna; yrka ifrigt på en sammankomst.

Välborne her Cantzler, broder och tillförseendes synnerlige
gode ven etc. Tviffler jagh inthett, att min käre broder uttaff min

Digitized by VjOOQIC

260

och mine medcollegers nest förre iinderdåDighe schriffvelsc till
H. Kon. Maij:tt och min endachijlte ekriffvelse till honom, haff-
ver förnumroitt, hvadh såsom emillan dhe Pålensche commissa-
rier och oss till denn datum passerett är. Och efFier nu sedan
i går kom svar och beschedh ifFrån dhe Pålensche commissarier,
migh tillhåndhe, der udi dhe expresse oss tillkenne gifve, och
sigh titulere för Konungens i Pålen, så vall som för Ståndcrnes
1 Pålen och Littowen commissnrier; hvarföre hafFvcr jngh achtett
dhett så vichtigtt, att jagh denne här påsten medh uttcopier aff
samme breff till H. Kon. Maij:tt hafver velett affardige, förr än
jagh videre derom medh mine medcolleger någott velett coro-
raunicere, ty aldenstundh dhe udi Wollmar stadde äre, kunde
det någre dagar förhale, att påsten icke så snartt bleffve affnr-
digett, aldenstundh dhe oss på vårtt breff temmeligh skarpt sva-
rett hafve. Vill dett fuller haffve sin tijdh och betänkiande, på
hvadh sätte man dhem igen möthe kan, såsom och dhem i nesan
rijfve, att altt hvadh såsom vij dhem tillförenne tillschriffvctt
haffve, medh sanningh och skääl dhem öffvervijses kan, vore och
väll öndscheligitt, att vij här hadhe någon uttnff vår medell eller
åttminste een sådan Secretarium, som pennan udi sådane fall väll
före kunde, men nu måste vij oss behielpe sosom vij kunne,
och tänckie, att om vij icke altt kune göre så sijrligitt och docte
såsom dett sigh väll bordhe, att vij allenest eenfaldeligen fölgie
vår instruction effter. Bårghmestaren Direndal är väll cen lärdh
man, men lithet excerceret udi sådane saker, såsom han sigh
och sielff dermedh excuserer. Om denne långe och mödosamme
vägen icke vore min käre broder så besvärlig, ville jagh väll
öndsche hans närvarelse här hos oss, ty aldenstundh dhe Påler
sigh sä vidt haffve förklaratt, och så instanter sollicitere om vår
sammankompst, kan man aldrigh annars förmode, änn att dhe
fuller mätte hafve någott med fhara, deruttaff H. K. Mayrtt och
fäderneslandett kunde någon nytto tillst[å]. Hvar nu sä hände,
att U. K. M:t för denne sakens vichtigheet schuldh uttaff min
käre broder begärer, att han sigh opå påst hijtt begiffva skall,
må min käre broder sigh inthett bekymbre om bestar eller ryt-
terij och hvadh dhertill meere vill behöffves, ty jagh honom
der medh till nödtorfften kan undsettie. Udi midler tijdh skall
jagh medh mine medcolleger beilite oss om att suspendere sa-
ken, och allenest igenom vare subdelegerede heller och någre
uttaff vare medell lathe öffversee och collationere begges vare
fuUmachter. Men aldenstundh dhe Pålers rijkzdagh fast till-

Digitized by VjOOQIC

261

stundar (hvilken skall stå i Warsou den 6 Februarij stilo novo)
skall man hafTve all mödo dem någott länge att kun ne oppe-
hålle, effter dhe uttan tviffvell gärne skole vele vare pi rijkz-
dagen till att göre der relation, hvadh som här passerett är.
Hvadh elliest videre denne här landzortz stat och lägenheet
vidkommer, så tackar man Gudh Alzmechtigh, att sedan vinteren
infallen är, är siuckdomen udi Rijga så väll som annorstedes på
landett aldeles stille bleffven, så att man på tre vekor eller 14
dagar tillgörendes uttaff inge döde förnummit hafver, utan vare
soldater som störste deelen deruttaff siuke legatt haffve, komme
fast alle tillrätte igen. Opå landzbygden haffver ingen synner-
ligh siuka varitt, allenest inn vidh stadhen, på hvilke ortter man
och nu inthet meere derom förnimmer. Gudh värdigest sin
nådhe videre bevijse, och oss icke så straffe, som vij medh vare
synder förtient haffve, uttan lathe dette bliffve vid sitt faderlige
rijs, dermedh han oss hemsöchtt haffver, så må man sannerligen
seije, att vij Gudz barmhertigheet och store nådhe under dhette
rijsett skeenbarligen sportt haffve, i synnerheet iblandh krigz-
folkett, ty oansedt, att uttaff bårgarefolckett, och dhet gemeene
bondefolkett udi Rijga så månge tusendh dödhe bleffne äre, så
är talett uttaff krigzfolkett inthett deremoot att nempne, och
uttaff alle officerere äre inthett meere änn två leutnampter och
een fändrich, såsom och någre fhå under befhäle döde bleffne.
Dette jagh min käre broder brodervenligen icke haffver kunnett
oförmäht lathe. Befalendes min käre broder etc. Aff Treigden
denn 30 Decembris åhr 1623.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Rikskanslerens anteckning: Prsesent. på Fljholm den 6 Feb. anno 1624.

Digitized by CjOOQIC

262

121. Treiden den 7 Februari 1624.

CJnderbandlingen med Poblen förfelad, derlgenom att ombuden blott visa ett
riksdagens beslut derom och icke bafva fullmagt, men vånta få en sådan
efter riksdagen, åtminstone för ett stillestånd på tu år. I Poblen år
spanmålen mycket dyr och Inga trapper samlade, dessutom missnöje
öfver att Tatarernas infall ej blifvlt hindrade. Men 1 Riga har på två
månader Icke funnits penningar för krigsfolkets underhåll och utsigterna
Tid försträck ningar till kronan äro mörka, då auTisningar å inkomster
och pantegods indragas.

Välborna herre, elschelighe käre brodher och eynnerlighe
godhe venn etc. Känn jagh M. K. B:r hermedh brodhervenligen
icke förhålla, att jagh ingen tvifvuelsmähl bär, dett M. K. B:r
iithaf min och nnine mcdhcollegers schrifFvelsse, szåesora och
uthaf eielfve acterne och protocollet, noghsampt vardher för-
nimma: huru såssom sakerne uthi dhenne fridztractaten medh dhe
Polnsche commissarier afflupen ähr, att vij hvarckenn medh vare
schrifFvelsser, eller och genom vare subdelegeredhe och muntt-
lige taal, inthctt haffva kunnatt uthaff dhem extorquera någonn
fuUmacht eller plenipotentz, dheropå vij någott redligctt medh
dhem hadhe hanndlii och tractera kunnatt; ty dhe sigh förkla-
redhe, att dhe ingen annan fullmacht hadhe, änn een constitu-
tion 8om opå förledhenn rickzdagh uthi Warssou bcvilliat ar,
dher uthi inthett annatt förmähles, änn att affKonungen i Pohlen
och Stendema äre commissarier deputerede till att tractera medh
dhe Svensche commissarier; menn inthett förmähles, att Konun-
gen eller Stenderne schulle vahra dhcrtill förbundne, att hålla
dett såssom kunne tracteret bliflFva. Uthann tvifvel haffva fuUer
Stennderne förroeendt, att Konungenn schulle dher bredhe vidh
giffva dheres commissarier sinn fullmacht. hvilkett hann sedhann
inthett haffver göra veladh, dherfhöre hafFva vij inthett någott
synnerligett kunnatt uthrätta, uthan att jagh medh Adam Schraffer
opå Woijvodenns Skumins träghne och flitige ahnnhållenndhe,
är kommen medh honom tiltals sub praitextu, att vij ännu hop-
padhes, dett dhe een annan fullmachtt haffva schulle. Menn
efter dett att dhe sigh fuUenkommen förklaredhe sigh dhenn
inthett haffva, haffver jagh allenest hållctt een privat discours
medh dhem, att jagh måtte förnimma, hvadh dheres vijdhere
förslagh vohre thill fredhenn, och var dhenn inthett annatt, änn

Digitized by VjOOQIC

263

att dhe ville förnimma: om H. E. M:tt schulle vele lathe trac-
te ra om bufiVudh-controversierne emillan H. K. M:tt och Konun-
gen i Pohlen, om banns förmeente praetention opå Sverigie;
hvaropå jagb svaradbe, att vår fullmacbt ocb instruction var sä
sufficient och fullenkommen, att vij nu eå väl i åhr, såesom i
dhett förledhne åhrett pä alle fall, vare fuUmechtigh giorde medh
dhem att tractera. Doch explicerede jagb dhem noghsampt uth,
att bvarckenn Konungen i Pohlen eller banns bamn ocb erfi-
vinger aff Sveriges crona eller dett(!) ringeste debi dberuthaff
scbole hafifva att förmodba. Menn hvadb anndre controversier
kunndhe vabra, kunne man väl lijdba, att dhe moverede bliffva,
eSiex sässom dett vijdtlöfiTtigere utbi protocoUett förfathett är.
Nu veth jagb väl, att dhenne bär discursen är boss H:s K. M:tt
odios, ocb att H:s K. M:tt känn besörgbe sigb, dett jagb schulle
dhem någott hopp haffva giordt om Konungen i Fobiens för-
meente pretention, effter jagb dhem sadbe, att vij väl viste,
dett ingenn redligb eller stadigh fredb emillan oss ocb dhem
schulle kunne sluthas, medh mindre att Konungen i Pohlen
vohre dher utbi innslutbenn, ocb bufFvudbcoutroversieme medh
bleffve aifhandlatt. Menn jagb förmodher vist, att dher H. K.
M:tt detta rätt ville ahnnsee, hafiVer jagb intbett gåtb ifFrå vär
instruction, effter jagb honom icke allenest intbett hopp opå
Sverigie giordt hafiver, utbann honom sä väl som banns poste-
ritet aff*8adhe, att dhe intbett dett ringeste utbafi* Sverigie scbole
haffve att förmodba; skall man lell een gångb komma till een
tractat, som någott gått schulle kunna aff* sigb födha, szå vill
dhertill aff nödbenn vahra Konungen i Poblens underscbreffven
fullmacbt, bvilkett bann aldrigh elliest scball vele iffrå sigb giffva,
uthann een protestation, dett hann sigb förbehåller sin praeten-
tion så lengbe, till dbess, att man i buffvudbsaken eensse bliff-
ver; ähr och effter mitt ringha betenckienndhe intbett bruke-
ligett i beela verlden att någonn sin jus eller praetention FchuUe
bårttgiffva, för än man kommer till någonn tractat, ty enndoch
Konungen i Spangien måste agnoscera Staterne i Hollandh för
ett fridt folck, på hvilcke hann intbett hadhe att praetendera;
Bzå schedde dett likvell intbett för än såssom dhe vohre medh
hvar anndra i tractat, dhå dhe dhenn punchten satte till dbenn
första, dher opå man sedhan vijdhere altt dett annatt tractera
schulle, och hadhe dhe utbi dhe andre punchter inthett öfver-
ecDS kommett, hadhe och uthan tviffuuel. Konungen i Spann-
gien icke varett tbill dhenn punchten förobligeradt. Dberfböre

Digitized by VjOOQIC

264

känn och hoss oss i lijka måtto först bliffva proponerett samma
pnnchtt, sedhann man förnimmer, att Konungen i Pohlen hsif-
ver een sädhann fullmacht giffvitt sine commissarier som nögh-
achtigh och sufficient nogh vohre; jagh och mine medhcolleger
kunne inthett annars förstå vår instruction, änn att dhenn dhett
och så innehåller. Förmodher dherfhöre, såssom och brodher-
venligen begärer, att M. K. B:r detta såssom uthafF migh till
sakzens befordringh uthaff een troghenn välmehningh scheedt
ähr, hoss H. K. M:tt i allo måtto thill thett bedsta nttydha.
Gudh veth, huru besvärligdt dett ringha som här tracterat ähr,
migh och mine medhcolleger fallett haffver, helst för dett Lati-
nische tungomålett schuldh. Hvarfhöre dher dhett ännu vijdhere
schuUe komma till een fuUenkommen tractat, vill högeligenn
aff nödhenn vahra, att H. K. M:tt sådane perssoner dhertill för-
ordnar, såssom dett Latinische tungomålett fuUenkommen mech-
tigh ähr, på dett jagh och anndre flere icke måghe någodh pec-
cera aff tungomåhlens oförfarenheett. Jagh må inthett heller
vidtlöfftigdt dherom förmähle; huru hönisch dhe Pohler sigh
haffva giordt dheruthöffVer, att H. K. M:tt haflVer förordnatt
Borghmestarenn Dirrenthal till een commissarie, lijka som H.
K. M:tt schulle hafi'va så stordt fehl opå fålck, att hann een-
kannerligen honom för dett Latinische tungomåhlett dhertill
bruka måste, och enndoch hann fuller är een vällärdh mann, szå
ähr hann likvell uthi sådhane saker lithett exerceret, hvarigenora
hann besvärligdt känn fordt komma till att ställa någott opå
Latin. Dherfhöre vij altidh haffva måst bruka Borghmestaren
Ram, UUrich och Secretereren Koije, hvilke medh dhenn Poln-
sche frasen bettre vahne ähre, och synnerlighe flitighe haffva
varett uthi altt dett som vij dhem haffva ahnnmodatt. Effter nu
K. B. uthi dhenna suken inthett virckligitt haffver kunnatt för-
rättas, uthann allenest att dhe Pohler haffva giordt oss stortt
hopp, att strax effter dheres rickzdagh, vele dhe oss vetha latha,
hvadh såssom dhe opå dhenn e rickzdagh förrättat haffva, och
förmeente att åthminste dhe hoss dheres Konungh så myckett
förmå ville, att hann dhem een sådhan fullmacht giffva schulle,
dher opå stillestonndett opå tuu åhr kunne förlengias, hvarfhöre
haffver jagh i unndherdånigheett H:8 K. M:tt dherom tillschriff-
vitt och begärett att vetha, huru jagh migh på ett sådhantt fall
förhålla schall. Begärer och brodhervenligenn, att M. K. B:r
ville så lagho, att jagh medh thett första H:8 K. M:tz mehningh
dherom förnimma må.

Digitized by VjOOQIC

265

Hvadh elliest vår lägenheett här uthi laDdett vedhkoramer,
ähr dhenn uthi een themmeligh godh esse, efiter pestilentzien
righ sedhann tvä mänadher mestcdchles haffver stillatt; Gudh
värdiges thett änn vijdhare så oppehålla, och icke oss så straffa,
att thett i våhr åther må påbegynna. Dett spors fuller här och
där någott lithett dheraff uthi förstadhenn och dher omkringh,
derfhöre ähr fuller fahra värdt, om dett icke emoth våhrenn
känn igenu yppas.

Hvadh kundschaper iffrå Pohlen ahnulangar, haffver man för
visse tijdendher dcdhann, att dher ingenn oprustningh ännu ähr,
spors och inthett, att någott folck uthaff Konungen i Pohlen
schall bestelies, eij heller vele dhe Pohler och Littower någon
påbor*) bevilgia, uthan hvilkett Konungen i Pohlen inthett nå-
gott krigh väl fhöra känn. EUiest medh är sådhann dyr tijdh
fast medh i Pohlen och Littowen, att een tunna rågh geller 10
och 12 gyllen. Stennderne scholc och elliest vahra illa tillfiidz
medh dheris Konungh, att hann inthett bettre haffver lathet
föreörgia grendzerne i PodoUien, dher igenom Tatterne dhem i
sommars een outhseigicligh schadha giordt haffva, och dherfhöre
är fuller förmodendhe, att Stenndherne Konungen på dhenne
rickzdsgh vardha hefftigdt tillsettia. Jngh ville gerna haffva
senndt någre dijth uth på kundschap till att förnimma, hvadh
sässom dher känn passera, menn för siukdomen schuldh som här
een tijdh longh haffver grasserat, haffver jagh inthett kunnatt
bekomma någre, som dhertill haffva kunnatt tienlighe vahra,
doch schall jagh dhcrom migh så myckett vinnleggia, såssom
migh mögeligitt känn vahra.

Till besluth känn jagh och icke unndherlatha mig att be-
klagha hoss M. K. B:r huru besvärligdt migh här faller medh
folckzens oppehelle, aldenstundh jagh nu i två månadher in-
thett hafver hafft ett rundstycke aff H:s K. M:t6 peningar till
dheres lähningh och oppehelle, uthann jagh haffver här måst
oplåhna och opbårgha öffver 25000 Rigesche daller medh stordt
besvär, däraff folckedh är bleffven ophålledh, och dherföre schriff-
vitt till unndherpantt någott af mine godz så väl såssom dett
ringha sölff och guU jagh hafft haffver. Veth nu dherfhöre in-
ghe medhell mehre att tillgå, om H. K. M:tt ingen undhsett-
ningh i dhenne månadhenn hijtt göra lather, uthann måste leggia

*) Pobor, ett ylsst beTillnlngsbelopp i Pohlen, liknande det gamla Tyska
rikets Römermonaten, i det hänseendet, att det denna tiden oftast fler-
dabbladei.

Digitized by VjOOQIC

266

tfoldaterne uthi Righa opå borgerschapedh, och fordehla rytternc
omkringh lanDdett, dher dho dhett eendeste som bondhen haff*
ver må kunna opätha. Hvadh eedhann dher uthaff vill fölgia,
känn hvar och een letteligen väl afftagha. Jagh för minn
perseonn tagher Gudh till vittne, att jngh häri så myckitt giordt
haffver, som migh haffver stådt till att göra, och satt migh uthi
sådan n vidtlöfitighcett, att dher Gudh migh uthi dhenne besvär-
lighe tijdhenn schulle hastigdt till sigh ryckia, skulle min fat-
tighe hustru och barn komma dherigenom uthi stor besvärlig-
heett, helst effter jagh spor och sehr, huru dhett går uthi miu
liffstijdh, att fast om jagh ann får någhre innvissningar på dhett
lagh tillförenndhe försträcktt haffver, fölgier dher likvell inthett
opå, uthann man tagher migh iffrå dett eena efter dett anndra.
Först hafver man tagett iflFrå migh tullen i Åbo, sedhan haffver
man och föranndratt denn innvissningh jagh hadhe till Vester-
göttlandh. Nu haffver H. K. M:tt giffvitt åth Jacob Goldbergh
Waite by (hvilkett dhe eendeste bönndher ähre såssom unndher
Wiemis liggie) på hvilkett jagh haffver 4000 daller försträcktt,
sAssom M. K. B:r väl vitterligitt ähr, och altt detta scheer migh
sub prsetextu, att mine räckninger icke fullenkommen klare
schulle vahra, dher jagh doch haffver på dhe gamble försträck-
ningar H:s K. M:tz handh och segeli, att jagh dhem een gångh
uthi RäckninghCammaren nöghachtigh leffvereret haffver medh
qvittautzier och hvadh dher thill haffver nödigdt varidt. Veth
dherfhöri! inthett, medh hvadh schal man migh vill besvära, att
jagh annan gångh migh schall qvitants dher opå förschaffa, hvil-
kett migh aldeles omögeligdt ähr, aldenstundh een stor dehl
dher aff ähre dödhe, och een partt aff laniidett förreste. Dhenn
sidste försträckningen som jagh för thu åhr sedhan giorde, ähr
H:s K. M:tt sielff väl vitterligitt, att om jagh dhå icke hadhe
försträcktt 28000 daller, hadhe icke en daller varidh i förrådh,
dhenn vintherenn krigzfolkett medh att oppehålla. Hvarföre be-
gärar jagh brodhervenligenn. att M. K. B:r ville för dhenn syn-
nerlighe förtruendhe jagh thill honom haffver, hoss H. K. M:tt
så vijdt begå, att sådhan unndhsettningh opå peningar medh
thett första hijtt schee måtte, dherigenom icke allenest dett må
bliffva betaltt, såssom jagh optagitt haffver, uthan och att fålckett
framdeles må kunna bliffva tilbörligen undherhåldne. I lijka
måtto och, att migh icke må min pandt iffrå taghes, medh mindre
jagh dherfhöre må bliffva fullenkommen förnögdh, jagh schall
gerna tiena M. K. B:r igenn i hvadh måtto jagh känn; dette

Digitized by VjOOQIC

267

jftgh M. K. B:r icke haffver veladh förhålle. BefhaleDndes honom
sampt hans clschelige k. hussfru och vårdnadher (hvilke hanu
på roinc vegne medh myckett gått flitheligenn helsse vill) uthi
Gudz nädighe beschyddh till mycken d välmåghe. Brodherven-
ligen begärendes att M. K. B:r ville göra min och mine med-
collegcrs uhrsechtan hoss H. K. M:tt att Mett bafver gåth så
länghsampt till, för änn vij haffva kunnatt affärdatt vår schriff-
velsser, till hvilkett haffver varett orsakenn, att vij dhermedh
tillijka måtte senndha protocoUett till H. K. M:tt att H. K. M:tt
dberaff måtte see, huru såssom medh sakerne här afflupett är.
Datum Treiden den 7 Februari 1624.

D. T. B. O. V.
flacobus De La Gardie m. p.

Hvad dhe breff anlangar som min käre broder medh Hans
Ducess, till Hamborgh att forttsändes, migh tillsändt haffver,
skall derom med all flijt besteltt bliffve sä att dhe skole säkertt
framkomme.

122. Egenhändigt. Treiden den 9 Februari 1624.

Om det föreslagna inköpet af Dagön, och Eammarenp fordran på nya exem-
plar af de till hans räkenskaper hörande qvitton. (Jfr N:o 111, 113).

Välborne her Cantzler etc. Och efter min K. B. i sin skrif-
velse till migh tilbiuder, att så snartt han min meningh och
vilia vidhare får förnime, om jagh Daghön för de 30000 Svenske
daler vill köpe, att han då fullen kojnligen på mine veghne därom
vill sluta; förorsacker migh sådan hanss tilbodh, att jagh honom
ännu därom måtte besvera och brodervenligen begära att han på
mine veghne samme köp besluta vill, ty ändoch dett fulle nå-
godh höchtt är, vill jagh dett leckväll därföre beholla, och seer
heller att man må seija, att jagh dett tillfyllest betaltt haffver,
ån att man migh må förekasta att jagh Hans Kon. M:tt och cro-
nan hadhe försnilladh. Men dett min K. B. förmäller om ros-
tiensten, att Hanss Kon. M:tt den vill hafva efter adelenss privi-
legier här i lundett så veghradhe jagh migh dett inte, om hac-
kerna vare där så store sosom på fäste landett, och att bönderne
kunne göra migh så myckc arbete och tiendhe som på fäste

Digitized by VjOOQIC

landett; men efter dett en stor åtskilnan ähr hoppes jagh att
dett måtte och considcreras. Elieat ville jagh nu strax holla
för besatt och obesatt fem hester, där man nu icke kan reckna
att däraff bör hollass 3 hester, på dett att om jagh därpå någodh
spenderer, att man migh icke sedhan en höghre rostjcntt må pi
trengia än dett kan uthföra. Doch där dett icke kan nååss,
måste jagh vura därmedh tilfredz, allenest min K. B. ville eliest
så late stelle brefvedh, att där inge andre clausuler eller excep-
tioner må blifve införtt, uthan att jagh dett så fritt som andre
adelssmän i Harien och Wirlandh må niuta. Hvadh de öijer
vedhkommer som jagh om tilförenne förmeltt haffver, är hvar-
ken Wormsö eller Nåckö, uthan nogre holmar som engh och
fiskevaten ähr till, hvilke i all verldhssens tidh haffver hörit till
konghsgorden och de byier som på samma öö är, de hafve och
inge synnerlige nampn som jagh vett, allenest i brefvedh blifver
insatt medh de holmar och skser och fiskevaten som af olderss
därtill haffver lytt och legadh. Penningerna belangeude vill
jagh befiita migh att skaffa dem till rettan tidh, doch så att hal-
parten må vara om Johanni och den andra delen om Michaeliss,
ty eliest är migh omöghligedh en sådan stor summa till Johanni
tilvegebrioga. Förseer migh till min K. B. att han [vill] migh
heruthinnen mitt beste veta.

Hvadh min tienarc Anderss Michelsson belanger, om hvil-
ken min K. B. och förmeler, att han honom i de sackcr han
till honom litandess varder, vill pä mine veghne all gunstigh
befordringh bevisa, därföre jagh och min K. B. ganska venligen
betacker; densamma ähr alredhe tilbacka kommen, och haffver li-
tedh förrettadh, uthan att man min[e] reckenskaper haffver i Cam-
maren öfversett, och efter beGnness att migh i alss ännu någre
och 40000 dl. tilkommer, ähj därpå giortt allenest någro besver
hvilke eliest inte stortt på sigh haffve, allenest att man vill imott
all skell och billighett, ja dett som aldrigh någon annen til-
förende vederfaren ähr, tvinga migh till att skaffa migh på nytt
quitantier dem jagh en gonge frön migh lefreradh hafiver, på
en liquiderad reckningh af Hanss Kon. M:tt och Kammerrodh
underskrefvedh, hvilkedh migh aldeless är omöghligedh, ty monge
af dem som dett unfongedh hafve ährc dödde och en partt uth-
ur lande dragedh. Jagh kan tenckia, efter man veett, att jagh
all mitt behielp ifron migh lefvreradh haffver, vill man migh
medh sådantt myntt betala. Doch förmåder jagh att när Hanss
K. M:tt därom rett blifver berettadh, att H. K. M:tt dett icke

Digitized by VjOOQIC

af migh mehr ftn aff andra varder begera. Jagh vill medh
förste öpen vaten i vår åter senda min tienare ditt medh all
beske på de öfvrige besveren, ooh om då min retmetige förkla-
ringh icke må 8tatt(!) hafva nödhgass jagh eielff setia migh på ett
skep och besöckia Hanes Kon. M:tt därom; ty megh importerer
detta en stor dell aiT min vålferdh, och skulle jagh dett mista
hadhe jagh alt för dyrtt köftt Jackevall. Förlåter migh till min
K. B. att han häri, sosom och i alle andre billige och rettme-
tige sackar i min fronvare, migh sin broderlige benegenhett och
bistondh varder bevisandess. Jagh skall altidh tiena honom igen
i hvadh måtte jagh kan; och där jagh hanss hopman Anderss
iVlunck och andre hanns tienare kan på denne sidhan göre någen
hielp och bistondh, gör jagh altidh gerna. Jagh hafifver och så
lagadh medh Bor[g]grefven Ram, att han och de andre hanss
medharvingar nn strax aftredhe RanseuhofF och lefvrere dett
Änderss Munck på min brorss veghne. När jagh får den rin-
g[e]ste legenhett vill jagh och hielpa honom till retta medh Wre-
denss ervingar, men för denne tractaten som nu haffvcr varidh,
hafver jagh inte kunnedh komma därtill. Eliest betacker jagh
samptt mine colleger min K. B. för godh tractament på Wolmer,
hoppess lell att min bror där ingen skadhe skall vara skett, ville
beflite sådantt igen att förskylla. Om andre particularia kan
jagh nu inte skrifva, uthan vill dett spara till nä8t[e] påsten, hvil-
ken jagh innen någre dager och så snartt jagh folkedh mun-
stradh hafiver vill afierdiga. Vill härmedh och altidh hafve min
K. B. hanss kere husfru, min k. S. och hele deress vårdhnade, den
Evige Gudh troligen befaltt hafve, han unne oss att vi må finness
medh helse och gledhie. Aff Treiden den 9 Feb[ruari] anno 1624.

D. T. B. O. V.
Jncobus De La Gardie m. p.

128. Treiden den 26 Februari 1624.

Förord för ÖfversteD Wilhelm de La Bar, som för skada i sitt ben, icke
förr efter befallning kunnat Infinna sig hos Konangen ; han erbjuder sig
att värfya rytteri och yill genom byte till Rikskanslern afstå det gods,
han har i Burtniks län.

Välborne ber Cantzler, etc, [Kan] jagh min kåre broder bro-
dervenligen icke förhålla, att effter Offversten Wilhelm de Labar,

Digitized by VjOOQIC

270

icke he[rtill] för den echadan 8om han heele denne tiden uttöfver
[haf]yer hafft på sitt been, och derigenom hade mast hålle [sän-
gen] förr iin nu kunnett sigh till H. K. M:t effter H. K. [MusJ nå-
dige befalningh begifve, och fördenschuldh hafver han hos migh
fliteligen anhållitt, att jagh honom denne min recororaendations-
skriift till min käre broder me[dde]lc ville, att min käre broder
ville honom hos Högbe:te H. K. M:t till dett beste beforderligh
vara, att H. K. M:t icke ville någon ogunst och onåder för denno
hans frdnvarclse på honom kasta, uttan med all Konungzligh
gunst och nåder bevfigen vara, och i synnerheet effter han haff-
ver lust att lathe bruko sigh uttöfver rytterijt att H. K. M:t nå-
digest ville honom framför någon annan dertill förord ne och
bruke. Han tilbiuder sigh vele förskaffe sådane ryttere, som H.
K. M:t kan hafve tienst och ähre uttaff. Förseer migh till M.
K. B. att han låter honom denne min förskrifft och sin trogne
tienst till gode åttniute, helst effter hann är een förståndigh man
och udi krigzsakerne förfaren, så att Högbemälte H. K. Mitt
uttaff hans person der så framdeles bchöfves kunde, godh tienst
hafve kan. Udi hvad måtto jagh kan vara min käre broder till
villie och tienst igen, gör jagh altijdh gerne, och han för sin
person varder sådan min käre broders gunstige befordringh eff-
ter sin ytterste förmögenheet förtienendes. Här hos kan jagh
och M. K. B. brodervenligen icke oförmältt late, migh hafve
med honom på min käre broders vegner om dett håfvct som
han udi Burtnickz länn innehafver, accorderet. Deropå han sigh
så vidt förkiaret hafver, att han min käre broder samme hoff
afstå vill, så framptt min käre broder vill förskaffe honom een
så godh lägenheet igen antingen udi Ingermannelandh, Finlandh
eller och här udi Lijfflandh. Derom M. K. B. medh honom vi-
dere handle och accordere kan, när Gudh vill att han dijt till
Sverigie ankommer. Dette jagh M. K. B. icke hafver kun-
nett underlate. Befalandes etc, Aff Treigden den 26 Februarij
åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie. m. p.

Digitized by CjOOQIC

271

124. Treiden den 8 Mars 1624.

Förord för borgmästarne I Riga, Ram oob Ulrich, att båda erbålla adelskap
samt för den förre att derjämte fä byta sig till godset Wicbterpal, som
hört till Padls kloster, meu nu är bortförpantadt.

Välborne herre elschelige käre brodher etc. Känn jngh M.
K. B:r her medh icke förhålla, aldenustundh Borghmestttrenn
Ram hafver medh första öpett vuttn ärnatt besökia H. K. M:tt
till att solicitcre om oågre sina privatsaker, haffver hann nfF
migh begärett, att jagh hanns perssonn hoss M. K. B:r så väll
såssom H:s K. M:tt ville thill thett bestå ihughkomma och re-
commendere, hvilkett jagh honom inthett hafver kunnutt afFslå.
Begärendes brodhcrvenligenn, dett M. K. B:r ville honom tithi
dhe punchtcr hann om soliciterendes vardher, hoss H:s K. M-tt
till thett bestå befordra, såssom ähre, att efFter H. K. M:tt
haflFver honom nådigest schenckt och giflFvitt Padhis closter, medh
dhe dher unndher liggiandhe lähn (uthaff hvilkett S. Rittkertt(!)
Rosenkran tzes effterlathne enkia haffver Wichterpall gårdh medh
någre bönndher dher undher) att H. K. M:it ville af gunst och
Dédhe unne honom samme gårdh och bönndher, och lathe ve-
dherleggie henne för samma pantt någor anncrstedz, dher henne
vohre legligitt. Szå tilbiudher hann dheremott att vele latha
falla dhe penningar såssom hann försträckte H. K. M:tt när H.
K. M:tt först fick Rijgha inn. Och änndoch samma summa icke
är synnerligh högh, szå beplichter hann sigh doch sådantt medh
sin u[nderdåni]ge tiennst och all sin medhell att förmchre och
förtiene. Dherhoss haffver hann uthaf migh bogärett, att jagh
hoss M. K. B:r på hans veghne intercedere ville, att efter H:s
K. M:tt af synnerlige gunst och nådher haffver betenkt honom
medh förbemälte Padhis godz undher adheligc frijheet och pri-
vilegier, att H. K. M:tt änn ytterligere ville bevise sinn nådighe
mildheet emott honom dhermedh, att H. K. M:tt ville honom
honorere medh adheligh schiöldh och vapen, ty oansoedt Konun-
gen uthi Pohlen uthuff dhenn sedhvahne som hoss dhem uthi
dhenn Polnsche staten är, honom så väl som anndre, som uthi
dhenn dignitet och kall uthi städhcrne ähre, som hnnn medh
adhelighe tittlar titulerer och ährer, szå betacker hann lijkväl,
att effter hann sigh medh sine barn och hele familien vill unn-
dher H. K. M:tt settie och stabilliere, att sådantt likväl inthott

Digitized by VjOOQIC

272

känn haffva någonn krafft opå hans postcritet, medh mindre
han 8&dantt aff synnerligh Konungzligh nådhe aff H. K. M:tt
ohrhåller. Bedher fördenschuldh M. K. B:r på hanne veghner
brodervenligcnn, att M. K. B:r ville hosa H. K. M:tt så vijdt
bearbetha, dett H. K. M:tt dhenne hanns ödmiuke bonn nådigest
ahnnsec ville, ty oanseedt hann sielfT väl bekenner sigh ännu
inthett haffva i någonn måtto kunnett hoss H. K. M:tt till dett rin-
geste förtiäne dhenn högst [o: höge] gunst och benäghenheett som
honom hertill dagz af H. K. M:tt vedherfahrenn är, szå fönnodher
jagh lijkväl, att han framdeles schall kunne vara H. K. M:tt och
cronan een nyttigh tiennare, förplichter sigh och vele så lathe
optuchte och instruere sine barnn, att dhe och mcdh tijdhenn
schole kunne tiene H. K. M:tt och cronen. Sammalundha haff-
vcr och Borghmestarenn Uliich aff migh begärett, utt jagh uthi
lijka saak på hanns veghner hoss M. K. B:r solicitere ville, att
effter H. K. M.tt honom och medh godz unndher adelighe frij*
heet och privilegier begåffvett haffver, att H. K. M:tt ville och
honom sampt hanns posteritet medh adheligh schiöldh och hielm
nådeligen betenckie, effter hann medh sine barn och posteritet
unndher H. K. M:ts loflSighe reghemente dheres liffstijdh till-
bringhe och änndhe vele. Förmodher såssom och brodherven-
ligen begärer, att M. E. B:r dhem dhenne min intcrcession till
godhe åthniutha lather. Uthi hvadh måtto jagh känn vahra M.
K. B:r till villia och tienst igenn, gör jagh thett gerna. Dhe
tilbiudhe sigh och att villia sådhane M. K. B:6 godhe bcfordringh
emott dhem medh all tienetvilligheett igenn förschylla. Befha-
landhes M. K. B:r etc. Aff Treidenn denn 3 Martij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
JacobuB De La Gardie m. p.

126. Treiden den 8 Msltb 1624.

UnderbaDdlingen med Pohlen har Yäl hittills varit fruktlös, men i förhopp-
ning att det icke var Eonangen emot hade han förelagt ombuden att
till den 1 Maj skaffa sig riktiga fnilmagter.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här-
medh brodervenligen icke oförmältt laihe, att jagh inthet tviff-
velsmhål bär, dett han uttaff mine och mine collegers skriSvelser,

Digitized by VjOOQIC

273

så väll såsom uttaflT siclffve Acteroe såsom vij den 8 Februarij
till H. K. M:t sändho nogssmpt haffver förnummit, huru sakerne
udi denne sidste tractaten afflupne äre, och att man inthett haff-
ver kunnett någott utträtte, aldenstundh Pålackerne ingen fuU-
machtt något medh oss att besluthe hadhe, uttan att dhe udi
dett sidste colloquio, som jagh och Schumin medh hvar andre
hade, låffvade och tillsade, att dhe uttaff dcres Konungh een så-
dan nöijachtigh fuUmachtt som vij begärede, sigh förskaffe ville.
Alltså är nu den 6 Martij een påst med breff* ifrån Schumin,
ifrån Warsow till migh kommen, hvaruttaff* jagh min broder een
uttcopia härhos tillsänder, derudi han så väll som Gödcrtt Johan
Tijsenhusen migh tillskriff^ver, att dhe genom deres ödmiuka och
underdånige bonn hos deres Konungh haff've så vidt bearbetett,
att han dem een fullkommen och nöijachttigh fuUmachtt under
ein hand och segell haff'ver låffvatt och tillsagtt; och att Ständer
udi Pålen så väll som Littowcn dhem een fullkommen fuUmachtt
och instruction och gifi*vandes varde, såsom min käre broder
uttaff* sielffve uttcopian vidtlyff*teligere hafver till att see. H var-
före hafver jagh denne påsten genom natt och dagh velatt till
H. K. M:tt afiärdige, på dett att der H. K. M:tt vill, att man
sigh medh dem videre udi någon tractat skall inlåte, att H. K.
M:t då udi tijdh migh må informera, huru vidt jagh der udi
fortfhare skall; dogh haffver jagh udi medlertijdh svaratt, effter
såsom min käre broder uttaff* medfölgiande uttcopia och haffver
till att see, att der dhe een sådan fuUmachtt uttaff deres Konungh
hafl*ve bekom mitt, såsom dhe förmäle, hade jngh uttaff min nå-
digeste Konungh och herre impetrcrct och ehrhållitt, att jagh
medh någre mine medcoUeger måtte komme medh dem tillsam-
mans och tillsee, huru vidt vij sakerne bringa kunne; men dett
dhe begäre att om dhe så hastigtt inthett kunne med oss till-
sammans komme, för månge förfall och olägenheter schuld, och
stillest&ndet udi midlertijdh kunde exspirere och uttgå, att jagh
ville försäkra, att ingen hostilitet eller fiendskap måtte uttaff* H.
K. M:tz sijoe dem bliff'va bevijst, hvilket dhe och uttaff* deres
sijde på dcres Christelige tro, ähre och låffven ville migh för-
säckradt hafve. Deropå svarade jagh dem, att jagh deropå ingen
befalningh uttaff* min nådige Konungh och herre haffver, uttan
råder dem, att der dhe sådane fullmachtter aff Konungen och
Ständernc bekommitt haffve, att dhe inthett der medh drögie,
uttan heller ju förre sigh hijtt till gräntzen förfoge, på dett att
igenom deres långe förhalande icke någon orsach kunde gifves,

Axel Oxenstierna II: 5. 18

Digitized by VjOOQIC

274

derigenom man &tter m&tte taga till vape[D]s. Sådant hafver
jagh giordt, efter jagh intbctt haffver kunnett tro, att H. K. M:tt
skulle late sigh behaga, dett man på dercs skrifveUe allena
skulle sigh vele fundera; vore och icke heller rådligitt, att man
nu i denne lägenhetten skulle gifvc dem sä myckitt dilation och
opskoff, att dhe kunne förhala sammankompsten så länge dhe
vele, som i förledne åhr skedt är. Jagh förmodar vist, att dhe
sigh väll till denn 1 Maij, såsom jagh dem terminen satt haf-
ver, vist varde instella, så framptt dhe någott alfFvar hafve att
medfhara, hvilkett jagh lij kväll inthct annars kan iro, ty det
vore ett altt för stort skelmstycke och falskheet. att dhe nu icke
schuUe hafFva någon fuUmacht under deres Konungz handh och
segell, effter dhe dett udi breffvett uttryckeligen settie; men
lijkväll kan väll skee, att samma dcrcs fullmachtt kan vara steltt
på skrufvcr, utt man der medh ändå nogh skall haffve till att
göre. Dogh förmodar jagh att H. Kon. M:t inthet knn vara
emoott (effter såsom jagh uthaff alle H. K. Maij:tz breff altt här
till kan förnimma) dett jagh dem således haffver tillskriffvett,
på dett man måtte förnimma, huru denn fullmachtt dhe nu haffva,
må vara stcitt, effter mnn dermedh ått minste så n^ykitt vinner,
dett man heele verldon kundgiör att H. Kon. Muij:tt på sin sijde
inthet underlåter hvadh såsom till fredh och eeni^heet tienligitt
är. Förmoder derföre, såsom och brodervenligen begärer, att
min käre broder denne min ringe opinion och meeningh hos H.
K. M:tt till dett beste ville uttyde. Jagh ville väll ondska, att
jagh med denne svåra saken måtte vara förskåntt, ty man så
långtt frånvarandes lätteligen känn committere (ändogh man dett
väll mcenar) någott dett såsom H. K. M;t inthet oltijdh kan
vara behageligitt; vill lijkväll förmode, att jagh altt här till haf-
ver befiijtatt migh att fölgie H. K. M:tz villie och meeningh
effter, så vidt jagh denn haffver kun natt förstå.

Hvadh elliest denne vår stat och lägenheet vidkommer, så
haffver dett altt här till varitt temmeligh stille och roligtt; och
tackar man Gudh den Aldrahögste, att och siuckdomen pestilen-
lien boss oss haffver sigh stillett, ty nu på tree månader till-
görandes, hafver man lithett eller alz inthett der uttaff sport,
Gudh nådigest änn videre sin barmhertigheet emoot oss bevijse,
att den emoot vhåren icke måtte vidare yppas. Iffrån Pålen haff-
ver man elliest inthet synnerlige tidender, uttan att Tarttaren nu
i vintter åter på nytt haffver fallit in uttöfver gräntzcn, och
giordt dett öffrige kaltt, dett såsom dhe i såmmars leefft haffve.

Digitized by VjOOQIC

275

derigenom ett stort tumult hos dem pä rijkzdttgen skall haffva
varitt, och förmener mnu, att dhe HögPäler haffve bevilgiet tree
påborer emott Tattarne och dhe Lettowske allenest två. Men
alle haiTve dhe der till stannat, att dhe vele göre fredh medh
H. Kon. Maij:tty undant-agandhes någre fhä samptt medh prcster-
schapett, hvilke alle hålle Konungens partij, och derföre inthett
vårda, om nltt skulle undergå, först dhe måtte hempnns den
despect och skada som dem aff dhe Svenske skeedt är.

Till dett sidste, kan jag inthett undcrlåte min käre broder
att påminna, om mine privat saker, derom jagh honom tillförenne
vidtlyffteligere tillskriffvitt hafver, att han effter sitt gode löffte
ville vara obesvärntt dem till dett beste hos H. Kon. Maij:tt att
befordre. I synnerheet begärar jagh venligen, att M. K. B. ville
laga, att jagh kunde få vist beskedh om Dagöön, aldenstund
jagh opå min B:8 skriffvelse haffver satt migh udi temmeligh
vidtlyfftigheet til att opbringa så månge penningar såsom H. K.
M:t derföre begärer, ty jagh haffver försatt både mine gårdar
Kyde och Jackovall och tagitt deropå 10000 rijkzdaler med så-
dane conditioner, att jagh dem inthet kan inlösa förre än tu åhr
häreffter. Skulle nu samma köp inthet gå för sigh, kan M. K.
B. fuller afitaga, hvad det migh för een skada vara skulle, der-
före förmodar jagh visserligen, att om min käre broder icke
allerede hafver förskaff^ett migh H. K. M:tz köpbreff* deropå, att
jagh dett nu med denne min tienere bekomma må, och att dett
så må bliffva steltt med sådane conditioner och vilkor som andre
nttaff adell udi Lijffland deres godz hafva och besittie, ty elliest
begärer jagh icke köpa een haka land, änn sedan meere. Jagh
skall altid finnes min käre broders tienere igen, udi hvad måtto
som migh mögligitt kan varo. Befalendes M. K. B. etc. Aff
Treigden den 8 Martij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

276

126. Treiden den 17 Mars 1624.

K. Sigismund hade på Ständernas enträgna begäran lofvat att icke hvar-
ken hemligt eller uppenbart bryta stilleständet, och derest en giltig
fullmagt kunde af Polska ombud företes, kunde derföre underhandlingen
äter upptagas, hvarom nu en post bllfvit afsänd, att resa natt och dag,
för att få Kongl. Maj:ts resolutlon.

Välborne herre elscheli^e knre brodher etc. Känn jagh M.
K. B:r icke förhålla, att sedhann jagh min sidste schriffveUse
till H. K. M:t och M. K. B:r aflfardadhe, är Ryttraestarenn Hin-
drich Schmellingh hijtt till migh kommen medh brefF iffrå voi-
vodhenn Skumin fast lijka lydendhee medh dhett förre, att han
eampt medh alle Stendherne uthi Pohlen, haffva hoös dheree
KoDungh obtineret, att han undher sin egenn handh och segell
haffver giffvitt dhera een fuUenkommen fuUmachtt medh dhe
Svensche Commissarier att tradera. Och endoch jagh väl dubi-
terer, om samma fullmacht är uthi alle punchtter så steldtt sås-
som H. K. M:tt dhenn vill haffva eller i sigh sielff bör vahra,
ezå är lell nogh, att dhe dheres Konungh så vijdt bracht haffva,
att hann dhem dett hafver måst giffva, och såssom denne Rytt-
mestarenu berätter, haffva alle landhbådherne på Stendemes
vegne så lenghe hoss Konungen ahnnhållett, dhett hann dhem
haffver måst låffva och tillseigia, att hann så lenghe stillestonn-
dett varadhe, icke ville bruka några prachtiker hvarckenn offendt-
ligenn eller hemlighen emoth Sverigie, uthann att hann sä väl
såesom Stennderne ville vahra dher uthi förbunden, att dhett så
schulle scheedt vahra; dher opå hafver Schmellingen giordt för
migh store och höghe edher; förmeente och, att dett schulle
vahra innfördt medh uthi cooetitucionen som nu besluthenn ähr
på rickzdaghen. Förmodher dhcrfhöre, att H:s K. M:tt icke
schall sigh misshagha latha, dett jagh haffver schriffvitt Skumin
till svar, dett jagh uthaf Hrs K. M:tt i fullmacht haffver, att dher
dhe een sådann nöghachtigh fullmacht hadhe bekommitt, jagh
dhå måtte medh dhem tillsammans komma att förlengra(!) stille-
stonndett. Och på dett H. K. M:tt i tijdh sådantt måtte vetta,
haffver jagh affärdett d hen ne påst igenom natt och dagh thill
Hrs K. M:tt, önndscher aff hiertatt, att dett måtte vara H. K.
Mitt behageligett, och att jagh medh dhett första måtte fhå be-
schedh, huru jagh migh uthi saken förhålla schall; begärer bro-
dhervenligenn, att hann dhertill ville beforderligh vahra.

Digitized by VjOOQIC

277

Hvadh elliest dhenne vår stat och lägenhect vedhkommer,
är dhenn (Gudi dhess läf) theromeligh godh, och i sädann esse
såssom jagh uthi min näst förre schriffuelsse, haffver M. E. B:r
tillkenoa giffvitt, allenest vill aflF nödhenn vahra, alt H. K. M:tt
medh första öpett vattn hijt unDdhsettDingh göra lather medh
peDingar och pråffvinndt, ty thill Aprilli månan inthett myckett
3ynner)igh uthi förrådh ähr, effter såssom M. K. B:r uthaf dett
förslagett jagh H. K. M:tt tillsenndt haffver, vardher see. För-
modher dherfhöre, att M. K. B:r så väl såssom dhe anndre godhe
herrer så väl Rickzeos såssom Cammer-rådh, vardhe dherom hoss
H. K. M:tt tijdigh påminnelsse göra.

Jagh haffver och uthi min näst förrige schriffvelsse till M.
K. B:r begärett, att hann mine privat saker ville latha vahra
sigh thill thett bedsta befhalatt, i synnerheet att jagh medh
thett första måtte kunna fhå vist beschedh, om H. K. M:tt vill
raigh oplatha Daghöön, ty aldenstundh jagh migh dherfhöre
hafver satt uthi themmeligh vijdtlöftigheett; ville jagh dher-
fhöre gerna haffva vist beschedh, huru dhermedh bliffva schall,
på dctt jagh mine saker dherefter må kunna rätta, och icke få-
fcDgheligenn komma i schadha. Jagh schall gerna tiena M. K.
B:r igenn i altt dett jagh veth honom känn lenndha till behagh.
Förmodher att M. K. B:r medh thett allerförsta vardher migh
heropå vist beschedh bekomma latha. Befhalendes M. K. B:r
etc. Aff Treidenn denn 17 Martij 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

127. Treiden den 18 Mars 1624.

Förord för Christoffer Burmeister att få på sin llfstid behålla några gods,
Bom hans hustras fader erhållit under förpantningsrätt af K. Johan.

Välborne herre, elschelighe käre brodher etc. Känn jagh
M. K. B:r her medh brodhervenligenn icke förhålla, att breff-
visare edle och mannhafftigh Christoffer Burmeister, som för een
ryttere unndher mitt compagni hafver sigh bestella lathett, haff-
ver gifft sigh medh S[alig] Hanns von Lybecks dåtter, och be-
sitter någre godz som hennes fadher uthaff Konungh Johan, så

Digitized by VjOOQIC

278

v&I såssoin Kouungh Carl (Högläffligh i åminnelse) för sin be-
viste tiänst till unndhcrpantt bekommett. Szä aldenstundb hann
i unndherdänigheett ärnar besökie H. K. M:tt om samma godt,
att hann dhem till sin liffstijdh niutha och bekomma mätte,
hvarfhöre ha£Fver hann aff migh begärett dhenne min interces-
sion till M. K. 6:r, att hann honom dheruthinnan ville till thett
bedsta beforderligh vahra, hvilkett jagh honom icke hafver ve-
ladh eller kunnedh förvägre, aldenstundb hann är een hurttigh
karl och sigh altidh manligenn och väl förhällett. Försohr migh
fördennschuldh till M. K. B:r szässom och brodhervenligenn be-
gärer, att M. K. B:r för min schuldh, ville honom boss Hrs K.
M:tt i så måtto till thett bedste förhielpe. Jagh schall altidh
vare M. K. B:r till villie och behagh igenu i hvadh måtto jagh
känn. Hann för sin perssonn vardher och sådhann M. K. B:8
gunstighe befordringh medh all tienstvilligheett igenn förtiäna.
Förmoder att M. K. B:r lather honom dhenne min recommenda-
tion tilgodho åthniutha. Befalendes M. K. B:r her medh uthi
Gudz nådige beschyddh thill mycken välmåghe. AfF Treidenn
denn 18 Martij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardic m. p.

128. Egenhändigt. Treiden den 27 April 1624.

På grund af meddelanden från Radzivll tror han, att ett stillestånd skall
med säkerhet komma till stånd.

Välborne her Cantzler broder och tillför[8een]de8 synnerlige
godhe ven. Näst all välmoghs lyckönskan och min broderlige
tiensts tilbiudelse; kan jagh miu K. B. icke förholla, att jagh
ingen tvifvelssmåll bär dett min broder uthaf min underdonige
skrifvelse till Hanss Kon. Maijrtt vår nådigste Konungh och
herre någsaraptt varder förnimma, huru Ratzewill haffver haftt
sin Sccreterare Kochlefski boss megh i Riga, och att han nogre
synnerlige veriF och ärender haffver til migh haftt, hvilke jagh
icke nu so fulkommeligcn hafver kunnedh Hanss Kon. Maijrtt
tilsenda, uthan ärnar medh de förste skepen hitt ankomma, af-
fcrdiga StothoUaren Adam Skraffer därmedh till Hanss Kon.

Digitized by VjOOQIC

279

M:U til Sveric, på dett han Hnnss Kon. M:tt so väll sosom min
K. B. roä kunne grundeligen referera om denne säcken; ty så
mycke mitt ringa förstondh förstrecker, gifs oss nu en önskeligh
legenhett nogott gått att befordra för vårtt kere federnesslandh,
och att där Hanss K. M:tt åstunder en gonge att komma uthur
detta longelige krigedh, att vi därtill nu en godh legenhett be-
komme. Doch pä dett att Hnnss Kon. Maij:tt må någorlunda
veta retta sine sacker därefter, hafver jagh korteligen någodh
Hanss Kon. Maijitt därom tilkenne gifvedh; i synnerhett att jagh
vidt tror att vi kunne nå et åhrs stillestondh på de conditioner
sosom Hanss Kon. M:tt haffver satt i vår instruetion, där i Konun-
gen i Polen så väll som Stenderna skole vara förbundhne, på
dett att Hanss Kon. Maij:tt icke må göra nogen stor förgcfligh
unkosten på dett inlenske so väll som dett uthlenske folckedh.
Och ändoch jagh väll vett, att til efventyrs Hanss Kon. Maij:tt
skall tycke besverligedh dett Hanss Maij:tt ähr blifven så lenge
oppehoUen, och att Hanss Kon. M:tt alredhe haffver giortt så
stor unkosten på dett uthlenske folcken8s(!) verfvande och att
man kan suspitionera att Polackerna allenst till att desarmera
088, socker detta ett åhrs stilleståndh ; så haffver jagh inte anner-
lunda på denne tidhen vist att göra, efter Hanss Kon. Maijits
instruetion och breff (så mycke jagh dem förstår) inte annadh
innehoUer. Jagh förmåder och att när Hanss Kon. Maij:tt får
förnimma alle de motiver jagh haffver haftt, roigh så ernått dem
att förklara, att dett inte skall kunne vara Hanss Kon. M:tt
ernått. Ty megh tyckes inte ringa vara att Polackerna hafvc så
gfitt som tvungedh en fulmachtt aff* deress Konungh under hanss
hondh och segell, och att han sigh sielff* förbinder att afsto
medh a[ll] hostilitet och practiker så lenge stilstondett varar,
[det] jagh achtar vara en godh trappa till att stiga till h[ögre]
Bucker; så snartt hitt någott skep kommer, skall jagh uthför-
Hgen då medh Adam Skraffer skrifva min K. B. till om altt
detta och hvadh mitt ringa betenkiande här i ähr. I medlertidh
begerar jagh brodervenligen att min K. B. vill altt dett såsom i
8å mätte aff* migh här i en trogen och godh meniogh giortt
ähr hoss Hanss Kon. M:tt till dett beste uthydha sosom och
eliest i alle måtte late migh och de miue vara sigh till dett
beste befalledh. Jugh skall altidh finness min K. B. trogen och
tienstvilligh igen. Befaller hcrmcdh och altidh min K.B. snmptt
hanss käre husfru och vordnadher (dem han på min och min
husfruss veghne kerligen helse vill) Gudh den Alzmechtigh[e]

Digitized by VjOOQIC

280

til mycken lycko och välferdh. AflF Treiden den 27 Aprilis
Anno 1624.

D. T. B. O. V.
Jncobus De La Gardie m. p.

120. Riga den 12 Maj 1624.

StilleståDdet år förlängdt på minst ett år. och på tu, derc9t det icke två
månader på förhand uppsäges.

Välborne herre, käre broder och tilförseendes synnerlige
gode ven. Näst all vällftirdz lycköndpchningh och een brodcr-
venligh och flitigh tackseijelssc för månge bevijste välgärningar,
dem jagh medh nll brodervenligh benägenheet och altt gått igen
förschylle vill, kan jagh min käre broder brodervenligon icke
förhålle, att jagh ingen tvifvelsmhål bär, dett M. K. B. uttuflT
min 8& väll såsom mine coUegcrs underdAnige schrifvelsse till
K. M:tt förnimmandes varder, huru såsom vij hafve varitt medh
dhe Pålensche commissurier till mötes, och stilleståndett på ectt
åhr prolongeret, medh den clausula och förordett, att om een
den andre icke opsäger stilleståndett två månader tillförenne,
skall samme stilleståndh vhara i tu åhr, effter såsom min käre
broder uttuff uttcopian af contractet, som jagh H. K. M:t härhos
tillsänder, videre hafver till att see och förnimme. Jagh hade
och väll velet sende H. K. M:t protocoUet, såsom och uttcopian
af Konungens udi Pålen och Ständernes fullmachtt, som dhe
Pålensche commissarier hafft hafve, men effter icke allenncst tij-
den dctt så hastigtt [icke] kan tillåthe, uttan och elliest synnerlige
orsaker äre, hvarföre man hos denne posten icke tåres sådantt
cventyre, hafver jagh för gått befunnitt innan tree eller fy re
dagar att aflfardige Ståtthollaren Adam Skraffer der medh till H.
Kon. Maijrtt på dett H. K. M:tt må grundtligen fhå föinimme,
för hvadh orsakers schuldh vij så udi saken här procederet
hafve, och i synnerheet, att H. K. M:t må spörgie, huru såsom
staten nu udi Pålen förevettcr, och att oss nu een dör öpncs
till store och vichtige saker. Hvarföre begärer jagh broderven-
ligen, att M. K. B. ville hos H. K. M:t begå, att H. K. M:t
denne ringe drögzmålen icke ville udi onåder optage, till dess
förbemeltte Ståtthollaren Adam Skraffer dijt ankommer. Jagh

Digitized by VjOOQIC

281

förmoder, att när H. K. M:t alle saker fhår förnimme, huru så-
som aht här afflupett är, dett H. K. M:t skal hafve der till eett
nådigtt behagh, och att H. K. M:t [i] dett Därmest kan till sin sco-
pum komme. Dette hafFver jagh allenest udi een hast velett
H. K. M:t och M. K. B. tillkenne gifve, på dett att H. K. M:t
och M. K. B. mage vette att stilleståndet är oprättet, och att
man må alle förgefflige expenser förbijgå, såsom och att H. K.
M:t sine saker derefter dirigere kan, ty jagh ingen tvifvelsmål
bär, att dette stilleståndet uttafF Konungen udi Pålen (dogh kan
skee emot hans villie) så väll såsom aff Ständerne, skall oprich-
teligen hållitt bliflFve, för hvad orsakers skuldh, vill jagh derom
inthett vidtlyffteligere förmäle, uttan remittere sådan tt till Stått-
hollarens Adam SkrafFers ankompst.

Till beslutt betackar jagh min käre broder flitteligen för
sitt omach, som M. K. B. udi mine particularsakers bestellningh
hafft hafver, i synnerheet att jagh hafver bekommitt beskedh
oppå Dagöön, ty ändogh migh högtt besvärligitt faller denn ter-
minen att hålle som migh är föresatt, så vill jagh lijkväll till
dett närmeste göre min ilijt, att dett skall efFterkommitt blifve,
och derom vidtlyflFteligere M. K. B. med Ståtthollaren Adam
Skraffer tillskrifve, huru derom min meeningh är, och hvadh
jagh begärer, att i köpebrefvett ännu må blifve infördt, begärer
brodervenligen, att M. K. B. så här effter såsom här till vill
laihe sigh mine saker till dett beste befalede vare; udi hvadh
måtto jagh kan vara honom till villie och behageligh tienst igen,
gör jagh altijdh gerne. Befalendes M. K. B. etc. Aff Rijga denn
12 Maij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Tillägg i duplettexemplaret, dat. d. 13 Maj s. å.:

Välborne herre käre broder detta brefvett hafver jagh duble-
ret, och dett andre hafver jag sändt på galeijen med Sven
lackeij, och innan få dagar, vill jag H. K. M:t och M. K. B.
vidtlyffteligere tillskrifve.

Digitized by CjOOQIC

282

130. Biga den 17 Maj 1624.

Förord för löjtnanten Christoffer Richter, som mist sina gods, hvilka ligga
under Sanzel, så länge stiUeståndet varar, att erhålla vederlag, emedan
han troget och flitigt tjent.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jogh min käre broder här-
medh brodervenligen icke förhålle, att effter denne adelsperso-
nen och leutnampten under Capiten Antonij Murijs compagni,
benemd Christoffer Richtter, hafver mist eine godz, som liggie
under Sunsill, så länge dctte stilleståndett varatt haffvcr, och
fördenschuld är till sinnes Kon. Maij:tt vår AUernådigeste Konungh
och herre, om befordringh udi sine saker i all underdånigheet
att besökie, helst effter min käre broder udi min närvarelse till-
sade honom vidh Treigden, att han ville honom hos H. K. M:t
till vederlagh för samme sine godz förhiclpe; sä aldenstundh
han hafver hos migh om denne min förskrifft till min käre bro-
der fliteligeun auhållitt, hafver jagh fördenschuldh sådantt honom
icke förvägre velett, helst effter han är een trogen och flitigh
karll och sedan som han kom udi H. K. M:tz tienst, sigh troli-
gen och fliteligen förhållitt haffver. H vårföre begärer jagh bro-
dervenligen, att M. K. B. ville honom hos H. Kon. M:t der till
förhielpe, att han må antingen vid Pernuell eller någon annan
ortt här udi landett någorlunde vederlagh bekomme, effter han
öfver 40 bönder som under hans gårdh varitt hafve, mist hafver.
Förseer migh till M. K. B. att han låter honom denne fnin för-
skrifft och sin trogen tienst till gode åttn[i]utte; udi hvad måtto
jagh kan vara min käre broder till vilie och tienst igen, gör
jagh altijd gerne, och han för sin ringc person varder sådan
min K. B:s gunstige befordringh effter sin ytterste förmögen-
heet förtienendcs. Befalendes M. K. B. etc* Aff Rijga den 17
Maij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by CjOOQIC

283

lai. Biga den 18 Maj 1624.

Om stilleståndets afslataude och motiverna derför skall Ståthållaren Adam
Schrapfer vid sin ankomst lemua redogörelse. Tackar för det nya bref-
vet å FelUn, TarTest och Helmet samt det na afgjorda köpet om Dagön.

Välborne her Cantzler, etc. Känn jagh M. K. B:r brodher-
veoiigen icke förhålla, att endoch jagh ifrå Treiden H:s K. Mitt
tilUchrcff, dctt jagh ville, så snardt jagh thill Righa ahnnkohmme,
affardighe Stfidthollarenn Adam Schraffer thill H. K. M:tt medh
all beschedh, hvadh såssoin Radzevils secreterare medh migb
hadhe taldt, och elliest hvadh såssom här altt dher thill var paa-
seradt; lickväl effter voivoden Skumin senndhe ryttmestarenn
Zögh med brefT hijtt thill migh till Kigha, dheri hann till kenna
gaff sigh vahra till Baldunen i Curlandh ahnnkommen, och bc-
gcredhe, att jagh effter vårtt gjordhc affschedh, ville komma
medh honom dhen 1 Maij tillsammens, hafFver jagh måst för-
ändra min mehningh, och oppchålla Stådthållarenn Schraffer här
qvar (efter jagh ingen mehr ähn Flcmingen och honom så ha-
stigdt kunne förschriffva, och detta verckcdh ingenn dilation
kunne lijdha, aldenstundh stilluståndett fast till änndan nalcka-
dhes) på dett och att hann sedhann medh eett kunndhe H. K.
M:tt berättelsse göra, hvadh här så väl offendtligh, såssom ge-
nom hemlighe discours handlat och förelupedh ähr. Dherfhöre
jagh honom nu dher hedhann till H. K. M:tt afferdigedh haff-
ver, och honom alle acter och handlingcr sampt prothocoUet
medhgiffvitt, af hvilket M. K. B:r vardher förnimmendhes, hvadh
för orsaker och motiver oss bevekt haffver, stilleståndett på
dette sätte att förlengra. Håller och vist dherfhöre, att när M.
K. B:r dhcsse saker vardher medh Hijdt igenom lässandhes, att
bann dheruthi månghe unndherlighe saker vardher förnimmen-
dhes, och dher uthaff see, huru Gudh unndherligenn uthi vare
fienders och vedherparthers hiertta opererer, att dhe ovethann-
dhes sigh medh vår mehningh conjungera, szåssom och thill een
dehll dheres stats oläghennheet och nödh oss opteckia. Jagh
tviffler fuller inthett, att H. K. M:tt högdt schall ahnnsee och
öffvervägha dhe store vitia och defecter såssom Konungen i
Pohlens så väl som Stenndernes fuUmacht innehafTvcr, medh tit-
lerne så väl såssom uthi forman, hvilkett jagh medh mine coUe-
ger och noghsampt hafver kunnatt besinna och öffvervägha, efter

Digitized by VjOOQIC

284

8å8som uthaff prothocollet och dhett tftal jagh raedh dhem haft
hafver, är thill att see. Menn för dhc anndre circumstantier,
och dhe saker såssom Radzewill och dhenne här SkumiD medh
anndre sinc consorter oss haffver optäckt, haffve vij inthet fun-
nit rådhsampt annorlundha uthi saken procedera. Mehra argii-
menter, rationes och schal som oss dher till hafver förorsakatt,
haffver jagh genom Borghmestarenn UUrich uthi een memorial
för Adam Schraffer lathett opteckna*), hvilckett hann M. K. B:r
schall öffveranndtvardha, pä dett att M. K. B:r H:s K. M:tt deste
bettre unndherrättelse göra måtte. Jagh vittnar dhett vedh
Gudh, att vij heruthi effter vårtt ytterste förståndh medh all tro-
heot dhenne saken driffvitt haffva; håppes och att Gudh schall
giflfva nådhen thill, att man framdeles bettre effccter dheraff be-
6nna schall, szå att fast ann H. K. M:tt nu känn hafva giordt
någon unnkåstnatt opå dhett fremmendhe krigzfolkz värffningh,
att dhett fuller sigh schall een gångh löbna. Förmodher dher-
fhöre, att M. K. B:r så väl såssom dhe anndra godhe herrer uth-
aff vare medhbrödher, hvilke H. K. M:tt dett vardher comrau-
nicera, uthi bestå måtton uttydha. Hvadh prothocollet vidhkom-
mer, szå är dett fuller icke aldeles så fuUenkommen uthfördt,
szåssom man dhett vidtlöfftigere medh ordcnn haffver tracteret,
och ähr dher thill schuldh: att secreternren Koije inthett fick
vahra dher hoss för denn olycka honom dhå henndhe, att hnnns
barn dödh bleff, och secreteraren Helffrichs memoria inthett si
ville tillräckia, altt allena behålla och annotera. Dherfhörc vohre
väl, att H. K. M:tt på een annan tijdh till sådhane handlinger,
sådhane perssoner ville latha förordna, som dher thill kunne
vahra tienlighe, måste nu dherfhörc alle saker så derefter judi-
ceres, såssom vij medhelun dhevthill hafft haffva. Hvadh origi-
nal contracten vidhhommer, dhem haffver jagh här hoss migh
qvar behållet, aldennstundh Adam Schraffer är först förrest he-
dhann och thill Reffle. Om H. K. M:tt dhenn dijtt begärer,
känn M. K. B:r migh medh första schipp hijtt kommer, dett
vetha latha, szå schall jagh dhenn strax öfversenndha. Om alla
anndra saker, huru dhe nu här hoss oss förevetha, vardher Stådt-
hollarenn Adam Schraffer M. K. B:r all vidtlöfftigh unndhcrräi-
telsee görendes. Begärer brodhervenligenn, att M. K. B:r medh
dhett allerförste honom till een godh expedition hoss H. K. M:tt
förhielpa ville, effter hann nu inthett heriffrå lenghc mistes

*) Handlingen synes vara förlorad.

Digitized by VjOOQIC

285

känn, bådhe för dhenD rättelese daglicnn, som nu ahnnsngdt ähr,
»zåssom och för anndre civil saker.

Till bcsluth betacker jagh M. K. B:r vennligenn för dhett
omak som hann för min schuldh hafver haft iithi mine privat
saker; i dett han icke allencst haffver schaffatt raigh ett nytt
breff opå Felin, Tarwest och Helmett, uthann och besluthett
kiöpett medh H. K. M:tt opå Dnghöön. Jagh schall gerna fin-
nes M. K. B:r till tiennst och villia igenn uthi hvadh måtto jagh
kan, ty enndoch migh fast besväriigett är förekommett dhenn
terminen att hålla, szåssora M. K. 6:r hafver låffvatt och till-
sagdt, efter jagh migh dhett aldrigh hadhe innbillat och förmo-
dhatt. Doch likvell efter jagh spor, att M. K. B:r dhett uthaff
een godh mehuingh migh och dhe mina till godho giordt haff-
ver, ahnseer jagh inthett medh hvadh oläghenhcet och schadha
jagh nu här haffver måst samma peningar tillvägha bringha,
szåssom åftbemälte Adam SchrafFer M. K. B:r varder berättan-
dhea, att jagh bådhe mine säthegårdhar Jackowal och Kijdhe
haffver dherfhöre uthsatt, och ähnn dheruthöffver här opå inte-
resse måste dhcrthill optagha een stor summa penin^har. För-
modhar, att om Gudh sin vclsignelsse giffver, dett jordhtorffven
sådhannt igen känn inbringha, doch bedher jagh M. K. B:r att
hann efter sitt löffte ville latha någre fhå ordh in nf höra uthi
samma breff, szåssom jagh dhem uthi uthcopian dheraff ad mar-
ginem hafver lathett för någre rationer och orsaker schuldh
ahnntckna som Stådthollarenn Adam Schraffcr vardher M. K.
B:r berättendhes. Om jagh M. K. B:r opå dhenne orthen känn
någODD tiänst igenn bevisa, sknll hann altidh finna migh dher
thill bercddh; öndscher hermedh M. K. B:r snmpt hanns elsche-
lighe käre huusfru af Gudh dhenn Allerhögsta myckenn lycka
och vclsignelsse medh dheres k. unghe szonn, som Gudh dhem nu
medh velsignat hafver, och att hann ville latha honom opvexa uthi
sin Guddommelighe fruchtann och alle riddermettighe dygder;
hans helighe nampn till ähra, M. K. B:r samptt hanns hclc familia
thill myckenn hugnat och tröst, hvilken mildrijke Gudh jagh M. K.
B:r sampt hanns elschelighe k. hussfru och vårdnadher (dhem hann
på mine vegne medh min kärlighe tienst och myckett gått helssc
vill) till myckenn lycka och välfärdh vill brodhervenligenn befhalat
bafva. Onndschendhes att vij snardt medh helssa och godhe tijdhen-
der måtte finna hvar anndre. Aff Righa dheun 18 Maij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by VjOOQIC

286

182. Biga den 26 Maj 1624.

Förord för ståthållaren på Trelden Qcrbard von Lewoldh att få bekräftelse
å en liten bondby Ajas, som förat legat under Jungfrnbof, men blifTit
honom tills vidare förlänad för den myckna >gä8tning> hvarmed han
besväras af resande.

Välborne hcr Cantzler etc. Kan jagh min käre broder här-
raedb brodervenligen icke förhålle, att effter Ståtthollaren på
Treigden V. Gertt von Lewoldh haffver uttafF resande folch stor
gestninghf så utt han icke allenest måste fortare den doell som
H. K. M:t honom till sitt underhåM nådigest undt och cffterlatiit
hafver, uttan och snarest sngtt mestepartten afF dett som hau
tilltörenne förvärfFvett haffver, för honom åttgår, effter han är
der på een almännevägh och altid tillsöchningh hafver; hvarföre
och på dett att han må sig deste bettre underholle kune, haff-
ver jagh oppå hans trägne och flittige begäran till Kon. M:tz
vår Allcrnådigeste Konungz och herres videre ratification lattett
inryme honom een ringe lägenheet som kallas Aias, der allenest
någre fhå bönder ärc och fögo räntte kune, hvilken lägenheet
med dess underliggiende bönder tilförenne hafver under Jung-
fruhoff legatt, som S. Conradt Yxell een tijdh innehade, men
icke är uttaff dhe godzen som till Lempsill lyde, och H. K. M:t
bårgmestare och rådh här udi stadenn nådigest undt och effter-
lattett haffver. Så aldenstundh han H. K. M:t och Sverigis crone
een tijdh långh troligen och Hiteligcn tientt hafver, tilbiuder
sigh och än ytterligare (effter såsom han sigh och schyldigh och
plichtigh kenner) för H. K. M:t och heelé den Konungzlige fa-
milien lijff och blodh ospartt haffve, så länge han leffver, och
Gudh denn Aldrahögste haffver honom med mfinge barn nådeii-
gen velsignet, och han hafver ringe medell och godz, dermed
han dem med kläde och oppehälle försörgio känn, begärer jagh
brodervenligen, att min käre broder vill honom effter sin gun-
stige tillseijelsse hos H. K. M:t till dett beste beforderligh vara,
och dertill förhielpe, att han må på bemälte Aias och dhe ii
bönder der under liggie H. K. M:tz confirmation bekomma, pA
dett att han må sig deste bettre hielpe, och sigh och dhe sine
underhålle kune. Förseer migh till min käre broder, att han
Inter honom denne min förskrifft och sin långlige trogne tienst
till gode åttniute. Udi hvadh måtto jagh kan vare min käre

Digitized by VjOOQIC

287

broder till villie och tienst igen, gör jngh altijd gärne, och han
för sin ringe person varder sådan min käre broders gunstige be-
fordringh eflFter sin ytterste förmögenheet förtiennndes. Dette
jagh min käre broder brodervenligen icke haffver kunnet oför-
mältt late, befalendes etc, AS Rijga den 25 Maij åbr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

183. Biga den 26 Maj 1624.

Förord för två rådsperaoner Paul Helmet och Oöran Kock, att få ersättniDg
för 1900 taoDor råg och malt, som de för ta år aedaa fönträckt, och
för Sekreteraren Andreas Koije, aom ofta bftrftdt vid fredsnnderhaudlin-
gar, att få en förlän ing i Ingermauland eller Finnland*).

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle att effter bårgmestere och
rådh här udi staden hnffver deres sccreterere Andream Koije
till H. K. M:t med någre deres saker affärdigett, och i synncr-
hect till att fordre vedcrlagh för den spannemåll som dhe H.
K. M:tt försträchtt haffvc, uldenstund här nu temmeligh dyr tijdh
ur, ty här i åhr ringe spannemåll fallen är, hvarföre dyrhetcn
dagligen dagz mecre förorsakes. I synnerheet äre två rådzper-
soner, her Pofvell Helmett och Jörcn Höck som för tu åhr se-
dann opå min käre broders och mitt anmodende effter Kon.
M:tz befalningh, hafve tilhopa försträchtt nijtton hundrade tun-
nor spannemmåll udi rågh och maltt, hvilke migh dagligen om
deres bettalningh öfverlöpe och plage, effter jagh samptt med
rain käre broder, migh emoot dem förskrifvitt hafve r, att jagh
dem deres bettalningh förskaffe ville. Och ändogh dhe förleden
åhr skulle deres vederlag udi Finland bckomme, effter såsom
jagh aff den designation som min käre broder och dhe gode her-
rer män och Cammerrådh deropå underskriffvit haffve, förnum-
mitt, och dhe hafve deres fuUmcchtige icke med ringe omkost-
nadt dijtt hufft, hafve dhe lijkväll sådantt iothett bekom me kun-
nett, aldenstund H. K. M:t hafver den wpannemåll, som der till

*) Ståthållaren Hans Reckenberger fick den 8 Sept. 1624 Kongl. br<^f
att Inrymma honom Testama hof, med underlydande, som ligger i Pernnu-
kretsen, Tester om staden.

Digitized by VjOOQIC

288

förord nndt var, till andre nödtorfftige uttgiffier använde lätet.
Hvarföre beder jagh min käre broder brodervenligen, att han
vill hos H. K. M:t så vidt begå, att H. K. M:t nådigest ville
deropå een förordning göre late, att dhe mage på ecn annen
ortt för sådan deres godvillige försträckningh vederlagda bliffve,
på det att jagh icke allenest må blifve qvitt med deres daglige
besvär och öfverlåpp, uttan och framdeles, der så nöden trängde
hos dem credit hafve.

Udi lijka måtto begärer jagh brodervenligen, att min käre
broder vill denne deres secretcrere hos H. K. M:t till dett beste
beforderligh vare, effter jagh aff honom all troheet och flijtt udi
H. K. M:t tienst sportt haffVer. I synnerheet hafver jagh och
mine colleger i vintres då vij honom udi commissions sakerne
offta brukade, hans troheet och synnerligh flijtt förnummett.
Tvifler och inthett, att der H. K. M:t änn videre täckes honom
udi någre saker bruke, dett hnu med all trogen och ödmiuk
tienst varder sådantt effter sin ytterste förmögenheet förrättan-
des. Förscer mig till M. K. B., att han lator honom denne min
för8kriff't och sin trogen tienst till gode åttniute. Udi hvad
måtto jagh kan vare min käre broder till villic och tienst igen,
gör jagh altidh gerne, och ändogh H. Kon. M:tt nådigest haflfver
niigh tillschrifvitt, att jagh skulle honom här någre godz inryme;
haff*ver sådantt lijkväll icke skee kuunett, aldenstund här omkringh
ingen sådann lägcnheet är, som han kan vara belåttcn mcdh,
uttan jagh haff^vcr allenest tre eller fyre arme bönder, som Jeso-
vitterne tillförenne haff't haff've, oppå H. K. M:tz nådige bchagh
honom inryma lathet, och aldenstund han är nu tillsinnes hos
H. K. M:t i underdånigheet om någon lägcnheet udi Ingermanne-
land eller Estlundh att anhålle; begärer fördenschuld broder-
venligen, att M. K. B. genom sin gunstige befordringh hos H.
K. M:t dertill förhielpe ville, att honom må någon lägenhect på
bemeltte ortter inrym pt bliffve, på dett att han må sådantt deste
säkrare niuta och innehafve. Förseer migh visserligen till M.
K. B. att hann honom härutinnan all gunstig befordringh be-
vijsendes varder, på dett, att han må sin trogen tienst till gode
åttniute, och derigenom till deste större troheet förorsakett bliff*va.

Detta jagh min K. B. brodervenligen icke hafver kunnatt un-
dcrlate; befalendes M. K. B. etc. Aff Rijga den 25 Maij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Digitized by VjOOQIC

289

134. Biga den 2 Juni 1624.

önskar tre års förlängning af kontraktet om arrendet ä kronans inkomster
af Käksbolms ocb Nöteborgs län, pä drägliga vilkor.

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendea syn-
nerligc gode ven. Näst all välfärdz lycköndschning och een
brodervenligh och flitigh tackscijelsse för rain käre broders be-
vijste välgärningar, och i eynnerheett för hans haffde omach udi
mine privat saker, så väll ora Dagöön, att H. K. M:t migh den
nådigest till köpz oplattet haffver, såsom och elliest, hvilkett hos
migh udi tacksarnptt rainne behållee skall så länge jagh leffver,
kan jagh min käre broder här med brodervenligen icke förhålle,
att ciFter min arrendztermin på Kexholms och Nötebårgz arren-
dcr snartt uthe är, och dhe gode herrcr och män Cammerrådh
haffve udi deres sidste skrifFvelse begäret, att jagh skulle dem
een fullkombligh underrättelsse och qvitteringer, opå denn leff-
reringh som till garnisonen skedt är, så länge jagh samma länn
arrendzvijs innehafft haffver, medh förste lägenheet tillskicke;
hvarföre haffver jagh brefvijsere och min tienere medh een full-
kombligh richtigheet och qvitteringer häriffrån till välbemcltte
gode herrer och män afFärdigett, hvaruttaff* dhe en godh under-
rättelse haffvandes varde, och jagh för min person förmoder, att
dhe dermedh skole väll tillfridz vare och sigh åttnöije lathe.
Och aldenstundh jagh haffver een temmeligh summa på mine
»idst giorde för8träck[nin]gar, uttaff H. K. M:t och cronan till
att fordra, och [uti] den contract, som emillan H. K. M:t och
migh oprättatt bleff, då jagh bemälte arrende inträdde, uttrycke-
ligen förmäles, att jagh samma län, framför någon annan för så
högh summa som någon derföre biude kunde, sedan samme ar-
rendz åhr uthe vore, behoUe skulle; haffver jagh fördenschuld
bemelte min tienere udi fullmachtt och befallningh giffvitt, att
han på mine vägner med dhe gode herrer och män Cammerrådh
accordere skall, att jagh meerebe[mäl]te länn ännu med visse con-
ditioner udi tre åhr behålle må. Hvad såsom jagh derföre uttan
min skada gifva kan, hafver jagh honom min meeningh udi så
måtto optccktt. Brodervenligen begärendes att min käre broder
samptt med dhe andre gode herrer och man Cammerrådh, ville
ansce att jagh samme länn icke med ringe omkåstnadt förbätt-
ratt hafver, och hos H. K. M:t så vidt begå, att jagh bomältc

Axet Oxemtiema JJ: 6. 19

Digitized by VjOOQIC

290

länn för mine godvillige föraträckninger, framför någon annan
effter contractens innehäld och lydelse, pä tre åhr tillgörendes
niuthe och innehaffve mft, såsom och att den räntta som der
uttaff länen falla kan, icke må till dett dyreste och altt för högtt
räcknatt bliffve, effter jagh för min person måste och för oåhr
och andre förefallende incommoditeter udi så måtto eventyre;
dertill med, om man skulle almogen öfver deres förmågo med
uttlagerne plage och betunge, skulle dhe väll ryme sin kos öffver
gräntzen in på den Ryske sidan, hvilkett H. K. M:t och rijkett
icke till ringe skada lände kunde. Dette jagh min käre broder
brodervenligen icke haffver kunnet oförmältt late. Befalendes
M. K. B. etc, Atf Rijga denn 2 Junij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

186. Pernau den 19 Juli 1624.

Förord för ståthållaren i Pernau Hans von Reckenberger att få Eongl. Maj:ts
bref å visst underhåll och underrättelse, om han får längre behålla ar-
rendet å länet; llkaisom ersättning för 1300 d al er han i Narva försträckt

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här-
medh brodervenligen icke förhålle, att StåtthoUaren edell och
välbördigh Hans Kickenbärgh haffver hos migh anhållitt, att jagh
min käre broder på hans vägner tillskriffve ville, dett min käre
broder ville honom hos Kon. Maij:tt min allernådigeste Konungh
och herre der till förhielpe, att han så väll som andre H. K.
M:tz Ståtthollarc här udi landett måtte sin besoldningh och un-
derholdh bekomme, effter honom elliest vill besvärligitt falla,
sigh att underhålle. Hvilken hans begäran jagh icke haffver
kunnett uttslå, brodervenligen begärandes, att min käre broder
vill honom härutinnan till dett beste befordcrligh vara och dher-
till förhielpe, att han må H. K. M:t[s] underschrefven bestellningh
deropå bekomme. Udi lijka måtto begärer jagh brodervenligen,
att min kere broder ville honom udi tijdh förnimmc lathe, om
H. Kon. Maij:tt nådigest vill, att han dette länet arrendzvijs län-
ger innehaflfva skall, dcrefter han sinc saker rätte kan, effter
hans arrendztijdh snartt uthe är. Och ändogh H. Kon. Maij;tt
skall vara förebrachtt, att han uttaff samma sitt arrende icke

Digitized by VjOOQIC

291

ringe fordell hafft haffver, befinnes Hjkväll fast annorlunda efFter
såsom den revisionen som här udi länett hällen är, uttvijsendes
varder, och skall han medh stor mode och näppest komme till
sine uttlagdh summa, effter han förbemeltte sitt arrende altt udi
gpannemåll efter H. K. M:tz ordningh lefrere skall, och åhrs-
vexten udhi förleden åhr, här udi länett mechtte svagh varit
hafver, och nu i åhr så väll här udi länett som annorstedcs här
udi landett (dett Gudh bättre) sä svagh är, att pä somblige ort-
ter uttaff åkeren fögo är till att förrnode och [de] näppeligen
deres uttsädhe bekomme kunne.

Förseer migh till min käre broder, att han latcr honom
denne min förskrifft till gode åttniute. Udi hvad måtto jagh
kan vara min käre broder till villie och tienst igen, gör jagh
altidh gerne, och han för sin person varder sådann min käre
brodera gunstige befordringh förtienendes. Befaler M. K. B. etc,
Aff Pernow denn 19 Julij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Udi lijka måtto begärer jagh brodervenligen, att M. K. B.
vill honom dertill förhiclpe, att han må för dhe trettonn hun-
drade daler, som han udi Narffven försträcktt hade, vederlagd
bliffve.

186. Biga den 24 Juli 1624.

Förord för furiren Henrik Finke, som hos KoniiDgen vill söka ärftlig besitt-
ningsrätt till ett litet gods, som hans svärföräldrar haft pä sin Ufstid
och hvarför han fullgjort rusttjenst, likasom han dera nedlagt det lilla
han hade.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle, att breflTvijsere och fårrere(!)
undher mitt compagni Hindrich Finke benemdh, haffver hos
migh anhållitt, att jagh ville honom på någhon tijdh tillgören-
des till Kon. Maij:tt min Allcrnådigeste Konungh och herre för-
låffve hos H. K. M:t om befordringh udi sine saker i all under-
dånigheet att anhålle, ödmiukeligen aff migh begäreudes, att
jagh honom denne recommendationsskrifft till min käre broder
meddele ville, hvilken jagh honom inthett haffver förvägre ve-

Digitized by VjOOQIC

292

lett, helst cfFter han een tijdh långh udi H. K. M:tz och Sveri-
gis crones tienst, haffver sigh troligen och fliteligen bruke latett,
och ännu dagligen bruka lather, så attjagh orsach haffver honom
hos min käre broder till dett beste att recommendere. Hvarföre
begärer jagh brodervenlighen, att min karo broder vill honom
hos H. K. M:t till dett beste beforderligh vara, att han må dheo
ringhe lägenheet, som han hustros salige fader till sin och sin
hustros lijfztijdh förvärffvett haffver, arfftligen bekomme, effter
han deropå all sin armodh spenderet och derföre sin rustienst
giordt haffver. Förseer migh visserligen till min käre broder,
att han lather honom denne min förskrifft, sin långlige trogne
tienst och manlige förhållande till gode åttniute. Udi hvadh
måtto jagh kan vara min käre broder till villie och tienst igen,
gör jagh altijdh gerne. Befalendes etc, Aff Rijga denn 24 Julij
åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

187. Riga den 24 Juli 1624.

Förord för rjttmästaren Claes Wacbtmeister att få till sitt underhåll Ermis
gods, samt för förbättring i vilkoren för hans kompanis tjenstgöring
och aflöning, till närmare likhet med de Tyska ryttame, och slatligen
för De la Gardies egen stallmästare att få ärftlig rätt till en liten gärd
i Nöteborgs län, bvilken för arrendetiden bllfvit honom upplåten.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här
medh brodervenligen icke förhftlle, att ryttmesteren V. Claes
Wachttmestare hafver hos migh anhållitt, att jagh ville honom
på någonn tijdh tillgörendes till Kon. Maij:tt min allernådigeste
Konungh och herre förlåfve, både om sine saker, så väll såsom
på sine underhaffvande rytteres vägner hos H. K. M:t i all under-
dånigheet att soUicitere, hvilken hans begäran jagh icke hafver
kunaett uttslå, effter här är nu altt stille värch, och man icke
annars förnummit hafver, ann att dhe Påler dhett oprättade stille-
ståndett opprichteligen hållandes varde. Och aldcnstundh haD
haffver sigh altijdh udi H. K. M:tt och Sverigis crones tienst
(såsom min käre broder nogsamptt vitterligit är) troligen och
fliteligen bruka lathet och dett samma ännu dagligen gör, och
der kriget på någon oi*tt yppcdes, är han een brukeligh man,

Digitized by VjOOQIC

293

och sin tienst väll udi allehande förefallende occasioner göre
känn, hvarförc är min brodervenligh begäran, att min käre
broder vill honom hos H. K. M:t dertill förhielpe, att han må
någre godz till sitt underhåld bekomme, aldenstundh han altijdh
måste vare udi Rijga hos sine underhafvande ryttere, och honom
aldeles omögligitt är, att hålle sigh medh den besoldningh som
han hafver, hvilkett ringe är emott dett som H. K. M:t andre
bestelte ryttmestare nådigest gifvitt hafver, och i synnerheet är
hans ödmiuke begäran, att H. K. M:t nådigest ville effterlate
honom Ermis, derom jagh och H. Kon. M:t i all underdånighet
tillskrifvitt hafver, efFter H. Kon. Maijitt derutaff fögo nytto haf-
ver, och dett icke är bättre än Lude (oansedt dett kalles eett
hus) som han tilförenne begärede och OfFversteLeutnamptten
Hans Wrangell nu innehnfver. Förseer migh visserligen till
min käre broder, att hann är honom häruttinnan till dett beste
beforderligh, och att han må medh väll förrättade saker medh
thett förste derifrån tilbakar igen affardigett blifve. Udi hvadh
måtto jagh kan vara min käre broder till villie och tienst igen,
gör jagh altijdh gema, och han för sin person varder sådan min
käre broders gunstige befordringh eflPter sin ytterste förmögen-
heet förtienandes.

Udi lijka måtto begärer jagh och brodervenligen, att min
käre broder vill vare obesväratt hos H. K. M:t att sollici-
tere och anhålle, dett hans compagni må bekomme någon för-
bettringh oppå deres underhåldh, ty dhe Tyske kyriseer och
ryttere bekomme meere till 30 dagar om månaden, än dhe
andre på 40 dagar, oansedt dhe så(!) väll så gode, och ändå bettre
bestar och karlar haffva, som dhe Tyska ryttere hafve kune,
hvarutafif min käre broder noghsamptt afftaga och praBsumere
kan, hvadh ovillie der uttafi förorsakes känn, och der min käre
broder häruttinnan icke videre nåå kan, att han då vill så vidt
begå, att dhe åttminste mage udi 40 dagar så mykitt udi deres
läninger, som dhe andre udi 30 dagar bekomme. Dett dhe och
skulle hålle hvardere två bestar och karlar väll ståfferede, der-
emoot dhe andre een kyriseer hest och karll hafve, blifver dem
aldeles omögligitt dett att göre. Förmoder fördenschuldh i all
nnderdånigheet att H. K. M:t siidantt considererer, och sådan
förordningh nådigest görendes varder, att dhe mage bchåldne
blifve. Till beslut begärer jagh brodervenligen, att min käre
broder vill effter sin gode tillseijelsse min stallmestare der till
behielpeligh vara, att han må den ringe lägenheet som jagh

Digitized by VjOOQIC

294

honom uttaff mitt arrende udi Nöteb&rgz länn, så länge som
snmme mitt arrende vharar, eflPtcrlatet hafver, arfftligen bekomme,
efter han der opå mykitt bekftstatt och användt hafver. För-
moder här opå min käre broders svar, om sådant skee kan eller
eij, der effter han sine saker rätte kan. Befalandes min käre
broder etc. Aff Rijga den 24 Julij åhr 1624.

D. T. B, O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

188. Biga den 28 Juli 1624.

Om de Dja stilleständsförd rågen med Pohlen och Danmark; förnyandet af
arrendekontraktet å Käksbolms och Nöteborgs län.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder
här medh brodervenligen icke förhålle, att jagh ingen tviffvels-
mhål bär, dett min näst förrige schriffvelse är min käre broder
tillhande kommen, derutinnan jagh honoro om alle saker så väll
som om fridztractaten, huru som den afflupen var, och elliest
hvadh special saker emillan Hertigh ChristoflPer Kadziwill och
migh passerede och förlupne vore, tillkenne gaff, såsom och för
hvadh motiver jagh och mine colleger stilleståndet medh dhe
Påler prolongeret hade, hvilket såsom jagh förnummit haffver,
H. K. M:t min allernådigeste Konungh och herre udi förstone
icke echall haffve behagett; dogh sedan H. Kon. Maijitt sport
hade, att dhe Danske haffve på fridztractaten hållett sigh någott
ogine, hafver H. Kon. Maij:tt dett sigh icke allenest behage la-
tett, uttan och hållett för cen synnerligh lycke, att vij så vidt
medh dhe Pålensche commissarier kompne vore, att stilleståndet
emillan oss och dhem är prolongeret. Så aldenstundh jagh icke
haifver iflPrån H. K. M:t deropå något beschedh bekommitt, ut-
tan hvadh StåtthoUercn Adam Skraffer hafver migh genom sin
schriffvelse derom tillkenne giffvitt; begärer [jagh] fördenschnldh
brodervenligen, att min käre broder vill hos H. Kon. Maijitt till
dett beste uttyde, hvadh såsom aff migh och mine colleger udi
så måtto i all trogen vällmeningh schcdt är, såsom och udi min
frånvaru min person, så väll som mine saker, lathe sigh till dett
beste vare befalett. Jagh skall tiene min käre broder altijdh
igen, udi hvadh måtto jagh kan. Derhos låter jagh min käre

Digitized by VjOOQIC

295

broder förnimine, att jagh nff her Carll Gyllenhielms och her
Svante Banners schriffvelser till roigh förnummitt haiFver, att
min käre broder och nägre andre värc roedbröder, som H. K.
M:t till fridztractaten deputerett hafver, hafve medh dhe Dansche
coromissarier, som hafve dhem till möthes förordnade varitt, aff-
handlatt den irringh och missförstånd som emillan H. K. M:t
vår allernädigestc Eonungh och herre och Konungen udi Dan-
march för någon tijdh sedan förorsachades, och opvuxen var, och
der medh kommett till een godh ände, efter H. K. Maij:tz egenn
begärenn, öndskar fördenschuld aff Gudh AIzmcchttigh, att dhe
Danske ville härefter bevijse större oprichttigheet emoot oss, än
såssom tilförenne schedt är, begärer och brodervenligen, att M.
K. B:r vill migh (när honom så lägenheet gifs) om samme sak
någre specinlia genom sin schriffvelse communicere. Hvad vår
stat här udi lundett vidkommer, så hafver här varitt stille värch,
sedan som stilleståndet blefi oprättet, och haffver Raziwill opå
min schriffvelse till honom i desse dagar medh min uttschickade
svarett, att dhe på deres sijde dett oprättade stilleståndet op-
richteligen och uttun någon arge list hälle vele, och åstunde, att
dett måtte om videre fredh handlat och tracteret blifve, effiter
såsom M. K. B. aff alle dhe aviser och uttcopian aff samme hans
schrifvelsse, som jag H. K. M:t härhos i all underdånigheet till-
skickatt hafver, videre förnimmandes varder, och förmoder jngh.
att Raziwill medh sitt anhangh varder deropå med synncrligh
flijtt opå näst tillstundande rijkzdagenn driffve och någott fruchtt-
bartt udi saken förrätte, helst effter Tattaren hafver åtter igen
medh ett hundrade tusendh man infallitt i Pålen och sköflett på
tiugu railer när Krako och giordt der een outhsegeligh skade
medh brandh och mordh, effter såsom min käre broder af{ med-
fölgiende min underdånige schrifvelse till H. K. M:tt videre för-
nimmendes varder. Konungen i Pålen skall för någon tijdh se-
dan hafve varitt siucher och mechtte svagh, och een partt hafve
väll sagtt honom vara dödh, men man hafver inge visse tidender
derom bekomraitt. Om nu Gudh täcktes dhe Påler och oss an-
dre genom hans dödh hugne, vore väll att öndske, så förmodede
man vist att kune komme medh dhe Påler till fredh och eenig-
heet. Videre kan jagh icke underlate min käre broder om mine
privat saker genom denne min schriffvelse att besökie, effter
jagh aff Ståtthollarens V. Adam Skraffers schriffvelse förnummitt
hafver, att någre der udi rijkett schole udi mine saker migh till
förhinder vara, och i synnerheet hafver Erich Tolch så högtt

Digitized by VjOOQIC

296

brachtt Kexholms och Nöttebårgz arreDder, för H. Kon. Maij:tt,
att han uttafi dess räntte icke allenest vill samme befestniogcr
uttan och flere andre befestningers garnisoner i Lijfflandh un-
derhålle. Och ändogh jagh icke så stortt achttar, om jagh samma
länn icke videre fhår behålle, allenest jagh finge mine uttiagde
penningar; men doch lijkväll på dett, att jagh icke må krehtte
andre om min bettalningh och att Erich Andersson icke mhå nå
sitt förehaffvandhe och genom sin falskhcet hindra migh i min
bettalningh, vill jagh heller giflPve dhe 20000 daler deruttafF,
som jagh aflP Adam Skraflfers schriffvelse förnummitt haiFver, att
H. Kon. Maijrtt derföre begärer. oansedt dctt är een stor summa
och jagh neppest deruttaff så mycken prophijt haffve kan, att
jagh mine tienere, som der brukade bliffve, löne, mykitt mindre
någon räntte eller interesse för mine uttiagde penningar hafve
kan, men der jagh samme län ingelunda länger behålla finge,
att min käre broder då vill migh frånvarandes mitt beste der-
uttinnan vette, att aff bemeltte läns räntte icke måtte någon nå-
gott lefFvererett bliffve, för änn jagh för mine godvillige för-
strächningar effter contractens innehåld och lydelse bettaltt blif-
ver. Men dett dhe gode herrer och männ Cammerrådh begäre,
att jagh andre qvitteringar oppå mine leffvereiinger förschaffe
ville, håller jagh aldeles för obilligtt, ty jagh alle dhe qvitterin-
gar, som jagh deropå hade, een gångh cammereren S. Boo Wer-
nerson udi H. K. M:tz räckninge cammar leffvererede, hvilke
nogsampt öffversedde bleffve, förr än jagh H. K. Maij:tt under-
schrifvitt breff deropå bekom. Jagh måste nu åth minste niuthe
denn rättigheet som fougderne haffve, att när dhe deres räken-
schaper een gång prsesenteret och inleffrerett, och sedan deropå
bevijs bekommitt haffve, bliffve dhe udi så måtto uttan någhon
klander och besvär. Förseer migh visserligen till M. K. B. att
han udi denne min rättmättige sak är migh biståndigh, såsom
och förhielper, att min tienere Anders Michilson, som jagh dcr-
hedan till att göre een richtigheet om allo saker affardigett haf-
ver, må medh väll förrättade saker mcdh dett förste tilbakerigenn
ankomme. Udi hvadh måtto jagh kan vare min käre broder på
desse ortter, såsom och ellicst till villie, och någon bchageligh
tienst, gör jagh alttid gcrne. Befalendes min käre broder ete.
Aff Rijga denn 28 Julij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.
AnteckDing å omalagssidan : Prsesent. den 8 Aug. 1624.

Digitized by VjOOQIC

297

189. Riga den 28 Juli 1624.

Förord för riksgevaldlgero (general-auditören) Lorenz Wagner, som hos Konun-
gen vill söka förbättring på sin lön.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh rain käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle, att effter rijkzgevaldigeren
Lorens Möller haffver .sigh deruttöfver besvärett, att han medh
sine läningar udi denne dyre tiden icke hielpe kan, och fördcn-
schuldh begärett, att jagh honom till H. K. M:t förlåfve och
denne min förschrifft till min käre B. meddeele ville; hvilken
hans begären jagh icke hafver kunnett uttslå. Brodervenligen
begarendes, att M. K. B. vill honom hos H. K. M:t till dett beste
beforderligh vara, att han må någott på sin åtterstående rest,
och förbettringh på sine läningar bekomme, och sedan hijtt til-
baker igen aflPardigett blifve. Förseer migh till min käre bro-
der, att han låter honom denne min förschrifft och sin trogen
tienst till gode åttniute. Udi hvadh måtto jagh kan vara M. K.
B. till villie och tienst igen, gör jagh altidh gerne. Befalendes
M. K. B. etc, Aff Rijga den 28 Julij åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

140. Biga den 4 Augusti 1624.

Förord för landtrådet Ludvik Taube, som hos Konungen vill söka att få ärft-
lig rätt till byn Normis, som ban innehar under panträtt, samt tillägg
till rekommendationsbrefvet för Claes Wachtmeister« med afseende på
en underhandling om inköp af hans gods på Dagön.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle, att landtrådh Ludwich Tube
hafver hos migh genom sin son ryttmesteren Berent Tube an-
hålle lathett, att jagh ville min käre broder hans gode löffte och
tillseijelse emoot honom päminne, nembligen, att min käre bro-
der skall haive gunsteligenn låffvett och tilsagtt honom, att han
vill honom hoos H. K. M:t min allernådigeste Konungh och
herre, dertill förhielpe att han för sin långlige trogne tienst och

Digitized by VjOOQIC

298

i synnerheet för den omkåstnadt, som ha q på sin uttståfferingh
på fridztractaten giordt hade, cen förläningh udi Finlandh be-
komme schulle, hvilken hans begären jagh icke hafver kunnett
uttslå, brodervenligen begärendes, att han vill honom hos H. K.
M:t till dett bäste beforderligh vara, och i synnerheet dertill
förhielpe, att han måtte Normis by (som han här till panttvijs
innehafft hafver) arfftligen bekomme, och udi denn staden vill
han ingen förläningh udi Finlandh begäre. Förseer migh till
min käre broder, att han lather honom denne min förskrifft och
sin långlige trogne tienst till gode åttninte, helst effter både hans
söner sigh och troligen udi H. K. M:ts och cronones tienst dag-
ligen bruke lathe. Udi hvadh måtto jagh kan vara min käre
broder till villie och behageligh tienst igen, gör jagh altid gerne,
och han för sin person varder sådan min käre broders gunstige
befordringh eflfter sin ytterste förmögenhcet förtienendes. Effter
och bemeltte ryttmestere hafver sin fändrich till Högbemelite
H. K. M:t affärdigett, oppå deres åtterstående rest i all under-
dånigheet att fordre, begärer jagh brodervenligen, att min käre
broder vill honom der till behielpeligh vara, att han och hans
underhaffvande officerere mage för deres åtterstående rest con-
tenterede bliffva, och der sådantt icke kunde schee udi rede
penningar, att dhe dä mage deres förrige förläningh udi Fin-
landh äun videre niuthe och innehafve. Tvifler och inthett, att
min käre broder honom häruttinnan all godh befordringh bc-
vijsendes varder. Befalendes min käre broder, etc, Aff Rijga
denn 4 Augusti åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardic m. p.

PoBtscriptum på löst blad.

Välborne her Cantzlcr, broder och tilförseendes synnerlige
gode ven. Jagh kan min käre broder brodervenligen icke oför-
mältt lathe, att jagh för någon tijdh sedan hafver ryttmestere
Claes Wachtmestere till H. K. M:t min allernådigeste Konungh
och herre förlåfvet, och derhos honom min förschrifft till min
käre broder medh den venlige och flitige begäran meddeelt, att
min käre broder ville honom hos H. K. M:t till dett beste be-
forderligh vare, hvilkett jagh och ännu aff min käre broder be-
gärer; men efter jagh hafver inlåtet migh medh honom udi nå-
gon handell om dhe byar och godz som han vid Dagöön hafver.

Digitized by VjOOQIC

299

effter Hhe migh till lägenheet Uggie, och nästan äre dhe beatc
och förmögneste bönder som der på landett bo, och jagh be-
fruchter migh derföre, att han hos H. K. M:t sigh bättre privi-
legier änn som han har till hafFt hafver, förvärfver, derigenom
jagh udi vår påbegyntte handel skade lijde kunde, begärer för-
denschuld brodervenligen, att min käre broder vill honom så-
dantt förhindre, men elliest udi alle saker som han min käre
broder tillijtandes varder, till dett beste bcforderligh vara. Udi
hvndh måtto jagh kan vara M. K. B. till villie och behageligh
tienst igen, gör jagh altidh gerne.

141. Biga den 22 September 1624.

Från Pohlen ber&ttas, att Tatarerna gjort ett nytt infall och att pesten här-
jar; ingen fara för stilleståndet; bref frän Kongl. Maj:t och ombuden
för underhandlingen äro till Polska Ständerna afsända.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle, att aldcnstuudh H. K. M:t
vår allernådigeste Konungh och herre hafver migh för någon
tijdh sedan, nådigest tillskrifve lätet, att jagh fordom ränteschrif-
varens S. Fredrich Willamsons lijk till Sverigie skicke skulle,
hvarföre hafver jagh och nu samme lijk härifrån medh brefT-
vijsere dijt öfver schicket. Hvadh dhe andre saker, som H.
Kon. Maij:tt nådigest migh tillskriffvitt hafver, anlangar, vill jagh
medh dhe andre skep, som här ännu på een eller två dagar till-
görandes qvarre blifve, om alle saker vijdtlyfteligcn i all under-
dånigheet H. K. M:t tillschrifve, aldenstundh Ståtthollaren V.
Adam Skraffer är nu först i desse dagar hijtt ankommen.

Hvadh vår stat och lägenheet här udi landett vidkommer,
hafver här varitt altt stille värck sedan som det oprettade stille-
ståndet blef prolongeret. Förmoder och att dhe Påler samme
oprättede stilleståndh uttan arge list hållendes varde, helst effter
man uttaff åttskillige berättelser förnumraitt hafver, att Tartaren
ikftll åtter på nytt igen in udi Pålen infallitt, och der medh mordh
och brandh een outtseijeligh skada giordt hafve.

Elliest hafver man och här sportt, att pestilcntzien skall udi
Pålen häfftigtt grassere, fördenschuldh skole dhe och hafve den
rijkzdagen som der udi Octobri hålle[s] schulle in till Februarij

Digitized by VjOOQIC

300

måneden opechuttitt, hvadh då oppå samma rijkzdagh beslutitt
blifver, varder tijden medgifvendee. Här hos oss udi staden are
och någre personer udi tu hus hastigtt döde blefFve, hvarföré
och bemeltte hus tillstängde och dhe som der udi boot hafve,
sijn kos vekne äre, och såsom doctorerne som dem besichtigett
hafve, migh hafve berättett, skall dett vare een slängh uttaff
pestilentzien. Dogh hafver man (Gudi dess låff) udi fiorton da-
gar icke sportt, att samma siuke sigh yppett hafver. Gudh den
äldre högste änn ytterligere sin vredes rijs afvände, och oss icke
så struffe som vij medh vare synder förtient hafve.

Till beslut, hvadh dhe breif som H. K. M:t och vare med-
bröder Ständerne udi Pålen tillschrifvitt hafve, anlaogar, hafver
jagh den 10 udi denne månaden med eenn nff mine ryttere
Petter Grut benemdh till Raziwill och Schumin skickett. Hvad
svar deropå falle kan, vill jagh min käre broder förständige.
Befalandes min käre broder, etc, AfF Rijga denn 22 Septem-
bris 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

142. Egenhändigt. Biga den 26 September 1624.

Beklagar sig bittert öfver Eamreraren Erik Andersson, som Icke respekterar
det nya kontraktet om arrendet af statsinkomsterna af Käksbolms och
Nöteborgs län.

Välborne herre, Cantzler broder och synnerlige förtroghne
godhe ven. Jagh önskar min K. B. all begerligh välmoge ufF
Gudh den allerhögste. Därhoss betacker jagh min K. B. ganska
fliteligen för all broderligh benegenhctt och myckett gått migh
bevist, i synnerhett för dett troghne och godhe bistondh min
K. B. migh haffver i min privatsacker gjortt (sosom Stothollarcn
Adam Skrafler migh haffver berettatt) hvilkedh jagh altidh skall
beflita migh om att förtiena så myckedh migh möghligedh ähr.
Och efter jagh förnimmer (ändoch oförskyltt) att få mine venner
i min fronvare sigh migh och mine sacker att befordra bemödha
ville, nödhgass jagh min K. B. esom oftast, emott min vilie
(efter jagh någhsamptt veett hanss outseijelige besver uthi vich-
tigare sacker) medh mine eghne sacker att molestera. Doch

Digitized by VjOOQIC

301

min K. B:8 oprichtige gemött och den förtron sonj jagh till
honom bär gör raigh där till dristigh, i den tilförsichtt, att han
den förtronde till migh igen skall hafve, att jagh ingen occasion
skall migh lata förbigå, däri jagh vett att kunne honom och alle
hanss tiena. Därföre kan jagh icke förbigå min K. B. att op-
teckia, hvadh förtrett jagh än dageligen måste lidha aff den
bofven Erick Andersson i dett han icke sigh låter åtnöija hvadh
harm och skadhe han kan hnfve giortt migh altt h(irtill, uthan
nu sedhan jagh hafver sentt honom Camraerodhs breflP tilhanda,
att han inte skulle befatta sigh medh begge lehnen Kexholm
och Nöteborg, efter Hanss Kon. M:tt migh dem hafiVer vidhare
förarrenderat, uthan lata mine tienare därmedh bestella, efter
contractens lydhelse, lickvell vill han dett icke efterkomma,
uthan seijer sigh hafve aflPerdigadh en påst till Hanss Kon. Maijitt
dett att om stöta. Och talar ändo så hönst och spost där om,
att efter h. Jahan Skytt dett icke haffver medh undcrskrifvedh
haflFver dett inte myckedh på sigh; ty om Cantzleren är felt-
herrenss befordrare så haffver han h. Jahan Skytt till befordrare,
som altt sådantt väll skall omstöta, eller om jagh dett skulle be-
holla, vill han dett migh så pöppra att jagh inte skall stortt
kunne däraff haffve. Sådantt letferdightt och skelmst tall för
han i all sin ölekröger och gör sigh så bredh och stor att ingen
skall vara Hanss K. M:tt så trogen eller så höchtt achta som
han (StothoUame töress inte stortt tala emott honom, och alle
Baijorer och de [ujtåff adell som i Ingermannelandh bo, måste
bolla hatten i hondh för den skellmen). I en summa jagh må
icke altt så skrifva sosom den bofvenss pusser ähr. Allenest
kan jagh min K. B. icke förhala, att migh detta så hortt till
hierta går, att jagh ville heller aldrigh vara födh, än att en så-
dan skelm migh skall tribulera. Jagh redess och före, att om
dett icke blifver anners, att jagh dett gör af förtrett, dett som
de mine kunne kommc till sorghs; ty för än jagh den harmen
skall lidha aff den skelmen, skall jagh så retta honom till, att
han dett aldrigh skall göra någen ährligh man mehr. Bcdehr
därföre min K. B. att om legenhett sigh så kan gifvc, att han
ville hoss Hanss Kon. M:tt dett förebyggia, att icke en sådan
palta må bevisa en ährligh man förtrett. Jagh tager Gudh till
vetne att migh icke är så mycke om någen pro6t att göra, och
att jagh icke haffver veladh förhela Hanss Kon. M:tt till en
fyrick hvadh samme lehn haffver renta, uthan mycke troligare
Hanss Kon. M:tt beretta än han giortt haffver; men för för-

Digitized by VjOOQIC

302

tretedh skull måste jagh ännu blifva der vedh, och efter jagh
seer att den bofven, allenest socker sin fördell därigenom; hvil-
kedh haffver hanss störste beklagen varidh när han Camerodz
breflP haflfver bekommitt, seijandess detta ähr migh ett dubeltt
slagh, ty öfver all annedh migh afgor, får jagh inte min åhrlige
löhn aif samme lehn sosom Hans Kon. M:tt migh haffver lofvedh.
Skulle nu Hanss Kon. M:tt för en sådan bofve skull ville desobli-
gera sin gamble tienare, må dett vara Gudh klagedh, skulle
migh och betage all lust en sådan besvcrligh tieust att utherda,
förmoder leckvell fast annerss att Hanss Kon. M:tt haffver mera
öga på en tiena[re] som altidh haffver ospartt haftt sitt blodh
för Hanss Kon. M:tt än på en sådan letfcrdigh selle. Och än-
doch jagh vist förhoppess att Hanss Kon. M:tt dett låter blifva
vedh den contract som stothoUaren Adam Skraffer haffver giortt
medh H. Kon. M:tt på mine veghne; så beder jagh lell min K.
B. ganska iliteligen, utt om den bofven kan ännu hafve någedfa
Hanss Kon. M:tt förebrachtt samme contract att om stöta, att
min K. B. dett icke ville tilstedhie; ty dett ähr icke Hanss
Kon. Maij:tt och rickedh till nytto, uthan att han må fremia sin
onsko, skulle dett och vara medh begge leness undergongh,
hvilckedh alredhe sigh nogerlunda låter påskina, ty almogen be-
svera sigh alredha öfver de pålager han på dem lachtt haffver.
Detta haffver jagh inte kunncdh underlåta min K. B. tillkenne
gifve, fliteligen begerandees att min K. B. ville migh dett i
beste måtte optaga att jagh är honom så importun, hanss [o: han]
skall igen alltidh hafve machtt att commendera migh i hvadh han
vill. Befaller härmedh och altidh min K. B. sampt hanss k.
husfru och vordhnader (dem han på min och min k. hustruss
veghne tienstvilligen helse ville) Gudh den Alzmechtigh till myc-
ken lycko och välferdh. Aff Riga den 26 Septembris Anno 1624,

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardic m. p.

Digitized by CjOOQIC

303

148. Biga den 26 September 1624«

Underrättelser från Poblen. Försvar mot tillvitelser för brist på tillsyn både
i afseende på rådets skyldighet att underhålla murar och vallar och
på officerarnes tilltag att betaoga soldaterna med huggning af ved å
enskildes skogar, af dem sedan delvis försåld.

Välborne herre, broder och tilförseendes synnerlige gode
ven. Näst all välfärdz lycköndskningh och een brodervenligh
och flitigh tackseijelfe för bcviJ8te vällgärningar, dhera jagh
medh all brodervenligh benägenheet och altt gått gerne igcu
förskylle vill, kan jagh rain käre broder här medh broderven-
Hgen icke förhållc att jagh hafFver bekom mitt H. Kon. Maij:tz
nådighe skriffvelse samptt medh dhe breff, som H. K. M:t så
▼all sielff som genom Rijkzens Rådh, Senatorerne udi Pålen
haffver tillskriffve latett, hvilke breff jagh effter H. K. M:tz nå-
dige befalningh haffver medh två visse personer försendt, dett
ene till Hertigh Christoflfer Raziwill, och dett andre till voivoden
Scburoin, och på dett att dett måtte deste förtroligere och se-
eretere vara, hafver jagh dett breff som min käre broder haffver
steitt udi mitt nampn till Raziwill medh min egen håndh aff-
skriffvitt och dett samma näst H. K. M:t secret i eet synnerli-
gitt coopert förseglet, på dett att der så hände att någon ville
på vägen, påsten brefven ifråntaghe, att han då allenest dhe
breffven som generaliter skrcffne äre, må iffrån sigh leffverere,
men dhe andre skall han vidh sitt lijff tilgörendes ingen annen
ann Hertigh Christoffer Raziewill sielff ötVeranttvarde. Hvadh
svar man nu deriflrån bekommandes varder, skall jagh H. K.
M:t oförsumeligen tillkennc giffve. Altt härtill hafver man in-
thet kunnett iffrån Schumin eller Raziwill något beskodh be-
komme, sedan som Schumin med biskopen ifrån VYillen är iffrån
den convocation, som dhe haffve der udi Willen hållit, till
Konungen udi Pålen dragen. Dogh haffver jagh uttaff een, som
jagh hafver haft opå kundskapp till Pålen, förnummitt, att dhe
medh ringe förrättelse äre tilbaker igen kompne, såsom min
käre broder aff dhe kundskaper, som jagh här hos honom till-
sänder, videre haffver till att see och förnimme; dogh är ingen
tviffvelsmhål, att dhe Littowschc Ständer varda sigh fuller opå
den tillstundande rijkzdagh ännu bemöde, cettdere medh gode
eller ondhe, att förmå deres Kouungh till att tractere om fredh

Digitized by VjOOQIC

304

ine«lh Kon. Rlaij:tt vår allemådigeste konungh och herre och
Sverigis crone, hvilkett man uttaff den convocation, som dhe i
såmmers udi Willen hållitt hafve, afFtaga kan, hvar uttaff jagh
eenn viss copie aff Hertigens udi Curlandh Rådh, doctor Drel-
Hngh medh synnerligh behändigheet bekommit hafver, deruttaff
jagh och min käre broder een uttcopia här hos tillskicker; der
udi dhe deress nödh inthett förbårge, udi dett att dhe ingen
förmögcnheet till att uttstå någott krijgh emoot Sverigie haffve.
Och ändogh dhe eij(!) lades ödmiukeligen deres Konungh bidie,
att hann ville deres begären consentere, sä bruka dhe dogh
niångestedes sådane ordh och fraser, att deruttaff nogsamptt
spörgies och afftages kan, dett om han medh godhe ord och
lempe icke vill till fredh sigh beveke late, tåre dhe fuUer deres
autoritet der udi bruke, hvilket tiden oss framdeles medgifvan-
des varder. Elliest skall Tartaren i åhr der een outtseijeligh
skada intill 16 miler när Krakow medh mordh och brandh giordt,
skall och ännu in moth dhenne tijden vare igen förvänttandes
med eet stort läger, hvilkett (der dett skeer) känn och något
förorsake.

Videre hafver jagh uttaff H. K. M:tz nådige schrifvelsc för-
nummit, huru såsom een hop lättfardigt partij hos H. K. M:t an-
gifvitt hafve, att jagh skulle här mykitt försuraeligh vara udi
dett, att jagh medh bårgmestere och rådh icke skall opseende
hnffve, att dhe måtte deres vallar och murar förbettre, såsom
och att jagh skulle tillstedie öffversterne öffver dhe Finske rege-
menten, som här brukede blifve, att dhe till deres egen nytto
skole knechternc medh een otilbörligh träldom uttmatte, och att
dhe, dhe balker och veden som knechtterne hugge skole till
deres beste förselgie. Hvarpå haffver jagh H. Kon. M:tt i all
underdånigheet någorlunda svarett, att jagh näst Gudz tillhielp
förhåppes, att ingen ährligh man skall framkomme, som sådant
skall kune bevijse; men jagh kan lätteligen afftaga, hvar uttaff
»ådantt förorsakes, nembligen att någre particular personer, så-
som secreterercn Koij och någre andre, som deres egne end-
skyltte ägor och skogar, näst omkringh staden, haffve sådant hafve
[o: sielfve] opdichtett, att officererne skulle den veden som knech-
terne till deres nödtorffler hugget hafve, sigh till nytto försåldt
och användt. Min käre broder varder sigh och fuller ihogkom-
mandes, hvadh besvär derom var, allredc då som min käre bro-
der här udi Rijga senest stadder var, ty effter all schogen som
på någre miler när staden är, hörer dhem och någre particular

Digitized by VjOOQIC

305

personer till, kan man inthett förbijgä, att man dem der udi
icke offendere skulle, eller man måtte folket aldeles förfryse
late, ty een part afF bårgerekapett ftre så gode aff sigh, att dhe
dem [icke] skulle vele late een rUtt matt vedh deres eldh koke,
mykitt mindre dem någon vedh unne. Begärer fördcnschuldh
brodervenligen, att min käre broder vill min person hos H. K.
Maij:tt derutinnan försvare; ty dett skall medh ingen sanningh
bevijses, att jagh udi alle saker icke hafver haflFt så godh och
Doge opseende, som migh någonsinn mögligitt varitt hafFvcr. Till
beslut betackar jagh min käre broder ganska fliteligen för dett
trogne biståndh, som han ståthållaren V. Adam Skraffer udi
mine saker bevijst hafver. Begerer ännu ytterligere, att min
käre broder icke vill der vidh tröttes, uttan så här effter såsom
härtill, udi min frånvaru, mine saker late sigh till det bestå be-
fälet vare, han skall altidh finna migh sigh till villie och tienst
igen, udi hvadh måtto migh mögligitt är. Dette jagh min käre
broder brodervenligen icke hafver kunnett underlate. Befalendes
min käre broder, etc. Aff Rijga denn 26 Septembris åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

144. Biga den 29 Oktober 1624.

Oaktadt Konungens bref å njtt kontrakt om arrendet på Eäksholms och Nöte-
borgp lån blifyit Erik Andersson meddeladt, bar han tillvällat sig 1300
daler, som han af deryarande bönder utpressat. Förord för en kapten
Anders Persson att få gods och adelskap.

Välborne her Cantzler, etc. Näst all välfärdz lycköndskningh
och een brodervenligh och flitigh tackseijelse för månge bevijste
välgärningar, dhem jagh medh all brodervenligh benägenheet
gerne igen förBchylle vill, och i synnerheet skall den gode be-
fordringh, som min käre broder, min tienare der udi rijkett be-
vist haffver, altijdh hos migh udi tacksamptt minne behålUtt
bliffve, beder och brodervenligen, att han mine saker, ännu här
efFter såsom härtill, sigh till dhett bäste lather befalett vare,
jagh skall på denne ortten min käre broder görne ighen tiene.
Och derhos kan jagh min käre broder härmedh brodervenligen
icke förhålle, att jagh uttaff mine tieneres vidh Kexholm och

Axel Oxetutierna II: 5. 20

Digitized by VjOOQIC

306

Nötebårgh skrifiVeUer förnummit haffver, dett den ährlige man-
nen Erich Andersson icke vill achte, dett jagh copian aff Kon.
Maij:tz min allernådigeste Konungz och herres underskrefiVen
contract dijt sendt haflFver, mykitt mindre hafFver han dhe gode
herrers och mäns Cammerrådz breif honom tilschrifvitt achtet,
att han medh samme arrender sigh icke befatte skulle, uttan
mine tiencre effter contractens lydelse och innehåldh, nu så yäll
sfisom tilförenne lathe derom bestelle, seger sigh och icke heller
vele antvarde mine tienore länen, för än hann Hans Kon. Maij:tz
skriffvelse derom bekommer. Iblandh annett förtreet, som han
migh giordt haffver, haffver hann och uttaff begge länens op-
bördh, oppä sin och sin skrifivares (som honom med förordnadt
är) lön och underhåldh tretton hundrade daler annammett, före-
giffvandes, att han skall haffve deropä [af] Hans Kon. M:t under-
skreffvet breff. Sä aldenstundh jagh min tilsagde summa för
bemelte länn leffverere måste, och han lijkväll derutaff 1300
daler, som förbemeltt är, sigh tillvällett hafver, veet jagh inthett
någott bettre rådh, uttan vill lathe sådant udi den summa som
jagh till Narffvens garnison leffverere skall, affkårtte, så må gu-
bernatoren på Narffvcn samme summa aff honom affordre, och
såsom jagh aff både ståtthållernes Nils Hanssons så väll som
Hindrich Månssons skrifvelser förnummit hafver, skall han bön-
derne udi merebemelte länn, så mykitt oppålagtt haffve, ntt dem
näppcst skall vara mögligitt att uttgöre, hvilkett till den ändu
skeedt är, dhett han prsestere kunde, hvadh som han Högbemälte
H. Kon. May:tt tilsagtt, och udi så måtto föregifvitt hafver, dogh
på dett att bönderne icke mage ifrån bemelte länn öfver gränt-
zen och till Rysslandh ryme, vill jngh dhem öfver deres förmö-
genheet icke betunge, uttan heller så läge och moderere termi-
nerne på deres uttlagor, utt dhe skole behåldne bliffve.

Hvadh denne landzortz stat och lägcnheet vidkommer, så
haffver dhenn altt härtill temmeligh stille och roligh varitt, al-
lennest att pestilentzicn haffver sigh (ty verr) udi någre hus här
igen yppett, dogh förmoder man, att samma siuckdom genom
Gudz nådige tillhielp, sigh stillcndes varder, effter vintercn nu
tilstundar. Gudh den aldrahögste sin vredes rijs affvende, och
oss icke så straffe, som vij medh vare syndher förtient haffve.
Iffrån Pålen hafver jagh nu nyligen inge tidender förnummit,
som näghott värdt äre, att skriffves om, uttan att Tartarne hafve
giordt der i såmmers stor skada, och att pestilentzicn der heff-
tigt grasserer. Så snartt min uttskickadc, som jagh allerede för

Digitized by VjOOQIC

307

sex vekur sedan raedh breff till Raziewill affardigede, hijtt til-
baker igen ankommer, vill jagh min käre broder förnimme lathe,
hvadb kundskaper han medb sigh bringandes varder.

Till bepluth kan jagh min käre broder brodervenligcn icke
underlate, att ändogh jagh icke tvifler, dett min käre broder
uttan denne min recommendations skrifft är Capitenen Anders
Person hos H. K. M:t till dett beste beforderligh, att han icke
allennest mä bekomme confirmation opä dhe godz, som hans
salige fader tilFörenne innehafft hafver, uttan och medh skiöldh
och hielni förseedt bliffve; dogh lijkväll, effter han migh anrao-
dett hafver, att jagh honom hos min käre broder till dett beste
ibogkomme ville, och han är een hurtigh och brukeligh karll,
hafver jagh hans begäran icke uttslå kunnett. Brodervenligcn
begärendcs, att min käre broder vill honom härutinnan till dett
beste beforderligh vara, udi hvadh måtto jagh kan vara min käre
broder till villie igen, gör jagh altijdh gerne; och hann för sin
person varder sådan min käre broders gode befordringh effter
sin ytterste förmögenheet förtienendes. Befaler min käre broder
ete. AflF Rijga 29 Octobris åhr 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie. m. p.

146. Riga den 22 November 1624.

Brist både på proviant och pennlDgar för garDisonens nnderbåll, och på kre-
dit, emedan gjorde försträckningar icke blifvit ersatta. Pesten har i
några få hos å nyo utbratlt. Förord för handskrifvaren Lars Månsson
å löneförbättring.

Välborne herre, elschelighe käre brodher etc, Lather jagh
M. K. B:r brodhervenligenn förnimma, att sedhan jagh honom
denn 30 Octobris medh dett sidste skepett tillschrefF, ähr her
ingen tingh förefallet som värdt ähr att schriffva om, ty jagh altt
her till ingen beschedh aff Kadzewill och Skumin på dhe breff
jagh dhem tillschickat, bekommitt haffver. Szå snardt jagh nå-
gott vist dherifrån bekommer, skall jagh sådantt H. K. M:tt och
M. B:r till kenna giff^va. £ffter nu svaren iff*rån Radzewill ännu
inthett är hijtt ahnnkommen, och vintheren fast inntrengher,
hafiVer jagh inthett lengre kunnatt oppehoUa dhenne gallejian,

Digitized by VjOOQIC

308

uthann måst dhenn heriffrån affardighe, i synnerheett att giffva
H:8 K. M:tt till kenna dhenn store fhel och mangell här är
bådhe opå präffdandt sä väl som penningar, ty sedhann jagh
H. K. M:tt senest tillschreff, är hijtt iffrå Sverighie eller Finn-
landh icke een daller annkommett; eij heller nägonn spanmåll
eller pråffviandt; allenest 1000 t:r spanmåll som min brodher
her Johnnn De La Gardie, och 1000 t:r rågh såssom Hanns
Kettler H. K. M:tt låffvett hafver, annkommett ähr. Vardher
fördennschuldh här sellsampt tillgå, dher H. K. M:tt icke snardt
vardher hijtt unndhsettningh göra latha. Jagh tagher migh Gudh
thill vittne, att jagh inthett mehre thill saken göra känn, ty
jagh här så myckett haffver opbracht, szåssom min credijt thill*
räcker; och veth jagh här icke till een daller att bekomma, än
sedhann mehra, fast jagh ähnn ville förschriffua mine huus och
hoff, ty efter dhenn spanmåll som M. B:r och jagh uthaff her
Hacke och Påffvel Helms här optogh, så väl såssom dett H. K.
M:tt sielff uthaff stadhenn tagett haffver, icke är ännu betaldt
bleffven, förekaste dhe migh sådannt dagheligenn, när jagh dhem
om någonn försträckningh ahnnmodher. Veth dherfhöre inthett
någott uthi sakenn att göre, uthann folckett måste patientera
och nödh lijdha, till dhess någonn unndhsettningh hijtt scheer;
begärer dherfhöre brodhervenligenn, att M. B:r hoss H. K. M:tt,
dherom tijdigh påminnelsse göra ville, på dhett H. K. M:tz sa-
ker dher uthaff icke någonn schadha tagha må. H:s K. M:tt
förmäler någorlundha uthi sin sidste schrifvelsse att H. K. M:tt
icke väl behagher, dett jagh så åfta H. K. M:tt om dhett fhel
här opå peninger ähr, tillschriffvet. Menn Gudh schall vahra
mitt vittne, att jagh dett inthett gör uthaff* lust, ty jagh icke
allenest tröttnar dherom att schriff*va och solicitera, uthann sna-
rest tröttnas jagh här opå dett sette lengher att leffva, efter alle
man migh öff^verlöpa, och förmehne dett jagh dhem schylligh är
att förschaffa, hvannedh dhe schole leffva aff. Och när dett icke
fölgier hvadh såssom ahnnordnatt är, veth jagh inthett, hvadh
jagh skall göra thill sakenn.

Hvadh elliest nu dhenne vår närvarandhe läghenheett på
dhenne orthenn vidhkomraer, szå är dhenn ännu (Gudhi dhess
låff) themmeligh godh, och krigzfolket vidh godh helssa, szå att
oanscedt här i stadhenn uthi 5 eller 6 huus pestilentzien sigh
haff*ver bevist, szå att fast uthi tuu huus ähre altt folck uth-
dödde; szå hafver man likvell altt hertill inthett iblandh krigz-
folckett någott dheraff förnummett. Någre fhå ähre fuller här

Digitized by VjOOQIC

309

dödhe bleffne, men inthett dher uthaff, uthann aff durchlop och
hitzigk febris, hvaruthaff och ännu någre iithaf compagDierne
sinka Hggia, Gudh värdiges sin vredhe stilla, och icke straffa oss
efter vår förtiänst.

Thill dett sidsta, begärer jagh brodhervenligenn, att M. K.
6:r ville latha mine saker opå dhen[ne] orthenn vara sigh thill thett
bestå befhalatt. Hvar uthi jagh känn vahra honom opå dhenne
orthen till villia och bistonndh igen, må hann dherom inthett
ivifla. Befhalenndhes M. B:r sampt hanns elschelighe käre huus-
fru och vårdnadher (dhem hann på min och min k. gemähls
vegne raedh vår kärlighe tienst och myckett gått fliihelio^en
helsse ville) uthi Gudz dhenns aldrahögstes nådighe beschyddh
thill mycken välmåghe brodhervenligen. AflF Righa dhenn 22
Novembris 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Postscriptnm på löst blad.

Välborne her Cantzler broder och tilförseendes eynnerlige
gode ven. Jag kan min käre broder brodervenligen icke under-
late, att Lasse Madzsson som migh aff K. M:tt till håndschrif-
vare är förordnedt vården, och migh udi fempton åhr så väll
udi Rysslandh, som här udi landett haffVer fölgachtigh varitt,
och sigh udi sin tienst altijdh troligen och fliteligcn bruka la-
thett, hafver sigh derutöfver besvärett, att han medh den be-
såldningh som han här till dagz haffat hafver (ncmbligen 180 da-
ler) sigh inthett behielpe kan, ty han inthett meere än bemälte
summa till kast, kläde och lön här till dagz haffl hafver, och
der jagh honom på min egen omkåstnadt icke hade hällett, hade
han sigh der medh icke kunnet behielpe. Och aldenstundh han
nu så mykitt medh cronones saker haffVer att göre, sä att han
icke kan mine saker meere vachte, nödgas jagh till att hålla een
annen till min egen tienst; hvarföre han ingen tingh aff* migh
meere hafve känn, och fördenschuldh hafver han aff* migh be-
gärett, att jagh min käre broder på hans vägner an mode ville,
dett hans besåldningh måtte honom förbättret bliffve, på dett
att han må sin tienst deste ffiteligere göre kunne; förmoder så-
som och brodervenligen begärer att min käre broder låter honom
denne min förskrifft och sin långlige trogne tienst till gode äth-
niute. Udi hvadh måtto jagh kan vara min käre broder till

Digitized by VjOOQIC

310

villie och ticnst igen, gör jagh altijdh gerne. Befalendes miii
kåre broder Gudh AIzmechtigh till all långhvarigh och lyckeligh
vällmåge. Datum ut in litoris.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

146. Biga den 81 Deoember 1624.

Om Polska Ständenias svar pä Eongl. Ma]:t8 ocb ombadens skrifvelser. Krigs-
folket bar mjcket litet yarit utsatt för pesten, men för dess underhåll
bar Tarit stor svårighet.

Välborne herre, elschelighe K. B:r och synnerlighe godhe
venn etc. Känn jagh M. K. B:r här medh brodhervenligenu icke
förhålla, att min påst, hvilkenn jagh medh Hrs K. M:tz breff
thill Furstenn RadzewiU och Sverighes rijkes Rådz brefF thill
dhe Polnsche senatorer senndtt hadhe, är dhenn 10 Decembris
tilbaka kommen, och brachte migh ett breff H:e K. M:tt till-
8chrefiVen(!) ifrån Fursten RadzewiU, så väl sässom ett roigh och
tillschriffvedh, hvilkett jagh H. K. M:tt i unndherdånigheet till-
senndher, dher uthaf H. K. M:tt nådigest vardher förnimmen-
dhes, huru han hafver optagett H. K. M:tz breff jagh honom
tillsenndhe. Och enndoch jagh hafver haft i betenkiandhe, oro
jagh banns breff, som hann H. K. M:tt tillschriffvitt hafver,
schuUe strax tilbaka senndha, aldennstundh hann icke H:8 K.
M:tt dhenn titel giffver, såssom dett sigh bör; szå haffver jagh
likvell migh betenckt och achtatt för rådhsampst vahra. först H.
K. M:tt dett att tillsenndha, på dett att om H:s K. M:tt teckes
dett opbrytha och läsa, eller och oopbruthett migh igenn till-
senndha, sådantt må stå till H. K. M:tz egedh schön. Känn och
inthett vahra mjckett medh försummat, aldennstundh man väl
känn dett behålla någre veekur hoss sigh, effter hann i någre
månadher haffver hållett mine påstår hoss sigh, innan hvilken
tijdh jagh känn fhå beschedh iffrån H:s K. M:tt. Szå myket
som jagh känn judicera om hanns acter, synes migh, att hann
går mechtigdt caute medh sine saker om, och söker allenest att
behålla sin crcdit, på dett att hann sedhanu deste bettre måtte
settia sin Konungh thill opå dheres tillstundandhe rickzdagh,

Digitized by VjOOQIC

311

hvilckett hann sigh och offendtligenn haffver förljdha lathett, att
hann du mchre nnn som tillförenDdhe ville KonuDgen tilltala
om 8in(!) fedherneslandz och gemchncs bestå. Dherfhöre känn
maDD inthett sjnncrligett döma, hvardt uth dheres mehningh går
för dhenne rickzdagheDS uthgångh, på hvilkenn dhe visserlighenn
vardhc resolvera, aDtingen till ett vist krigh, eller och cen ähr-
ligh och oprichtigh fridztractat. Dhenn anndra min påst Michell
Engelhardt kom två daghar efter, och brachte migh ettbreff uth-
aff woivodhenD Skuroin, dhcruthi hann förmähler, att banns påst
vohre all färdigh medh svar thill migh. Menn efter dhenn
andra min pAst var till honom kommen, ville hann migh be-
Bchedh opå min sidste breff tillijka medh sampt svaren af dhe
Polnsche och Littousche stenndher tillschicka, hvilkett strax in
pnncto BchuUe schee, hvarfhöre hafver jagh måst oppehålla min
påst thill H:s K. M:tt på dett jagh kunne H. K. M:tt om säcken
någott vist tillschriffva. Samma hans påst är denn 23 December
först hijt annkommen, och brachte migh ett svar aff een parth
uthaff dhe Polnsche och Littousche senatores tilhopa schriffvitt,
szåssom och uthaff dhe Littousche senatorer eenschiiltt thill Sve-
riges rijkes Rådh, effter såsom M. B. aff sielffve originalen jagh
H. K. M:tt i unnderdånigheet tillsenndher, vardher see och för-
nimma. Jagh haffver begge breffven opbruthett och läsett, på
dhett jagh dher efter måtte vetka sakerne här dirigera; doch
var dett eena uthaff dhe Polnnsche och Littousche senatorer
B&mptligenn schriffuctt, uthaff sigh sielft öpett, effter spectanten*)
var allenest löst unndher stuckett, szå att när man dhett lithett
rördhe, gaff dett sigh sielff oppe. Känn tenckia att dhe Polnsche
dett haffva medh flijdt giordt, på dhett dhe Littower deste bettre
kunna see, hvadh såssom dhe schriffvitt haffua. Hvadh nu mitt
riDgha betenkienndhc vidhkoronier om samma breff. szå befinner
jagh dhem vahra schriffne myckett discretligere, och uthi en
annan form ähn dhe tillförenndhe dheres breff sreldt haffva, ty
onnseedt dhe opå H. K. M:tt och Sveriges rijkes Rådh vele
vrengia schuldhenn till detta långhvarighe krigett och blodz uth-
giuthelsse, så bruka de likvell ingenn iniuria såssom tillförenne.
Lathe sigh och merckia, att dhe och inthett heller äre obennghne
till fridh och een redheligh tractat. Dett dhe sigb dheres
Konungz interesse förbehålla, känn man dhem icke väl förtenc-
kia, effter dhe dher uthi inthett någott vardhe cedera för ähnn

*) Sjnes vara den pappers- eller pergamcDtsremsa, hvarå sigillet var
tryckt, som brukades för hopfästnlng af brcf.

Digitized by VjOOQIC

312

mann kohmiDer thill eielffue tracUteD. Jagh veth och icke,
hvadh tractaten schulle vahra nödigh, om dhe oss dctt för uth
cedera ville, effter sielffue tractaten måste sådantt allt giffva,
aldcnnstundh dhett är sielfue huflfuudh cootroversien neroligenn,
att dheres Konungh mätte cedera vår aller nådigeste Kooungh
och herre all sin prsetention till Sveriges crona, och agnoscera
honom för een rättmettigh Konungh thill Sveiigie. Opå anndra
sijdhan hålla dhe ahnn om restitutionen opå altt dett ifrå dhem
taget är. Dhesse bådhe punchter förmehner jagh inthett kunna
affhandlas, för ann mann kommer till tractaten. Förmodher och
visserligenn, att dhe opå dhenne nu tillstundendhe rickzdagh
vardhe dheres Konungh dhertill förmå, att hann dhem måste
sådhann fullmacht gifve som känn vahra nöghachtigh att tractera
opå. Förnimmer och uthaif alle Badzewils breff och handlinger,
att hann gerna schulle vele vetha någott när conditionerne, hvar
opå någonn redheligh fridh eller långvarachtigdt stillestonndh
schulle kunne sluthas. Tror och förvist, att om hann någott i
förtroendhe dher uthaflf viste, att hann dhem opå rickzdaghen så
högdt schulle bearbethn, såssom een parth letteligenn icke
schulle kunna förmodha, oanscedt hann aperte annorlundha dher-
om schriffuer. Jagh håller och för vist. att om Radzewill hadhe
dhcnn ringeste bokstaff uthaif H:s K. M:tt eller och Rickzens
Rådh, dhermedh man giordhe honom förtröstningh, att dhem
opå ehrlige och billige conditioner kunne restitueres, hvadh
såssom dhem är ifrån tagett; skulle hann fuUer driffua saken så
yijdt, att Stendherne lathe sittia dheres Konungh med sin in-
teresse, och allenest dher efter tracta, hvadh som till dheres
rijkes nytta och välfärdh aff nödhenn är. Om M. K. B:r befinner
för gått, herom någott medh H. K. M:tt att conferera, steller
jagh honom sådantt henn; doch dherhoss brodhervenligen be-
gärer, att hann dhenne min välmehningh och ringha judicium
uthi bestå måtton ville uttydha, och inthet mehra H. K. M:tt
herom förnimma latha, änn såssom M. K. B:r befinner att H.
K. M:tt dhertill benäghen är.

Hvadh elliest dheres tillstonndh i Pohlen nhnnlangar, är
dhenn inthett öffuer sigh synnerligh godh, ty dhe icke allenest
afi* pestilentzien och Tatterne i dhesse tuu förledne åhren äre
plågatt vordne, uthann dher ähr och sådhan dyr tijdh såssom i
mången åhr icke varitt haffver, szå att månge tussenndh men-
nischior, af dhe gemehne, ähre aif hunger dödh bleffne. Dhe
befahre sigh och inthett lithett uthaif Turckenn, hvilckenn dhem

Digitized by VjOOQIC

313

hafver åffendtligh genom een Schiaus*) lathett fredhen opseigia,
effter dhe Zaporofschi Kassacker schole haffua ströffatt altt inn
unnder ConstaDtinopell. Dheremoth latha dhe Pohler uthgå ett
roop, att een Tattera Murssa**) schall vahra affallen iffrån Turc-
kenn och prsestenteret Konungen i Pohlen sin tienst emott ho-
nom, om Turckenn vill honom ahnnfalla. Huru säker sådhann
assistens eller bistonndh känn vahra Konungen i Pohlen, är lette-
ligh att aftagha. Dhcnne rickzdagh vardher fuller uthvisa, hvadh
såssom i så måtto herom kan sanndt vara; vohre väl önndschen-
de, att man dher måtte haflfva een viss och förståndigh perssonn,
(^enom hvilcken man kunne förfahra, hvadh som dher passerer.
Jagh haffver fuller migh dherom v inlagd t, att jagh gerne hadhe
veledh haft någon n beschedhenn och förstånndigh karl dhertill,
menn inthett een sådhann kunnatt bekomma, som jagh gerna
ville. Doch hafver jagh två perssoner peningar giffuitt, som
hafva låffvett förschaffa migh constitutionen som dher bliffuer
giordt, szåssom och hvadh elliest generaliter dher bliffuer trac-
teredt. Menn till att fhå vetha hvadh dher i secret bliffuer
handlatt, tvifler jagh om desse perssoner kunna dhett tillvägha
komma. Hadhe jagh någett subiect innan rickzdagenns uth-
gångh, ville jagh senndha min egen påst thill Radzewill, hvil-
ken väl uthann fahra schuUe komma dijt och tilbaka ighenn, ty
Radzewill haffver sielff sagdt till dhenne min påst, att om jagh
ville senndha till honom breff på dhenne dheres rickzdagh, måtte
jagh det väl göra uthan någon fahra. Och ville hann vahra
mann dherfhöre, att honom inthett schuUe schndho.

Thill thett sidsta, hvadh såssom vår lägenheett och stat på
dhenne orthen vidhkommer, szå är dhenn ännu uthi themmeligh
godh esse, och känn jagh icke till fyllest tacka Gudh, som icke
allenest haffuer nådheligen oppehållet och bevarat migh och heele
min familia uthi denne farlige lägenhethenn som nu fast i tree
månadher här i stadhen varett haffuer, uthann och, att Gudh
dhenn aldrahögste hafver bevaratt krigzfolkett, att oanseedt pesti-
lentzien nu i tree månadher haffuer her iblandh borgerschapett
grasseret, är uthaff dhem icke öffuer 3 eller 4 perssoner dher aff
dödhe bleffuen. Gudh värdiges vidare sin nådh förlähna och
för all olycka bevara. Jagh känn och inthett undherlatha, att
begäre uthaff M. K. B:r dett hann ville H:s K. M:tt tijdigh på-
minnelsse göra, att hijtt måtte peningar till krigzfolckzenns

•) Turkiskt ord: kurir.
**) Tatarisk adelsman.

Digitized by VjOOQIC

314

oppehelle i tijdh senndt bliffua, ty jagh känn icke 8ä Bchriffva,
medh hvadh besvär man i höst baffucr måst oppehålia krigzfol-
kett, efter peningernc sä seendt hijt ahnnkomma, szå att för ann
någon summa hijt annkommer, iir man myckett mehre schyldigh,
änn det sossom hijtt hemptas, sigh belöpa känn, hvarföre man
altidh måste här lähna, bettla och pracka, om man vill att folc-
kett uthi dhenne dyre tijdhenn schole blifva iinndherholdne.
Detta jagh M. K. B:r icke haSuer kunnatt oförmäldt latha. Bro-
dhervenligenn begärendes, att om hanns läghcnheett medhgiflFuer,
dett M. K. B:r ville migh avisera hvadh såssom dher i rijkett
förefaller och passera känn. Szå snardt jagh någott vist ifirån
Pohlenn och anndre orther förnimmer, schall jagh M. K. B:r dher
om communicera. Befalenndhes honom etc. Aff Righa denn
31 Decembris 1624.

D. T. B. O. V.
Jacobns De La Gardie m. p.

147. Biga den 8 Januari 1626.

Syar från RadziTill och voiYoden Sknmin ang. stUleståndets förlängning åro
komne ooh afskrlfter sändes med en egen post genast vägen öfver Re-
Tai. Pesten har vållat uppskof för riksdagen 1 Varschan, så att Konun-
gens svar kan hinna fram 1 tid.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här
medh brodhervenlighen icke förhåUe, att effter mine uttskickadhe
påster till Raziwill och Schumin äre hijtt tilbaker igen kompne,
hvarföre haffver jagh dhenne min påst (som är een ryttere un-
der mitt compagni) medh copierne uttaiT Raziwils och Schumins
skriffvelser, till H. Kon. Maijrtt dhen väghen häriffrån åth Uäffle
affärdigett, och om någorlunda mögligitt är, att han der öfver-
komme kan, att han då skall sigh till H. K. M:t med samme
copier och min underdånige skrifFvelse till H. Kon. Maij:tt ige-
nom natt och dagh forttskjnde, på dhett att H. K. M:t må der-
uttaff nådigest hafFve till att see och förnimme, huru såsom sa-
kerne här udi landet förevette. Sielffve originalen hafver jagh
icke velett medh honom eventyre, aldenstundh vinteren haffver
sigh altt här till någott leent anstelt, och derföre meenföre så
väll udi skären som i haffvett uttan tvifvell vara kan, uttan vill

Digitized by VjOOQIC

315

miD opvartere Arffyedh Nilssonn norr omkringh dermedh i mAr-
gon (vill Gudh) affärdige, medh hvilken jagh min käre broder
om alle saker vidtlyffteligere tillskrifve vill, ty jagh förmodar,
att han innan någre fhå dagar effter denne andre min päst dijtt
ankommandes varder. Och aldenstundh dhenne brefvijsere haff-
ver nu udi 23 åhr ndi Sveriges crones tienst sigh troligen och
fliteligen bruka lathett, så att jagh orqitak hafver honom hos
min käre broder till dett beste att recommcndere; begärer för-
denschuldh brodervenligen, att min käre broder vill honom hos
H. Kon. May.tt genom sin gunstige befordringh dertill förhielpe-
ligh vara, att han må sin länglige och trogne tienst till gode
åttniute, och medh någre godz udi Pernows län betänktt blifve,
dermedh han sigh, sin fattige hustro och barn må någorlunda
underhålle kune. Till beslut kan jagh min käre broders vcxel-
zedlar till hans tienare Anders Munch och Hans Olofzson äre
migh näst hans schrifvelsc tillhånde kompne, hvilke jagh dem
iDsinueret hafver; och aldenstundh dhe icke hafve udi een hast
så månge penningar kunncct tillväge bringhe, hafver jagh lijk-
väll dhe medhell och uttvägar söktt, att summan är tillfyllest udi
H. K. M:tz ränterijt(!) här leffrerett, deropå jagh eett bevijs medh
min egen händh underskrefvet min käre broder härhos tillskicker.
SielflFvc quitteringeme hafve min käre broders tienere hos sigh
behållet. Udi hvadh måtto jagh videre kan vare min käre broders
tienere här udi landet till någott bistondigh och [till] befordringh,
vill jagh altijdh fast gerne göre. Befalendes min käre broder
etc. Aff Rijga den 3 Januarij åhr 1625.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Egenhändigt: Välborne herre käre broder, rett som jagh
detta brefvedh besluta skulle, bekom jagh visse tidhender ifron
Churlandh, aff tuo toff(!) adell, den ene heter Lorentz Offenbergh,
den andra Engelbrechtt von Mengdhen, hvilken ähr landh secre-
tarius där; de bodhe hafue fått visse breff ifron Warsso, att ef-
ter pestilentzen där så heftichtt grasserer, att Konungen haffver
måst vicka dedhan och inge aff Senatorerna hafve kunnedh där
hoss honom lengre förtöfva, skall han hafve opsatt ricksdagen
till den förste Februarij. Efter nu Ricksdagen ähr så myckedh
förlengradh, haffver jagh achtadh nödhichtt, min K. B. sådan tt
att advertera, på dött att om Hanss Kon. M:tt vill någodh för
ricksdagcnss uthgongh late ditt skrifve (eller genom migh Ratze-

Digitized by VjOOQIC

316

will svara) förroener jagh, att H. K. M:tt dett väll än göra kan.
Jagh tvifler inte att min K. B. samptt andre vare coUeger, varde
boss Hanss Kon. M:tt sackerne pä dett bäste sätte moderera, ty
till sverdb och vapen kunne vi letteligen komma igen, men om
de sedben oter sä snartt kunne stilless, vett jagb inte. Eliest
hafve vi exempell aff bvadb näst förledbett äbr; buru bastiebtt
vi komme efter en sto{t]licb victorie som vi badbe ernått denne
stadben, i står laborint, aldenstund medblerne oss fattadbess till
att opboUe krigsfolkedb ocb fuUfölia victorien medb; bvilkcdb
088 ocb ännu letteligen kan vedberfaress. Vare därföre rådbeli-
gedb, att vi först ännu försöcbte nlle billige ocb godbe medell,
för änn vi tage till sverdett. Jagb tror ocb att om man open-
baradbe Ratzewill någre aff de conditioner som Hanss Kon. M:tt
badbe gifvedb oss i vår instruction, skulle ban drifva dett vi-
dbare än man dett kan tro. Detta baffver jagb i bast välmentt
min K. B. inte veledb oförmeltt late (förmåder ban dett till dett
beste utbydber) som dett (Gudb vett) aff migb välmenntt äbr.
Befaller bonom samptt sin k. busfru min K. S. ocb beggess de-
ress kerkomne. Gud den AUerbögste troligen; kerligen begeren-
dess M. K. B. ville belse dem på min ocb min bustruss vegbne
medb vår tienst. Vale.

148. Egenhändigt. Biga den 7 Januari 1626.

Orlginalbrefven från PohloD sändas jämte denna skrif velse norra Tagen: om
det fordras, att K. Sigismund skall erkänna K. Gustaf Adolf, blir ingen
fred, så länge han lefyer, och Radzlyill synes derföre vilja genom stille-
stånd förekomma öppet krig, hvilket ook för Sverige i anseende till
brist både på krigsfolk ooh penningar vore det säkraste.

Välborne ber Cantzler broder ocb synnerlige förtrogb[n]e
godbe vän. Näst all begerligb välmogbs lyckönskan, ocb min
broderlige tiensts tilbiudelse etc. Låter jagb min K. B. bärmedb
venligen veta, att efter Hertigb Cbristofor Ratzewill ocb woiwo-
den Skumin migb nu först svaradb ocb beske ifronn Senatorerna
i Polen till Sveriess Rickess Rodh tilsentt bafve, äbr jagh föror-
sackedb vorden genom tvo veger samme beske H. K. M:tt att
öfversenda. I synerbett bafver jagb alle originall brefven som
jagb nu dedben bekommitt baffver, medb denne posten nor om
kringb säntt, på dett de deste säkrare mage fortt komma. Ocb

Digitized by VjOOQIC

317

andoch jagh medh den andre påsten korteligen haffver min K. B.
min meningh [sagt] om Ratzewilss acter sosom och hvadh mitt
betenckiande ähr om fredz tractaten emellen de Poler och oss; så
kan jagh ännu icke underlåta härom någodh yidhlöftigare min
K. B. att tilskrifva, helst efter jagh förnimmer att H. K. M:tt så
strechtt därpå står, och där efter haffver latedh dirigera Rick-
senss Rodz breff till Rådett i Polen, att för än någen tractat skall
ske, Hanss Kon. M:tt måtte vara försäckradh, att deress comrois-
B[arier] må hafva en sådan fulmachtt, däri H. K. M:tt må blifva
fulkommen och nöiachtigh tituleradh för Konungh i Sverie,
samptt andre conditioner mere. Nu är dett högste hufudh con-
troversien, och om den blifver för tractaten cederad, så våro se-
dhen inte besver i trac[ta]ten mehr; men efter inte ähr till att
tro, dett Konungen i Polen nonsen godhvilligh där till skall
vilie bevilia, uthan heller skall vilia protrahera och förslipra
tidhen på hvadh sette han kan, till sin dödhsstundh, ähr därföre
till all tractat liten hopningh, om Hanss Kon. M:tt icke befinner
sigh och rickedh säcker, medh mindre Konungen i Polen för sin
person sielff Hanss Kon. M:tt (i sådan form som Hanss K. M:tt
dett i sin skrifvelse till Ratzevill förmäler) försäck rer, uthan vi
måste resolvera oss till ett longhsamptt och besverligett krigh,
hvilkedh inte letteligen skall igen vara att stilla. Om nu rodhe-
ligast skall vara att taga strax till krigedh, för än man medh
eller genom tracta[te]n nogodh försöker, ähr väll betenckelichtt.
Ty ändoch Polackerness olegenhett som de nu hafve, så och att
H. Kon. M:tt vår nådigest Konungh ähr i stor beredhskap, och
haffver där till giortt står expenser och un kosten, samptt andre
flere motiver mehr, oss kan beveka den legenheten i achtt att
taga, i den hopningen att vi däregenom nu någen fördeli hafve
kunne; så ähr doch däremått till att betrachta i hvadh vidhlöf-
tighett man igen kommer, och att man genom krigedh åter för-
ener Polackerness och Littowerness gemöter, hvilke äre genom
de nest förlupne fredztractaterna mycke oense vordhne, så att
om dett ännu någerlunda continueres, och man genom tractater
socker samme oenighett att oppehoUa, så achter jagh vist att
dett oss mera fordell än krigedh gifva skulle. Jagh kan väll af-
taga, att vår nådigest Konungh, samptt medh flere andre, varda
därföre hoUa och döma, att Ratzewill inte ähr oprichtigh i sine
sacker, och att dätt är allenest fingerat, dett de Littower sigh
stelle att inte vare ense medh Polackerna, och att de åstunda
freden, uthan att han och de Littower söke oss att bedraga och

Digitized by VjOOQIC

318

oppeholla till dess att deress statt och legenbett kan någedh
bätre blifva. I synnerhett skall dett H. Kon. M:tt i samma me-
ning sterckia, att Ratzewill inte haffver veledh opbryta dett bref-
vedh sosom H. Kon. M:tt honom i förtronde tiUkrifvedh haffver,
och att han i sin skrifvelser och breff, syness stemma öfver enss
medh dett sosom Senatorerna till Ricksenss Rodh i Sverie skrifva.
Nu bekenner jagh väll, att man inte aldeless kan förlåta sigb
på Ratzewill, mycke mindre vill jagh aldeless vara godh för ho-
nom, att han oss skall vara så benegen att han icke mycke mehr
skall söckia sitt fädernesslandz bestå. Men dett bekenner jagh
aldeless, att jagh aff dett som honom och megh emellen (efter
Hanss K. M:tz vilie) passeredh ähr dömer, dett han väll socker
och trachter efter att deress republica icke må lidha någen ska-
dha aff den fredztractat som förehafvess kan; men dett han
eller de mädh honom holle skole mycke bekymbra sigh om de-
ress Konungh[s] interesse eller vilia mycke för hanss skuldh op-
setia, tror jagh aldeless inte. Och efter han seer dett han icke
uthan stor tumultt kan paciBcera säcken emellen Polen och
Sverie, i denne Konungense liffstidh (efter dett inte väll kan ske
medh mindre dee måste lefve hanss säck och interesse till baka)
socker han allenest, huru han må på nogre åhr oppeholla säcken
genom tractater och stillestondh till dess Gudh kan kalla deress
Konungh, och han sedhan däste foghligare och med bätre repu-
tation må drifva säcken till en godh enda. Jagh achter och att
dett ähr orsacken att han H. Kon. M:tz breff icke haffver opbru-
tedh, att han vill hafve sitt samvete fritt, att han aldrigh no-
godh hemligedh ernått sitt federnesslandh och republican handh-
latt haffver; och att han heller såge att Hanss K. M:tt ett[d]era
sielff eller genom andra lete åffentligh openbara honom nogre
conditioner sosom kunne vara deress republica behageligh, på
dett han derigeuom deste bättre kunne drifva säcken emott de-
ress Konungh, och nu sosom ofta tilförende holla honom före,
att de nu så månge åhr för hanss particular interesse hafve li-
dhett så står skadhe, och dett nu inte lenger mehr uthstå kunne.
Man må och icke tvifla, att Ratzewill icke skall törass fritt seija
dett Konungen under ögonen; ty uthan dett man väll vett hvadh
han i förledhen ricksdagh haffver giortt, haffver jagh bekommedh
en oration som hanss bror för nogre åhr tilförende haffver på
en ricksdagh holledh (aff hvilken jagh min bror härhoss en uth-
copia sender) där af man någsamptt kan see att de alredhe då
hafve varidh krigedh öfvertruten, och att han så heftichtt haffver

Digitized by VjOOQIC

319

ta8tadh Konungen an, som någentidh skee kan; förer och ett
argumente in om religionen, hvilkedb oss kan vara nyttichtt en
<lagh att allegera emått dem, om man kommer vidhare till nå-
gen tractat. Detta haffver jagh i en godh meningh, och efter
den förtronde som jagh till min K. B. bär, väledh(!) förmäla, på
dett att om min bror befinner att min betenkian som jagh i
denne säck haffver till vår närvarande stat sigh vill skicke, att
han samptt andre vare coUeger må moderera H. Kon. M:ts sinne,
hvilkedb jagh väll vett ähr benegedh säcken medh sverdctt att
uthföra; men om altidh medhlerna där till så vill fölia, dett
hafve vi väll ofta sportt; man seer medh hvadh besver dett nu
tilgår, och då vill tredubbeltt mehr där till, undantagandess att
vi oss och svaga åhrligen på vår inlenske manskap, hvilke den
högste klenådh ähr som vi i vårtt ricke hafva. Förmoder att
min K. B. denne min skrifvelse i bäste måtte optager, och den
i ingen annerss hondh låter komma, uthan när han den lesett
strax vill kasta i elden, på dett en partt skrapsinge(!) sielffkloka,
som alle manss juditier och sacker vete att skol[i]era icke må där-
öfver komma. Så snartt jagh någen viss bcske bekommer ifro
ricksdagen, skall jagh dett oförsumeligh H. Kon. M:tt och min
broder till skrifve. I dagh hafver jagh ännu bekom medh de
tidhender att deress ricksdagh i Polen ähr opskuten till den
förste Februarij, som min K. B. kan see aff en sedell här hoss,
som är ett uthogh aff ett breff en köpman haffver bekommitt
här i stad hen.

Begerer brodcrvenligen att han medh få ordh migh vill
besöckia medh sin skrifvelse och någodh vete late, huru sacker-
ne ähr aflupne på den orten medh vare granner de Danska.
Gudh yeett jagh hadhe giortt migh selsamme tancker därom,
att jagh denne hele sommaren icke en bockstaff haffver ifron
min K. B. bekommett; och där jagh icke nu för 14 dagar se-
dhen hadhe fått hanss breff om den vexelen han hitt till sine
ticnare haffver öfverskrefvedh, hadhe jagh mentt att han migh
aldeless hadhe förgätedh, och att onde menniskior skulle hafve
understött sigh att trenne den förtron som oss emellen altidh
varidh hoffver. Men nu spor jogh att den store occupationen
sosom min K. B. altidh haffver, honom där till hindrar, och haff-
ver honom därföre någsamptt entskylladh, förmoder lell att när
honom legenhett gifs att han dett icke varder underlåta; såsom
och eliest på den orten late migh och de mina vara sigh till
dett beste bcfalledh. Han skall altidh finna migh sin trogen

Digitized by VjOOQIC

820

bror och tienare i altt dett jagh vett eom kan lenda honom till
behagh. Befaller h&rraedh och altidh min K. B. samptt hanse
k. husfru, min k. syster, och beggess edre k. Hfservinger (dem
han alle på min och min hustruss veghne kerligen helse ville)
Gudh den allerhögste till myckenn lycke och velferdh. önskan-
dess af hierta att jagh snartt måtte få see min K. B. medh hel-
sen och få legenhett att bevisa dett jagh altidh ar och skall
bli f va

din trogen och tjenstvilligh

bror och ven
Jacobus De La Gardie m. p.
Aff Riga den 7 Januarij A:o 1625.

149. Biga den 16 Februari 1625.

Förord för öfverstlöjnant Ernst Creats att. för ionestående rester på lönen
erhålla några gårdar i Borgå län.

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här
medh brodervenligen icke förhålle, att effter öfversten edell,
vällbördigh och manhaffligh Erentz Creijtz resterer opå sin Off-
verste leutnamptskap 2,364 daler, hvarföre haffver hann hos migh
om denne min förskrifft till min käre broder anhållitt, hvilkett
jagh honom icke haflFver förvägre kunnett, helst effter han »igh
een tijdh långh udi H. Kon. Maijrtz tienst troligen och flit^ligen
haffver bruke latett, och ännu dagligen brukc lather, så att jagh
orsack haffver honom hos min k. broder till dett beste att re-
commendere. Begärer fördenskuldh brodervenligen, att min kåre
broder vill honom genom sin gunstige befordringh hos H. Kon.
Maij:tt der till förhielpe, dett han måtte för samme sin åtter-
stående rest, dhe fhå byar, som på innelagde zedell anteknade
äre arfftligen bekomme. Förseer migh visserligen till min käre
broder, att han låter honom denne min förskrifft och sin långlige '

och trogne tienst och manlige förhållande till gode åttniute. I

Udi hvadh måtto jagh kan vara min käre broder till villie och
tienst igen, gör jagh altijdh gerne, och han för sin person var-
der sådan min käre broders gunstige befordringh effter sin yt-
terste förmögenheet förtienendes. Dette jagh min käre broder

Digitized by VjOOQIC

321

brodervenligen icke hafver kunnett underlato. Befalendes min
käre broder etc. AfF Rijga den 16 Februarij åhr 1625.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p
Bilaga: lista å 4 gårdar, 7 >8kattar>, i Perno socken.

150. Egenhändigt. Riga den 6 April 1626.

Tackar för bref af den 8 Febr. ocb eburn det varit ett långt afbrott i bref-
yexlingen, både ban Icke misstänkt, att det kom sig af missnöje för det
en dom i tvist med Berndes' arfvlngar gått Bikskansleren emot, ser att
denne funnit tid äfven för bans många privata nppdrag ocb ber om ur-
säkt för det, ban besvärat så mycket med arrendet å Eäksbolms ocb
Nöteborgs län.

Välborne her Cantzler, broder etc. Låter jagh honom här-
medh venligen förnimma, att hanes skrifvelse ähr migh afF hansB
ticnare Jona Traneo den 8 Feb. väll öfverantvardatt, däraf jagh
icke uthan stortt contentament haffver sportt min K. B:8 stadige
och väl affectionerade hierta emott migh och att han sigh icke
hafiver latedh vara besverligedh hoss de vichtige och höghan-
leghne ricksaker (där han dageligen medh blifver öfverladh) att
befordra mine privat sacker som jagh honom om beditt haffver.
Erkenner migh därföre honom höghligen för obligerat medh
min ringa tienst igen. I synnerhett haffver migh kertt varitt
min K. B. oprichtige förklaringh, att han den venskap som oss
emellen ifro vår unghdom varidh haffver, icke för någen lett or-
»ack, eller onde menniskiors falske tungorss skull, hoss sigh skall
lata förandrass. Jagh försäkrer honom dett vist, att han dett
samma hoss migh igen skall altidh igen spöria och förnimma.
Hafver och aldrigh på min broderss stadige hierta och venskap
buridh någen tvifvell, ty ändoch jagh medh samma min K. B.
ticnare haffver nägodh taltt när han i höstess härifron förreste,
att jagh migh föruudradhe, att jagh inga breff ifron honom i en
så longh tidh bekommidh hadhe, och att jagh aldrigh ville för-
modha att dett sigh skulle förorsackess, att nogre onde menni-
skior skuUedh [o: skulle] någodh ernått vortt gamle förtronde under-
stå oss emellen att införa. Därhoss kom jagh och ihugh att D.
Hintelman migh hadhe berettadh, att min K. B. hadhe hörtt honom
tiltaltt om den dom som här var feltt emellen min bror och S.
Jochim Berndess om nägre godz i Burtnickss lähn; män icke

Axel Oxenstierna IJ: 6. 21

Digitized by VjOOQIC

322

sadhe jagh honom, att jagh migh besorghde dett min K. B.
skulle för den orsack skull hafve förändra sitt hierta emott migh,
uthan att jagh väll viste, nar min K. B. soge domen som däri
feltt ähr, skole han väll kunne vara därmedh tilfredz; efter Wre-
denss ervingar är inte mehr deri tildeltt än dett de mädh godh
skäll kunne bevisa, att deress fader af alderss besutedh hafiVer.
Hadhe Jochem Berndess öfver dett sigh nägodh tilvclladh skulle
dett 80 snartt revisorerna dett hadhe reviderat medh rett honom
ifron kenness, hvilkedh och så seden skett är när min brorss
hopman därpå haffver fordradh. Altså haffver jagh inte haflft
de tancker att denne säck skulle vår venskap förminska, uthan
vnr migh dett någodh selsamptt, att jagh i nogre månader icke
en bockstaff aff min K. B. hadhe fått, för än jagh fick veta att
Hanss Kon. Maij:tt min K. B. hadhe fast hele sommaren brukadh
på den Danske grentzen, då kunne jagh letteligen aftaga min
K. B. förhinder däri. Beder min K. B. fliteligen, att om jagh
genom mine idhkelige skrifvelser i raine privat sacker stundom
haffver varidh honom altför importun, att han migh dett ville
förlåta. I synnerhet måste jagh excusera dett jagh så ofta och
vidhlöftichtt haflFver skrifvedh om Kexholmss och Nöteborchz
arendh ntt dett icke är skett att jagh däri Hanss Kon. M:tt nå-
gedh ville föreskrifva; ej heller att jagh där i en stor fördeli
ville söckia, uthan att migh så hortt till hierta gick den letfer-
diga karenss Erick Anderssonss processer han där i förtt haff-
ver, och att han allena söchte att despectera migh däri sosoni
han dett Plemingen och flera andra giortt haffver. Dett samma
haffver migh till den otolighheten förorsackadh, och så hortt i
hiertadh graverat, att jagh dett min K. B. inte haffver kunnedh
förhala. Täcker och min K. B. ganska fliteligen, som icke alle-
nest sådan min skrifvelse haff^ver till dett bäste optagidh uthon
migh i den säcken sitt troghne bistondh bevist att den Ictferdige
karen icke haffver fått begå sin vilia. Hvadh fordelen aff samme
lähn belnnger, kan den väll vara någodh, men inte sä högh som
han cstimeres, helst där G[ndh] tecktess att spanmålen komme till
afslagh och rogh tunnen inte kunde gella mehr än 6 och 7
marek. Doch tager jagh Gudh till vetne, att jagh inte sä höchtt
haff^ver seett på fordelen, uthan heller hadhe veledh [få] skadhe,
än att en sådan bengell skulle hafve bevist megh någen nesa och
spått; vill nu denne gongen int vidhlöftigare härom skrifva,
uthan dett ppara till vår (vill Gudh) lyckeligh sammenkomst.
Begercr allenest aflF min K. B. vänligen, att han vill visserligh

Digitized by VjOOQIC

323

tro, att så väll för denne, så väll som för all förrige migh aff
min K. B. bevist godhe och troghne venskap, jogh blifver ho-
nom och hanes hela huss förplichtadh, att ingen tingh mi^h skall
vara kärare än att jagh måtte få legenhett, däregenom jagh ho-
nom och hanss käre vårdhnadher måtte kunnc bevisa någen be-
haghligh tienst igen. Kan jagh och på denne landzorten bevisa
min K. B. tienare medh rodh och godh befordningh nogen bi-
stondh, skall jagh därpå inte lata fela. Befaller härmcdh och
altidh min K. B. etc. Aff Riga den 6 Aprilis anno 1625.

D. T. B. O. T. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

Välborne her Cantzler, min k. husfru låter flitichtt och tienst-
villigen helse degh, och beder höghligen att min K. B. (där le-
genheten sigh so kan gifve) ville förhielpa, att vi en gonge mått[e]
komme till Sverie igen; ty hon nu så hortt lenchter att see sin
gamle her fader och andre vare slechtt och venner.

161. Biga den 7 April 1625.

Förord för Petter Hertzigb, assessor 1 Åbo hofrätt, att återfå arfvegods 1
Estland, hvilka nu innehafvas af Anders Syartz, men Yoro hans fader
donerade af K. Johan, och för Svartz att få ersättning.

Välborne her Cantzler, etc. Känn jagh min käre broder
härmedh brodervenligenn icke förhålle, att gubernatoren uttöfver
heele Finlandh, såsom och den höglåfflige Konungzlige Håffrättz
prsesident och domhaiTvande der sammestedes, den edle och väl-
borne her Nils Bielke, frijherre till Salstadh, haffver migh för
någon tijdh sedan tillskrifvet och begäret, att jagh ville, edell
och välbördigh Petter Hertzigh, denne min förskriffl till min
käre broder meddeele, att min käre broder ville honom hos H.
Kon. Maij-.tt der till förhielpe, dhet han dhe godz, som hans S.
fader aff Konungh Johan (Christeligh och höglåffligh i åmmin-
nelse) arfftligen bebreffvade äre, och Anders Swartz nu besitter,
(hvilke godz udi Estland belägne äre) måtte igen bekom me. Sä
nldenstundh jagh aff* dhe vidimerede copier, som välbe:te her
Nils Bielkc migh tillsändt haffver, kan see och förnimme, att
samme godz äre hans rätte fäderne, och han sigh ecn långh tijdh

Digitized by VjOOQIC

324

udi H. Kon. Maijrtz tienst troligen och flijteligen haffver bruke
lathett, och ännu dagligen udi den höglåfflige konungzlige håff-
rätten udi Åbo för en assessore och bijaittiere brukatt blifiVer.
Hvarföre begärer jagh brodervenligen, att min käre broder vill
bemeltc Petter Hertzigh hos H. Kon. Maij:tt dertill förhielpe,
att han må till bemeltte sine godz igen komma, och påledes sin
salige faders och sin långlige trogne tienst till gode åttniute,
och att meerebemelte Anders Swartz måtte derföre på andre
ortter igen vederlagdh bliffva, efter han sigh och dagligen udi
H. Kon. Maij:tz tienst (såsom min broder nogsamptt vetterligitt
är) bruke låter. Udi lijka måtto begärer jagh brodervenligen,
att M. K. broder vill honom hos H. K. M:t dertill förhielpe, att
han måtte bekomme H. Kon. Maij:tz confirmation opå dhe ringe
godz som han udi Finlandh aff ödhe optagitt och under rustien-
sten frijet haffver. Förseer migh till min käre broder, att han
är honom häruttinnan till dett beste beforderligh. Udi hvadh
m&tto jagh kan vara honom till villie och tienst igen, gör jagh
altijdh gärna, och han för sin ringe person varder sådan min
käre broders gunstige befordringh effter sin ytterste förmögen-
heet förtienendes. Detta jagh min käre broder oppå välbemälte
ber Nils Bielkes begäran icke haffver kunnett underlate. Be-
falandes min käre broder etc, Aff* Rijga denn 7 Aprilis åhr 1625.

D. T. B. O. V.
Jacobus De La Gardie m. p.

162. Riga den 8 Apiil 1625.

Kongl. Maj:t8 och Riks-Rådets bref till Senatorerna i Pohlen, afsända d. 27
Febr. från Stockholm, äro för naturhinder först denna dag ankomna, och
kunde derföre den deri uttalade uppsägelsen af stilleståndet, som borde
hafva meddelats senast d. 31 Mars, lätt af Pohlackame uttydas såsoin
ett bedrägeri; på deras riksdag hade man icke kunnat komma öfTcrens,
några rustningar hade derföre icke beslutits, och till sist hade m

Internet Archive Audio

Featured

Top

Images

Featured

Top

Software

Featured

Top

Texts

Featured

Top

Video

Featured

Top

Mobile Apps

Browser Extensions

Archive-It Subscription

Save Page Now

Full text of "Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling"

See other formats